KINA & KINESISK, i bureaukratiskt och spelteoretiskt hänseende

KINA & KINESISK,

i beauat  elteot hänen ^*

Arkits Konrsaonikon

rev. 2012-09-24

KINESERI

[. à  inois,  rhåning  ng  sak].  ana halv- len av 17-let, n ulysningens sol a  pae ljus ör mäian i Oc-

nten, u  en  entent en ags j, konknös  bnt len rml, s fi n näng i en dilan ng  t nyen u

kinea rmråket. t  a oansva rml n  kine.

KINESISKA

[råk]. nea   srt råk, ty t ilr g ntt ån

rt va  hända tungål,  lket  på  elent  lflan nér -

y  nr  känor; r tor rhålnt va r n s h olyan a

das in i t kine då n ju i tydt h gd än  ana r tvunn  a la

g t r a kua munica. Nu rr kiner net lyas fint  t, då

n kinea kulten ad h vit inäd på t  hård övning dan ån bnsn,

sa n någ m n lända dagogiken, d  lflan  ik-

onsi rhåln mean nke  mun ad h vit ht iotat. n, a 

s, r a ändå biå n kiö okn,   va hjälpa  en ten pr (bad på en a samnäd av atörfilolon nd) r uk i a n

akt:

Ansökning – Pin ing

oholm – Se-Ti-Ko-Eul-Ma Sn – Si-Fey-Ye-Se-Ko

ansmän – Fu-Lan-Tsu-T

Colus – Ka--

S – Choui-Koue

Noehioa – No-Eul-Oua Tsao

u – Skönt

i – Oöräffat

(S ämng  t ad a  en pov inäning  ng  rhål-

n, än   n r uva ån r poon)

*

Urrungen cad i  -fanzine av Pia Eias .

ål – Káng

Miesmke – Sin in Kanefehr – Ya--Eul Danrk – Ta-Koue

Bdte – Pe-Eul-Na-To-Ty Ki – Ku-Li-e-Ti-No

, n en lu me-tes bildas ln ord:

Vasa – Sa-Va Sa – La-Sa

Ren r g själv,  inte,   n h någonng m på hjt, n n kon-

rsabile ad å u i Athaus rs men samng i monumtis, 

ue n sa g å fel,  gör n s aa n gjor un dn d: n

år ör  Fågrs råk, s l fun mkt öt. A kinea nt fakt

  srt råk äa n 2,26 m lån kinee baeten Yao Ming (f. 11). N Yao Ming ekgt og en i NBA  ev kens nng på kod av orjn Shaquie O’i, ö Shaquie al på a än 

ydt  ekt  Yao Ming. Yao Ming sa al  ont ord  Shaquie, men vanca g n a i i 03 oa Shaquies e ra rsök  på  s äa n ryk ”Shaq Aa” i  någ jt ljus. N Shaquille i en TV-show, n va on, amsae äu en av  ydt, a han kinen r

”Ching Chong Yang”, sva Yao Ming, na s  inlee a kel,  a

”, kines   srt råk. S bn ha g o o sgt  a

ha t.”

KINA

[中國, rö po entet]. E jort nd i n ö t m

kia    n kinea kulten  a t  a aekt i n s

rr va rnen,  då nk  i syt på ns beauaa kr.

Då t kinea samhäet v  agrsamhäe v t o kt hikit  en örldan jotet av obilda bön i ban  en  oändt få s kt- fu yn a av änemän-beaugf i to Naosm v i   ing,

s t kinea imet g på g själv s rln e unirsum, t’i-hsia,

åen av koncenia r s ev m  m bbia ju läng  i fin

n v g.  rt ån  gränsat anl olbund oi, ingvand-

n ivatbeaugf  någ cenia arki, fas  ingen indiu- atet, e nke på indien . Än  t i n kinea hioen h fuits

va tenapsmän, hiok, filolor   hov r teknik,  h n kinea kulten al t g fundamenlt i en teknikoentad, pii e sens-

 ktning. Förden hänr o a saan  beaugfs ruktea

kt: Beauan v,  , fuändt eds  fint teknik. Es a

edä  aka hon,  fas t ingenng s ue imula någonng

s ue kua  ör t kone  t elba.

