Sjukfrånvarons utveckling 2017

(1)

ISSN 1654-8574

Sjukfrånvarons utveckling 2017

Sjuk- och rehabiliteringspenning

(2)

Upplysningar: Margaretha Voss 010-116 2701

margaretha.voss@forsakringskassan.se Webbplats: www.forsakringskassan.se

(3)

Förord

Föreliggande rapport är Försäkringskassans svar på ett regeringsuppdrag att följa upp och analysera sjukfrånvarons utveckling. I rapporten redovisas den senaste utvecklingen inom sjukpenningområdet.

Sjukfrånvarons utveckling är av stort intresse i Sverige och följs noga av Försäkringskassan, beslutsfattare, media och en intresserad allmänhet.

Regeringens åtgärdsprogram från 2015 för ökad hälsa och minskad sjuk- frånvaro, har till mål att minska sjukfrånvaron så att det så kallade sjukpenningtalet kan minska till högst 9,0 dagar under 2020.

Rapporten bygger vidare på de analyser som gjorts inom ramen för tidigare regeringsuppdrag av uppföljningar av sjukfrånvarons utveckling. Vi redogör för vägen till målet att ha ett sjukpenningtal på 9,0 vid utgången av 2020.

Vidare redovisas den senaste utvecklingen avseende bland annat inflöde av nya sjukfall och sjukfallens varaktighet samt utvecklingen vid rehabiliteringskedjans tidsgränser och avslag av ansökan om sjukpenning. Avslut- ningsvis beskrivs sjukfallsutvecklingen för arbetslösa med och utan arbets- löshetskassa.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 2010 men denna ökning har brutits under 2016–2017 och utvecklingen har nu vänt nedåt. Utvecklingen av hur många sjukfall som startar och av hur långa de blir tyder på att Försäkringskassans arbete med att stärka handläggningen av sjukskrivningsärenden och därmed öka kvalitén i besluten är en central faktor till att sjukfrånvaron nu minskar.

Detta innebär att möjligheten att nå regeringens mål har ökat. För att målet ska nås krävs emellertid att antalet ansökningar om sjukpenning minskar.

Fortsatta aktiva insatser och förbättringar från berörda aktörer inom sjukskrivningsprocessen är därför nödvändiga.

Rapporten har tagits fram av Axel Arvidsson, Marit Gisselmann, Erik Jönsson, Therese Ljung, Jonatan Nikander, Patric Tirmén, Michael Wiberg och Margaretha Voss (projektledare) samtliga verksamma vid Avdelningen för analys och prognos på Försäkringskassan.

Stockholm, december 2017

Gabriella Bremberg Avdelningschef

Avdelningen för analys och prognos

(4)

Innehåll

Sammanfattning ... 6

Ökad möjlighet att nå regeringens mål när sjukfrånvarons ökning har brutits ... 6

Antalet startade sjukfall fortfarande på samma nivå som 2015 ... 6

Förstärkt arbete med sjukskrivningsprocessen den troligaste förklaringen till utvecklingen ... 7

Fler sjukfall avslutas under första sjukskrivningsåret, men de långa blir längre ... 7

Psykiatriska diagnoser alltmer dominerande ... 7

Fler och längre sjukfall för arbetslösa utan a-kassa ... 7

Summary ... 8

Inledning ... 10

Uppdraget... 10

Rapportens innehåll och avgränsningar ... 10

Frågeställningar ... 10

Material och metod ... 11

Läsanvisning ... 12

Kort om sjukförsäkring och sjukfrånvaro ... 13

Ohälsotalet – ett samlat mått på sjukförsäkringen ... 13

Utbetald sjukpenning mått på sjukfrånvaro ... 14

Handläggningen av sjukpenning ... 15

Sjukfrånvaron i Sverige i nivå med andra västeuropeiska länder sedan 2008 ... 16

Regeringens mål för sjukfrånvaron ... 18

Närmare målet för sjukfrånvaron... 18

Sjukpenningtalets utveckling 2000–maj 2017 ... 20

Likartad utveckling av sjukpenningtalet på länsnivå ... 21

Utvecklingen av pågående sjukfall ... 22

Anställda med sjuklön ... 22

Arbetslösa ... 24

Pågående sjukfall i relation till arbetskraften ... 26

Olika mönster för startade sjukfall ... 27

Andelen avslag av initial ansökan ökar under 2016 ... 27

Startade sjukfall 2006–december 2016 ... 29

Ett ökat antal startade sjukfall bland yngre ... 32

Fler sjukfall avslutas tidigare ... 34

Ökad andel avslag i pågående sjukfall ... 34

Större andel prövas och avslutas vid rehabiliteringskedjans tidsgränser ... 36

Fler sjukfall blir längre än två år ... 42

(5)

Psykiatriska diagnoser utgör en ökad andel av startade sjukfall ... 44

Psykiatriska diagnoser utgör den största gruppen av pågående sjukfall ... 46

Längre sjukfall i psykiatriska diagnoser ... 48

Fler och längre sjukfall för arbetslösa utan a-kassa ... 51

Förändrad sammansättning av startade sjukfall ... 51

Avslutande diskussion och slutsatser ... 54

Sjukpenningtalet minskar – ökad möjlighet att nå regeringens mål ... 54

Färre sjukfall bland arbetslösa när maxtiden i sjukförsäkringen tagits bort ... 55

Kvinnor har generellt en högre sjukfrånvaro än män ... 56

Åtgärder krävs för att sjukfall i psykiatriska diagnoser ska minska ... 56

Utvecklingen mot allt fler långa sjukfall är oroväckande och behöver hanteras ... 57

Behov av ökat samarbete mellan centrala aktörer ... 59

Referenser ... 60

Bilaga 1. Tabeller ... 61

Bilaga 2. Utvecklingen i olika grupper av försäkrade ... 80

Inflöde fördelat på sysselsättning ... 80

Sjukfall längre än ett år uppdelat på fortsättningsnivå och normalnivå ... 81

Avslut vid rehabiliteringskedjans tidsgränser, anställda kvinnor och män ... 83

Bilaga 3. Alternativa mått på varaktighet ... 84

Bilaga 4. Metod ... 86

Information om inflödet ... 86

Förändringar av mätning av avslag/indrag ... 86

EUROSTAT ... 87

Fördjupad analys av arbetslösa med eller utan a-kassa ... 87

(6)

Sammanfattning

Ökad möjlighet att nå regeringens mål när sjukfrånvarons ökning har brutits

Sjukpenningtalet har börjat minska. Uppgången har brutits och utvecklingen vänt nedåt. I maj 2017 låg sjukpenningtalet på 10,7 dagar, vilket innebär en svag minskning fyra månader i rad. Det ligger nu 0,9 dagar under Försäk- ringskassans utvecklingsbana för att nå regeringens mål att sjukpenningtalet högst ska vara 9,0 dagar vid utgången av år 2020. Detta innebär att möjlig- heten att nå regeringens mål har ökat. För att målet ska nås krävs emellertid att antalet ansökningar om sjukpenning minskar. Fortsatta aktiva insatser och förbättringar från berörda aktörer inom sjukskrivningsprocessen är därför nödvändiga.

