Ung d o mssty r els en
Box 17 801 • 118 94 Stockholm • Medborgarplatsen 3 • tfn 08-566 219 00 • fax 08-566 219 98 • info@ungdomsstyrelsen.se • www.ungdomsstyrelsen.se
US1000, v 1.0, 2010-02-04
Slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44). (S2013/4872/FS).
Ungdomsstyrelsens yttrande utgår från regeringens mål att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande samt från regeringens mål att förbättra villkoren för det civila samhället. Ungdomsstyrelsens svar utgår ifrån ett ungdomsperspektiv som
inkluderar unga i åldrarna 13-25 år.
Sammanfattning
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att ungas rättigheter alltid ska belysas utifrån flera perspektiv. Ett ungdoms- och jämställdhetsperspektiv bör lyftas fram i samtliga led inom hälso- och sjukvården och därmed inkludera unga upp till 25 år.
3.3.5 Särskilt ansvar avseende barn
Ungdomsstyrelsen instämmer med slutbetänkandets förslag att barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Myndigheten är också positiv till den nya
organisationslagen.
Ungdomsstyrelsen föreslår att riktlinjer i frågor som rör barnets bästa tas fram. Särskild hänsyn bör tas i frågor där risken att barnets bästa riskerar att inte tillgodoses. Det behövs också en tydligare beskrivning av hur barnets bästa kan beaktas i organisatoriska frågor.
Ungdomsstyrelsen instämmer med förslaget att bestämmelserna om särskild
informationsskyldighet mot barn i vissa fall, och skyldighet för hälso- och sjukvården vid misstanke om barn kan far illa, överförs till nya organisationslagen.
Ungdomsstyrelsen föreslår att en handbok för vårdgivare utarbetas.Detta i syfte att säkerställa att vård ges på lika villkor samt att rätt bedömning görs utifrån barnets mognadsnivå.
5 Jämlik vård
Ungdomsstyrelsen instämmer med slutbetänkandets förslag om ökad möjlighet att tillgodogöra sig information om kvalitet och medicinska resultat samt ökad transparens för data inom vården.
5.4.1 Ojämlikheter ur ett regionalt perspektiv
Ungdomsstyrelsen vill understryka vikten av att barn och ungas rätt till jämlik vård även kan mätas utifrån ungas tillgänglighet till ungdomsmottagningar. Myndigheten föreslår att ungdomsmottagningarnas arbete bör lyda under nationella riktlinjer och att
mottagningarnas arbete bör vara föremål för uppföljning och utvärdering.
Ungdomsstyrelsen betonar vikten av jämlik vård vid könskorrigering av det juridiska könet.
5.4.2 Ojämlikheter ur ett systemperspektiv
Ungdomsstyrelsen stödjer förslaget om ersättningssystem i syfte att stödja
kompletterande lösningar men vill poängtera vikten av konkurrens på likvärdiga villkor för samtliga aktörer verksamma inom hälso- och sjukvården. I syfte att öka mångfalden av utförare inom vården och i förlängningen skapa förutsättningar för en jämlikare vård kan kommuner tillämpa LOV istället för LOU.
5.4.3 Ojämlikhet i det personliga mötet
Ungdomsstyrelsen instämmer med slutbetänkandets förslag om ökad egenuppföljning.
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att följa upp arbetet med att motverka diskriminering bör vila på långsiktigt strategiskt arbete.
Ungdomsstyrelsen vill särskilt lyfta fram asylsökande barns hälso- och sjukvård i
vårdgivarens egenuppföljning. Asylsökande barns delaktighet och inflytande inom hälso- och sjukvården bör kartläggas och ett särskilt åtgärdsprogram bör sätts in för att
säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses. Ungdomsstyrelsen menar att det finns en risk att skolhälsovården inte är förberedd på att bemöta omfattningen av de särskilda behov som asylsökande barn har.
Ungdomsstyrelsen föreslår att hbtq-policies införs inom samtliga landsting.
Ungdomsstyrelsen vill understryka vikten av att vårdgivarens bemötande av unga med funktionsnedsättning bör fokusera på individen och inte funktionsnedsättning och att ett ungdoms- och jämställdhetsperspektiv tillämpas inom hälso- och sjukvården.
