HUI:s KONJUNKTUR-
BEDÖMNING MARS 2010
”Nyckeln till
detaljhandelns utveckling”
KONJUNKTURBEDÖMNING MARS 2010
Jonas Arnberg
Fredrik Kolterjahn
Jessica Lindblom
Bedömningen avslutad 5/3 2010
1. Sammanfattning 5
2. Konjunkturöversikt 6
Internationellt 6
Norden 7
Sverige 8
3. Hushållens konsumtion 9
4. Detaljhandeln i Sverige 10
5. Detaljhandeln i Norden och EU 16
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 5 Detaljhandelns utveckling fortsätter att imponera. Helåret 2009 avslutades med den kraftigaste julhandelsförsäljningen på 10 år och medförde att helårsresultatet stannade på 3,6 procent, en ökning med drygt 20 miljarder kronor sedan 2008. Utsikterna för hushållen har också förbättrats sedan HUI:s senaste prognos med lägre arbetslöshet och starkare optimism bland hushållen än väntat. Räntan kommer visserligen att stiga, men en ökad optimism hos hushållen och ett minskat sparande väger upp detta. Detaljhandelns försäljning väntas därför växa med 3,5 procent 2010 och 3,5 procent 2011, mätt i löpande priser.
Detaljhandelns försäljningsutveckling har trotsat alla förväntningar och utvecklats bättre än väntat, främst tack vare kraftiga stimulanser i form av en låg ränta och sänkta skatter. Under 2010 höjs räntan successivt och under 2011 är det mer sannolikt att skatten höjs än att den
sänks. Stimulansernas tid är således förbi och detaljhandelns tillväxt under prognos- horisonten kommer att ligga under de senaste 20 årens genomsnittliga tillväxttakt på cirka 4 procent per år.
Riskfaktorerna är främst de stundande ränte- höjningarna och konsekvenserna av att en eventuell bostadsbubbla skulle kunna spricka.
På sikt kan också eventuella skattehöjningar verka mot konsumtionens utveckling. Möjlig- heterna ligger i en uppvaknande omvärlds- ekonomi och en minskad arbetslöshet. En nyckelfaktor utgörs också av att det idag höga sparandet kommer att sjunka och frigöra resur- ser för konsumtion, något som kommer att balansera effekten av riksbankens ränte- höjningar.
Procentuell tillväxttakt i svensk ekonomi, fasta priser, utfall och prognoser.
2009 2010 2011
BNP -4,9 3,0 3,0
Hushållens konsumtion -0,8 3,0 2,5
Total detaljhandel 2,8 2,5 2,0
Dagligvaror 1,9 2,0 1,5
Sällanköpsvaror 2,5 2,5 2,5
1. SAMMANFATTNING
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 6
Internationellt
Världskonjunkturen har påbörjat återhämtningen från den globala punktering som bolånekris och finanskris skapat. I takt med stabiliseringen av de globala finansmarknaderna växer nu världs- handeln igen med Asien i spetsen, men hacket i kurvan är tydligt, se diagram nedan. Vändningen är ett resultat av omfattande stimulansåtgärder i syfte att mildra krisen, något som gett resultat.
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
1991m01 1991m09
1992m05 1993m01
1993m09 1994m05
1995m01 1995m09
1996m05 1997m01
1997m09 1998m05
1999m01 1999m09
2000m05 2001m01
2001m09 2002m05
2003m01 2003m09
2004m05 2005m01
2005m09 2006m05
2007m01 2007m09
2008m05 2009m01
2009m09 Världshandelns utveckling 1991-2009
World trade monitor index, år 2000=100
Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis
Världen runt diskuteras nu olika exitstrategier, det vill säga hur de mest omfattande stimulan- serna i modern tid ska tas bort. En för tidig avveckling skulle bromsa återhämtningen och en för sen riskera att överhetta ekonomin. Klart är att tillbakadragandet av stimulanserna nu påbörjas. Klart är också att det har kostat enorma summor, vilket drivit upp budgetunderskott och statsskulder i många länder.
Ett uppseglande problem som kan komma att bromsa tillväxten är de gigantiska kostnaderna för de omfattande räddningsaktioner som genomförts i syfte att elda på ekonomin. Flera länder dras med kraftiga budgetunderskott och skenande statsskulder. Länder som Grekland och Spanien har dessutom ytterligare problem, inte enbart kopplade till finanskrisen, vilket gör situationen extra svår. Det som började som en kris hos hushållen spreds till bankerna som i sin tur räddades av stater som nu står med slutnotan.
Utgifterna kommer att behöva justeras, antingen genom en neddragning av den offentliga konsumtionen eller genom skattehöjningar.
Balanseringen av budgeten kommer att bromsa återhämtningen under många år i dessa länder och utvecklingen i euroområdet kommer därför att vara relativt svag under den närmaste tiden.