I maj 2017 var sjukpenningtalet för kvinnor 14,1 dagar och för män 7,3 dagar. Kvinnors sjukpenningtal är därmed 92 procent högre än männens.

Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige har historiskt legat på en hög nivå i jämförelse med andra länder i Västeuropa. Under 2016 ligger Sverige strax över medel för de åtta länder som ingår i jämförelsen. Kvinnor i Sverige har högre sjukfrånvaro än kvinnor i de andra länderna, medan män ligger under genomsnittet.

Antalet startade sjukfall fortfarande på samma nivå som 2015

Under 2016 startades drygt 600 000 sjukfall, vilket är lika många som 2015.

Mellan 2010 och 2015 ökade antalet startade sjukfall från 480 000 till 600 000 men den ökningen är nu alltså bruten. Kvinnor står för 64 procent av alla startade sjukfall under 2016.

Utvecklingen mellan 2015 och 2016 är totalt sett stabil, men består av två motsatta trender. För anställda med sjuklön, som utgör 82 procent av de startade sjukfallen, ökade dessa i antal med knappt tre procent under 2016.

För arbetslösa har antalet startade sjukfall istället minskat kraftigt. Minsk- ningen för arbetslösa inleddes 2015 men förstärktes under 2016 efter att maxtiden¹ i försäkringen togs bort.

1 När sjukpenningen tidsbegränsades den 1 juli 2008 infördes även övergångs- bestämmelser som innebar att sjukfall som pågått en längre tid kunde få ersättning i ytterligare 550 dagar. Det innebar att en stor grupp sjukskrivna uppnådde maxtid samtidigt vid årsskiftet 2009/2010.

(7)

Förstärkt arbete med sjukskrivningsprocessen den troligaste förklaringen till utvecklingen

Sedan 2015 har Försäkringskassan arbetat med att stärka handläggningen av sjukpenningen. I jämförelse med 2015 ser vi att avslagen på initial ansökan om sjukpenning blivit vanligare, vilket troligen är kopplat till en ökad kvali- tet i handläggningen. Under samma period ser vi både att de bedömningar som ska ske vid rehabiliteringskedjans tidsgränser görs i tid i större omfattning. Andelen av dessa bedömningar där sjukfallet avslutas har även ökat.

Dessa tre förändringar pekar på att det är arbetet med att stärka handlägg- ningen som främst har bidragit till att hålla nere antalet nya sjukfall och minska längden på de pågående sjukfallen.

Fler sjukfall avslutas under första sjukskrivnings- året, men de långa blir längre

Under 2016 avslutades betydligt fler sjukfall i samband med tidsgränserna i rehabiliteringskedjan, vid 90 respektive 180 dagar. Men fler sjukfall avslutas även före och efter dessa tidsgränser. Detta innebär att sjukfallen generellt avslutats snabbare under det första sjukskrivningsåret. Sjukfall som överstiger två år har däremot blivit fler och är i genomsnitt längre under 2016 än tidigare. Denna ökning i antal av de längsta sjukfallen beror bland annat på att antal startade sjukfall ökade fram till 2015, att den bortre tids- gränsen i sjukförsäkringen avskaffades februari 2016 samt att en minskande andel personer med sjukfall beviljats sjukersättning sedan 2015.

Psykiatriska diagnoser alltmer dominerande

Av de sjukfall som startade under 2016 utgör de psykiatriska diagnoserna 27 procent, vilket gör dem till den största diagnosgruppen. Eftersom sjukfall i denna diagnosgrupp också varar längre än andra sjukfall, utgör de psykiatriska diagnoserna en ännu större del av de pågående sjukfallen, ungefär 44 procent.

Psykiatriska diagnoser är den största diagnosgruppen för både startade och pågående sjukfall bland kvinnor. För män är det fortfarande rörelseorganens sjukdomar, dvs. reumatiska sjukdomar, artros, ryggvärk, osteoporos m.fl., som dominerar de startade sjukfallen. Men psykiatriska diagnoser är den största gruppen av pågående sjukfall även bland män. Ökningen av psykiatriska diagnoser bland startade sjukfall har inte avtagit lika mycket som för övriga diagnoser. Inte heller har avsluten ökat i samma omfattning.

Fler och längre sjukfall för arbetslösa utan a-kassa

En fördjupad analys av arbetslösa, där så kallade återvändare till sjukpenning exkluderats, visar att arbetslösa utan a-kassa sedan 2010 utgör en majoritet av sjukfall för arbetslösa. För dessa har längden på sjukfallen ökat avsevärt mer än för dem med a-kassa.

(8)

Summary

This report about the development of the level of sick leave in Sweden is presented on a yearly basis to the Swedish government.

Sick leave among employees in Sweden has historically been at a high level in comparison with other Western European countries. In a comparison 2016, Sweden is just above the average for eight countries that are included in the comparison. Additionally, women in Sweden have a higher level of sick leave than women in other countries, while men are below the average.

The sickness cash benefit rate (in Swedish: sjukpenningtalet),² measured as the number of compensated net days with sickness benefit per registered insured person aged 16–64, has varied over time. During the last decades the highest level of sick leave was reached in 2002 with 18.6 days. This increase was followed by a decrease, and yet another increase between 2010 and 2016. Since 2015 the goal for the Swedish government is a low and stable level of sick leave the coming years. This is specified as the sickness cash benefit rate to be no more than 9.0 days by the end of year 2020. In May 2017 the sickness cash benefit rate was 10.7 days, which means a slight decrease for four consecutive months. The rate for women was 14.1 days and for men 7.3 days, and thus it is 92 percent higher for women than men.

The following are the main results presented in this report:

• More than 600,000 new sick leave spells started in 2016, which is as many as in 2015. This means that the trend of increasing sick leave was broken. Women accounted for 64 percent of all new sick-leave spells in 2016.

• Two opposite trends can be seen. Sick-leave spells among employees, accounting for 82 percent of the new sick-leave spells, still increased, while the number of new sick-leave spells among unemployed decreased sharply.

• More sick-leave spells end during the first year, but the longer ones become even longer.

• Psychiatric diagnoses are increasingly dominant among new sick-leave spells. In 2016 they account for 27 percent of all new spells. These sick- leave spells become longer and thus constitute 44 percent of all ongoing spells in 2016.

2 Försäkringskassan (Swedish Social Insurance Agency), Social Insurance in Figures 2017.

(9)

• Since 2010 unemployed without unemployment benefit constitute a majority of sick-leave spells among the unemployed. For this group with a weaker connection to the labour market, the length of sick leave has increased significantly more than for those with unemployment benefit.

• Enhanced management within the sick-leave process is one likely explanation for the development of sick leave during 2016. The most important reasons for this are: assessments of entitlement to sickness benefit are made in time and that rejection of initial applications for sickness benefit as well as withdrawal of sickness benefits have become more common.

The ability to reach the goal of a sickness cash benefit rate not above 9.0 days at the end of year 2020 has increased. However, to continue this development the number of sickness benefit applications must be reduced.