6. Patientklagomål
Mer kunskap om ungas möte med vården behövs för att i förlängningen möjliggöra ungas delaktighet och inflytande inom hälso- och sjukvården. Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att öka kunskapen om barnkonventionen, särskilt för personal inom hälso- och sjukvården.
6.1.2 Patientnämnderna
Ungdomsstyrelsen föreslår att den Europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser ska användas i syfte att öka inflytandet och delaktigheten för patientföreningar inom det civila samhället.
6.2.2 Nationellt perspektiv
Ungdomsstyrelsen instämmer med förslaget om att Inspektionen för vård och omsorg får
i uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera, sammanställa och återföra erfarenheter från anmälnings- och klagomålsärenden.I syfte att stärka upp
ungdomsperspektivet inom vården vill Ungdomsstyrelsen särskilt lyfta ungas patientklagomål. Exempel på ungdomsgrupper som bör lyftas fram är unga hbtq- personer, asylsökande barn (läs även ensamkommande flyktingbarn och unga
papperslösa), unga med funktionsnedsättning samt skillnaden mellan killar och tjejer.
6.2.3 Regionalt perspektiv
Ungdomsstyrelsen instämmer i utredningens förslag att låta Inspektionen för vård och omsorg, tillsammans med patientnämnderna, arbeta fram en modell som systematiskt kan tillvarata den information som patientnämnderna lämnar.
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att analyserna utgår ifrån ett ungdoms- och jämställdhetsperspektiv.
Nedan ges en utförligare beskrivning på Ungdomsstyrelsens synpunkter på slutbetänkandets förslag. I övrigt har Ungdomsstyrelsen inga synpunkter.
Övergripande kommentarer
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att ungas rättigheter alltid ska belysas utifrån flera perspektiv. Ett ungdoms- och jämställdhetsperspektiv bör lyftas fram i samtliga led inom hälso- och sjukvården och därmed inkludera unga upp till 25 år.
Enligt förslag till ny ungdomspolitik (U2013/4442/UC) förespråkas att regeringens samtliga insatser som berör ungdomar 13-25 år bör utgå från ett ungdomsperspektiv.
Ungdomsperspektivet utgår bland annat från mänskliga rättigheter och FNs konvention om barns rättigheter (barnkonventionen). Ungdomsperspektivet innebär att ungdomar ska: 1) betraktas som individer, 2) stödjas att bli självständiga och 3) ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande.
I dag är ungdomstiden förlängd genom att etableringsåldern på till exempel bostads- och arbetsmarknaden har ökat. År 1988 var etableringsåldern 21 år, jämfört med en
etableringsålder på 26 år 20121. En förlängd etableringsålder innebär att unga blir vuxna senare i livet än för bara några år sedan. Med andra ord har övergången från ungdom till vuxen blivit längre. Ur flera hänseenden förstärks ungdomars sårbarhet med stigande ålder. Till exempel ökar dödligheten betydligt bland ungdomar i åldrarna 15-29 jämfört med under barndomsåren. Dessutom har den självrapporterad psykisk ohälsan bland unga ökat och allt fler unga vårdas för ångest, depression och självskadebeteende.2
Internationellt sett har barn och unga i Sverige en relativt god hälsa. Dessvärre har äldre
1 Ungdomsstyrelsen (2013). Ung idag 2013. En beskrivning av ungdomars villkor. Rapport nr: 2013:2.
Ungdomsstyrelsen: Stockholm.
2Statens folkhälsoinstitut (2012). Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsa och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering. Rapport nr: 2013:02. Statens folkhälsoinstitut:
Östersund.
barn (tonåringar) sämre hälsa jämfört med andra välfärdsländer.3 Dessutom råder stora sociala skillnader inom gruppen. Barn vars mödrar som har kort utbildning har till exempel större risk att dö i förtid, vårdas på psykiatrisk slutenvård för bland annat depression och missbruk, jämfört med mödrar med högre utbildning.4 I syfte att öka ungas delaktighet och inflytande, och i förlängningen förebygga barn och ungas ohälsa, bör den centrala delen i patientlagstiftningen som innefatta barn, även inkludera åldrarna 18-25 år.
