Malmö stad
Kulturförvaltning 1 (7)
Datum Tjänsteskrivelse
2014-10-21 Vår referens Genti Cifliku Projektledare
genti.cifliku@malmo.se
Uppföljning a v ja g bor i Malmö
K N - 2 0 1 4 - 2 3 9 6
Sammanfattning
Kulturförvaltningens svar på uppföljningen av Jag bor i Malmö visar på att arbetet med policyn för ungas inflytande behöver utvecklas. Verksamheter som har direkt koppling till målgruppen barn och unga har god kunskap om policyn och dess innehåll. Fler insatser behöver göras för att kunskapen kring policyn ska öka. Kulturförvaltningen arbetar med policyn som grund i flera projekt. Erfarenheter och kunskap från dessa projekt får inte bli isolerade händelser. Kulturför- valtningens ledningsgrupper behöver känna till och arbeta utifrån policyn för att leva upp till de principer som anges i Jag bor i Malmö.
Förslag till beslut
Kulturnämnden föreslås besluta att godkänna rapporten
Beslutsunderlag
• Tjänsteskrivelse Uppföljning av Jag bor i Malmö – policy för ungas inflyttande
• Jag bor i Malmö – policy för ungas inflyttande
Ärendet
Enligt kommunstyrelsens beslut i både KS-KOM-2012-01133 och STK-2013-495 uppmanas samtliga nämnder att inkomma till Stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande senast oktober 2014.
Utifrån föregående uppföljningar och intervjuer kan det konstateras att det varierar mycket i implementeringsarbetet och likvärdigheten i tillgång till inflytande för unga flickor och pojkar.
För att vi ska kunna förbättra detta, skickas i år något mer specifika frågor i denna uppföljning.
Uppföljning kommer att ingå i underlaget för revideringen av policyn som enligt beslut ska ge- nomföras efter varje ny mandatperiod. Yttranden kommer att sammanställas i en kommunöver- gripande rapport som sedan går via Folkhälsorådet till Kommunstyrelsen. Rapporten och resul-
IGNERAD
2 (7) taten kan komma att presenteras och användas i olika samanhang.
Kulturförvaltningens svar
1. Känner förvaltningens ledningsgrupp till innehållet i policyn?
Kulturförvaltningens ledningsgrupp har varierande kännedom om innehållet i policyn.
Delar av förvaltningen som arbetar med målgruppen barn och unga har god kännedom om innehållet i policyn. Kulturförvaltningen behöver arbeta ytterligare med hur policyn förmedlas i samtliga ledningsgrupper.
Policyn kan förmedlas genom återkommande information till ledningsgrupperna – workshop kring policyn och dess principer.
2. Hur säkerställs att nya chefer introduceras till policyn i er förvaltning?
Nya chefer, i verksamheter med målgruppen barn och unga, introduceras för policyn när de påbörjar sin tjänst. Den tryckta policyn ingår i materialet som nya chefer får vid intro- duktion. Kultur för barn och unga och Malmö kulturskola är exempel på verksamheter som ser policyn som ett viktigt dokument för sitt arbete.
För de verksamheter i kulturförvaltningen där målgruppen inte är barn och unga, saknas metoder för att säkerställa introduktion av policyn.
3. Hur har ledningen gått till väga för att säkerställa att medarbetare känner till och jobbar utifrån poli- cyn? (ex. introduktion, APT, utbildningar, medarbetarsamtal, metodutveckling, kvalitetssäkring mm) Kulturförvaltningens verksamheter där barn och unga är den primära målgruppen har god kännedom om policyn. Det är i verksamheter med den här uttalade målgruppen som arbetet sker utifrån policyn.
Kulturförvaltningens ledning har utsett en samordnare för policyn. Samordnaren har även uppdraget som projektledare för Kultursommar, ett projekt som utformats med po- licyn som grund.
Policyn för ungas inflytande berör samtliga delar i förvaltningen, därför är interna utbild- ningar nödvändiga i det fortsatta arbetet.
4. Har ni i er förvaltning någon strategi för att implementera Jag bor i Malmö - policy för unga inflytande?
Kulturförvaltningen har utsett en samordnare som representerar förvaltningen i nätver- ket för ungas inflytande. Samordnaren ansvarar även för implementeringen av policyn i kulturförvaltningen.
3 (7) Särskilda seminarier med fokus kring policyn, samordnarens deltagande på APT, samt
konkreta förslag på hur verksamheter kan implementera policyn planeras framöver.
5. Hur arbetar/bidrar er förvaltning till det sektorsövergripandearbetet med ungas inflytande (utöver nät- verksträffarna)?
Kultur för barn och ungas samarbeten med skolförvaltningarna är ett exempel på det sektorsövergripande arbetet med ungas inflytande. Samarbetet mellan Kultur för barn och unga och grundskoleförvaltningen kring Skapande skola är ett exempel där elevdel- aktighet är ett av Kulturrådets viktigaste kriterier i fördelning av medel.