Continued efforts and improvements from relevant actors in the sick leave process are therefore necessary to prevent new sick-leave spells and promote return to work. Apart from the Swedish Social Insurance Agency these include also employers, the healthcare section and the Swedish Public Employment Service.

(10)

Inledning

Uppdraget

Försäkringskassan har för fjärde året i följd fått i uppdrag att beskriva och analysera sjukfrånvarons utveckling. Något som är av stort intresse bland beslutsfattare, forskare, Försäkringskassan och allmänheten.

Försäkringskassan ska följa upp och analysera sjukfrånvarons utveckling för kvinnor respektive män. Dessa analyser ska även göras med beaktande av diagnosutvecklingen. Försäkringskassan ska särskilt analysera inflödet till sjukpenning och sjukfallens var- aktighet, samt följa upp de olika tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Utöver detta ska även en uppföljning av målet för sjukpenningtalet redovisas. Arbetsförmedlingen ska bistå Försäkringskassan med relevant statistik i uppföljningen av de personer som omfattas av samarbetet mellan myndigheterna.³

Rapportens innehåll och avgränsningar

Denna rapport motsvarar innehållsmässigt, med några undantag, den rapport om sjukfrånvarons utveckling som publicerades 2016.

Utvecklingen av nybeviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning redovisas inte här eftersom Försäkringskassan 1 juni 2017 publicerade en rapport om detta som svar på ett särskilt regeringsuppdrag.⁴

Analyser av regionala skillnader i sjukfrånvaro har lyfts ut ur denna rapport och finns att läsa om i en Socialförsäkringsrapport publicerad 2017.⁵

Det har tillkommit ett nytt avsnitt som handlar om utvecklingen av sjukfall för arbetslösa, med respektive utan ersättning från arbetslöshetskassan.

Frågeställningar

För ge en bred bild av sjukförsäkringens utveckling och samtidigt svara på viktiga övergripande frågor har följande frågeställningar formulerats med utgångspunkt i uppdraget:

3 Försäkringskassans regleringsbrev för 2017,

http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=17717

4 Nybeviljande av sjuk- och aktivitetsersättning, Dnr 013687-2017

5 Socialförsäkringsrapport 2017:3

(11)

Hur har sjukpenningtalet utvecklats och närmat sig regeringens mål?

Mot bakgrund av ett ökande sjukpenningtal sedan 2010 tog regeringen 2015 fram ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Detta beräknades på sikt kunna bidra till att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män minskar. I rapporten följs utvecklingen könsskillnader med avseende på sjukpenningtal och sjukfall.

Ett mål är att sjukpenningtalet inte ska överstiga 9,0 dagar vid utgången av år 2020. Försäkringskassan har tagit fram en utvecklingsbana som visar en möjlig väg för att uppnå målet. I rapporten följs utvecklingen av sjukpenningtalet i relation till denna.

Hur ser utvecklingen för startade sjukfall ut?

Sjukpenningtalet bestäms av hur många som sjukskrivs och hur långa sjukfallen är. Tidigare erfarenheter av vändpunkter i sjukpenningtalet har visat att dessa två hänger ihop. När sjukfallen har ökat i antal, har en tid senare även sjukfallens längd ökat. På så sätt har sjukpenningtalet ökat mycket. Motsatt utveckling har även beskrivits vid en minskning av sjukpenningtalet. När antalet nya sjukfall minskat, har detta följts av att sjukfallen blivit kortare.

Vidare är det av stor betydelse att följa utvecklingen av avslag vid första ansökan av sjukpenning. I rapporten beskrivs utvecklingen av startade sjukfall både i stort och för olika grupper.

Hur utvecklas längden på sjukfallen?

Sjukfallslängden är tillsammans med inflödet av startade sjukfall avgörande för utvecklingen av sjukfrånvaron. I rapporten beskrivs sjukfallslängden för kvinnor och män uppdelat på anställda och arbetslösa.

Hur utvecklas psykiatriska diagnoser bland sjukfallen?

Sedan 2010 när sjukfallen började öka har sjukfall i psykiatriska diagnoser ökat betydligt snabbare än andra diagnosgrupper. Eftersom sjukfall i psykiatriska diagnoser också varar längre än andra sjukfall, bidrar de i stor utsträckning till att öka antalet pågående sjukfall. I rapporten görs en fördjupad analys av utvecklingen av sjukfall i psykiatriska diagnoser.

Material och metod

De data och den metod som legat till grund för beskrivning och analys beskrivs närmare framför allt i Bilaga 4.

Strävan har varit att använda så aktuella siffror som möjligt. Huvuddelen av rapporten baseras på data till och med helåret 2016. Sjukpenningtalet och ohälsotalet redovisas fram till och med maj 2017.

(12)

Läsanvisning

Rapporten inleds med en kort beskrivning av sjukförsäkringen, om förstärkt arbete i handläggningen av sjukpenning samt sjukfrånvaron i Sverige jämfört med några västeuropeiska länder. Nästa kapitel belyser utvecklings- banan för att uppnå regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 innan utgången av 2020 och sjukpenningtalets utveckling. Kapitlet om pågående sjukfall beskriver hur utvecklingen har sett ut över tid för anställda och arbetslösa. Därpå följer ett kapitel om utvecklingen av startade sjukfall för olika grupper som inleds med en beskrivning av avslag av initial ansökan om sjukpenning. Kapitlet om sjukfallens avslut tar upp avslag av pågående sjukfall och sannolikheten för avslut. Därefter följer ett kapitel om startade och pågående sjukfall i psykiatriska diagnoser som beskriver skillnaden mellan kvinnor och män och visar utvecklingen för olika diagnosgrupper för anställda och arbetslösa. Rapporten avslutas med ett kapitel om sjukfalls- utvecklingen för arbetslösa med och utan arbetslöshetskassa samt ett kapitel med övergripande slutsatser och en diskussion kring dessa. Bilagor med tabeller, ytterligare diagram samt ett metodavsnitt finns sist i rapporten.

(13)

Kort om sjukförsäkring och sjukfrånvaro

Ohälsotalet – ett samlat mått på sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen består huvudsakligen av två delar: sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning.

Sjuk- och rehabiliteringspenning kan beviljas då arbetsförmågan är nedsatt under en begränsad tid. Sjuk- och aktivitetsersättning kan beviljas vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga.⁶

Ohälsotalet är ett mått på utbetald ersättning från Försäkringskassan vid sjukdom eller skada.⁷Det innefattar förutom sjuk- och rehabiliteringspenning även sjuk- och aktivitetsersättning. Som högst var ohälsotalet 2003 med 43,2 ersatta dagar och som lägst 2013 med 26,8 ersatta dagar, se Diagram 1. I maj 2017 låg ohälsotalet på 27,3 dagar där sjukpenning utgör cirka 10,2 dagar, och cirka 17,0 dagar utgörs av sjuk- och aktivitets- ersättning, vilket innebär att nivån närmar sig den tidigare lägstanivån.

Diagram 1 Utvecklingen av ohälsotalet uppdelat på sjuk- och rehabiliteringspenning respektive sjuk- och aktivitets- ersättning, januari 2000–maj 2017

Källa: Försäkringskassan

6 I ett separat regeringsuppdrag analyseras utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning (Försäkringskassan 2017a).

7 Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad 16–64 år. Måttet beräknas för 12-månadersperioder.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Sjuk- och

aktivitetsersättning Sjuk- och rehabiliteringspenning

(14)

Utbetald sjukpenning mått på sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro på aggregerad nivå kan mätas på flera sätt. Det mått som oftast används i Sverige och vilket också använts i denna rapport, är antalet dagar då sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan.⁸ Ett undantag från detta görs i avsnittet där Sverige jämförs med några andra västeuropeiska länder.

Ett Sjukfall är en sammanhängande period med ersättning från Försäkrings- kassan.⁹

Startade sjukfall är antalet nya sjukfall under en viss tidsperiod.

Pågående sjukfall är antalet fall som pågår vid en bestämd tidpunkt.

Som övergripande mått på sjukfrånvarons omfattning används också sjukpenningtalet, som beskrivs i nästa kapitel.

Sjukpenning omfattar inte all sjukfrånvaro

Merparten av alla sjukfall inleds med en karensdag, som innebär att ingen ersättning utgår. De flesta med sjukpenning är anställda, och har som regel rätt till sjuklön från arbetsgivaren från och med dag 2 till och med dag 14 i en sjukperiod. Från dag 15 i sjukfallet kan de ansöka om sjukpenning. Den som inte har någon arbetsgivare kan få sjukpenning från Försäkringskassan redan från och med dagen efter karensdagen. Det gäller arbetslösa,

uppdragstagare och egna företagare.

Rehabiliteringspenning utgör en liten del av sjukfrånvaron

En mindre del av sjukfallen utgörs av individer med rehabiliteringspenning som kan betalas ut till den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabiliteringen måste ingå i en rehabiliteringsplan som tagits fram tillsammans med Försäkringskassan. Ersättning kan beviljas om den enskilde deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering såsom arbetsträning eller utbildning.

Även en arbetsförberedande insats som anvisats av Arbetsförmedlingen ska betraktas som arbetslivsinriktad rehabilitering under förutsättning att det är en del av det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbets- förmedlingen.

8 Det inkluderar även så kallad rehabiliteringspenning.

9 Episoder med sammanhängande utbetalningar av sjukpenning, förebyggande sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbetsskadesjukpenning. Episoderna kan innehålla kortare perioder utan ersättning från Försäkringskassan till följd av karenstid, sjuklön, semester och återinsjuknande.

(15)

Handläggningen av sjukpenning

Rehabiliteringskedjan har bestämda tidpunkter

Rätten till sjukpenning bygger på att arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning ska för anställda den så kallade rehabiliteringskedjan tillämpas. Den innehåller bestämda tidpunkter (efter 90, 180 och 365 dagar) i sjukperioden där bedömningen av arbetsförmågan successivt vidgas, från att endast avse den försäkrades för- måga att utföra sitt vanliga arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren till att gälla förmågan att utföra ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

Andra förutsättningar gäller arbetslösa och egenföretagare. För arbetslösa prövas om han eller hon inte kan utföra sådant arbete som är normalt före- kommande på arbetsmarknaden från första dagen, och inte först efter 180 dagar som för anställda. För egenföretagare görs inte prövningen vid 90 dagar eftersom de inte har någon arbetsgivare.

Förstärkt arbete i handläggningen av sjukpenning

Sedan 2015 har Försäkringskassan arbetat med att stärka kvaliteten i hand- läggningen av sjukpenningen. Fokus i detta arbete har legat på bedömning- arna vid framför allt rehabiliteringskedjans tidsgränser, inklusive den initiala bedömningen av rätten till sjukpenning. Vidare började en ny handlägg- ningsprocess användas under våren 2016 och därtill ett arbete för att öka användningen av försäkringsmedicinska utredningar.

Det pågår även ett arbete med att ta fram en plan för hur arbetssättet

”prioriterad handläggning” ska kunna testas nationellt. Prioriterad handläggning innebär att ärenden där det finns ett tydligt behov av att komplettera beslutsunderlaget markeras inför den första bedömningen av rätten till sjukpenning.

Det genomförs också löpande insatser för att öka den rättsliga kvaliteten samt för att utveckla samverkan med arbetsgivarna och hälso- och sjuk- vården. Kvaliteten i handläggningen följs upp kontinuerligt inom ramen för Försäkringskassans modell för systematisk kvalitetsutveckling (SKU).

Rätten till ersättning vid nedsatt arbetsförmåga beslutas av Försäkrings- kassan, men det finns andra centrala aktörer i en sjukskrivningsprocess, arbetsgivarna samt hälso- och sjukvården.

Arbetsgivarna har ett stort ansvar att se till att deras medarbetare har en god arbetsmiljö så att sjukskrivning kan förebyggas. För de personer som redan är i arbetsoförmåga ska arbetsgivarna se till att anpassa arbetsplatsen så att återgången i arbete underlättas.

(16)

Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandhålla rätt behandling så att den försäkrade får bästa möjliga vård och se till att leverera tillräckliga medicinska underlag till arbetsgivare och Försäkringskassan i de fall sjukskrivning är nödvändig.

Slutligen kan även nämnas att det sedan september 2016 sker en särskild utredning av sjukfall som passerar 365 dagar för att säkerställa att det finns en plan för en aktiv handläggning. Utredningen genomförs mellan dag 365 och 450 i sjukfallet. Tidpunkten för utredningen är dock inte kopplad till dag 365 i rehabiliteringskedjan, även om den infaller samtidigt i de flesta ärenden. För att avgöra om ärendet gäller ett sjukfall som har passerat 365 dagar och det är aktuellt med en särskild utredning beaktas även tidigare sjukperiod.

Sjukfrånvaron i Sverige i nivå med andra västeuropeiska länder sedan 2008

Trots att socialförsäkringssystemen skiljer sig åt mer eller mindre mellan länderna i Europa är det av intresse att jämföra sjukfrånvaron mellan länder över tid. Ett datamaterial som ger ett mått på sjukfrånvaro och som tas fram på ett jämförbart sätt i olika europeiska länder är de nationella arbetskrafts- undersökningarna (Labour Force Surveys).¹⁰

Vid jämförelse med sju andra länder i Europa¹¹ har sjukfrånvaron i Sverige historiskt legat på en hög nivå och därtill varierat över tid på ett sätt som skiljer från flertalet andra länder. Under 2016 låg sjukfrånvaron i Sverige strax över medel för de åtta europeiska länder som ingick i jämförelsen.

Sjukfrånvaron för kvinnor i Sverige har med undantag för 2011 legat över medel (Diagram 2a). Svenska kvinnor har minskat sin sjukfrånvaro mellan 2015 och 2016 men har fortsatt den tredje högsta sjukfrånvaron (3,4 procent) efter Norge och Frankrike. Även för kvinnor i Danmark och Tyskland minskade sjukfrånvaro medan övriga länder ökade.

Män hade genomgående lägre sjukfrånvaro än kvinnor och spridningen mellan länderna är mindre (Diagram 2b) än vad den är för kvinnor. Svenska män hade 2016 en sjukfrånvaro på 1,9 procent, vilket var en minskning sedan föregående år. En minskad sjukfrånvaro sågs även för Finland, Norge och Storbritannien medan sjukfrånvaron för män ökade i övriga länder.

Sedan 2009 har sjukfrånvaron för svenska män legat under genomsnittet för män i de åtta länderna.

10 Information om sjukfrånvaro är baserat på intervjuer med ett representativt urval ur befolkningen från olika Europeiska länder. För statistik om sjukfrånvaro används enbart anställda i ålder 20–64 och sjukfrånvaron är minst fem dagar.

11 Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland.

(17)

Diagram 2 Sjukfrånvaron som andel av anställda i åtta europeiska länder 1987–2016

a) Kvinnor

b) Män

Källa: Eurostat 0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Frankrike Tyskland Danmark

Finland Nederländerna Norge

Sverige Storbritannien Medel

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Frankrike Tyskland Danmark

Finland Nederländerna Norge

Sverige Storbritannien Medel

(18)

Regeringens mål för sjukfrånvaron

I detta kapitel redogörs för utvecklingen av regeringens mål för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro samt för sjukpenningtalets utveckling för kvinnor och män. Följande punkter sammanfattar den redovisade utvecklingen.

• Sjukpenningtalets utveckling har vänt nedåt. Därmed har möjligheten ökat att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar innan utgången av 2020.

• Sjukpenningtalet har varierat över tid och kvinnor har under hela 2000-talet legat på en högre nivå än män.

• I maj 2017 hade kvinnor och män ett sjuktal på 14,1 respektive 7,3. Det innebär att kvinnor har 92 procent högre sjukpenningtal än män, vilket är en liten ökning jämfört med ett år tidigare.

• Eftersom kvinnors sjukpenningtal är nästan dubbelt så högt som mäns behöver minskningen av sjukpenningtalet vara nästan dubbelt så stor (i antal dagar) för att skillnaderna mellan könen inte ska öka.

Närmare målet för sjukfrånvaron

I regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro ingår ett mål om att sjukpenningtalet¹² inte ska överstiga 9,0 dagar vid utgången av 2020 (Regeringen 2015). Den uppgång av sjukpenningtalet som ägt rum sedan år 2010 har nu brutits och utvecklingen har vänt nedåt. Sjukpenning- talet ligger nu 0,9 dagar under den projektionsbana som gör det möjligt att nå målet om 9,0 dagar vid utgången av 2020.¹³

Detta är en tydlig vändning av utvecklingen, men om nedgången ska bestå måste inflödet i nya sjukskrivningar minska från dagens drygt 600 000 per år. Det innebär att de centrala aktörerna i sjukskrivningsprocessen, arbetsgivarna, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan, måste stärka sina insatser ytterligare.

Projektionen för hur en väg mot regeringens mål för sjukfrånvaron kan uppnås skapades i januari 2016 och Diagram 3 visar utfallet fram till och med maj månad 2017. Utvecklingen av sjukpenningtalet ligger stabilt under den bana som leder till att målet på ett sjukpenningtal på 9,0 kan

12 Sjukpenningtalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad 16-64 år, exklusive försäkrade med hel sjuk- eller aktivitetsersättning, beräknat för 12-månadersperiod.

13 I syfte att beskriva hur utvecklingen av sjukpenningtalet ska kunna nå målet, skapades en så kallad projektion. Det kan beskrivas som en väg som når fram till målet. Genom att jämföra det faktiska utfallet månad för månad med projektionen, kan man se i vilken utsträckning man är på rätt väg för att kunna nå målet.

(19)

förverkligas. Bakom denna utveckling ligger att ökningstakten för nya sjukfall har bromsat in och att sjukfallens varaktighet har minskat. Den aktuella utvecklingen och projektionen redovisas månadsvis på Försäk- ringskassans hemsida.¹⁴

Diagram 3 Vägen till sjukpenningtalet 9,0, utfall till och med maj 2017

Tjugo av tjugoen län har nu ett minskande sjukpenningtal. Sjukpenningtalet minskar på riksnivå för både män och kvinnor och i alla åldersgrupper.

Däremot har inte skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar minskat ännu. Kvinnors sjukpenningtal ligger 92 procent över männens.

14 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0 0,00

2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00

Historia Projektion för att nå målet på 9,0 Utfall

(20)

Sjukpenningtalets utveckling 2000–maj 2017

Här följer en mer detaljerad beskrivning av sjukpenningtalets utveckling under perioden januari 2000 till och med maj 2017.

Trots att sjukpenningtalet ökat under de senaste fem åren ligger det på en betydligt lägre nivå, 10,7 dagar, jämfört med slutet av 2002 när sjukpenningtalet som högst var 18,6 dagar (Diagram 4). Diagrammet visar även att sjukpenningtalet har varierat över tid och att skillnaden mellan kvinnor och män har varierat. Dessutom ökar kvinnors sjukpenningtal snabbare vid en uppgång och minskar snabbare vid en nedgång jämfört med utvecklingen för män.

Diagram 4 Sjukpenningtalets utveckling för kvinnor och män januari 2000–maj 2017

Sedan mitten av 2016 ökar inte sjukpenningtalet längre och i maj 2017 låg talet på 10,7 dagar. Mellan maj 2016 och maj 2017 ökade inte sjukpenningtalet, att jämföra med året innan då ökningen mellan maj 2015 och maj 2016 var åtta procent.

Under hela 2000-talet har kvinnors sjukpenningtal legat på en högre nivå jämfört med männen. Minst skillnad mellan kvinnor och män var det år 2010 då kvinnor hade 55 procent högre sjukpenningtal. Därefter har skillnaden i sjukpenningtalet mellan kvinnor och män konstant ökat. Tid- punkten för den ökade skillnaden mellan kvinnor och män sammanfaller i stort med perioden då sjukpenningtalet generellt började stiga.

I maj 2017 hade kvinnor och män ett sjukpenningtal på 14,1 respektive 7,3 dagar vardera. Det innebär ett sjukpenningtal för kvinnor som var 92 procent högre än mäns. Året innan var motsvarande siffra 89 procent.

0 5 10 15 20 25

Kvinnor Män

(21)

Likartad utveckling av sjukpenningtalet på länsnivå

Sjukpenningtalet ligger på olika nivåer i olika delar av landet. Utvecklingen över tid visar att oavsett om det har skett en ökning eller en minskning på nationell nivå så har mönstret för sjukpenningtalets utveckling varit densamma i samtliga län, se Diagram 5.

I maj 2017 varierade länen mellan ett sjukpenningtal 9,6 och 14,5. Dessa skillnader mellan länen tycks vara bestående över tid. Vissa län har haft relativt höga sjukpenningtal sedan länge medan andra har haft relativt låga.

Sedan 2010 då sjukpenningtalet började öka så ökade även skillnaderna i sjukpenningtalet mellan länen.

Diagram 5 Sjukpenningtalets utveckling på länsnivå, januari 2000–maj 2017

Källa: Försäkringskassan 0

5 10 15 20 25 30

(22)

Utvecklingen av pågående sjukfall

I detta kapitel beskrivs sjukfallsutvecklingen över tid för pågående sjukfall.

De viktigaste resultaten är:

• Bland anställda med sjuklön fördubblades antalet pågående sjukfall som blev längre än två år mellan december 2015 och december 2016.

I december 2016 utgjorde fall över två år 13 procent av alla sjukfall.

• Drygt hälften av pågående sjukfall bland arbetslösa i december 2016 hade pågått minst ett år, vilket motsvarar 9 procent av totala antalet pågående sjukfall.

• Pågående sjukfall per 1 000 arbetslösa var betydligt högre än motsvarande per 1 000 sysselsatta, 87,6 respektive 35,3 i december 2016.

Totalt pågick 197 000 sjukfall i december 2016 att jämföra med 189 000 pågående sjukfall i december 2015. Hur många sjukfall som pågår vid en viss tidpunkt bestäms både av hur många nya sjukfall som tillkommit och av hur långa sjukfallen blir. Utvecklingen av pågående sjukfall är nära kopplat till sjukpenningtalets utveckling som beskrivits i föregående kapitel.

I kommande kapitel beskrivs inflödet av startade sjukfall och hur sjukfallens längd utvecklas. Nedan redovisas pågående sjukfall för anställda och arbets- lösa, dels för olika åldersgrupper och dels i relation till arbetskraftens storlek.

Anställda med sjuklön

Anställda med sjuklön och arbetslösa utgjorde merparten av pågående sjukfall under 2016, 77 procent respektive 15 procent av fallen.¹⁵

Antalet pågående sjukfall har ökat sedan 2010 (Diagram 6). Utvecklingen av pågående sjukfall mellan december 2015 och december 2016 ser olika ut för olika sjukfallslängder. De kortaste sjukfallen, upp till 90 dagar, var ganska stabila i antal. De ökade med två procent, men utgjorde båda åren en dryg tredjedel av pågående sjukfall bland anställda (Diagram 7). De sjukfall som blev över två år ökade däremot kraftigt: de fördubblades i antal och utgjorde 13 procent av alla sjukfall i december 2016. De sjukfallslängder som ligger däremellan, 91 dagar upp till två år, minskade istället både i antal och andelar.

15 Resterande grupper är: anställda utan sjuklön, egenföretagare, kombinatörer och övriga.

Deras pågående sjukfall stod totalt för knappt 15 000 sjukfall (8 procent) 2016 men redovisas inte här.

(23)

Utvecklingen för kvinnor och män var likartad, med undantag för sjukfall upp till 90 dagar som enbart ökade för kvinnor, se Diagram 6.

Diagram 6 Antal pågående sjukfall 2005–2016 i olika fallängder för anställda med sjuklön, rullande 12 månaders medelvärde¹⁶

a) Kvinnor b) Män

Källa: Försäkringskassans databas MiDAS

Diagram 7 Andelen pågående sjukfall i olika fallängder för anställda med sjuklön 2005–2016, rullande 12 månaders medelvärde¹⁶

16 Ett rullande 12 månaders medelvärde innebär ett medelvärde av de senaste 12 månad- erna, t.ex. för april 2017 beräknas medelvärdet för månaderna maj 2016 till och med april 2017.

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000

jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 0

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000

jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

1-90 dagar 91-180 dagar 181-365 dagar

1-2 år 2+ år

(24)

Arbetslösa

Antalet pågående sjukfall för arbetslösa har ökat sedan 2010 och de arbets- lösa stod för 15 procent av alla pågående sjukfall i december 2016.

Utvecklingen för olika sjukfallslängder mellan 2015 och 2016 skiljer sig från utvecklingen bland anställda.

För hela gruppen arbetslösa minskade antalet sjukfall som var upp till och med två år i längd (Diagram 8). De sjukfall som blev över två år ökade däre- mot kraftigt, med 89 procent från drygt 8 000 fall till drygt 15 000 fall. Där- med utgjorde de långa sjukfallen 21 procent av pågående sjukfall 2016 (Diagram 9).

De kraftiga ökningarna och minskningarna sedan 2008 för de olika sjuk- fallslängderna, som ses i Diagram 9, hänger samman med den maxtid i sjukförsäkringen som infördes 2008.¹⁷ Med start 2010 ses en kraftig minskning av andelen sjukfall längre än två år, vilket förklaras av att en stor grupp som uppnått maxtiden samtidigt lämnade sjukförsäkringen. Ett stort antal av dessa återkom till sjukpenningen. Detta resulterade i en ökad andel sjukfall 1–90 dagar, varefter andelen sjukfall 91–180 dagar ökade. Under 2016 har avskaffandet av den bortre tidsgränsen medfört att andelen sjukfall som är längre än 2 år ökar snabbt. Utvecklingen för kvinnor och män var likartad under 2016 (Diagram 8). Den största skillnaden var att sjukfall upp till 90 dagar minskade mer för kvinnor, med 26 procent, medan minskningen för män var 22 procent.

(25)

Diagram 8 Antal pågående sjukfall 2005–dec 2016 i olika fallängder för arbetslösa, rullande 12 månaders medelvärde

a) Kvinnor b) Män

Anmärkning: Observera att det är olika skalor på axlarna för kvinnor och män.

Diagram 9 Andelen pågående sjukfall i olika fallängder för arbetslösa 2005–2016, rullande 12 månaders medelvärde

Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 0

5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 0

2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000

jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

1-90 dagar 91-180 dagar 181-365 dagar

1-2 år 2+ år

(26)

Pågående sjukfall i relation till arbetskraften

Att de arbetslösa står för en större del av pågående sjukfall än vad sysselsatta gör blir tydligt när de relateras till antalet arbetslösa totalt. De pågående sjukfallen per 1 000 arbetslösa är betydligt högre än motsvarande antal per 1 000 sysselsatta och de har varit fler både i perioder av nedgång och uppgång, se Diagram 10. Kvinnor har fler pågående sjukfall än män, men kurvorna följer samma mönster för både arbetslösa och sysselsatta.

Bland de arbetslösa syns effekterna av maxtiden tydligare, dels vid årsskiftet 2009/2010 då antalet pågående sjukfall per 1 000 arbetslösa minskade kraftigt, men även när den första gruppen som uppnådde maxtid och återvände och uppnådde maxtid en andra gång runt 2012/2013.

Antalet pågående sjukfall per 1 000 arbetslösa har minskat under de allra senaste månaderna. Detta beror främst på en minskning av antal startade sjukfall. Denna minskning beror delvis på att maxtiden i sjukförsäkringen har tagits bort, men kan också bero på att ersättningen från arbetslöshets- kassan (a-kassan) höjdes 2016 utan att fullt ut kompenseras inom sjuk- försäkringen. Det kan skapa drivkrafter att stanna kvar i a-kassan trots nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom eller skada. För sysselsatta har antalet pågående sjukfall i relation till arbetskraften legat betydligt mer stilla under 2016.

Diagram 10 Pågående sjukfall 2005–februari 2017 för sysselsatta per 1 000 sysselsatta respektive per 1 000 arbetslösa¹

Rullande 12 månaders medelvärde

a) Kvinnor b) Män

1 Sjukfall längre än 14 dagar för personer upp till och med 64 år. Sysselsatta inkluderar anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer.

Källa: Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (Försäkringskassans beräkningar) 0

30 60 90 120 150

Sysselsatta

Arbetslösa

0 30 60 90 120 150

Sysselsatta

Arbetslösa

(27)

Olika mönster för startade sjukfall

I detta kapitel presenteras utvecklingen av startade sjukfall uppdelat på sysselsättning, arbetskraftens sammansättning och ålder. De viktigaste resultateten är:

• Antalet nyansökningar om sjukpenning där Försäkringskassan under 2016 fattade beslut om antingen avslag eller beviljande av ersättning var lika stort som under 2015. Mellan 2014 och 2015 hade detta antal ökat med 7 procent. Den tidigare ökningen har därmed avbrutits.

• Andelen avslag av initial ansökan av sjukpenning ökade under 2016 och är tillbaka på samma nivåer som 2010, eller tre gånger så hög som under 2014, när den var som lägst.

• På årsbasis startade drygt 600 000 sjukfall 2016 vilket är lika många som året före.

• Som tidigare år var det kvinnorna som startade majoriteten av alla sjukfall.

• Gemensamt för kvinnor och män var att den stora gruppen anställda med sjuklön fortfarande har ett ökat antal startade sjukfall under 2016 men att ökningstakten har minskat jämfört med 2015.

• Däremot minskade antalet startade sjukfall för både arbetslösa kvinnor och män kraftigt under 2016, med cirka 20 procent. Ett minskat antal startade sjukfall sågs även för kvinnor och män i grupperna anställda utan sjuklön samt för företagare, dock på en betydligt lägre nivå.

• Startade sjukfall är vanligast i gruppen 50–59 år. Ökningen de senaste åren har varit snabbare för personer under 30 år, men de utgör fortfarande inte mer än cirka 16 procent av startade sjukfall under december 2016.

Det är inte ovanligt att utbetalningar från Försäkringskassan korrigeras i efterhand. Därför är information om startade sjukfall preliminära från och med september 2016.

Andelen avslag av initial ansökan ökar under 2016

Andelen avslag vid ansökan om sjukpenning var 2,1 procent 2016. Det betyder att den har ökat med 1,0 procentenheter över det senaste året.

Andelen avslag i slutet av 2016 var tre gånger så hög som då den var som lägst, och är nu tillbaka på samma nivåer som 2010.

(28)

Avslag kan ske både vid den initiala ansökan av sjukpenning och vid pågående sjukfall¹⁸ om arbetsförmågan inte längre bedöms vara nedsatt.

Under 2016 tog Försäkringskassan fram en ny definition för att beskriva andelen avslag av den initiala ansökan av sjukpenning.¹⁹ Det nya måttet innebär en något lägre avslagsandel än föregående redovisningar av andelen avslag, men mönstret är detsamma, dvs. att avslagen har ökat över tid.

Antalet avslag har länge varit minskande men från och med 2015 ses en ökande trend.

Under 2016 gjordes nästan 13 000 avslag av den initiala rätten till ersättning (2,1 procent av totala antalet beviljade ansökningar plus avslag) och nästan 16 000 avslag av pågående sjukfall fram till och med oktober (3,5 procent av alla avslutade sjukfall).

Diagram 11 redovisar de initiala avslagen på ansökan för sjukpenning och visar att antalet avslag var högre för kvinnor (de utgjorde 66 procent av alla avslag 2016) vilket är ett resultat av att kvinnor är överrepresenterade i sjukförsäkringen. Andelen avslag har länge varit densamma oavsett kön, men sedan juli 2016 finns indikationer på att kvinnor hade en något högre andel avslag vid bedömningen av den initiala rätten till sjukpenning. Det är dock för tidigt att uttala sig om detta är en trend eller bara en tillfällig skillnad.

18 Pågående sjukfall på grund av nedsatt arbetsförmåga som avslutades benämndes tidigare indrag. Försäkringskassan har tydliggjort att varje enskild period som en försäkrad ansöker om sjukpenning för är ett juridiskt ärende. Om Försäkringskassan har fattat beslut för en anspråksperiod och den försäkrade vill begära sjukpenning för ytterligare en period måste hen därför ansöka på nytt. Varje ny ansökan ska bemötas med ett beslut om att antingen bevilja, avslå, avskriva eller avvisa ansökan. Beslut om att inte bevilja sjukpenning på grund av att arbetsförmågan inte är nedsatt registreras från och med den 1 november 2016 som avslag, oavsett om det gäller ett nytt eller ett pågående sjukfall. Se vägledning 2015:01 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, version 5, avsnitt 20.1.2 och kap. 21.

19 Den nya definitionen av avslag är, i likhet med den tidigare, andelen avslag utav alla startade sjukfall, men med skillnaden att avslag nu kontrolleras mot ärendehanterings- systemet och exkluderar avslag med tidigare utbetalningar.

(29)

Diagram 11 Antal (vänster axel) och andel (höger axel) avslag¹ för den initiala ansökan av sjukpenning jan 2010–jan 2017, uppdelat på kön

1 Försäkringskassan har tagit fram en ny definition för att beskriva andelen avslag och de avviker därför i nivå mot tidigare års redovisningar. Den nya definitionen av avslag är, i likhet med den tidigare definitionen, andelen avslag utav alla startade sjukfall vid månad för sjukfallets startdatum plus antal avslagna ansökningar vid månad för ärendets slutdatum, men med skillnaden att populationen med avslag nu kontrolleras mot ärendehanteringssystemet och exkluderar avslag med tidigare utbetalningar.

Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS)

Utrikes födda får fler avslag

Personer som får avslag på den initiala ansökan om sjukpenning består likt tidigare år av en högre andel utrikes födda och nivån har inte förändrats mycket över tid. Från 2014 har dock skillnaderna i avslagsandelar mellan utrikes och inrikes födda ökat svagt. En förklaring till det mönstret är att utrikes födda generellt sett är en mer heterogen grupp än inrikes födda med större skillnader i yrke och utbildningsnivå och lägre tillgång till arbetsmarknaden (Försäkringskassan 2017e). Det innebär att utrikes födda har haft en högre arbetslöshet vilket har resulterat i en högre andel avslag än inrikes födda eftersom att kraven för bifall då är högre (ISF, 2016).

Startade sjukfall 2006–december 2016

Det totala antalet startade sjukfall var drygt 600 000 sjukfall år 2016. Det motsvarar samma nivå av startade sjukfall som för år 2015. Vid en jäm- förelse över den senaste 11-årsperioden så ligger startade sjukfall tre procent högre 2016 än 2006. En majoritet av sjukfallen, 64 procent, startades av kvinnor.

Efter en uppåtgående trend för kvinnor från och med 2010 avtog öknings- takten för startade sjukfall i slutet av 2015. Sedan augusti 2016 har det på årsbasis inte skett någon ökning av antalet startade sjukfall, se Diagram 12.

