Kvalitetsredovisning 2010/2011 Björkhagaskolan inkl. fritidshem
Skolförvaltning Sydväst
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Sammanfattning
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
4. Förutsättningar
5. Resultat
6. Läroplansmål – Normer och värden
7. Läroplansmål – Kunskaper
8 Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
9. Läroplansmål – Skola och hem
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
12. Läroplansmål – Bedömning och betyg
13. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
1. Inledning
Björkhagaskolan är en F-3 skola som ligger i Björkhaga, ett område i Örebros västra delar.
Bostadsområdet består av friköpta hus, bostadsrätter och hyresrätter. Karlslundsskogen och Varbergaskogen utgör naturens inramning till ett i övrigt grönt område.
På skolan finns 163 barn som är uppdelade i åtta klasser och två fritidshem. Regnbågens fritidshem har verksamhet för åk 1 till 3, medan Regndroppens fritidshem organiserar verksamhet för förskoleklasserna. Sammanlagt finns 148 barn inskrivna på fritidshemmen.
Åk 3 har sin slöjd- och musikundervisning förlagd till Hagaskolan, som är vår
anvisningsskola för elever i åk 4. Fritidshemmet samarbetar med Hagaskolan omkring vissa gemensamma aktiviteter under loven.
Skolans personal arbetar i två arbetslag. Björkhagaskolan delar rektor med Björkhaga förskola och Solskenets förskola. Skolan har en ledningsgrupp som består av rektor och tre utvecklingsledare.
Kvalitetsredovisningen skrivs om varje år. Som underlag används verksamhetsplan, föräldra- och elevenkäter via Örebro kommuns enkät ”Pilen”, utvärderingar av skolans genomförda aktiviteter samt skolans styrdokument.
Skolans styrdokument är följande: verksamhetsplan, likabehandlingsplanen, kursplan, miljöplan och krisplan.
Pilenenkäten skickades ut våren 2010 till elever födda 2000 och deras föräldrar samt barn med fritidsplats och deras föräldrar.
Björkhagaskolans vision är: ”En attraktiv skola för barn, föräldrar och personal”.
Björkhagaskolans profil är skapande. I fritidshemmen verksamheten används även datorer som en del i profilen skapande, eleverna använder då datorn för att bland annat göra egna filmer.
Skolans webbadress: www.orebro.se/bjorkhagaskolan
2. Sammanfattning av läsåret 2010/2011
Skolans organisation har under läsåret förändrats, för att komma i budget ram.
Detta ökade arbetsbelastningen på vissa personalgrupper. Som ett led i detta arbete har vi organiserat om i den inre organisationen och även förändrat arbetssätt för att skapa en mer hållbar verksamhet.
Under läsåret har lärarna arbetat med det kommungemensamma verktyget (Informentor PODB) ett dataverktyg som används till utformandet av IUP, (individuell utvecklingsplan) som är ett skriftligt omdöme för elev från årskurs 1. Efter genomförda IUP med tillhörande skriftligt omdöme har responsen överlag från föräldrar varit positiv.
Som ett led i ökad måluppfyllelse har vi arbetat tillsammans med Hagaskolan för att diskutera resultat och arbetsmetoder. Detta är ytterligare ett sätt att knyta starkare band och för att skapa goda förutsättningar för eleverna från Björkhagaskolan att fortsätta i årskurs 4 i Hagaskolan som är vår anvisningsskola. Vi startade ett arbete förra året med att utarbeta rutiner angående överlämning till anvisningsskola eller annan mottagande skola i eller utanför kommunen, dessa rutiner har varit en god hjälp vid överlämning till andra skolor.
Enligt Skolinspektionens granskning av skolan så framgick det att skolan hade god måluppfyllelse och att skolans arbete präglas av ett målinriktat arbete för att nå de nationella målen och att rektor bedriver ett aktivt kvalitetsarbete. Elevernas
kunskapsutveckling prioriteras och skolan når överlag goda resultat. Inspektionen ansåg också att vi arbetade aktivt med uppföljning av kunskapsresultaten på både individnivå och att vi i hög utsträckning arbetade med uppföljning och analys på skolnivå.
