Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Öppet dygnet runt.
Glutenintolerans
Sammanfattning
Allmänt
Glutenintolerans, så kallad celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten skadar tarmluddet i tarmens slemhinna hos den som har glutenintolerans.
Tarmluddet har betydelse för att man ska kunna tillgodogöra sig näringen i maten på ett bra sätt. Tarmen blir till slut helt slät.
Glutenintolerans är inte en allergi och ska därför inte förväxlas med veteallergi eller liknande. Glutenintolerans varar hela livet, men besvären brukar gå över om man enbart äter mat utan gluten.
Det är inte klarlagt varför vissa blir känsliga för gluten. Den viktigaste kända orsaken är ärftlighet.
Symtom
Vanliga symtom är trötthet
diarré, gaser och buller i magen viktnedgång
blodbrist med järnbrist och brist på vitaminerna B12 och folsyra
blåsor i munnen värk i skelettet
svårigheter att få barn.
Behandling
Om man börjar äta glutenfri mat läker tarmen och börjar fungera bra igen. Nytt tarmludd brukar återbildas inom några månader.
Det kan ta lite längre tid, upp till ett år, hos äldre. Ofta får man träffa en dietist på vårdcentralen som går igenom vilken mat som går bra att äta. Om man börjar äta mat med gluten igen kommer symtomen på glutenintolerans förr eller senare tillbaka.
När ska man söka vård?
Om man tror att man har glutenintolerans bör man kontakta sin vårdcentral för att få lämna blodprover som visar om man inte tål
gluten. För att få ett ännu säkrare svar kan läkaren vilja skriva en remiss till sjukhus för en så kallad tunntarmsbiopsi. Det är en undersökning som innebär att en liten bit av tunntarmens slemhinna tas ut för undersökning i mikroskop.
Vad händer i kroppen?
Bilder i kapitlet
Den friska tarmen har tarmludd
Tunntarmen har en veckad slemhinna. På vecken finns små fingerlika utskott som kallas tarmludd. På ytan har tarmludden ett lager tarmceller som tar upp näring. Dessa tarmceller har i sin tur egna utskott på ytan, som kallas borstbräm.
Tunntarmen har en yta stor som en tennisplan
I borstbrämet finns enzymer som behövs för matsmältningen, till exempel laktas som bryter ner mjölksockret i maten. Tack vare borstbrämet har tunntarmen en yta på hela 250 kvadratmeter, eller storleken av en tennisplan. Den stora ytan är viktig för att
tunntarmen ska kunna fungera som kroppens främsta upptagare av näring.
Om man har glutenintolerans och äter mat som innehåller gluten minskar tarmluddet i höjd (2) och tarmen blir sedan helt slät (3).
Följden blir att tunntarmens yta för att suga upp näring minskar och att näringsämnen som finns i kroppen börjar läcka ut i tarmen i större utsträckning.
Glutenskadan är störst i övre delen av tunntarmen där bland annat järn och kalk tas upp. Ju mer gluten man äter, desto mer skadas tunntarmen. Om man äter gluten varje dag under en längre tid krymper tarmens yta med 75 procent.
Gluten skadar tarmen om man är glutenintolerant
En av hundra svenskar är glutenintolerant och det är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Om man är glutenintolerant och äter gluten får man förändringar i tunntarmens slemhinna. Det första som händer är att antalet försvarsceller, så kallade T-
lymfocyter, ökar i tarmen. Därefter minskar tarmludden i höjd och tarmen blir sedan helt slät. Det leder i sin tur till att tunntarmens yta som suger upp näring minskar och att näringsämnen som finns i kroppen börjar läcka ut i tarmen i större utsträckning. Även borstbrämet skadas, vilket leder till att man förlorar exempelvis enzymet laktas som bryter ner mjölksockret, laktos, i maten. Det kan leda till obehag när man dricker mjölk.
Glutenskadan är störst i övre delen av tunntarmen där bland annat järn och kalk tas upp. De signalsubstanser och hormoner som normalt kommer från övre delen av tarmen och styr
bukspottkörteln och gallblåsan minskar i mängd. Därför störs även funktionen av andra organ som är viktiga för matsmältningen.
Tarmens yta minskar
Ju mer gluten man äter, desto mer skadas tunntarmen. Om man äter gluten varje dag under en längre tid krymper tarmytan från en hel tennisplan till en serveruta, det vill säga knappt en fjärdedels tennisplan.
Varför är man känslig för gluten?