BUREAUKRATI

[öaa]. S po-adnivt  soo-kultet fenen

rmules beauan tyda en ng av en konsef i Öke (un n

d), då han på ån, vad han ang  n nye nin, an a a u på jos- ten e  l ana s entuet ly, sva, ”Hör  h, t  g kgilgt,

m s  ni un g”. I stnt ufaas – hoas  – a anekd

s gte-i, i  – inbi   – ue anekden ufaas s  någon påod, a n iand n  t    n r  i gn. Ty än n n kinea cenalkt v s ,  s emls un imets inkuld un Ch’in dyin, gjor ks  as hov al en a i ent mening.

t kra hot gjor iäet en ändt ian gru av mäior s av ns ny, umn e it inan   a håa hän på kten r on-

et, samdt s  rnen adnitör av ksket,  d o

 enta yrmäen, gjors av beaugf, s i n typi men sva, enl-

a örsninn  kända s sar-officis. Es beauan  n yl-

rm s un histo d nen h funt k r t kinea samhäet, s än s  krt enl,  s  kä en ån ,  n n

  r påå, a t t  i  (   l o pan  Koa) s en beaua i ent mening h funt s po, soal, adniv, ekoni,

ir  inte n kulte ylrm,  t i  fång s al h vit

et i någon länd kult. Kakit r lket s l beaua  d r t öaaa i syt,  a beauan funr s en aon or-

nism – inte okt en cerukt – s t h n en xt  panon s mål;

beauan   r beauan själv  r g på in s unad po

soa, ekonia e teknologia målsninr. t  sä, a beauan inte

r g s  mel a unla atens r, men atens r s s en prm

r a  beaua a xt m  en eet beaua logik, s låt s lr. En änen   t ansvsrå fi  en d, a ad-

nionen av ansvsråt r r mycket d ån äneens idyelsät- tninr (typit läsning, tening, diktning  icke), vr äneen and

 a få hjälp  adnionen av ansvsråt. För äneen ue t va

öjt a t få en aient  n hjälp, s e aient  nödndt då ue få in i  ansvsråt,  d  n ue kua gö

en konknt r äne Dr  t nödndt (vsnödndt) r äne-

nnen a få n t aient, les a ansvsråt n s u i t (e

ma) kon, d v aient t får inkt i en l av ansvsråt, vs ta

ör rs  äne Såles e änennen n en äning s ”ödnitor” (e r m beau-poea tr, s Före Kontoref, Senior Chief Consulnt, Kr Adjund Regiol Hovhioogf r Sekonen r Fogng i Miniiet r Lantuksanlänt) r t nya unadnitör-

, vav inn lt h ör ör  ansvsråt, men t v gment. t

 d ost inäffa ln, a e unadnitör m a f

a as ansvsrå r at r myet d ån as idsinesn, s typit

 läsning, tening, diktning  ii; a inte n r a koordionen meln ansvsråts t gment s g t sr, inte ba r a ödnitorn

 un  a läs te, dik  i men o r a ödnitorn

öjen n inrma r myet   o gmenten in  ansvsrå, då

a ue  konkns uniån s kun änty ödnitorns po-

on in adnion adnitör r g at nödsa a anda

 aians i rm av v p av asent s a va hjälpa in ansv- sråt, s at us på saa s s ova N n i  ad h vit

ep  hänsyn  beauan  ååd a rm r ofing s en

ags adniv canc, rhå n g lt nt i . För kiner gör

a rm r adnisav xt själva ebiln på n po ekoni soa

 – amt – kultea vsten i samhäet. I a rekv n n hävda a n avgön hänln r n buauaa rmninn i  inäffa un