Budgetunderskott, som procent av BNP
-14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0
Sweden Italy Euro area Portugal Spain Great Britain Ireland
Greece 112,6
65,8 68,6 54,3 77,4 78,2 114,6 39,0 Statsskuld, som procent av BNP
Källa: Economist
I USA växer ekonomin kraftigare. Den ameri- kanska ekonomins tillväxt uppgår, som ett resultat av de kraftiga stimulanserna, redan under 2010 till 3,5 procent. Osäkerheten är stor, i både positivt och negativt avseende. Å ena sidan kan de amerikanska hushållens överbelåning fortsatt lämna spår i återhållsam konsumtion och problem i banksektorn. Å andra sidan har ar- betslösheten slutat öka och vändningen kan få positiva effekter på hushållens agerande.
Prognos för BNP, arbetslöshet och inflation i världsekonomins viktigaste industrinationer /områden.
Källa: 1 Riksbanken, 2 Konjunkturinstitutet, *=prognos 2009 2010* 2011*
BNP1
USA -2,4 3,5 3,0
Euroområdet -3,9 1,6 2,2
Japan -5,0 2,0 1,8
Kina 8,7 10,5 9,0
Arbetslöshet2
USA 9,3 10,2 9,5
Euroområdet 9,4 10,7 10,9
Inflation2
USA -0,4 1,7 1,2
Euroområdet 0,3 0,9 0,9
Japan -1,4 -0,7 0,2
Kina -0,9 1,0 1,5
2. KONJUNKTURÖVERSIKT
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 7 I Asien växer ekonomierna redan kraftigt. Här har man framförallt lidit av finanskrisen som sådan och inte av dess bakgrund, överbelånade hushåll. Det medför att tillväxten kommer igång desto snabbare när finansoron successivt avtar.
Regionen bidrar kraftigt till världstillväxten under den närmaste tiden då utvecklingen i väst är desto svagare.
Norden
Utvecklingen i Norden är mycket splittrad, Norge är det land som har utvecklats starkast i Europa samtidigt som Finland tillhör ett av de länder som hade den svagaste ekonomiska utvecklingen under 2009. Efter ett svagt fjolår, då BNP minskade i samtliga nordiska länder, prognostiseras BNP nu återigen öka under 2010 i hela Norden. BNP föll endast med någon procent i Norge under 2009 och återhämtningen är redan bred. Ökad privat konsumtion stimulerad av låga räntor och kraftfulla finanspolitiska stimulanser har drivit den snabba vändningen. Även exporten av icke oljerelaterade varor ökar snabbare än väntat. Arbetslösheten har legat på en låg nivå under hela konjunkturnedgången och bedöm- ningen är att den kommer att uppgå till cirka 3,5 procent i genomsnitt under 2010. Norges Bank var bland de första centralbankerna att höja räntan och man har hittills höjt styrräntan två gånger.
I Danmark går återhämtningen fortfarande trögt.
Den danska ekonomin tyngs av bolånekrisen som fått fastighetspriserna att sjunka och gjort hushållen försiktiga. BNP föll med cirka 5 procent 2009 och den privata konsumtionen,
investeringarna och exporten uppvisade alla kraftiga minskningar under fjolåret. 2010 ser emellertid ljusare ut.
BNP-utveckling Norden
-8%
-6%
-4%
-2%
0%
2%
4%
2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011
Norge Danmark Finland Sverige
Källa: SEB och HUI
Ökad internationell efterfrågan bidrar till att exporten ökar samtidigt som konsumtionen gradvis ökar, understödd av skattelättnader och relativt låg inflation. Även hushållens framtidstro har stärkts den senaste tiden, för första gången på över två år finns det nu fler optimister än pessi- mister.
I Finland, som är en exportberoende nation, föll exporten med cirka 25 procent under 2009. Detta bidrog till att BNP föll med drygt 7 procent under 2009, vilket var det kraftigaste fallet i OECD-området. När nu exportutsikterna och den globala konjunkturen återhämtar sig ser det ljusare ut. Konsumentförtroendet är på väg upp igen och detaljhandeln har börjat öka. Arbets- lösheten bedöms dock fortsätta öka och uppgå till 9,5 procent i år. Sänkt moms på mat i kombi- nation med låga räntor drev ned inflationen i slutet av förra året. Inflationen bedöms dock stiga under innevarande år.