Den kritik som gavs gällde skolans likabehandlings plan. Det saknades en handlingsplan för de uppsatta målen som skolan ska arbeta med under året. Vid upprättande av ny likabehandlingsplan ska det också finnas en redogörelse för vilka arbeten som
genomfördes under föregående år. Hela inspektionsrapporten finns på skolans hemsida.
Vi har ett Må Bra-team, som har arbetat med mobbingförebyggande åtgärder. Detta team har utsett och utbildat kamratstödjare från åk 3, som funnits med framför allt på raster som hjälp och stöd för sina kamrater. Dessutom har skolan en elevhälsogrupp, EHG, där olika ärendefrågor har ventilerats för att skapa trygghet för både elever och personal. Under läsåret har vi sett värdet av att ha en god beredskap inom detta område.
Resultatet redovisas längre ner i dokumentet. Vi nådde inte ända fram till målet, men vi är på god väg.
Under våren genomfördes nationella prov för årskurs 3. Det var relativt omfattande, där en hel del tid togs i anspråk både vad gäller genomförande och rättning.
Genom regeringens Läsa-skriva-räkna satsning som startade 2009 har vi under 2010/2011 haft ett mer sporadiskt samarbete med Hagaskolan. Detta på grund av att Björkhagaskolans pedagoger för tillfället har annan tjänst. Men vid de träffar som ordnats har lärarna skapat starka band mellan skolorna för att ge goda förutsättningar för eleverna i Björkhagaskolan att fortsätta i åk 4 i Hagaskolan, som ju är vår anvisningsskola.
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Elevernas utveckling har kontinuerligt kartlagts både socialt och kunskapsmässigt.
Som underlag i kartläggningen använder vi bland annat ”Nya Språket lyfter” i svenska och i matematik och svenska har elever i åk 3 gjort nationella prov. Dessa kartläggningar har legat till grund för individuella planeringar och skriftliga omdömen. Syftet är att nå en ökad måluppfyllelse.
Vi har också arbetat vidare med strukturer och rutiner för våra APT-träffar och Samverkansråd.
Arbetet med att bli certifierad med ”Grön Flagg” finns kvar som utvecklingsområde där elever och personal fortsätter att kompostera och sopsortera för att nå målet Grön Flagg.
4. Förutsättningar och resultat för grundskolans/fritidshemmets måluppfyllelse
2009/2010 2010/2011
Verksamhet (statistik 15/10) F P F P
Antal barn förskoleklass 19 20 26 19
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem 61 71 65 72
Antal elever skolår 1-9 48 58 49 58
Personal (statistik 15/10) (Skolans egna uppgifter) 2009/2010 2010/2011
Antal anställda per verksamhetschef (totalt) 50 45
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem* 25 20
Varav personal i förskola* 25 25
* Fördela antalet anställda i dessa kolumner
Personal (statistik 15/10) 2009/2010 2010/2011
Antal lärare/100 elever (årsarbetare) 5,8 5,8
Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare) 7,9 6,9
Modersmålsundervisning och studiehandledning 2009/2010 2010/2011
på modersmål F P F P
Antal elever (skolår 1-9) 77 85 56 65
Antal elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning * 17 13 15 15
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
modersmålsundervisning * 10 5 11 6
Skolans bedömning av hur många elever som behöver
studiehandledning på modersmålet ** 0 0 0 0
Antal elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på
modersmål ** 0 0 0 0
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på
modersmål ** 0 0 0 0
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
** (Skolförordningen kap 5 §§ 2, 3) Skolans egna uppgifter
5. Resultat
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
2009/2010 2010/2011
Prognos skolår 2 F P F P
Antal elever i skolår 2 16 22 20 24
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 3 15 20 20 23 Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 3 94% 91% 100% 96%
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/SVA i år 3 15 19 20 23 Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/SVA i år 3 94% 91% 100% 96,%
2009/2010 2010/2011
Måluppfyllelse skolår 3 * F P F P
Antal elever i skolår 3 21 20 16 24
Antal elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 3 19 18 15 20 Andel elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 3 91% 90% 94% 84,%
Antal elever som nått uppnåendemålen i svenska/SVA i år 3 21 18 16 23 Andel elever som nått uppnåendemålen i svenska/SVA i år 3 100% 90% 100% 96,%
* Bedömningen ska göras på elevens totala måluppfyllelse i ämnet, inte bara de nationella proven.
6. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot mobbning ska användas.
I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet (Budget 2010).
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010/2011?).
Mål
Processen
Vi har startat värdegrundsdiskussioner i arbetslagen. Personalen har haft föreläsning i ICDP (International Child Development Programme) under läsåret . Syftet med ICDP är att öka förmågan hos både barn och vuxna att förstå och respektera varandra genom att utveckla lyhördhet och empati. Alla klasser har arbetat med livskunskap, ett tema som även varit schemalagt varje vecka.
En likabehandlingsplan har upprättats.
Som en del i skolans likabehandlingsplan har alla elever deltagit i en enkätundersökning kring hur de upplever tryggheten på skolan och fritidshemmen. Detta ligger till grund för vårt fortsatta arbete med skolans likabehandlingsarbete.
Må-Bra Teamet har utbildat kamratstödjarna och haft regelbundna träffar under hela läsåret. Kamratstödjarna är elever från årskurs 3.
Vi har under läsåret sett att vi måste förändra arbete med kamratstödjarna från att vara kamratstödjare till att vara rastvärd. Vi såg att eleverna behövde få andra arbetsuppgift att ansvara för, som rastvärd ansvarar de för lek material och att anordna rastlekar. Vi såg att kamratstödjare hamnade i svåra situationer som inte ledde till goda kamratrelationer.
FN-dagen firades gemensamt som en avslutning på barnrättsveckan, som har sin utgångspunkt i Barnkonventionen.
Varje år genomför årskurs 2 en Nobelmiddag med tillhörande förberedelser, så även i år.
Skolans har haft ett ”öppet hus” för alla nya elever inför skolvalet 2011 för att visa skolans verksamhet.
Alla gemensamma aktiviteter har utvärderats i arbetslagen.
• Vid läsåret slut är trygghetsplan förankrad hos elever föräldrar och personal.
• All tillsvidareanställd personal har genomgått ICDP-utbildning under läsåret.
Resultat
Må Bra-teamet har haft regelbundna träffar både med och utan kamratstödjarna.
Kamratstödjarna har varit elever från åk 3. Alla kamratstödjare har fått utbildning av Må Bra-teamet.
Kamratstödjarna har gått runt i alla klasser och presenterat sig och berättat om sin uppgift.
För att vara synliga har dessa elever burit reflexväst. Vi har under läsåret sett att vi måste förändra arbetet med kamratstödjarna, från att vara kamratstödjare till att vara rastvärd.
Detta innebär att eleverna får andra arbetsuppgift att ansvara för, som rastvärd ansvarar de för lekmaterial och att anordna rastlekar. Vi såg att kamratstödjare hamnade i svåra situationer som inte ledde till goda kamratrelationer. Därför har vi startat arbete med ändrade arbetsuppgifterna och utbildningen från kamratstödjarna till att vara rastvärd med annat ansvarsområde.
Inspirationskväll för personalen i ICDP. Diskussioner har förts mellan personal och mellan personal och elever i vårt värdegrundsarbete.
Arbetet med trygghetsplanen har inte genomförts som planerat då målet var att förankra den hos föräldrar som en del i ett diskussionsunderlag på föräldramöten. Skolinspektionen gav skolan en förbättringsåtgärd. Planen skall innehålla en handlingsplan, denna kommer att finnas med 2011-2012.