Sung-ksen T’ai-tsu, d ovan nämnda buauaa logik fi i lo  xte - ponenet r v år s gi, a n dan  -lets börn g g nödsad a sa  en dning r a rsö fia en metod a a and änemä a

dning  am  a aten rsör hunaniiofem örflöda änemän s

 rl kun avedas, men rat ev aldg effektuat, rden på grund av a beauan dan ha bit g fa in atsadnionen i rm av n neo- konfuanisa filosofin s n kre rådgiven Chao P’u fi numfad. t v o un Chao P’us nid s neo-konfuanismen konsoas  t konfuana amenssystemet, åen av  e amensrm xiucai, jun  jinshi, eas s n enda möj n a  u g i t kra .

a  o en av rinr  a t kinea samhäet al  någon

ee teknologi accelaon, pism, sensm e  ela s i

, s t inte läms svan ne pts r unirtet, rk

e t a s s buauan   neo-konfuana nket inte

dan ha out.  e: i n buauaa logiken r o a ini- tuon s unirtet (at ån beauan iåen inition), rk, iovaon, rning  tenap, at s  i  kä en ån Ulysningin

 Moniteten, åådas s kultet na fenomen, d buauan i äet

år s abitetens, konitetens  adionens nt. t kun do ha  an- norlund un d Ming, un ksa Yung-lo (r. 12–), ev eucken Cng Ho, o känd s San o, d r a ha hjälp ksen  onen nämnd  or- al. I a enap ev han sänd på  anl sjösor i ld a. o e

s r tolv l gi ån  kra vn  Yang-t-kiang s i nsni

ha hundio ns sning,  San o mena ör x da

ftyg på n ra s s gi  rneo, Ma Sua  Calc i di

  n sju sor sökte n kob, S Lan, Maldir, Or- muz  Pa ken, dir abis hamr, Saahalvön i , Zanb, 

n  o   på ens ku s n kun , n n ndeg på

Tir. te ne än etonio at fi påhälsning av San os da  en d

konkt s   i at etonio at s al San o sökte. a

sor, g t en nl ian Columbus  Vasco da Ga fa sjör 

i  dien ek, kun ha änat rldshistoens ng  kiner ha

fuljt San os gssamt  nyfikent på rln anr t kra patt.

A a inte ee v lt  ales beauans rän, ty in hot ha t un myet lång d iat en vatet mean n neo-konfuana beauan  eu, vs grupng ju San o hör. N San o dog lyas t beau-

at na elent a rhina e dion n a di, pn

 i i it kis i någ ni, okänt r and än ju beaua- t. n fan r beauan ha inte it ör. Konknn av ssa konkt

ev a kse Yung-lo bör inea g r  ttenapa dispn,  han ina på a  o ev inoduca i n as av konfuan ld, tening, diktning  hioa dina amensordnin Än  n på in s

n sä a ”ttenap”   a e någon avgön  i anenn,  v t en räning s möe or ånd in n buaugfia mitoa t, s beauat amrat n g e, v a lden, h i rm av thisto-

en, kun få ak anndning  les in beauans aono i fa. N

les ksen Yung-lo ora ivant av ”t o Likonet”, s ue r- faas av en son på ttunhuna beaugf  s ue pila at

ttenapt, ogfit, hiot, filologit, t, konnt, iö  oult n,  låg möjts hos ksen n baknken, a få inrument 

nat a kunap  akt sba dispn s kun ä at Effek- ten ev tts na sa: tkunap, ogfi kunap, , biologi, ke  oult kunap ev – s buaugf ha r va – gjort  ”tt”, s

kun aas, cptas, mentas, inntes, an a r n ue någon nke

 avövning, ment e aan on  någon rt höv inoduca

beauan uhäv t thioen  lken s l aan histoa  hand-

 n o d, at s en dik and en myad av bambusad e s en mås rmå a rknia ndap e inkt  känolä Likonen ev 

rdt in loet av x år, åen av ugottunåahunasjosju bö jämte

 gi faan xo bö, atsaan vat it  nl i  enda

empr.  t n århunat ev te t kopior oduca.