Den nordiska försörjningsbalansen 2009-2011. Real utveckling, 2008 års referenspriser. Källa: SEB
Hushållens kons Offentlig kons Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Export Import BNP KPI- årstakt % Arbetslöshet %
09 0,1 5,9 -7,8 -1,5 -5,0 -10,9 -1,0 2,1 3,2
10* 4,5 3,6 -2,2 0,3 2,0 3,8 2,3 2,4 3,6
Norge
11* 3,4 2,1 3,8 0,1 2,3 4,6 2,4 2,0 3,5
09 -4,5 2,2 -13,0 -1,5 -10,0 -12,0 -4,8 1,1 3,5
10* 1,5 1,3 -4,5 0,5 3,0 1,7 1,4 1,5 5,7
Danmark
11* 1,9 1,1 3,0 0,0 4,0 4,3 1,8 1,8 5,5
09 -1,8 1,3 -12,6 -0,3 -24,7 -21,7 -7,4 1,6 8,3
10* 1,0 1,4 2,2 0,3 5,8 4,4 2,5 1,6 9,4
Finland
11* 1,8 1,5 4,1 0,0 6,2 5,6 2,7 2,1 9,1
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 8
Sverige
Svensk ekonomi har passerat botten och förut- sättningar finns för en stabil återhämtning.
Utvecklingen är tudelad och leds av hushållens konsumtion som, understödd av kraftiga stimu- lanser, kunnat öka sin konsumtion trots svaga tider. För industrin är utvecklingen desto sämre, men i takt med omvärldens stabilisering kommer också svensk export och investeringar kunna börja växa och bidra till återhämtningen.
Utfallet för 2009 års sista kvartal var något svagare än väntat. BNP minskade under kvartal 4 med 1,8 procent och helåret 2009 med 4,9 procent. Sammanlagt har BNP minskat under 5 kvartal i rad. Bedömningen är dock att ekonomin nu är ur recession och att nästa kvartals tillväxt är positiv.
Exporten drabbades hårt under 2009. Resultatet av en vikande global efterfrågan är tydlig för ett exportberoende land som Sverige. Trots en svag kronkurs, och därmed relativt billigare varor, sjönk exporten med 13 procent under 2009.
Viktigast för svensk industri är tveklöst en omvärld med tillväxt och efterfrågan, bland annat på svenska varor.
Möjligheterna för en stabil återhämtning är goda, med en lägre arbetslöshet än väntat och en stark inhemsk efterfrågan som bedöms tillta. Sverige, som drabbats hårdare än många andra länder på grund av exportfallet, bedöms nu kunna komma tillbaka till en bra tillväxttakt desto fortare. En faktor som talar för Sverige är stabila stats- finanser. Underskottet i budgeten 2009 skrevs till 1,5 procent jämfört med förväntade 3,0 procent, mycket tack vara att antalet arbetade timmar ökat något, vilket betyder mycket för statskassan.
Budgeten bedöms också gå med mindre under- skott under innevarande och nästa år för att 2012 gå plus.
Antalet varsel gick i höjden för cirka ett år sedan och arbetslösheten har ökat. I januari uppgick arbetslösheten till 9,4 procent. Arbetslösheten kommer också att fortsätta stiga trots att BNP- tillväxten stiger. Prognosen är att arbetslösheten toppar under sommaren och därefter minskar till under 9 procent 2011.
Förutsättningarna för svensk ekonomi har inte förändrats så mycket sedan HUI:s senaste rapport och således inte heller HUI:s prognoser.
Utsikterna för hushållens konsumtion har för- bättrats något och prognosen skrivs upp med en halv procentenhet. Investeringarna skrivs också upp försiktigt, från 0 till +1 procents tillväxt.
Sammantaget betyder detta att BNP väntas växa med 3,0 procent i år (jämfört med 2,5 procent i den senaste rapporten).
Den svenska försörjningsbalansen 2008-2011.
Mdkr 2009 2009 2010* 2011*
Hushållens kons 1 487 194 -0,8 3,0 2,5
Offentlig kons 858 213 2,1 1,5 1,0
Bruttoinvesteringar 531 158 -22,9 1,0 5,0 Lagerinvesteringar -44 062 -1,5 0,5 0,0
Export 1 503 699 -12,5 5,0 5,0
Import 1 279 146 -13,4 5,0 4,0
BNP 3 057 056 -4,9 3,0 3,0
KPI- årstakt % 1 -0,3 1,6 2,9
Reporänta % 1 0,7 0,4 1,8
Arbetslöshet % 1 8,4 9,4 9,4
Disp inkomst % 2 3,3 1,4 1,6
Källa: 1= Riksbanken, 2= Konjunkturinstitutet, *=prognos
Utmaningen för svensk ekonomi är hur hus- hållen, som drivit BNP under krisen, ska klara stundande räntehöjningar och hur snabbt svensk export kan komma att vara tillbaka på plustill- växt. Hushållens möjligheter att tackla ränte- höjningar är splittrade. Sparandet är högt och marginalen därmed god. Samtidigt är skuldsätt- ningen högre än någonsin tidigare och flertalet hushåll därmed känsliga för en hög ränta.