I barnrättsveckan var FN-dagen en av del med utgångspunkt från Barnkonventionen.
Skolan har haft ett ”öppet hus” för nya elever inför skolvalet 2011.
Alla gemensamma aktiviteter har utvärderats i arbetslagen för att kunna förbättra arbetet.
Resultaten från enkäten visar att 97% elever är trygga och trivs i skolan och på fritidshemmen.
Analys
Det är viktigt att värdegrundsdiskussionerna alltid hålls aktuella. Inspirationskväll i ICDP bör fortsätta regelbundet för att fortbilda pedagogerna. Detta har skapat trygghet hos både personalen och eleverna. Kamratstödjarna har funnits med på rastverksamheterna, men det har visat sig i utvärderingar att detta inslag i verksamheten behöver förändras och
förbättras ytterligare under nästa läsår.
Bedömning
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
__________________________________________X____________________________
Åtgärd
Skolan måste utveckla arbetssättet med att få kamratstödjarna till att bli rastvärdar, för att alla elever ska känna trygghet under sin vistelse hos oss. Vi kommer också att se över våra arbetssätt i verksamheten ytterligare för att skapa nya möjligheter att utveckla de projekt som är ”flexibelt lärande.” Detta kan innebära förändringar i arbetssätt både för eleverna och pedagogerna.
7. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och förskola kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som
tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts in. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9.
Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka.
Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper, samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka.
All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i
samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. (Budget 2010)
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och
elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. (2009)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
Mål
• Vid läsåret slut behärskar alla eleverna läsning-skrivning –räkning utifrån sina egna uppnåendemål.
• Alla elever har egen portfolio från förskoleklass till och med år 3 vid läsåret slut 2011.
• Vid året slut ska eleverna ha större medvetenhet om hållbar utveckling utifrån ålder och mognad.
Processen
I skolans portfolioarbete har representanter från skolan arbetat i portfoliogruppen som finns i Rosta/Hagaområdet med perspektiv förskola till år 9. Detta arbete är ett långsiktigt arbete i vårt område för att skapa förutsättningar för portfolio arbete från förskola till högstadium.
Ett antal pedagoger har genomgått en föreläsningsserie (bygga broar) som fortbildning för att öka kompetensen i ämnet svenska.
Vi kartlägger kontinuerligt elevernas utveckling. Med vissa hjälpmedel såsom bl.a.
Skolverkets ”Nya Språket lyfter” och nationella prov i år 3. Denna kartläggning ligger till grund för utvärdering och skriftliga omdömen. Vi har gjort avstämningar under hösten 2010 och våren 2011. Målet är uppnått när samtliga elever når målen i år 3.
Utvärdering och diskussioner angående det pedagogiska arbetet sker under konferenstid och i det dagliga arbetet.
För att skapa förståelse för skolans mål och förväntningar på elevens skolarbete har föräldrar fått information på föräldramöte. Varje elevs kunskaper dokumenteras och följs upp genom IUP, portfolio och skriftliga omdöme.
Förskoleklassen arbetar på ett lekfullt sätt med språkutveckling genom t.ex. högläsning, språklekar, drama och samtal.
Fritidshemmets verksamhet utvärderas och förändras utifrån elevernas antal, behov och önskemål.
Vi använder ett kommungemensamt dataverktyg Informentor PODB för att skriva Skriftliga omdömen och IUP.
Skriftligt omdöme och den individuella utvecklingsplanen( IUP) är grunden för varje elevs utvecklingssamtal. Många föräldrar upplever dessa verktyg som ett bra underlag inför samtalet. Skriftliga omdömen ges för årskurs 1-3.
Skolan arbetar med att kompostering och sopsortering och genomför kartläggning av matsvinnet för att tydliggöra elevernas egen påverkan i vårt miljöarbete.