3.3.5 Särskilt ansvar avseende barn
Ungdomsstyrelsen instämmer med slutbetänkandets förslag att barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn.
Ungdomsstyrelsen instämmer i att Hälso- och sjukvårdslagen ersätts med en ny organisationslag där barn utgör en central del i lagstiftningen. Ungdomsstyrelsen föreslår att riktlinjer i frågor som rör barnets bästa tas fram. Riktlinjerna bör hantera exempel där barnets bästa kan vara svårtolkat. Riktlinjerna bör tillämpas nationellt.
Särskild hänsyn bör tas i frågor som rör asylsökande barn och där risken att barnets bästa riskerar att inte tillgodoses.
Ungdomsstyrelsen efterfrågar en tydligare beskrivning av hur barnets bästa bör beaktas i organisatoriska frågor.
Enligt en rapport som UNICEF tagit fram ifrågasätts huruvida barnets bästa kan tillgodoses i beslutsfattandet som rör asylsökande barn5. Resultatet visar att
socialsekreterare upplever svårigheter att tillgodose barnens behov då det saknas riktlinjer i arbetet. Det saknas dessutom kunskap från Migrationsverket i frågor som rör
asylsökande barns vårdsituation. Nivån på det stöd som barnet får kan variera beroende av vårdgivarens engagemang. Detta visar att barnets bästa kan skilja mellan olika vårdgivare. UNICEFs rapport visar på brist på kunskap från myndighetshåll samt avsaknad av gemensamma riktlinjer som kan vara vägledande vid vård av asylsökande barn. Rapporten visar också att asylsökande barn kan vara föremål för strukturell diskriminering, vilket innebär att de asylsökande barnen inte får samma möjlighet till vård som andra barn.
I slutbetänkandet framgår att vårdgivaren ska beakta barnets bästa i mer organisatoriska frågor kring den egna verksamheten. Ungdomsstyrelsen efterfrågar en mer ingående beskrivning då det inte framgår hur barnets bästa ska beaktas i de organisatoriska frågorna.
3 Socialstyrelsen (2013). Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Socialstyrelsen: Stockholm.
4 Statens folkhälsoinstitut (2012). Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsa och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering. Rapport nr: 2013:02. Statens folkhälsoinstitut:
Östersund.
5UNICEF (2013). Barnets bästa? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård. UNICEF:
Stockholm.
Barnets rätt till information
Ungdomsstyrelsen är positiv till att vårdgivaren ansvarar för att utforma rutiner som säkerställer att rätt information ges till barn.
Ungdomsstyrelsen föreslår att en handbok i syfte att stödja vårdgivare i bedömningen av barnets mognadsnivå tas fram.
Utifrån den föreslagna organisationslagen framgår att barn ska ha samma rätt till information om sitt hälsotillstånd och om vården som vuxna. Förslaget ligger i enlighet med FNs barnkonvention. Författningsförslaget är att all vårdinformation riktat till barn under 18 år ska anpassas efter barnets ålder och mognad. Detta kan innebära olika tolkningar mellan olika vårdgivare vilket riskerar att äventyra en jämlik vård. Enligt slutbetänkandet har vårdgivaren ansvar att utforma rutiner som säkerställer att rätt avvägd information ges till barn.
För att säkerställa vård på lika villkor samt att rätt bedömning görs utifrån barnets mognadsnivå föreslår Ungdomsstyrelsen att, utöver utformandet av rutiner, att en handbok för vårdgivare utarbetas. Handboken bör tillämpas nationellt. Handboken bör innehålla konkreta exempel på hur vårdgivare kan informera barn i olika åldrar i olika behov av vård.
Barnets åsikt om aktuell vårdåtgärd
För att stödja vårdgivaren i bedömningen av barnets mognadsålder föreslår
Ungdomsstyrelsen att en handbok för vårdgivare utarbetas (se samma förslag i avsnittet ovan).