Exportens utveckling beror mycket på om- världens utveckling och inte minst eurozonen.
Möjligtvis innebär de problem som nu seglat upp i många EU-länder, med Grekland och Spanien i spetsen, att efterfrågan härifrån kommer att vara svag ytterligare många år, något som kommer att påverka svensk export negativt.
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 9 Efter att hushållens konsumtion minskat under fem kvartal i följd steg konsumtionen återigen under det fjärde och sista kvartalet 2009.
Ökningen blev 1,8 procent och förstärkningen på årets sluttamp medför att utfallet för helåret 2009 kan summeras till -0,8 procent, betydligt starkare än -1,7 procent som utfallet låg på efter de tre första kvartalen. 2009 blev emellertid det svagaste året för hushållens konsumtion sedan 1993. Bilförsäljningen, som symboliserat låg- konjunkturen, ökade visserligen med 7 procent under fjolårets sista kvartal, men för året som helhet sjönk antalet nyregistrerade personbilar med 16 procent. En post som överraskat positivt är detaljhandeln, som avslutade året starkt med en ökning på 6,2 procent under det fjärde kvar- talet och 3,6 procent för året som helhet. En post som hushållen däremot har sparat in på är hotell, caféer och restauranger, vars omsättning minskade med 4,2 procent under 2009.
Nyregistrerade personbilar
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000
1980 1981
1982 1983
1984 1985
1986 1987
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009 Källa: Bil Sweden
Den ekonomiska förbättringen syns tydligt i hushållens framtidstro som på kort tid gått från botten till toppenrekord. Mest optimism hyser konsumenterna till svensk ekonomi som helhet och i februari i år nådde mätningarna den högsta nivån någonsin. Det finns flera anledningar för hushållens allt mer tilltagande optimism. Den svenska återhämtningen är på god väg och signalerna om en ekonomisk ljusning blir allt fler. Arbetsmarknaden stabiliseras snabbare än väntat och arbetslösheten, som länge utgjort ett hot mot konsumtionen, ser ut att toppa på betydligt lägre nivåer än vad man först befarade.
De dystraste prognoserna pekade på att arbets- lösheten skulle överstiga 12 procent, men arbetslösheten ser nu ut att hamna under tio- procentsstrecket.
Hushållens förtroendeindikator
-50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Hushållens förtroendeindikator Hushållets ekonomi om 12 mån
Sveriges ekonomi om 12 mån Källa: Konjunkturinstitutet
Hushållens köpkraft gynnas fortsatt av stimulan- ser i form av skattesänkningar och låg ränta.
Riksbankens prognosbana signalerar att höj- ningar av styrräntan kommer att påbörjas under sommaren. Trots en stigande ränta kommer räntan fortfarande att ligga på historiskt låga nivåer för helåret, vilket frigör köpkraft hos kon- sumenterna. Ytterligare en anledning till att Sverige har kommit så pass bra och snabbt ut ur krisen är sannolikt att hushållen uppfattar finans- politiken som trovärdig, vilket skapar trygghet.
Sparkvoten har också legat på rekordhöga nivåer de senaste åren. När konjunkturläget nu stabili- seras har hushållen en buffert att ta av, vilket kan kompensera för räntehöjningarna. Det största hotet för hushållens konsumtion och framtidstro är den senaste tidens diskussion om en eventuell bubbla på bostadsmarknaden, mer om denna i detaljhandelskapitlet.
Sparkvoten Andel av disponibel inkomst
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Sammantaget har utsikterna förbättrats, vilket medför att HUI skriver upp prognosen för hus- hållens konsumtion för 2010 från 2,5 till 3,0 procent. Prognosen för 2011 är en ökning med 2,5 procent. Stimulanserna kommer att vara färre 2011, oavsett valutgång. Räntan kommer att ha stigit och så även skatten.
3. HUSHÅLLENS KONSUMTION
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 10 Överraskande starkt 2009
Detaljhandelns utveckling fortsätter att impo- nera. Helåret 2009 avslutades med den krafti- gaste julhandelsförsäljningen på 10 år och medförde att helårsresultatet stannade på 3,6 procent, en ökning med drygt 20 miljarder kronor sedan 2008.
Utsikterna inför 2009 var svaga, men utfallet blev desto bättre. För varje prognostillfälle under 2009 skruvade HUI upp prognosen för detalj- handelsförsäljningens tillväxt. Inför 2009 års början prognostiserades en ökning med 0,5 procent, men i takt med räntesänkningarna och hushållens ökade optimism skruvades prognosen upp och i december gjordes bedömningen att helåret skulle stanna på drygt 3 procent. En prognos som också denna gång överträffades av utfallet som stärktes av en stark slutspurt och en fantastisk julhandel.