Resultat
Vi har under läsåret haft störningar med digitala verktyget Informentor PODB som används vid utformningen av skriftliga omdömen.
Dessa störningsproblem har medfört ökad stress hos lärarna, då verktyget inte fungerat som ett hjälpmedel utan skapat ett merarbete istället.
Det har varit bra med gemensamma fortbildningsdagar med Hagaskolan för att skapa bra relationer mellan skolornas pedagoger.
Vi har arbetat med att tydliggöra mat konsumtionen och de svinn som finns gällande skolmaten, genom att mäta matsvinnet och tydliggöra detta för eleverna har vi minskat svinnet med cirka 20 % mellan de 2 mättillfällena som gjordes under året.
Vi har ändå inte uppnått alla mål för Grön Flagg i vårt miljöarbete.
Analys
IUP och det skriftliga omdömet har varit ett bra verktyg vid utvecklingssamtalet, där både elev och förälder får en tydlig bild av elevens utveckling och lärande.
Genom införandet av det digitala verktyget Informentor PODB har pedagogiska diskussioner förts i personalgruppen hur vi dokumenterar och analyserar elevernas kunskapsnivåer och måluppfyllelse, men även angående stödbehovet för elever.
Vi har använt oss av lärarnas resurstid för att stödja elever som bedöms att ej nå målen.
Vår bedömning är att de elever som riskerat att inte nå kunskapsmålen har haft gott stöd av att delta på extra studietid.
Vi behöver fortsätta diskutera i våra personalgrupper, både på vår skola och i samarbete med anvisningsskolan, för ökad måluppfyllelse och uppföljning av nationella proven för åk 3 och 5.
Fortbildning av personal för att stärka kompetensen bör fortsätta.
Bedömning
Skolans kunskapsresultat är goda utifrån den bedömning som görs för hela Örebro kommun. Detta visar också den rapport som skolinspektionen gjorde under 2010.
Eftersom det finns siffertabeller för varje årskurs (utom åk 1) används inte någon skala för att beskriva måluppfyllelsen (se tabell sidan 4).
Åtgärd
Förbättringar i dataverktyget måste ske för att underlätta lärarnas arbete.
Utveckla portfolio som dokumentationsverktyg.
Fortsatta vårt arbete med inriktning på hög måluppfyllelse för alla elever.
Arbete vidare med miljöfrågor för att nå målet Grön flagg.
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål
:
För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och motiverande, ska de kunna påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete (Budget 2010).Mål
• Eleverna tar ansvar för sitt lärande och har inflytande över det dagliga/
veckovisa arbetet
• Eleverna ska ha möjlighet till inflytande i både skola och fritidshemmets verksamhet.
Processen
Eleverna har getts möjlighet att vara delaktiga i planering och ansvara för utvärdering fortlöpande som en del i sitt skolarbete utifrån ålder och mognad.
För att skapa förståelse för skolans mål och förväntningar på elevens skolarbete har föräldrar fått information på föräldramöte och som information på ”Öppet hus” och på skolrådet. Varje elevs kunskaper dokumenteras och följs upp genom IUP, portfolio och skriftliga omdöme. Det har funnit kontinuerliga utvärderingstillfällen både för skolans och fritidshemmets verksamheter.
Eleverna har haft möjlighet att vara delaktiga genom klassråd, elevråd och matråd.
Alla klasser har klassråd regelbundet. Varje klass har en representant i elevrådet som träffas tre till fyra gånger per termin. Matrådet består av två representanter från årskurs 3 och personal, dessa träffas två gånger per termin.
Resultat
Skolan har goda rutiner för elevinflytande, där eleverna har haft flera möjligheter att påverka i både skolans och fritidsverksamheten utifrån elevernas synpunkter.
Analys
Fritidsverksamhetens mål behöver tydliggöras för eleverna och föräldrar, enligt trivselenkäten från våren 2011 som genomfördes i skolan. Fritidsverksamheten
kommer att ordna föräldramöte för att nå rätt föräldragrupp med sina riktlinjer och mål för verksamheten.
Bedömning
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
_______________________________________________X_____________________
Åtgärd
Genomföra föräldramöte för fritidsverksamheten under hösten 2011.
9. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling. Målen i
verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla
grundskolor erbjuder utbildning och studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar (Budget 2010).
Mål
Processen
Pedagogerna informerar om kunskapsmålen på föräldramöten och dessa tydliggörs också detta för eleverna genom att målen finnas i klassrummen.
Vi bjuder in föräldrarna att vara delaktiga i skol- och fritidshemsarbetet genom öppna skolråd, föräldramöten, veckobrev, utvecklingssamtal, drop-in, infobrev från fritids och samtal vid lämning/hämtning.
Genom skolans hemsida har vi uppdaterat information till föräldrar såsom
styrdokument, protokoll och planer. Detta skapar inblick i skolans och fritidshemmens arbete.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi har använt brukarenkäten PILEN 2010 för fritidshem och skola som
diskussionsunderlag i personalgruppen. Vi har haft hög närvaro på föräldramöten och utvecklingssamtal.
Resultat
Vårt mål har varit att skapa förutsättningar för föräldrar att vara delaktiga.
Vi har haft hög närvaro på föräldramöten, skolråd och i vardagen.
Återkopplingen från skolinspektionens besök gav en positiv bild av verksamheten.
Det digitala verktyget Informentor PODB som används i hela Örebro kommun har inneburit att vi har nya mallar för dokumentation, utvärdering och elevernas individuella utvecklingsplaner.
Analys
Vi har sett att fritidshemmet behöver beskriva sin verksamhet ytterligare för föräldrar.
Vi upplever också att föräldrar/vårdnadshavare är mer delaktiga och insatta i elevernas kunskapsutveckling, vilket visar sig under utvecklingssamtalen.
Bedömning
• Vid läsåret slut har föräldrars engagemang och delaktighet ökat.
Åtgärd
Vi kommer att anordna föräldramöte för fritidshemmet där det kan beskriva sin verksamhet.
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och
yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och undvika omval. (Budget 2010)
Mål
Processen
Handlingsplan för övergångar mellan förskola/ förskoleklass och skola har används.
En arbetsgrupp har arbetat med förbättringar i handlingsplanen så att den kunde användas under våren 2011.
Resultat
Det har skapat bra rutiner för överlämnande
Analys
Vi har fått sen struktur för var och hur överlämnade ska göras. Detta skapar en trygghet för alla inblandade.
Bedömning
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
_______________________________________________X____________________
Åtgärd
Hitta gemensamma överlämnings rutiner inom Haga och Rostaområdet.
Detta för att skapa en likvärdighet för föräldrar i vårt område.
• Vid läsåret slut fungerar övergångar mellan förskolan/ förskoleklass och skolan för alla elever
11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Arbetet med
entreprenörskap i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön från förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2010)
Mål
Processen
Vi skapar möjligheter i vardags arbetet för elevens att använda sin olika uttryckssätt.
Eleverna har varit med och tillverkar lekmaterial som använts på fritids tid t.ex.
stångboll, kubb och trafikmärken.
Personalen har låtit eleverna vara med och planera vissa aktiviteter för att lyfta fram elevernas olika styrkor och förmågor.
Vi använder olika material och metoder för att möjligheter till ett kreativt skapande.
I fritidshemmet finns gruppverksamhet med temat skapande.
Vi har under året skapat film/animation med datorer och webbkamera.
Resultat
Våra elever ges möjlighet att välja olika arbetssätt för att få utlopp för sin kreativitet.
Analys
Skolan och fritidshem behöver hitta ytterligare arbetssätt för att skapa förutsättningar för elevernas kreativitet.
Bedömning
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
_______________________________________________X_____________________
Åtgärd
Fortsätta som pilotskola i projektet Flexibelt lärande i Örebro kommun.
• Vid läsåret slut ha eleverna fått prova på flera tekniker för skapande aktiviteter och vet hur och när de används.
12. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella utvecklingsplaner ska finnas på alla skolor. Det webbaserade verktyget (Informentor PODB) ska finnas i alla skolor. Informentor PODB stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling (Budget 2010).
Mål
Processen
Skolans pedagoger har arbetat gemensamt med att utveckla dokumentation och den lokalpedagogiska planeringen. Alla pedagoger har skrivit individuella
utvecklingsplaner i Informentor PODB-systemet under läsåret 2010/11.
Resultat
Skolinspektionens granskning visade att eleverna på Björkhaga skolan har goda studieresultat. Skolan har också bra rutiner för att följa upp elevernas kunskapsnivåer och ge stödtid vid behov. Vårt kommungemensamma dataprogram Informentor PODB har skapat en hög arbetsbelastning för pedagogerna på grunda av att programmet inte varit komplett vid uppstarten.
Analys
Dataprogram har ännu inte underlättat arbete med skriftliga omdömen, då programmet inte var komplett och mycket av delarna i programmet är avsedda för högstadiet.
Bedömning
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
____________________________________________________X________________
Åtgärd
Arbeta med förbättringar i dataprogrammet och skapa verktyg för att tydliggöra elevens kunskapsnivåer för både elev och förälder.
• Vid läsåret slut arbetar alla pedagoger med bedömningssystemet PODB och detta används för att skriva individuell utvecklingsplan för varje elev.
13. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
Mål
Processen
Alla pedagoger var delaktiga i diskussioner angående olika arbetssätt för att kunna möta elever utifrån dennes behov och möjligheter till utveckling.
Våra pedagoger har haft möjlighet att träffa andra pedagoger som redan arbetar utifrån flexibelt lärande.
Trygghetsplanen har vi försökt arbeta med i verksamheten och till elever, föräldrar under läsåret 10/11. Men inte nått de resultat vi önskat.
Vi har haft ICDP som team vid några möten för all personal.
Resultat
Enlig Skolinspektionens rapport 2010 har Björkhagaskolans elever goda studieresultat.
Med hjälp av olika arbetssätt och metoder har vi skapar möjligheter för alla elever att klara kunskapsmålen. Genom att vara delaktig i projektet flexibelt lärande har vi sett nya möjligheter som vi kommer att fortsätta arbeta med.
Analys
De pedagogiska diskussionerna runt framförallt skriftliga omdömen har inneburit en stor kvalitetshöjning. Genom att fortsätta arbeta med målet flexibelt lärande kommer vi fortsätta utveckla verksamheten under nästa läsår. Det digitala hjälpmedlet
Informentor PODB kommer att underlätta förberedelser och genomförande av
utvecklingssamtalen. Informentor PODB ökar också förutsättningarna för en likvärdig bedömning, dokumentation och presentation.
Bedömning
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
____________________________________________X________________________
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
________________________________________X____________________________
ej godtagbar godtagbar bra mycket bra
______________________________________X______________________________
• Utveckla arbetet med fokus på flexibelt lärande.
• Utveckla arbeta med trygghetsplanen under läsåret 10/11
• All tillsvidareanställd personal ska ha genomgått utbildning i Vägledande Samspel (ICDP)
Åtgärd
Genom att personalen deltar i projektet Flexibelt Lärande får de utbyta erfarenheter och lära av varandra. I projektet ingår vi tillsammans med ett antal skolor i Örebro kommun. Vi kommer under nästa läsår att fortsätta detta arbete.
Under nästa läsår behöver vi hitta rutiner för att använda Informentor PODB fortlöpande i vardagen och inte endast koncentrerat inför utvecklingssamtalen.
Vi behöver arbeta ytterligare med att förankra trygghetsplanen i verksamheten.
Margareta Engström