Ungdomsstyrelsen vill understryka risken att barnets mognadsnivå kan bli föremål för subjektiv bedömning och i förlängningen innebära att en jämlikvård inte uppnås. Detta innebär att bedömningen för när minderåriga självständigt kan begära vård alternativt neka vård är oklar. Ett exempel på när bedömningen av mognadsnivån på barnet kan bli aktuellt är när minderåriga vill få sin juridiska könstillhörighet ändrad. I Socialstyrelsens rapport konstateras att minderårigas möjlighet att begära vård, i syfte att ändra sin juridiska könstillhörighet, är en balansgång mellan å ena sidan ungas integritet och självbestämmande och å andra sidan vårdnadshavarens tillsynsansvar och rätt till insyn.6 I fallet med att ändra sin juridiska könstillhörighet framgår tydligt att det råder en
diskrepans mellan vårdgivarens bedömning av mognadsnivå, lagrummet och den minderårigas rätt till att självständigt begära vård.
Särskild informationsskyldighet mot barn
Ungdomsstyrelsen instämmer med förslaget att bestämmelserna om särskild
informationsskyldighet mot barn i vissa fall, och skyldighet för hälso- och sjukvården vid misstanke om barn kan fara illa, överförs till nya organisationslagen.
6Socialstyrelsen (2010). Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd. Socialstyrelsen: Stockholm.
Ungdomsstyrelsen understryker att lagen är särskilt viktig för att skydda barn och unga som lever i en hedersrelaterad kontext och kan befinna sig i en mycket utsatt situation.
5 Jämlik vård
Som slutbetänkandet konstaterar råder en ojämlikhet inom hälso- och sjukvården. Nedan redogörs Ungdomsstyrelsens synpunkter för jämlik vård utifrån slutbetänkandets tre perspektiv: regionalt-, system- och individperspektiv.
5.4.1 Ojämlikheter ur ett regionalt perspektiv
Ungdomsstyrelsen instämmer med slutbetänkandets förslag om ökad möjlighet att tillgodogöra sig information om kvalitet och medicinska resultat samt ökad transparens för data inom vården.
Ungdomsstyrelsen vill understryka vikten av att barn och ungas rätt till jämlik vård även kan mätas utifrån ungas tillgänglighet till ungdomsmottagningar.
Ungdomsstyrelsen föreslår att ungdomsmottagningarnas arbete ska lyda under nationella riktlinjer och att mottagningarnas arbete följs upp, både i form av kvalitet och utifrån ett patient- och ungdomsperspektiv.
Ungdomsstyrelsen betonar vikten av jämlik vård vid könskorrigering av det juridiska könet.
Ungdomsstyrelsen vill framhålla att det regionala perspektivet för jämlik vård även kan utgöras av barn och ungdomars fysiska tillgänglighet till vård. Detta blir särskilt märkbart med den vård som ungdomsmottagningarna erbjuder. Ungdomsmottagningarna är oftast den första vårdinstans som unga vänder sig till på egen hand. Ungdomsmottagningarnas främsta målgrupp är unga mellan 13-23 år. Antalet ungdomsmottagningar är en indikator av flera för att följa upp hälsofrämjande hälso- och sjukvård.7
Tillgängligheten för landets ungdomsmottagningar skiljer sig åt i flera hänseenden.
Många har inte helgöppet och öppettiderna varierar. Även de geografiska skillnaderna är påtagliga. I dag är ungdomsmottagningarna en frivillig verksamhet och
huvudmannaskapet kan skilja mellan olika delar av landet. Mottagningarnas arbete saknar dessutom nationella riktlinjer över hur arbetet ska bedrivas.8 Ungdomsstyrelsen anser att ungas möjlighet till vård inte bör påverkas av var i landet ungdomarna bor.
När det gäller skillnader på vården ur ett medicinskt perspektiv, vill Ungdomsstyrelsen särskilt lyfta fram vikten av jämlik vård vid könskorrigering av det juridiska könet.
Mottagningarnas arbete sker på olika sätt och landstingen tillämpar olika praxis gällande användandet av stopphormoner och könskonträra hormoner före 18 års ålder. Vissa
7 Statens folkhälsoinstitut (2010). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapport nr: 2011:29. Statens folkhälsoinstitut: Östersund.