Tack vare 2009 års sista kvartals starka försälj- ning stannade också de flesta branscherna på en positiv utveckling 2009, se diagram nedan. Vari- ationen var dock kraftig. Livsmedelshandeln och systembolaget utvecklades starkt tillsammans med sporthandeln, som utgör de senaste årens komet.
Detaljhandelns försäljningsutveckling 2009, löpande priser
9,7% 9,6%
4,2% 3,8%
3,1% 3,1%
2,2% 1,7%
1,0% 0,9% 0,9%
0,2% 0,0%
-0,2% -0,4%
0,0%
2,6%
3,6%
4,8%
-1%
1%
3%
5%
7%
9%
11%
Systembolaget Sport- och fritidshandeln
Livsmedelshandeln Skohandeln
Klädhandeln Apoteket
Optikhandeln Färghandeln
Heminredning Byggvaruhandeln
Leksakshandeln Bokhandeln
Möbelhandeln Elektronikhandeln
Guldsmedshandeln Sällanköpsvaruhandeln
Total detaljhandel Daglivaruhandeln
Förklaringen till den goda utvecklingen ligger i den expansiva penning- och finanspolitik som stimulerat hushållen i syfte att mildra lågkon- junkturen. En politik som med all tydlighet visar sig ha fungerat väl när detaljhandelns utveckling under krisen kan summeras. Räntesänkningar och skattesänkningar har frigjort stora summor till hushållen som både kunnat konsumera och spara mer än någonsin tidigare. Den starka till- växttakten 2009 förklaras också av att utveck-
lingen var väldigt svag ett år tidigare, en åter- hämtningseffekt som kommer att bestå under 2010 års första halvår. Sett över en tvåårsperiod ligger tillväxttakten på en genomsnittlig utveck- lingstakt.
Flera har haft problem
Även om handeln som helhet klarat sig väl och branscher med svag utveckling klarat sig mindre dåligt än först befarat har detaljhandeln under 2008 och 2009 haft stora problem. Som en följd av konsumenternas återhållsamhet och pressade marginaler har konkurserna ökat under ett par års tid och under 2009 års inledning var konkurs- frekvensen mycket hög. Efter återhämtningens inledning under sommaren har konkursfrekven- sen emellertid avtagit och helårssiffran för 2009 stannade på 907 företag i konkurs, en ökning med 22 procent sedan 2008. En hög konkurs- frekvens jämfört med tidigare år men i nivå med den för det övriga näringslivet och, som tidigare nämnts, betydligt lägre än väntat.
-11%
9%
-19%
-5%
3%
12%
22%
-25%
-20%
-15%
-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Konkursfrekvens 2003-2009 Procentuell förändring jämfört med föregående år
Källa: UC
När konkursstatistiken delas upp på regioner framgår att utvecklingen har varierat. Flest detaljhandelkonkurser återfinns i industritäta regioner där varsel och arbetslöshet ligger på en betydligt högre nivå än den för riket som helhet.
Ett minskat antal konkurser återfinns i Väst- manland och i Norgeangränsande län som haft en god utveckling tack vare den svaga kron- kursen, se diagram nedan.
Konkurserna har inte bara en konjunkturell koppling utan är också en effekt av struktur- omvandlingen i handen. Flera av konkurserna utgörs av koncept som sannolikt skulle ha slagits ut inom en nära framtid ändå. Konjunkturläget har möjligtvis puffat på dessa företags problem och tidigarelagt konkursen något år.
4. DETALJHANDELN I SVERIGE
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 11
-50%
0%
50%
100%
150%
200%
Kronoberg Kalmarlän
Skåne Blekinge
Uppsala Östergötland
Norrbotten Dalarna
Västerbotten Gävleborg
Jönköping Södermanland
Örebro Stockholm
Totalt Jämtland
VästraGötaland Västernorrland
Halland Värmland
Västmanland Konkursfrekvens per län
Källa: UC
* Tolkningen av diagrammet måste göras med viss försiktighet, då antalet observationer är relativt lågt i vissa län
Optimistiska utsikter
Grunden för en stabil utveckling av detalj- handeln finns, det vill säga de disponibla inkomsterna stiger och så även hushållens optimism. Försäljningen under årets första halvår ser ut att öka starkt, tack vare en återhämtning från svag utveckling under 2009 års första halvår. Sedan sommaren 2009 har utvecklingen varit god, varför försäljningsutvecklingen under innevarande års sista halvår möter svårare jäm- förelsetal. Dessutom kommer riksbankens ränte- höjningar att påbörjas från och med sommaren.
Tillväxten under året kommer således att inledas starkt, men avslutas något svagare. För helåret som helhet bedömer HUI att försäljningen stiger med 3,5 procent mätt i löpande priser och 2,5 i fasta priser. Under 2011 bedöms försäljningen stiga med 3,0 procent. Under 2011 har stimulan- serna mot hushållen ersatts av räntehöjningar och möjligtvis även av skattehöjningar. En nyckel- faktor för att konsumtionen då ska kunna öka är att det idag historiskt höga sparandet minskar, något som bedöms som rimligt.
-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Total Detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpshandel
Källa: HUI Detaljhandelns försäljningsutveckling 1991-2011, utfall och prognos
Tillväxten för dagligvaruhandeln har genom både råvarukris och finanskris hållits relativt hög. Tydligt är att hushållens ekonomi skulle behöva bli betydligt sämre för att återhållsam- heten ska nå dagligvaruhandeln. Eftersom andra
delar av konsumtionen är betydligt mindre behovsstyrda finns det ingen anledning att spara in på matkontot när tiderna blir sämre. Till detta kommer effekten av att hushållen faktiskt sparar in på andra varor, inte minst de kapitaltunga, vilket frigör stora summor som framförallt går till sparande men sannolikt också till premium- produkter inom dagligvaruhandeln. Prognosen för 2010 är en tillväxt med 4 procent nominellt och 2 procent i fasta priser.
Inom sällanköpsvaruhandeln har återhämtningen från ett svagt 2008 och 2009 nu påbörjats och ökningstakterna väntas bli relativt höga under årets inledning. Prognosen för helåret hålls ändå relativt återhållsam med tanke på att hösten kan bli svagare, dels påbörjas räntehöjningarna och dels är jämförelsetalen starkare. Sannolikt kommer hushållen också att prioritera andra delar av konsumtionen mer, såsom bilar, restaurangbesök och tjänster, delar av konsum- tionen som haft det betydligt svagare än detalj- handeln, återhämtningseffekten är således star- kare för sektorer utanför detaljhandeln.
Sporthandeln har hört till lågkonjunkturens vinnare. Medan tillväxten steg med drygt 3 procent för kläd- och skohandeln under 2009 ökade sporthandeln med hela 9,4 procent.
Utvecklingen drivs strukturellt av ett ökat inslag av kläder och skor i butikerna, men har lyfts av den kraftiga hälsotrenden under de senaste åren, ett fenomen som snarast tycks ha förstärkts under lågkonjunkturen. För tillfället är branschens problem att lagren är tomma och att kunderna inte hittar vad de söker. Prognosen för 2010 är en försäljningsökning med 3,5 procent.
Även kläd- och skohandeln har kunnat se försäljningen stiga de senaste månaderna, dels
2009 Prognos
2010 Prognos 2011 Mdkr löp fast löp fast löp fast Dagligvaruhandel 271 4,8 1,9 4,0 2,0 3,5 1,5
Sällanköpshandel 324 2,6 2,5 3,0 2,5 3,0 2,5 Byggvaruhandel 33 0,9 0,2 3,0
Elektronikhandel 35 -0,2 15,8 3,5 Klädhandel 51 3,1 1,9 3,0 Möbelhandel 27 0,0 -1,2 3,0 Sport och fritid 18 9,6 12,4 3,5 Övrigt 159 3,9 -5,5 3,0
Total detaljhandel 594 3,6 2,8 3,5 2,5 3,5 2,0
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 12 tack vare en stark återhämtning från fjolåret, dels tack vare ett vintrigt väder. Med slutsålda vinter- kollektioner har nu vårkollektionen dukats upp, en försäljning som sannolikt får fart först när våren vädermässigt är på plats. Helåret väntas utvecklas med 3,0 procent.
Sällanköpsvaruhandelns kapitaltunga branscher, möbler, byggvaror och elektronik hörde till 2009 års förlorare. En stark avslutning av året med- förde att resultatet blev mindre svagt än väntat, kring 0-strecket. Den svaga konjunkturen med- förde en återhållsamhet hos hushållen för dessa varugrupper. Framöver finns det utrymme för återhämtning här, men den stigande räntan till- sammans med oklarheter kring bostads- marknaden utgör dessa branschers hot.
Prognosen för helåret är 3 procent för möbler och byggvaror och 3,5 procent för hem- elektronik.
Sällanköpsvaruhandelns comeback de sista månaderna stämmer väl överens med handlarnas framtidstro, se diagram nedan, som stigit kraftigt sedan sommaren 2009 och nu nått toppnivåer.
-40 -20 0 20 40 60 80 100
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Livsmedel Sällanköpsvaruhandel
Källa: Konjunkturinstitutet
Framtidstro bland detaljhandelns företag
E-handeln har under hela krisen haft en tillväxt- takt högre än den för detaljhandeln som helhet.
Utvecklingen drivs av en strukturell förändring, där fler företag och konsumenter använder sig av internetkanalen för att göra affärer. Internets profil, med låga priser och möjligheter att jäm- föra priser och informera sig inför köp, stämmer också väl överens med konsumenternas ökade vilja att i lågkonjunktur få ”värde för pengarna”
och handla smart. Under 2009 år sista kvartal steg e-handelns tillväxttakt kraftigt mot nivåerna före krisen.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
jan- apr
maj- aug
sep- dec
jan- apr
maj- aug
sep- dec
Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4
2005 2006 2007 2008 2009
e-handelns försäljningsutveckling 2005-2009
Försiktiga prisökningar
Dagligvaruhandelns priser har sedan råvaru- krisens topp, hösten 2008, successivt avtagit och stabiliserats på en nivå kring cirka 2 procent, en prisökningstakt som HUI bedömer håller i sig under prognoshorisonten. Från leverantörshåll rapporteras om behov av att höja priset mer, men detaljisternas starka ställning inom dagligvaru- handeln väntas pressa ner dessa förväntningar.
Inom sällanköpsvaruhandeln prognostiseras prisökningarna till 0,5 procent. Det skulle i så fall vara första gången sedan 2002 som priserna ökar inom sällanköpsvaruhandeln. Kronans för- stärkning kommer att medföra lägre inköps- kostnader för företagen vars importberoende är högt. Emellertid väntas dessa främst påverka leverantörers och detaljisters marginaler positivt.
En lönsamhetsförstärkning som i många fall är direkt nödvändig.
-4 -2 0 2 4 6 8 10
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandeln
Prisförändringar i detaljhandeln
Källa: SCB
Kronkursen vänder bort handelsströmmarna Förstärkningen av kronkursen, främst gentemot euron, kommer att ge handeln ett motsatt scena- rio 2010 jämfört med 2009. Under fjolåret gynnades svensk detaljhandel av en svag krona som fick turismen att slå rekord. För första gången spenderade utländska besökare mer pengar i Sverige än vad svenskar spenderade i utlandet. Det förklaras av att fler turister valde Sverige som turistmål, men också av att fler svenskar stannade hemma. Denna ”hemester-
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 13 effekt” kommer under 2010 att ersättas av semester ”borta”/utomlands och de utländska besökare som valt att besöka Sverige av valuta- relaterade skäl kommer sannolikt att välja resmål med euro eller pund som betalningsmedel. För detaljhandeln som helhet betyder detta inga stora försäljningstapp, men regionalt i gränshandels- områden kan effekten bli kännbar.
8 9 10 11 12
2008
2009
2010 Kronans växelkurs gentemot euron
Källa: Riksbanken
Räntehöjningarna är här
Detaljhandelns räddande ängel 2009, en histo- riskt låg ränta, har frigjort stora summor för konsumtion för hushållen, vilket hållit försälj- ningen i detaljhandeln uppe. I dagsläget, med låg ränta och stigande disponibla inkomster sam- tidigt som prisutvecklingen på husmarknaden varit relativt försiktig, har detta bidragit till att hushållen aldrig haft så mycket pengar kvar för konsumtion. Swedbanks Boindex, som mäter hur mycket pengar hushållen har kvar när boendet är betalt, uppgick under tredje kvartalet 2009 till 154,4, den högsta nivån sedan 2004, vilket innebär att hushållen har 54 procent högre inkomster än vad som krävs för att finansiera sitt boende. Från och med sommaren påbörjar dock riksbanken sina räntehöjningar, vilket kommer att gröpa ur hushållens köpkraft.
Riksbankens prognos pekar mot slutet av 2010 på en ränta närmare 3 procent. Hushållen möter därmed en ränta på cirka 4,5 procent, cirka 3 procentenheter högre än idag. Med den höga belåningen hushållen har tagit på sig kan en stigande ränta snabbt ändra konsumtionsmöjlig- heterna. Idag uppgår lånestocken för boende till 1 875 miljarder kronor, enligt SCB. Efter ränte- avdrag innebär det att hushållens kostnader för räntebetalningar stiger med cirka 13 miljarder för varje procentenhet som räntan höjs. För handelns del innebär det sannolikt en minskad försäljning med cirka hälften, 6,5 miljarder. Det innebär att för varje procentenhet som riksbanken höjer räntan kan handeln räkna med i storleks-
ordningen 1 procentenhets lägre tillväxttakt.
Avgörande för detaljhandelns fortsatta utveck- ling är att hushållens höga sparande minskar och kompenserar för de högre räntebetalningarna.
Nyckeln till att det ska ske ligger i att hushållens optimism behålls på dagens höga nivå.