Kulturförvaltningens nära samarbete med praktikenheten och Ung i sommar kring Kul- tursommar, bidrar till att skapa nya metoder kring ungas inflytande i organisationen Malmö stad.
6. Vilka former för dialog mellan unga och beslutsfattare finns i er nämnd/förvaltning?
I samband med uppföljning av policyn 2013 uppmärksammade kulturnämnden bristen på konkreta metoder för dialog mellan unga och beslutsfattare. Kulturförvaltningen uppdrogs att återkomma med konkreta förslag på hur dialogen mellan unga och kultur- nämnden kan se ut.
Kulturförvaltningen har arbetat med att ta fram ett förslag som beaktar unga flickor och pojkars behov och kommunikationsvanor. Genom att arbeta med verksamheter som Ung i sommar, kommer kulturnämndens farhågor kring missrepresentation bland refe- rensgrupper att minimeras. Kulturförvaltningens förslag syftar till att skapa en kontinuer- lig dialog mellan unga och beslutsfattare genom regelbundna möten.
Förslaget presenteras på kulturnämndens sammanträde 21 oktober 2014.
7. Vilka yrkesgrupper/arbetsgrupper har fått utbildning i Barnkonventionen i er nämnd/förvaltning?
På kulturförvaltningen är det främst pedagoger eller de yrkesgrupper som arbetar nära el- ler i direkt kontakt med målgruppen barn och unga som erbjudits och tagit del av utbild- ningar i Barnkonventionen. Utbildningar anordnas på initiativ av de verksamheter och institutioner som har ett behov av kunskaper kring Barnkonventionen. Kultur för barn och unga, beaktar barnperspektivet vid inköp och förmedling av produktioner.
Kulturförvaltningen bör arbeta i högre grad med utbildningar kring Barnkonventionen, även för de verksamheter där målgruppen barn och unga inte är den primära.
8. Vilka utmaningar i implementeringsarbetet har ni identifierat?
Implementeringen av policyn för ungas inflytande behöver prioriteras i förvaltningen.
Trots stadens demografi där unga upp till 25 år utgör en stor del av stadens befolkning
4 (7) har förhållandevis lite resurser avsatts i implementeringsarbetet. Många satsningar som
lever upp till policyn görs i förvaltningen men riskerar att bli isolerade händelser, utan tydliga strategier för implementering.
9. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn så här långt?
Flera av kulturförvaltningens verksamheter har arbetat utifrån policyns grundprinciper. I många fall arbetar förvaltningen med barnperspektivet i processer som resulterar i kon- kreta verksamheter med målgruppen barn. Exempel på verksamheter är Barnbiblioteket, det nya Barnbiografen och Unga teatern.
Malmö stadsteater och deras arbete med Malmö The True Story är ett bra exempel på hur arbete som grundar sig i policyns grundprinciper inkluderar, angår och berör i högre grad. Processen med att fånga upp berättelser för staden är värdefull i Unga teaterns kommunikationsarbete.
10. Vilka effekter av arbete med ungas inflytande har ni kunnat se så här långt?
Arbetet med ungas inflytande på kulturförvaltningen är en fråga om demokrati. Effek- terna av arbetet är svåra att mäta på kort sikt. De effekter som förvaltningen identifierat är att de verksamheter som arbetar med policyns principer som grund, har blivit synliga och tillgängliga för unga malmöbor.
Malmö stadsarkiv, har blivit mer synlig i samband med genomförandet av projektet Malmö.nu. Projektet som genomförts för andra året i rad, syftar till att unga flickor och pojkar dokumenterar sin samtid i Malmö.
11. Har ni kommit på något sätt att mäta effekterna av arbetet med ungas inflytande?
Under sommaren genomfördes projektet Kultursommar. Inom ramen för Kultursom- mar genomförs undersökningar kring kulturlivet och kulturförvaltningens verksamheter.
Inom ramen för Researcher och Kultursommar kan kulturförvaltningen arbeta kontinu- erligt med att värdera arbetet med ungas inflytande. Genom regelbundna mätningar av exempelvis, kunskap om förvaltningens verksamhet samt besöksfrekvens kan förvalt- ningen mäta effekterna av ungas inflytande.
Malmö Museer har arbetat med Generic Learning Outcomes (GLO), för att mätta upp- satta effektmål i samband med utställningar och produktioner. Utställningsproducenter och projektledare ansvarar för att träffa referensgrupper och genom olika övningar bear- betar effektmål, innehåll och form.