8 Socialstyrelsen (2013). Återrapportering av regeringsuppdrag att kartlägga ungdomsmottagningarnas verksamhet (S2012/267/VS). Dnr: 23591/2012. Socialstyrelsen: Stockholm.
mottagningar har en åldersgräns på 16 år och andra mottagningar har 18 år.9 Landstingen har olika sätt att hantera könskorrigering och vården är ojämlikt fördelad inom landet.
Den geografiska faktorn, och inte enbart lagrummet, påverkar möjligheterna att få sitt juridiska kön korrigerat.
5.4.2 Ojämlikheter ur ett systemperspektiv
Ungdomsstyrelsen instämmer med förslaget om ersättningssystem i syfte att stödja kompletterande lösningar Myndigheten vill dock poängtera vikten av konkurrens på likvärdiga villkor för samtliga aktörer verksamma inom hälso- och sjukvården.
Ungdomsstyrelsen vill ge ytterligare ett perspektiv på att göra vården jämlik med utgångspunkt i politiken för det civila samhället. Ett av politikområdets främsta syfte är att utveckla dialogen mellan det civila samhället och det offentliga.10 Därför har en Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting upprättats. En del av Överenskommelsens syfte är att stödja framväxten och mångfalden av utförare inom hälso- och sjukvården inom det sociala området. Det civila samhället aktörer kan därför ses som ett viktigt komplement till de kommunala och statliga vårdalternativen.
Det civila samhällets mångfald av aktörer utgör en viktig faktor för att uppnå en jämlik vård, eftersom efterfrågan på specifik vård kan ligga utanför den offentliga ramen för vårdutbud. Med andra ord kan civila samhällets aktörer bemöta den efterfrågan som finns hos befolkningen inom ett visst område, och där kommun och landsting inte kan erbjuda någon vård.11
Av de aktörer som enbart ingår i valfrihetssystemet inom vården är det bara en liten andel som utgörs av idéburna aktörer. Aktörer från det civila samhället kan ha svårigheter att konkurrera med den privata sektorn vid upphandlingar inom vård och social omsorg, då priset ofta är avgörande för den som vinner upphandlingen. För att civila samhällets aktörer ska bli mer konkurrenskraftiga gentemot till exempel privata aktörer kan kommuner tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) istället för lagen om offentlig upphandling (LOU) för tjänster inom vård och social omsorg.12 För att uppnå en jämlik vård och i syfte att öka mångfalden inom vården, understryker Ungdomsstyrelsen vikten av att organisationer och utförare inom det sociala området ska konkurrera på lika villkor.
5.4.3 Ojämlikhet i det personliga mötet
9Ungdomsstyrelsen (2010). Hon han hen. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Rapport nr: 2010:2. Ungdomsstyrelsen: Stockholm.
10Regeringens proposition 2009/10:55 (2009). En politik för det civila samhället, Prop. 2009/10:55.
11 Johansson, H., Kassman, A. & Scaramuzzino, R. (2011). Staten och det civila samhällets organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle. Perspektiv på en överenskommelse. Andra tematiska studien.
Överenskommelsen: Stockholm.
12 Tillväxtverket (2012). Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden? Rapport nr: 0142.
Stockholm: Tillväxtverket.
Asylsökande barn (läs även papperslösa och ensamkommande barn)
Ungdomsstyrelsen instämmer med slutbetänkandets förslag om ökad egenuppföljning.
Myndigheten vill särskilt lyfta vikten av asylsökande barns hälso- och sjukvård i vårdgivarens egenuppföljning.
Ungdomsstyrelsen föreslår att asylsökande barns delaktighet och inflytande inom hälso- och sjukvården kartläggs och att ett särskilt åtgärdsprogram sätts in för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses. Ungdomsstyrelsen menar att det finns en risk att skolhälsovården inte är förberedd på att bemöta omfattningen av de särskilda behov som asylsökande barn har.
Asylsökande barn kommer till Sverige med olika erfarenheter och bakgrund. Många barn har fått allvarliga hälsokonsekvenser till följd av sina tidigare erfarenheter. Men det är flera faktorer som påverkar barnens hälsa, bland annat tidig traumatisering och stress under asylprocessen.13
Det mottagande som barnen möts av är avgörande för den långsiktiga hälsoutvecklingen.