Det är inte klarlagt varför en del blir känsliga för gluten, men en av tio som är nära släkt med en person som är glutenintolerant får också glutenintolerans. Den viktigaste orsaken är alltså ärftlighet och man får sjukdomen om man har arvsanlag för en särskild vävnadstyp i tarmen.
Förutom de ärftliga orsakerna är det okänt vad det är som utlöser glutenintolerans. Det finns teorier om att man kan drabbas av glutenintolerans som en följd av exempelvis en magsäcksoperation eller av en vanlig virusinfektion.
Överkänslighet mot gluten behöver inte bryta ut första gången man äter mat som innehåller gluten, utan kan komma senare.
En sjukdom som inte går över
Om man inte tål gluten skadas alltså tunntarmens tarmludd av gluten i maten. Men detta behöver inte ge några uppenbara tarmbesvär, vilket kan göra att man tror att sjukdomen har läkt och gått över. Men så är det inte. Glutenintolerans är ett livslångt tillstånd som utan behandling kan ge en rad olika symtom och besvär.
Symtom och diagnos
Glutenintolerans kan ge många olika besvär
Hur känslig man är för gluten varierar mellan olika personer.
Känsligheten kan också ändras med åldern. Även symtomen varierar mycket, vilket gör att sjukdomen är svår att upptäcka. De vanligaste besvären hos vuxna som har obehandlad
glutenintolerans är trötthet
diarré och andra mag-tarmbesvär kräkningar och illamående
viktminskning
blodbrist med järnbrist och brist på vitaminerna B12 och folsyra
värk i skelettet blåsor i munnen blåsor på huden
svårigheter att få barn.
Trötthet och nedstämdhet
Trötthet är ett vanligt besvär hos många vuxna. Om man inte tål gluten rör det sig ofta om en allmän svaghet och uppgivenhet som kan likna depression. Man kan också känna sig kraftlös när man anstränger musklerna. Orsaken är för det mesta blod- och vitaminbrist efter år av försämrat näringsupptag och försämrad matsmältning. Besvären brukar försvinna om man övergår till mat som inte innehåller gluten. Det gäller också oro och
ångestliknande besvär. Nedstämdheten kan ofta lindras med hjälp av vitamin B6.
Många drabbade har sökt hjälp hos läkare för trötthet under flera år. Ofta har man fått behandling för blodbrist med järn och vitaminer utan att glutenintoleransen har upptäckts.
Diarré och andra mag-tarmbesvär
Besvär från mag-tarmkanalen är vanliga när man har obehandlad glutenintolerans. Långvarig diarré är vanligast, men man kan även ha förstoppning. Många vuxna har haft mer eller mindre långa perioder med diarré som en gång börjat som en "maginfluensa".
När man slutar äta gluten blir avföringen för det mesta normal inom några dygn.
Mag-tarmbesvär tillsammans med näringsbrist talar för att man har glutenintolerans. Gaser, buller och körningar i magen kan vara mycket besvärande och det kan ibland vara svårt att skilja besvär som beror på glutenintolerans från så kallad känslig tarm, kolon irritabile, som även kallas IBS, irritable bowel syndrome.
Blod i avföringen är däremot inte ett tecken på glutenintolerans, men kan vara ett symtom på någon annan tarmsjukdom.
Viktminskning
Att man går ner i vikt kan vara ett tecken på glutenintolerans.
Viktminskningen beror på den tarmskada som orsakas av gluten, men kan även bero på illamående och att man inte har någon aptit. Man kan också kräkas ibland men det är ovanligt att man går ner mycket kraftigt i vikt och blir riktigt mager.
Näringsbrist
Kroniska näringsbrister är ett vanligt tecken på glutenintolerans innan diagnosen har ställts och kostbehandlingen inletts. Blodbrist med både järnbrist och brist på vitaminerna B12 och folsyra är typisk för obehandlad glutenintolerans.
Värk i skelettet
Nästan alla vuxna som har oupptäckt glutenintolerans har tecken på benskörhet, så kallad osteoporos. Orsaken är en kombination av brist på vitamin D och kalcium. Men risken att benskörhet orsakar benbrott är liten.
Blåsor i munnen
Vuxna som just har fått veta att de har glutenintolerans har ofta haft perioder i livet med besvär av tungsveda och blåsor i
munnen. Detta förekommer även hos helt friska vuxna, men tillsammans med en samtidig brist på vitaminet folsyra kan det vara tecken på glutenintolerans. Brist på folsyra i kroppen kan enkelt upptäckas med ett blodprov.