12. Vilka goda exempel har ni från arbetet med policyn? (knyt gärna exemplet till relevanta principer i po- licyn)
Kultursommar – princip 2, 3 och 6
5 (7) Kultursommar är en satsning med syfte att tillhandhålla 200 kvalitativa praktikplatser på
förvaltningens institutioner, verksamheter och bolag. Praktikplatserna fördelas av Ung i sommar. Praktikplatserna är till för malmöbor i åldern 16-19 år. Under 2014 erbjöds 194 praktikplatser på olika nivåer i förvaltningens olika verksamheter.
Malmö Museer och GLO – princip 2 och 3
Utställningsproducenter och projektledare ansvarar för att träffa referensgrupper och genom olika övningar bearbetar effektmål, innehåll och form. Efter att utställningarna har öppnat träffas de åter för att följa upp hur resultatet blev. Malmö Museer genomför även publikundersökningar och kundströmsanalyser.
RMS Korinth – princip 3 och 4
Ett mål för Malmö kulturskola är att skapa utvecklande konstnärliga möten, och våren 2014 innehöll flera exempel på sådana. Ett av dem sammanföll med Malmö kulturskolas nya satsning på sportlovet, då erbjöds ett antal flickor och pojkar några heldagar ihop med sina lärare för att repetera och genomföra en specialföreställning. Resultatet blev pjäsen RMS Korinth som framfördes på ett fullsatt Palladium av åtta skådespelare (15-19 år) som fick hjälp av ett tjugotal musikelever i samma ålder. Pjäsen skapades av en elev på kulturskolan, och musiken specialskrevs för dramat.
K-Ungarna – princip 3 och 5
K-ungarna är Kultur för barn och ungas referensgrupp. Varje år väljs en klass, som är med och hjälper Kultur för barn och unga att välja ut produktioner som ska köpas in och fördelas.
Malmö.nu – princip 3 och 6
Grundtanken med Malmö.nu har varit att låta ungdomarna själva dokumentera Malmös samtid utifrån sina sätt att se på staden. Genom att fotografera, intervjua människor, göra observationer och skriva texter har de att skapat ett unikt och väldigt värdefullt källmaterial om unga människors liv i stadsmiljö att bevara för framtiden. Vad de har dokumenterat har i hög utsträckning utgått från vad de själva tycker är intressant. Vad ser de, vad gör de, vad tycker de är viktigt?
13. Hur har organisationen tillvaratagit unga medarbetares kompetens i enlighet med princip 6 i policyn?
Kulturförvaltningen behöver bli bättre på att ta tillvara på unga medarbetares kompeten- ser. Konkret kan förvaltningen arbeta med att fånga upp praktikanters perspektiv och er- farenheter under genomförd praktik. Majoriteten av anställda under 25 år finns i verk- samheten under en tidsbegränsad period.
Kulturförvaltningens statistik kring unga medarbetare
Hur många anställda under 25 år finns i er förvaltning?
Totalt Kvinnor Män
6 (7)
Anställda under 25 år 76 41 35
Kommentarer
Inga kommentarer.
Vilken anställningsform har de anställda som är under 25 år?
Totalt Kvinnor Män
Tillsvidare 0 0 0
Visstid 3 1 2
Projekt 1 1 0
Timavlönad 72 39 33
Annat 0 0 0
Kommentarer
Ca 40% av de som får tillsvidareanställningar på kulturförvaltningen har börjat som timavlönade på förvaltningen. Frågan ovan bör ställas regelbundet, även när det gäller jämnställdhets och mångfaldsaspekterna.
Hur många praktikanter har förvaltningen tagit emot under 2014?
Totalt Kvinnor Män
Praktikanter 202 111 91
Kommentarer
Inga kommentarer.
Hur många av dessa praktikanter var inom ramen för:
Totalt Kvinnor Män
Högskola/Universitet 8 6 2
Trainee 0 0 0
Arbetsförmedling 2 0 2
Ung i sommar 192 105 87
Annat 0 0 0
Kommentarer
Majoriteten av praktikanterna på kulturförvaltningen är resultatet av satsningen Kultursommar.
Kulturförvaltningen behöver bli bättre på att erbjuda och följa upp praktikplatser.
Förslag
Kunskaperna kring policyn för ungas inflytande varierar på kulturförvaltningen. Verksamheter som arbetar med målgruppen barn och unga är bekanta med policyn och principerna som anges
7 (7) i den. Verksamheter som inte har barn och unga som primär målgrupp, ser ingen koppling till
policyn.
Under 2015 bör kulturförvaltningen arbeta mer med att implementera policyn. Implementering- en påbörjas genom att samtliga medarbetare i förvaltningen informeras om policyn. Lednings- grupper kan själva avgöra hur information ska spridas i samtliga verksamheter, men samtliga ledningsgrupper ska känna till policyn och dess innehåll.
Exempel på god implementering från andra förvaltningar bör beaktas och lyftas, som ett sätt att arbeta sektorsövergripande.
Ansvariga
Elisabeth Lundgren Kulturdirektör