Någon yning  al på l,  n öra len av a likon h rörts i eldsdor  i . am  xut fas rtfan ing femtun av  m än ugtun böck va, då te kt tunsjuhuna bö

rsva i vaa  kvvan ygt ehuna bö ds d and

rlns biotek.  en av Ming  un  Ching (1644–19) koncen-

a g beauan åt  buaugfia konst tening, diktning, fi 

ii, saanfaa i  elrm, ån t äle ”Kontorelet” 選擇一個局  ör  ivat ” Odöds Sl” 選仙, ”Berdng av   [inte] Krypan

Tjänemän” (Zhongning shu tu)  ”rukon r samta Tjänemän” 百

官鐸 , un n Ching, Shu tu, ”Tjänenrens v” 陞官圖. n

håning,  lken beauat möe  ovaämnda t grundläan ir r buauan (samhanl ek sensm), un Nor Sung ek d Ming,

ys på kinea  n teknia tmen wui, ” ie-handn”, s  in-

mt rbunt ,  inte n rås i n upe mening an a n d o

rår  inn av n;  inn s vken  met   inte grän- sat. Såles v änemäen i  o t i gränsad faning syelsaa 

ng av as ansvsrå i innovav, n e on ktning, s  v syelsaa  läsning, pporteng, önikeivning, hioerätn 

piling av t dan gjorda. a axis, at n i ent mening buaugfia

akken, vs rnäma ugi un v dyi i  v a ute ksens v

 meninr, a okoa offenta alr, a sam  ki handnr

 dokument, samt a r kin, tog g typit y i dispn s i  avi av dokument (biogfi), iing av cpt, t-samng  pi- ling; atsamn en axis s tts r en god jordmån r  avancat

uk av ié  fas dul. n kinee beaugfen ue les al i- va en mening s “på saa d öt e o nur i syd”, men s: ”På dan (d)  månen (m) i t n(te) år  on (p), tog Chang X, son av Chang Y, unfekten Z  fån …” r a deft ta sam rmuleng r  t ana voltör Li  Wang. Effekten  tts en   anmkningsrd

noni s mängd av ord, men o en il s  a sä ter n örd

beauans rldådning: an ng, eg on av t saa samt  il-

åen håln-g-ba (wui). N  på  s ååd n kinea buau- gfin ån  iologit örordt rekv,  inr  o, ne örsn, a

beauatens idsinesn gör en inte ont ingdiens i t kinea beaua-

a systemet.V inte a atösm, beauatens unt i läsning, tening, diktning, ivning  ii, ue inte buauan örhuvut kua ea g s  dan kultet finien system; ty an a idneen  ue själva

t ia mentum (qi),  avgön r beauans xt, inte kua eas

 n n   g faå a beauans aono enda n säas  hjälp av

nets avgön tyl r wui, at t cena ie-tet. Så s än a ä

atens ineen, r beauan måltet  a ååda t s  el, vs element görs av teninn, ien  muken, r l adnionen av po

ekoni soa  i anlänt funr s späl.

BUREAUGRAFI

[Wna, o Shidaifua]. Tm r n ie-aa kt- ningen av  oaaa ivrdon. I  aa  ra beaugf-

 ån t on  ele århundt av änemän ä i neo-konfuan filosofi.

Då ingen akt låg på as ivrd äg  g dilant åt   ö kon-

: poe, fi, måli  muk. Ur a dilantv  a ivrdon

 g do al någ ofeionelt konnp e någon kg kon, men

rev en låtas-kon  en öan atösm. Fömålet  a  dan - syelsning v ess nt av n eg inbildningten, sken 

n ea unhåningen, s tys ha rts  en rm r el, tuelet,

vs gl n n ks  balen un t 16. århundt  konmningen un t . århundt i . Kaktiit r a rm r kine  pan

buaugfi –  s i  mening gör t  beaugfi –  a as i tumåli

rda bil – ess ndap – vanen  ledsa  ulysan  d-

kan rr, s o inr s  suelt element i poon. 