Blåsor på huden
Det finns en hudsjukdom som kallas hudceliaki, på latin dermatitis herpetiformis som brukar förkortas till DH. Den innebär att man får kliande hudblåsor på armbågar, underarmar och kring stjärten.
De flesta vuxna som har hudceliaki har också förändringar i tarmslemhinnan som beror på glutenintolerans, men de har inga uppenbara mag-tarmbesvär. Om man börjar äta mat som inte innehåller gluten försvinner tarmförändringarna vanligtvis inom ett år, medan det tar ytterligare något år innan hudbesvären läker helt.
Vissa som har hudblåsor blir inte bättre trots att de äter mat utan gluten och måste därför få mediciner.
Svårt att få barn
Svårigheter att få barn, så kallad infertilitet, kan vara ett tecken på oupptäckt glutenintolerans både hos män och hos kvinnor.
Detsamma kan gälla kvinnor som har haft komplicerade förlossningar. Glutenintoleransen kan leda till brist på zink i kroppen som kan vara en av flera orsaker till de här problemen.
Zinkbrist upptäcks enkelt med ett blodprov.
Olämpligt att på egen hand pröva mat utan gluten
Många tycker att de har besvär som tyder på glutenintolerans och vill pröva att äta mat utan gluten för att må bättre. Men det är
ingen bra lösning eftersom även många som tål gluten upplever en tillfällig förbättring när de börjar äta glutenfri kost, och för dem som verkligen har glutenintolerans kan diagnosen och den rätta behandlingen försenas.
Blodprover
Läkaren kan inte ställa diagnosen glutenintolerans enbart efter besvären. Därför måste man lämna blodprover som visar om man har vissa typer av antikroppar i blodet. Om provet visar att man till exempel har transglutaminasantikroppar stärks misstanken om glutenintolerans. Läkaren kan också ta blodprov för analys av de så kallade HLA-typerna DQ2 och DQ8 för att utesluta att man har glutenintolerans.
För att man ska kunna få diagnosen glutenintolerans måste man äta mat med gluten fram till själva provtagningen, annars syns det inte i provsvaren.
Tunntarmsbiopsi
Tunntarmsbiopsi är en undersökning som definitivt avgör om man har glutenintolerans. Den måste göras innan man börjar äta mat utan gluten, annars blir den missvisande. Det är en
rutinundersökning som genomförs med så kallad gastroskopi. Ett tunt instrument förs ner genom munnen och matstrupen för att ta slemhinneprover från tolvfingertarmen. Undersökningen kan ge övergående obehag under några minuter, men är komplikationsfri.
Proverna analyseras i mikroskop och ger besked om tarmluddet är normalt eller inte. Om tarmluddet är skadat har man
glutenintolerans.
En sjukdom som kan vara svår att upptäcka
Glutenintolerans kan se ut på många olika sätt. Det är omöjligt att ställa diagnos på egen hand och även erfarna läkare kan missa sjukdomen.
Glutenintolerans kan yttra sig som långvarig blodbrist eller vitaminbrist, och kan ge nedstämdhet, mag- och tarmbesvär, benskörhet eller oförmåga att få barn. Många vuxna söker därför vård på flera olika kliniker innan det upptäcks vad de lider av.
Glutenintolerans kan förekomma vid andra sjukdomar
Glutenintolerans förekommer oftare vid några andra samtidiga sjukdomar, till exempel diabetes, sköldkörtelsjukdomar, Sjögrens syndrom som kännetecknas av torra slemhinnor och extrem
trötthet, samt vid en del leversjukdomar. Ett annat sådant tillstånd är Downs syndrom. Därför blir det allt vanligare att
glutenintolerans upptäcks när man söker läkare för något av dessa andra tillstånd.
Stockholms Län
Fråga om råd
Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in på e-tjänsten Mina
vårdkontakter och skriva en fråga – du får svar inom en timme.
Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91
Vård och behandling
Vart vänder man sig?
Om man har besvär som kan bero på glutenintolerans vänder man sig till en allmänläkare på vårdcentral. Där får man lämna
blodprover som kan stärka eller avfärda misstankarna om att man är glutenintolerant.
Om läkaren misstänker att man är glutenintolerant kan man få en remiss till sjukhus, för att genomgå en tunntarmsbiopsi. Bekräftar tunntarmsbiopsin att man är glutenintolerant får man en remiss till en dietist.