Här fyller bemötandet inom svensk hälso- och sjukvård en viktig roll. Av de barn som blir placerad på HVB-hem är många asylsökande barn. De behov och rättigheter som asylsökande barn har tillgodoses i mindre utsträckning än andras barns behov och rättigheter. Även möjligheten till delaktighet i genomförandet och planeringen av vården har brister.14 Detta visar att asylsökande barns rättigheter inom vården måste stärkas.
Asylsökande- och särskilt ensamkommande flyktingbarn saknar ofta vårdnadshavare som kan bevaka deras intressen, alternativt har vårdnadshavare som inte känner till deras rättigheter. Det finns en oro att de rättigheter som erbjuds svenska barn inte erbjuds asylsökande barn.15 Ungdomsstyrelsen vill betona vikten av att även asylsökande barn får den hälso- och sjukvård de har rätt till, det vill säga en jämlik vård där barnets bästa är centralt.
Unga homo- och bisexuella, unga transpersoner (hbt) och unga queerpersoner (q) Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att arbetet för att motverka diskriminering bör vila på långsiktigt strategiskt arbete som följs upp och utvärderas. Ungdomsstyrelsen föreslår även att hbtq-policies införs inom samtliga landsting.
Unga hbt-personers grundläggande rättigheter tillgodoses inte i tillräcklig utsträckning.
Till exempel blir hbt-personer idag alltför ofta felaktigt bedömda och missförstådda i sin kontakt med vården. Detta kan innebära att unga hbt-personer i behov av vård, undviker kontakt med vården.16 För att möta unga hbtq-personers behov behöver personalen på
13 SOU 2011:48. Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet. Betänkande av Utredningen om vård för papperslösa m.fl. Socialdepartementet: Stockholm.
14 Ungdomsstyrelsen (2013). Ung idag 2013. En beskrivning av ungdomars villkor. Rapport nr: 2013:2.
Ungdomsstyrelsen: Stockholm.
15 Socialstyrelsen (2013). Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Socialstyrelsen: Stockholm.
16 Ungdomsstyrelsen (2010). Hon han hen. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Rapport nr: 2010:2. Ungdomsstyrelsen: Stockholm.
bland annat ungdomsmottagningarna, men även andra vårdinrättningar, resurser och kompetensutveckling.
Unga med funktionsnedsättning
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att följa upp arbetet med att motverka diskriminering. Det förebyggande arbetet mot diskriminering måste kontinuerligt utvärderas och kartläggas.
För att möjliggöra en vård på likvärdiga villkor understryker Ungdomsstyrelsen vikten av kunskap hos personer som möter unga med funktionsnedsättning och ett bemötande där fokus ligger på individen och inte funktionsnedsättning.
Unga med funktionsnedsättning har sämre hälsa än övriga unga i befolkningen. Många är beroende av åtgärder kopplat till hälso- och sjukvård, till exempel habilitering och vård.
Flera har negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården. Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 12 visade att 28 procent av unga med funktionsnedsättning i åldrarna 16–29 år under det senaste året varit i behov av läkarvård men inte sökt vård. Bland unga utan funktionsnedsättning var andelen 11 procent.17
Flera faktorer påverkar unga med funktionsnedsättning och deras upplevelse av vården.
Möjligheten till inflytande varierar generellt sett mycket. Inflytande och delaktighet för unga i stort är i flera sammanhang villkorat av vilka möjligheter som omgivningen ger, exempelvis i skolan eller inom vården. Av denna anledning är kunskap och attityder hos personer som möter unga med funktionsnedsättning i sin profession, från skolpersonal till personer inom socialtjänst och vård, av stor betydelse för att kunna förverkliga inflytandet för gruppen unga med funktionsnedsättning.
Skillnad mellan killars och tjejers hälsa
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att ett jämställdhetsperspektiv tillämpas inom hälso- och sjukvården.
Svenska barn har det relativt bra sett ur ett internationellt perspektiv. Dock finns stora skillnader inom gruppen barn och unga.18 Till exempel finns det en skillnad mellan tjejer och killars sätt att signalera och uttrycka att de mår dåligt.19
6. Patientklagomål
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att kunskapen om barnkonventionen generellt sett behöver öka, särskilt för personal inom hälso- och sjukvården.
Mer kunskap om ungas möte med vården behövs för att i förlängningen möjliggöra ungas delaktighet och inflytande inom hälso- och sjukvården.
17 Ungdomsstyrelsen (2012). Fokus 2012. Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning. Rapport nr:
2012:3. Ungdomsstyrelsen: Stockholm.
18Socialstyrelsen (2013). Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Socialstyrelsen: Stockholm.
19Statens folkhälsoinstitut (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Rapport nr: 2011:09. Statens folkhälsoinstitut:
Östersund.
Ungas rätt till inflytande finns fastställd i flera olika förordningar, konventioner,
regeringsskrivelser och lagar. Flera vårdinstanser inriktar sig på barn och ungas hälsa, till exempel ungdomsmottagningar och elevhälsan. Dock finns flera vårdinrättningar som dagligen möter barn och ungdomar, men som inte har ett uttalat fokus på barn och ungdomar. Dessutom är kunskapen om till exempel barnkonventionen fortfarande låg inom professioner som arbetar med barn.20
Det saknas kunskap om ungas roll som patient inom hälso- och sjukvården. I syfte att öka kunskapen finns det ett stort behov av att samla in kunskap, om ungas möte med vården, men även om ungas delaktighet och inflytande inom vården.
6.1.2 Patientnämnderna
Ungdomsstyrelsen föreslår att den Europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser ska användas i syfte att öka inflytandet och delaktigheten för patientföreningar inom det civila samhällets.
Sedan 2012 har Ungdomsstyrelsen i uppdrag att sprida kännedom om den Europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser. Koden syftar till att främja politiska beslutsprocesser och öka delaktigheten och inflytandet för aktörer verksamma inom det civila samhället. Den kan ses som ett verktyg användbart både för aktörer från det civila samhället och för aktörer inom det offentliga, som till exempel vårdgivare inom kommun och landsting.Koden skulle kunna utgöra ett viktigt verktyg för att synliggöra strukturer och arbetssätt för hur patientklagomål kan hanteras, och därmed öka inflytandet och delaktigheten för patientföreningarna. Även myndigheter, som till exempel Inspektionen för vård och omsorg, kan arbeta med koden. Förutom att samla in synpunkter via enkätundersökningar och via anmälningar, anser Ungdomsstyrelsen att erfarenheter och synpunkter från olika patientföreningar inom det civila samhällets bör vara centralt för att utveckla strukturer för hur patientklagomål bör hanteras.
6.2.2 Nationellt perspektiv
Ungdomsstyrelsen instämmer med förslaget att Inspektionen för vård och omsorg får i uppdrag att utveckla system för att aggregera, analysera, sammanställa och återföra erfarenheter från anmälnings- och klagomålsärenden.
Det är viktigt att barn och ungdomars synpunkter hanteras separat för att stärka upp ett ungdoms- och jämställdhetsperspektiv. Exempel på ungdomsgrupper som bör lyftas fram är unga hbtq-personer, asylsökande barn (läs även ensamkommande flyktingbarn och unga papperslösa) och unga med funktionsnedsättning. Eventuella skillnader mellan tjejer och killar bör synliggöras.
6.2.3 Regionalt perspektiv
Ungdomsstyrelsen instämmer med utredningens förslag att låta Inspektionen för vård och
20 Statens folkhälsoinstitut (2012). Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsa och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering. Rapport nr: 2013:02. Statens folkhälsoinstitut:
Östersund.
omsorg, tillsammans med patientnämnderna, arbeta fram en modell så att man systematiskt kan tillvarata den information som patientnämnderna lämnar.
Ungdomsstyrelsen understryker vikten av att modellen och analyserna utgår ifrån ett ungdoms- och jämställdhetsperspektiv.
I detta ärende har generaldirektör Alice Bah Kuhnke beslutat. Utredare Carolina Nordlinder har varit föredragande.
Alice Bah Kuhnke generaldirektör