Yuan-n (79–1368) ev a ent av måli, fi  poe känneten

r n ie-aa ivrdskonen,  a samnäning gi d un-

 teningen ”dokument”. Ent kinea teok ån Ming-n (1368–1644) v t mån, fen, dikn  mukn Wang Wei s grund n kine-

a beaugfin  n ån hon infia s.k. sydon i t kinea nd-

apsmåliet. I n  norda Sung-n rmula Su Dongpo (entl. Su Shi,

36–11), Mi Fu (51–17)  en ets a beaugf på grundg av neokonfuan, an-buii  oiia idé en efik beaugfi ek. I

a ev onen mean te, konn  ak finad på  nt grundg.

Målet r dokumenten v inte läng t aia nonen e levan åt- givningen av sakrhålnn, men uäant av en igin  pae rt s  ags el  nt av en fansk. a fanik  uäningen av elet ras h än rmel poonsoem e tekni kuan, s

v et and  aa  ofesonea konnär. En teok ån t 11. århundt a måli  fi ”hjts vaxavy”, lket do

inte a rås i en  nmenl mening, men s s ”äningsrlns

elpn”. Ty beaugfs målninr ilr g ån aks, s n und-

s vt rsningö, i t a  rs en  käed  tuelets

elgl  ans tylr. V dokument oduc  örord an av eg  ana buaugfs de dokument (n s.k. pnen), i l t ir

g in,  i a inivning inoduc t nya element, hyper  möjt

i ndat, dikten e fin ( s.k. an),  a i n gd a n n

 n kinea beaugfin s  oändt elp, lket o gör a n  -

n ev en men esi aktet av intn munion, s r en åen

tor am oändt ind  nei. a  s   a bu-

augf ingen o i ent mening, men rev en s samnning,  synes

an mål,  s inte  g på aat s än  imlr s själva rkens iginä möjtsopon änkte e. 87,  n s.k. ”Saanen av

önand i Vä Trrn”, äffas do Su Dongpo, Mi , Li Gongn 

n röm lgfen ang Tingjian i  möte s möjen sya  a i h

gd r tuelets gl. Någ inron ån a möte h do inte

t am, men någ ty på a ltet v själva orsaken  mötet, ty x 

a möte käav mårmunr ån Chan-kten a  han e  i

”n fania ilen”. Sin ngid ha a ivrdskonfanik un

”Yuan-ns  o Mäe”: ang Gongwang (69–1354), Wu Zn (80–

1354),  Zan (11–1374)  Wang ng (ca. 19–1385). Buaugf un

a d   va ena  grundläan teninr,  i a lå va

nsy av någonng oan, l utsan e tfut, vanen  en g- te vdning, or dubing e en  akn nn emfas. Typi r

a  ang Gongwangs eps ndapl   kya  bahåan

altning, s  at t aman  unat  fundamenlt tl. 

a d n g beaugf  amårs a konnong, nå- gonng s o n tols s  ags torrt  kyt rnen av t ngoa

rdömet.  Ming-n (1368–1644) r uteninr at m pca

 inrådd på grund av t at m faan tialet  oända rgninr-

 av igina möjt, les r Ming-mår inte säan sub dubinr av de teninr, l via i oniens e pcing av nlag; dubb- linr s mycket l n aks s rfalninr e kopior, men s i själva

rket v oakva agvaant. a buaugfia övninr v r  öaaa buaugf  s a ö hioen, a åt sakrhålnn  t konngen

rhålnt a t-n-e--t-n-inte-e, lket v en tegi kt sa n aa ons ”hänlr i tu”. Pol ev n al. t v r  äm

 intnt  inort nkeel s al hänr ana än beaugf själva 

as sam. r pol ev Wu-on, s uod runt ing ankvie-  ldscen i Suzhou  Wuxian, i onn Jiangsu,  vs äma ä- de v Sn Zhou  Wen Zngng. a o   fla beaugfia

ktninr   et av Ming-n ha Dong Qiangs (55–1636) kon-

teo sken, vs Sydo gränsa Nordons aa il.  t rs

århundt av Qing-n (44–1911) ha n aa ilen sjunkit  tyd- ningsst, men samdt s beaugfin i t ktninr:  ”ortodoxa” 

 ”olmäs”.  ortodox s  tyngdnkten på bildning, kopior 

rfalninr lev s adionea dilant  atör samdt s  r

s änemän i Mandu-ksans rvaltning.  olmä l s n k-

s  nts dadai, og g vanen s munr ba  buiia e

oiia teml, d  oen kun rtsät tuelet un ia rm. a beaugfia kon rtsae a ha tydan inflyn på n konnsna-

on, då  soa kontt, bad på en ivrdsa säk ons konitet ända  t . århundt, s n n  i rk av Ren nian, ang Binhong, Qi

ishi, Wu Changshi  fla. Typit r beaugfs tuel  a en pjäs, i

rm av en män niatyrfir, ad  integd i ndat, a pjäs, s sak-

r indiduel ag, men ändå ad a en d dise ab  teen inficb

s en beaugf, funr s akns innfionspjäs  s fun s

hikel i nnn av ndat, ɔ: elpn

WENRENHUA

[文人画, kine beaugfiil]. ne tm r n måliil, s ämpas av beaugf-an-kontor s py  diktning, i  måli i rm av  buaua-el. Kakit r a ktning in n ki- nea beaugfin (at igfin, diktninn  måliet)  a kut n

ean r i t rsona bildninn  yet än i none

e  elbt ngt öntal. ilen rmules rungnn un

Nor Sung (9–17) av beaugfen Su Dongpo, s själv a ilen shidafua (士大夫化), lket ue kua örsas s ”enodi-kontosts [il e

el]”. Se ev ilen (e elet) kodifiat s ”Sydkit” e ”Sydon”

e ”Sydelet”, s ilen (e elet)  dinat av en an, t, kv

il ägd av t nicke s dina a ils äma e,  - sa n as Nordons rön, da dia  lna il, fi n sbbt mnet nna (文人画); ɔ: ”konceptkon”, e ”ivrdon”. I - sning  Nordkits ofesonel må, aks Wennhua av atör, at av konto i än e ba dagivan konto-an-kontor, s på  s

rev n  i  tening. Wennhua gjor al en o i någon rme

mening, men s en samn tm r en aktet  or, l ogfi s o- nologi, dning. a vl  a filosofia aityd (ɔ: konfuan epsm, buhii apa saans  oii aleatok) n ås  själva tuelets (e re sagt: t mnsa elets) u un t ana i århun-

at (själva teninn ”tuel”  r långt ),  själva n iia tmen ”Sydkit” e ”Sydon” l i n t r ha mynts av beaugfen Dong Qiang (55–1636), s i n t lå tmen ån Ch’an (Zen) buhismen, s

o n o  en nordo  en sydo. Än  nnhua (ivr- donen), adionet h assoets  Sydon ( inte  Nordon),  hå  fla av dans nolor a ulning av Dong Qiang s en fikv 

et  –   akn av rken –  ukb ulning. t  t o god grund . Dong Qiangs ulning  i g själv nämen innng aat än  ”ag”

i a tuel, ven en ny koneaon eas, na s n bn r u

g i t g r a e  ör el, s t e ä. a koneaon

 do inte m igin än a n rn på  s, a n ls nt fakt äna

på Ming-ns cepon av  äle dokument, les a  äle dokumenten nt fakt   a sä någonng l aat,  ls a n tn  samda beaugf-er   a rhåa g  n ulning i as n

ag. Ulninn i  Nordkiv   Sydkiv fi n effekten a n te

pca t dan ör-pca  fuändt rmea tuelet. Ent

a nya ulning r n en typit sydki beaugf n  enat tu  koncenan g på t enilda nlat på  någ m olmäs-

gt s än en nordki mås rmea umksamt på ln   i

 adionet  lbunt (i rhåan  elet) s, typit levan 

adionea meto   no n typie ivrdskonnän av sydki

obrvans lev i ensamt i en e på ndsbygn,  långt iån rlns bök 

ök s möjt.   typit o  aa   kont; tening, i, muk  el, men t kia r m v r  äm a t t inte

låg någon id mean a kon, s dr smälte saan  en enda beau- gfi aktet an at levans e acbt. I ället ”acas” as

”rk” (s at år av lmenr, aimen, baag  ag) i rm

av möten s  hö  vana  någon gnifint lotet, d  o rken

dias  mentas e. Sivrdskonens målninr dinas av

ndapsamäninr – s i övgt o v llet hos fan i  un t 16:e århundt – vi typit o m vane e ana tyr av il- fir, s i n t   a  aktningsktning  emfas  o r  aekt av målninn, säan do råea r en ie-iniad ak. Fur

 inte säan avbilda en på guqin (en ats )  r uehåan g i isola shyor, o a aekt lkänd in n a fanik n

sa n a fansken od biln al isolad, men ledsas ad (e

näan ad) av en inipon; typit i rm av en ai dikt, en dikt ponad av mån e en ponad av en n e mentor  bil a iaxis i

on  målninn gjor en  integd l av biln, a t inte gör m mening a sä a dikten evs  biln än a sä a biln mås  dikten,  a i  h gd än  iniponen gjors av en ai dikt: ns usatet h

al vit någon dogm and ivrdonn. n  n at på  s n

iva någ typia ag in sydkits ivrdskon,  a t o näms a  faka rken (e an) i rten kun via men myet,  

g mån o y s själva ulninn av ivrdskonen i  nordk- iv   sydkiv al v någon iene å, men ean  g i själva

elet.

TUSCHSPELET

[書法, ”Regl r a iva n-kr”]. I  r shūfă un

teninn ”kine fi”,   s dan s n ra enta ”ön-

ien” ( t gkia καλλος γραφειν),  samdt n ra kinea ”kon-

en”. Bäe a råelr  ie o ne l etylogit s konceptuet

san. n kinea fin (shūfă) rod g själv al s någon ön-

i i a lända mening,   inte s någon kon (藝術), men gör, s o teninn sär,  lt r  mn el. a lt v  inte fasa ån s on, men  i n g ändt n  in t av gl, d emls Ouyang Xuns 36 Regl r  kisia raktärs struk- tur inr s  subt av gl un Regl r t va H-raktär;  d

iss nr s Shidafua (Enodi-kontos [il e el]) e Nordkit inr s en ny il e elviant,  e d Wu-on e

Z-on i n t gör  ags lmenrrk un Shidafua. På bas av

a lrk ak iv e beaugf a mnsa el s od av ” a” (文房四寶), nämen tunln, tuet, pat  tuenen, s saans gjor elets pjär  p Histot  g t kinea tuelet, en tm s myns av Wu Zn (80–1354) saans  nflaan, s  av beaugfs m aa dsriv i as kontor. Man n å shūfǎ

 n-dyin un t r men amt ana i århundt, n

någ ive-beaugf  en apa-nonant kv rm (kontor-

v, e kv) av n rmea n-ien (känd s ”kontorien”, bāfēn, 八 分) s inte äg g  offiel inipon. t v nämen poänn in bu-

auan, a i inte kun anndas  någon typ av offent munion,

men t s i  aont rkulan samngsobkt, s på  s kun fun

s egilr av elets ag. Tuelet  på  s  a r niatys-

a, iva  kva ihänlr (ag), s enda n inttas i on

 ana ihänlr in n kinea beaugfia adion

KONTORSPELET

[選擇一個局, ”Välj  Kontor”]. ”Kontorelet”   alt ki- net el s v polt un Sung (9-80) and beaugf s  inrument a intta – men rden o rsä – rt Slet

es på  runt e åen av 5 koncenia r.

De ODÖDLIGAS SPEL

[ne el, 選仙 polt un Ming].  odödas Sl, e 選仙, ordagt ”lj  odöda”   kinet el s un n Sung e d Ming s  ”Kontorelet”. n m avgön räninn v

 själva elpnen änas ån n adionea runda rmen  fem koncenia

r   rngt e åen av 2 × 8 × 8 lt, alt  edimenolt rum ojicat på  tdimenolt p a e fi mnet baxi zo 八仙桌, e ” Åa Odödas Tav”, s a fi rm av  mölye s srt sagt aa kinea beaugf äg.

SU DONGPO

[ne beaugf, 蘇東坡, egtl. Su Shi (蘇軾), o Zizhan, is- han 36–11 Changzhou]. Su Dongpo r s beauat, te, f, dik-

, osaiäl, konik  änen un t Norda Sung. ån 

 ing  r Su Dongpo r  äm s h änen, i vs än

han inkorpo  konfuana intellektuea ialet  en änen s i n id äg g åt o kon. På grund av konkt in adnionen ev han ån

80  86 rsad  angou  , mean 97  11  ön i

Su Dongpo v r  äm en orntt ev ickeo, i vs fuap han

ev  fla av  dikt,  r Su Dong, s r  mån ana buaugf i t norda Sung, rr t örhuvudt inte  någon id mean akteten

”a ia”  ”a dik”. Så t t, emls, i en av hans dikt:

N  lä r nets fukgt gr  rr  r g

  n ler   lungor

x bambu  ior N  änr    ö

oeåndt

fi  y på din snö 

S må gränsas  kunar  hon  a käor  pk, en säa rk ån hans hand inte h t n  . Tydts og han

tudi i enad tu saans  bambus-bil  poon  en-

ilda äa  iy Su Dongpos tyl r t kinea måliet r

r  äm på hans konia  konteoa i, s h aats i en

agmentad rm a ev, bildpåi  dir nn s h tats i 

i. I n konteo lä Su Dongpo i syt or kt  buaugfens ”hål-

n hann iån”, at n eea rm r lån-, s på kinea r un

tmen wui.  v t någonng s tydts låg hon äan,  v t 

 odukva må s r l amhäva as apan l i kvantet s i-

t. Su Dongpo amhäv i äet typit en intuiv metod r a gpa t eenea i målet  rbinda a  tes e,   a ”ionia”

kus  han  a öva  t inflan på nna-måliet. r avgön r

t fenen s uod ing Su Dongpo  hans ets av änea-atör, v n konnon s  ea  a r eg  anas bil  dikt,

menr, dion, rd, kolon  aat aimen r a på  s - to rbinln mean ien  bil Man n   r hävd a t v 

a menr-  emendaonsaktet (s r Su Dongpo  hans ets rd-

en h fait fuändt t), s  lt nt rekv (dilt ilt ån t

lända rekt) ev inoducad i n kinea bildapan axin, 

rekv s samdt o r a bildpnet s ån  t-dimeno- net pn   edimenonet pn, men un aa ändt  rekv s

dan h t  cenalt, inte ba r nna-mår, men r t kinea måliet örhuvudt.

WUWEI

[n kinea konteoa tmen r ”lå ”, ”lå å”, ”lå va”].

Wui  en tn tenic in n kinea beaugfin s ordagt ty

”ie-handn”. Tisamns  yijing (t ha idéyet)  qiyun (l-

n qi),  wui n tm s a annds in n gn av t kinea måliet s r un teninn Xieyi. d wui rår n in n kinea konteon

 eet håan-ba,  lån-, emls  a må,  a a  

e  konnens ie-ingpan i rket; at  lämn pts,  bön g

r bildpnets trum e grund, på kod av ant e fio Pemet

 wui  a t  en enap s inte ba är vång övning, men 

o apgl, ogitet,  öet e   ni ian n kgt n gö

anndning av t. Es t   vant a unå a wui ann mån bu-

augf n r a unå a ånd;  på  s, s o mån konteoa dikt r y r, ev net  wui out rbund  vana in n kinea beaugfi

Kinesisk EKONOMI

[En typ av ne, e re, ekoni]. En tm e dispn s  mynt av l Ern Jünr s rt Walr, v rås en s 

ne ekoni, lken i and n iakas  t. . banva, e radör, 

l en vanen äle n e ka sar snäal i en ko.