En sjukdom som går att behandla
Glutenintolerans går att behandla. Hos de flesta vuxna bildas nytt tarmludd inom några månader om man äter mat utan gluten. Hos äldre kan det ta något år. Det visar att diagnosen är rätt och att kostbehandlingen fungerar bra. För det mesta har tarmens
funktion blivit bra långt innan dess - liksom livslusten. En del kan även få besvär när de dricker mjölk, men det går ofta över i takt med att tarmslemhinnan läker.
Dietisten – en nyckelperson
Gluten finns i mat som innehåller vete, råg, och korn samt rågvete, som är en korsning av vete och råg. Behandlingen av glutenintolerans går ut på att helt utesluta gluten ur maten. Hur bra kostbehandlingen fungerar beror mycket på den information som man får från början. Den informationen bör man få av en dietist, som har stor kunskap om kostfrågor och val av passande livsmedel.
Mat som är naturligt fri från gluten
Livsmedel som är naturligt fria från gluten är mjölk, ost och ägg
kött och fisk
grönsaker, rotfrukter, frukt och bär rena kryddor, alltså inte kryddblandningar
mjöl och gryn från havre, arrowrot, bovete, fibrex, hirs, maizena, majsmjöl, polenta, pofibrer, potatismjöl, risflingor, risgryn och sojamjöl.
Alla som har glutenintolerans kan äta havre
Havreprodukter som är lämpliga för glutenintoleranta får märkas med den glutenfria symbolen. Till barn rekommenderas framförallt ren havre, det vill säga sådan som är garanterat fri från vete.
Länge ansågs havre vara skadligt för personer med
glutenintolerans, men i dag står det klart att det inte stämmer.
Havre är ofarligt och kan vara ett näringsrikt tillskott till glutenfri mat, till exempel i form av gröt eller bröd. Havre är fiberrikt och om man har känslig mage är det bra om man börjar äta havre gradvis och tar lite i taget.
Bröd utan gluten
Det går att baka välsmakande bröd utan gluten. Färdig brödmix, som man blandar med vatten, brukar vara gjord på vetestärkelse som är glutenfritt. Det finns också brödmix som passar om man dessutom inte tål mjölksocker.
Det brukar behövas ett par försök innan man har lärt sig att hantera den glutenfria degen. Många som har glutenintolerans bakar eget bröd av glutenfritt mjöl och prövar sig fram till egna recept.
I vilken mat kan gluten förekomma?
Gluten finns i ett stort antal så kallade hel- och halvfabrikat, mest i form av vetemjöl. Det måste alltid framgå av varudeklarationen om en vara innehåller vetemjöl. Andra livsmedel som innehåller gluten är
makaroner och spagetti fiberberikade havregryn
charkprodukter med vetemjöl som utfyllnad panerade kött- och fiskrätter
godis som lakrits och kexchoklad.
Gluten kan finnas i läkemedelstabletter, men det rör sig om små mängder som inte innebär någon hälsorisk för personer med glutenintolerans. Detsamma gäller havregryn som säljs i
livsmedelsbutiker. Det är också riskfritt att använda exempelvis vetestärkelse.
Det är inte lätt att äta rätt
Det är inte lätt att äta glutenfritt och samtidigt äta näringsriktigt.
Risken finns att man får brist på B-vitaminer. Frukt och grönsaker varje dag, tillsammans med annan fiberrik mat, motverkar detta.
Det finns inga genvägar
Om man slarvar och äter mat som innehåller gluten behöver det inte märkas på en gång, men det ger sig alltid till känna så
småningom. Det kan innebära att tidigare besvär kommer tillbaka och man kan också drabbas av helt nya besvär. Några genvägar till en framgångsrik behandling finns inte.
Omgivningen måste också veta
Alla i familjen och i bekantskapskretsen måste få veta att maten man äter ska vara utan gluten i alla situationer. Det går inte att göra undantag lite då och då, eller "för en gångs skull". Att vara konsekvent i alla sammanhang från första början skapar respekt och förståelse för nödvändigheten av att äta glutenfritt.
En sjukdom som kan upplevas olika
När man får diagnosen glutenintolerans kan det vara skönt att veta att det finns behandling, samtidigt som det är jobbigt att inse att man måste äta mat utan gluten resten av livet.
Den första känslan när man får veta vad man lider av är ofta mycket positiv. Men i ett längre perspektiv skiljer sig resultatet av behandlingen åt mellan olika personer. Ibland förknippar man livet med glutenintolerans med risker och förbud som inskränker
friheten i vardagen och tvingar en att avstå från saker i livet.