Männen visade en liknande bild, dock kvarstod en viss ökning med en procent i december 2016 jämfört med december året innan.

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

10%

0 200 400 600 800 1 000

Andel Antal

Kvinnor Antal Män Antal

Kvinnor Andel Män Andel

(30)

Under 2016 startade kvinnor 80 procent fler sjukfall än män, vilket var en marginell minskning från 2015 då kvinnor startade 82 procent fler sjukfall än män.

Diagram 12 Antal startade sjukfall 2006–december 2016 för kvinnor och män, rullande 12 månaders summering

Startade sjukfall fördelat på sysselsättning

Vid en uppdelning av startade sjukfall på sysselsättning²⁰ framgår att minskningen av startade sjukfall under 2016 återfanns bland anställda utan sjuklön, arbetslösa och egenföretagare inklusive kombinatörer²¹, se

Diagram 13. Antalet startade sjukfall bland arbetslösa minskade med 22 procent 2016 jämfört med föregående år. Anställda med sjuklön var den största gruppen och utgjorde 84 procent av alla startade sjukfall. De ökade andelen sjukfall med tre procent under 2016 jämfört med året innan. En ökning sågs även för gruppen övriga.²² En liknande utveckling sågs för kvinnor och män, vilket redovisas i Bilaga 2.

20 Sysselsättningsstatus vid tiden för sjukfallets start och där sjukpenning utbetalats från Försäkringskassan.

21 Kombinatörer är individer med a- och b-inkomst, dvs. personer som kombinerar en anställning med eget företagande.

22 Övriga definieras som: okänd, föräldraledig eller hemmamakeförsäkrad, studerande med studiestöd och studerande med studietids-sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000

jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16

Kvinnor Män

(31)

Diagram 13 Antal startade sjukfall 2006–2016, uppdelat på sysselsättning, rullande 12 månaders summering

Startade sjukfall i relation till arbetskraften

I detta avsnitt begränsas antalet sjukfall till dem som blir längre än 14 dagar eftersom det då blir enklare att jämföra sysselsatta och arbetslösa. De senare har inte någon sjuklöneperiod och får ersättning från dag två från Försäk- ringskassan.

I Diagram 14 presenteras startade sjukfall uppdelade på sysselsatta²³ och arbetslösa. Diagrammen visar att för både kvinnor och män ökade antalet startade sjukfall per 1 000 arbetslösa sedan 2010. Direkt efter att den första gruppen uppnått maxtid²⁴ och har möjlighet att återvända till sjukförsäk- ringen sågs en markant ökning av startade sjukfall per 1 000 arbetslösa. Det kan förklaras av att många av dem som uppnådde maxtid och som efter karensmånaderna återvände till sjukförsäkringen var arbetslösa. Även vid tidpunkten för att de första återvändarna uppnådde maxtid en andra gång, år 2013, sågs en ökning för de arbetslösa. Detta gällde för både kvinnor och män, även om det var tydligare för kvinnor. En brytpunkt sågs för startade sjukfall för arbetslösa under 2016 med en minskning på 22 procent för kvinnor och 19 procent för män.

Antalet startade sjukfall för sysselsatta per 1 000 sysselsatta har ökat stadigt sedan 2010. För kvinnor startade ökningen tidigare än för män och kvinnors ökningstakt låg i genomsnitt något högre än mäns. I början av 2014 var antalet startade sjukfall per 1 000 arbetslösa nästan lika många som per

23 Sysselsatta innefattar anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer.

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000

jan-06 sep-06 maj-07 jan-08 sep-08 maj-09 jan-10 sep-10 maj-11 jan-12 sep-12 maj-13 jan-14 sep-14 maj-15 jan-16 sep-16

Anställda med sjuklön

(32)

1 000 sysselsatta. Skillnaden mellan sysselsatta och arbetslösa ökade därefter för kvinnor, vilket inte i lika hög grad var fallet för män.

Diagram 14 Antal startade sjukfall mars 2006–december 2016 per 1 000 sysselsatta respektive per 1 000 arbetslösa, uppdelat på kvinnor och män¹

Rullande 12 månaders medelvärde a) Kvinnor b) Män

1 Sjukfall längre än 14 dagar och för personer upp till och med 64 år. Sysselsatta inkluderar anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer.

Källa: Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (egna beräkningar).

Ett ökat antal startade sjukfall bland yngre

Flest sjukfall startades i åldersgruppen 50–59 år med 162 000 fall, vilket motsvarar 27 procent av alla sjukfall. I de två yngsta åldersgrupperna ökade antalet startade sjukfall i absoluta tal. Under 2016 startade 97 000 respektive 130 000 sjukfall i de två yngsta åldersgrupperna. Fördelningen av andelen startade sjukfall per åldersgrupp överensstämde i stort med föregående år.

I den yngsta åldersgruppen innebar ökningen med sju procent att gruppen stod för 16 procent av alla sjukfall jämfört med 15 procent 2015.

I Diagram 15 redovisas utvecklingen av startade sjukfall för olika ålders- grupper uppdelat på kvinnor och män. För kvinnor startade det nästan lika många sjukfall bland 40–49-åringar som bland 50–59-åringar. Tillsammans utgör de hälften av startade sjukfall för kvinnor. Även 30–39-åringar utgjorde en relativt stor andel av startade sjukfall. Förändringsmönstret skiljer sig från föregående år. För de yngsta grupperna, upp till 39 år, sågs fortfarande en viss ökning men på en betydligt lägre nivå än tidigare. Högst var ökningstakten för gruppen upp till och med 29 år, med sju procent. För de tre äldsta åldersgrupperna sågs däremot en minskad ökningstakt med mellan en och tre procent

Bland männen var fördelningen av antal startade sjukfall mellan åldersgrup- perna liknande den för kvinnor. Dock ökade den yngsta åldersgruppen snabbast. För de tre äldsta åldersgrupperna ses nu en minskad ökningstakt.

Att kvinnor i åldersgruppen 30–39 år i högre andel påbörjar sjukfall hänger troligtvis samman med diagnossammansättningen. Dels graviditetsrela- terade diagnoser, men även att kvinnor har en högre andel psykiatriska diagnoser som är vanligare i de yngre åldersgrupperna (Försäkringskassan

0 4 8 12 16 20

Sysselsatta Arbetslösa

0 4 8 12 16 20

Sysselsatta Arbetslösa

(33)

2014). Sjukfall i graviditetsrelaterad diagnos utgör 15 procent av startade sjukfall bland kvinnor i åldern 20–40 (siffror inte redovisade här). Tar man bort den delen innebär det att kvinnor och män i princip har samma ålders- sammansättning.

Diagram 15 Inflödet av sjukfall 2006–dec 2016 fördelat på ålder Rullande 12 månaders summering

a) Kvinnor b) Män

Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 20 0000

40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

jan-06 mar-07 maj-08 jul-09 sep-10 nov-11 jan-13 mar-14 maj-15 jul-16 020 00040 00060 00080 000100 000120 000

jan-06 mar-07 maj-08 jul-09 sep-10 nov-11 jan-13 mar-14 maj-15 jul-16

-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 + år