Man måste lära sig att leva med sin glutenintolerans, men behöver inte styras av den. Det finns till exempel inga medicinska risker att dela kök med någon som äter mat som innehåller gluten. Rådet att använda olika bestick och skärbrädor är gammalt och gäller inte längre. Det finns inte heller några medicinska skäl att undvika exempelvis bagerier eller restauranger som säljer mat med gluten.
Risker med att inte äta glutenfritt
Om man någon gång råkar äta mat som innehåller mer gluten än vad man tål, uppstår en inflammation i slemhinnan som kan orsaka tarmbesvär. Men det innebär inga hälsorisker på lång sikt.
Om man däremot alltid äter mat med gluten finns det stor risk för benskörhet. Yngre personer riskerar svårigheter att få barn.
Behandlingen på sikt
Utbudet av glutenfri mat är begränsat. Det kan göra att man äter mat som är fattig på fibrer och vitaminer. På sikt kan
behandlingen leda till att man känner en viss uppgivenhet och får nedsatt välbefinnande. Det gäller särskilt om tarmbesvären
återkommer, trots att man äter glutenfri mat. Orsaken till att sådana tarmbesvär är vanligast hos kvinnor är oklar.
Forskning har visat att ett dagligt tillskott under sex månader av B-vitaminerna folsyra, vitamin B12 och vitamin B6 har
hälsoeffekter hos vuxna som levt glutenfritt i många år.
Stockholms Län
Livet med glutenintolerans kan underlättas av kontakter med andra som har glutenintolerans och information från patientföreningar.
Länkar finns i kapitlet fördjupning och länkar. Det finns även goda erfarenheter av en särskild celiakiutbildning för vuxna, så kallad celiakiskola.
Efterkontroller
De medicinska kontrollerna av vuxna med glutenintolerans kan ske på sjukhusmottagningar eller i primärvården. De flesta vuxna tycker emellertid att de klarar sig bra helt på egen hand.
Efterkontroller av barn sker hos barnläkare.
Bidrag till merkostnaden
Vissa landsting ger ekonomiskt stöd till vuxna med
glutenintolerans för att täcka den merkostnad som uppstår. Det ekonomiska stödet varierar mellan landstingen.
Sök vård
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.
Mer information
Intyg om celiaki
Här följer en kort informationstext om att man har
glutenintolerans som man kan skriva av eller skriva ut och ha i plånboken när man reser utomlands:
Jag har en tarmsjukdom som heter celiaki och tål inte mat som innehåller gluten. Det betyder att jag inte får äta mat som
innehåller mjöl från vete, korn och råg, till exempel vanligt bröd, såser och stuvningar. Jag vore tacksam om ni ville ta hänsyn till detta.
På engelska
I am suffering from a disorder called coeliac disease and cannot tolerate food containing gluten. This means that I am not allowed to eat foods containing flour of wheat, barley and rye, such as common bread, sauces and stews. I would be very grateful if you would take this into consideration.
På tyska
Ich habe eine Darmkrankheit, die Zöliakie genannt wird. Daher kann ich Gluten, das in mancher Kost enthalten ist, nicht vertragen. Das bedeutet, dass ich Nahrungsmittel, die Weizen, Gerste und Roggen enthalten, nicht essen darf, wie z.B. Brot und
Sosse. Ich wäre Ihnen sehr dankbar, wenn Sie darauf Rücksicht nehmen könnten.
På franska
J'ai une maladie de l'intestine qui s'appelle la maladie coeliaque et la cuisine avec gluten m'incommode. Par conséquent je ne peux pas manger des repas contenant de la farine de blé, de l’orge et du seigle, par exemple du pain, des sauces et du pouding. Je vous serais obligé de bien vouloir prendre ceci en considération.
Lästips
Må bra med glutenintolerans
Claes Hallert, Annette Sverker, Karin Fridell:
Profakta förlag 2009
Celiakiboken - om glutenintolerans
Claes Hallert, Lars Stenhammar, Susanne Grehn:
Gothia 2005
Nutritionsbehandling vid mag-och tarmsjukdomar Dietisternas Riksförbund 2002
Skribent:
Granskare:
Illustratör:
Skribent:
Redaktör:
Claes Hallert, läkare, specialist i mag och tarmsjukdomar, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Anders Kilander, läkare, specialist i internmedicin, specialist i mag och tarmsjukdomar,
Gastroenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.
STOCKHOLMS LÄN
Katja Öster, webbredaktör, 1177 Vårdguiden Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden