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
9%
10%
jun-94 jun-95
jun-96 jun-97
jun-98 jun-99
jun-00 jun-01
jun-02 jun-03
jun-04 jun-05
jun-06 jun-07
jun-08 jun-09
jun-10 jun-11
jun-12
Reporänta 1994-2009
Källa: Riksbanken
En bostadsbubbla kostar på för detaljhandeln Till räntehöjningarnas negativa inverkan på kon- sumtionen kan också risken för en bostadsbubbla adderas. I de flesta länder har fastighetspriserna minskat som ett spår av bolåne- och finanskris men de svenska har, efter en mindre avmattning, fortsatt att stiga. Rekordlåga räntor medförde att utlåningen till hushållen fortsatte att öka. Enligt finansinspektionen överstiger nu storbankernas lån till hushållen, för första gången, lån till svenska företag. Hushållens skuldsättning i relation till inkomsten har fördubblats sedan 1990-talets mitt. Bostadskreditnämnden menar att vi idag har en fastighetsbubbla och att priserna sannolikt ska ner med cirka 20 procent.
Bankekonomer menar emellertid att hushållen klarar en högre ränta så länge inte arbetslösheten stiger oväntat mycket.
Skulle bostadsmarknadens priser falla kraftigt kan detaljhandeln komma att påverkas starkt.
Förlorarna är sannolikt de kapitaltunga branscherna, byggvaror, elektronik och möbler, dels genom sin direkta bostadskoppling, dels genom kopplingen till lånefinansierad konsum- tion.
Det är också vad vi sett i de länder där en pris- korrigering skett på bostadsmarknaden. Förlorare är också resterande delar av sällanköpsvaru- handeln, som skulle drabbas hårt av den pessi- mism som med stor sannolikhet skulle sprida sig bland konsumenterna. I diagrammet nedan visas den amerikanska detaljhandelns utveckling de senaste åren och det är tydligt hur delar av handeln påverkats mycket hårt.
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 14
Amerikansk detaljhandel
-20%
-15%
-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
FURNITURE & HOME FURNISHING STORES BUILDING MATERIALS, GARDEN EQ. & SUPPLY DEALERS CLOTHING & ACCESSORY STORES FOOD & BEVERAGE STORES
Källa: US Census Bureau
Att den svenska anpassningen av bostadspriserna skjutits upp, och eventuellt kommer efter det att den värsta konjunktursvackan passerats, skulle möjligtvis kunna fördela ut plågorna över flera år, men en utveckling med stigande räntor i kombination med fallande bostadspriser skulle kunna slå ”dubbelt” hårt mot konsument- förtroendet och detaljhandeln. En kraftig för- svagning av hushållens konsumtionsmöjligheter skulle vara en följd, framförallt hos hushåll som gått in sent på bostadsmarknaden och har stora lån.
I det bästa scenariot har vi ingen bostadsbubbla och i det näst bästa pyser luften ut sakta tills priserna korrigerats. I det sämsta scenariot, vilket skulle få HUI:s prognoser att ligga i överkant, sker priskorrigeringen genom en krasch med kraftigt prisfall. Oavsett scenario föreslås en rad olika lösningar i syfte att begränsa hushållens belåningsgrad. Möjligtvis kommer ett tak att införas för hur högt hushållen kan belåna sina bostäder och möjligtvis kommer krav på att hus- hållen måste amortera på sina bolån. Eventuellt kan också bankernas kortaste ränta förlängas, vilket skulle göra räntan mindre rörlig och högre.
Sammantaget innebär detta mindre pengar över för hushållen efter det att boendekostnaderna är betalda. Under de senaste åren har bostadslån utgjort en indirekt finansiering av köp i många av detaljhandelns branscher och även om en begränsning av denna möjlighet är nyttig i syfte att stabilisera bostadsmarknaden och förhindra framtida bostadskriser kommer det medföra en åtstramning av detaljhandelskonsumtionen.
Handeln i landets köpcentrum
2009 blev sannolikt mer av ett krisår för landets fastighetsägare än vad resten av detaljhandelns aktörer upplevde. Ett svårare finansieringsläge med förlängda eller inställda projekt som följd, en till en början avstannande detaljhandels- marknad och hyresgäster med krav på omför- handling av hyresnivåerna har hållit marknadens aktörer fullt sysselsatta under året. HUI:s indi- katorer tyder dessutom på att försäljnings- utvecklingen i landets köpcentrum återigen blev lägre än för den totala detaljhandeln och för- klaringarna till detta är något svåra att finna.
Samtidigt rapporterar dock branschpressen att investeringarna i vissa delar av Europa, efter att den finansiella krisens värsta effekter blåst över, återupptas med oförminskad styrka. I Bulgarien planeras för hela 18 nya köpcentrum under året och i Rumänien för minst sex stycken. Invester- ingarna i Sverige fortsätter, om än i förminskad omfattning. 2009 bjöd på ett antal nya projekt och så även de kommande åren.
Ett växande frågetecken på den svenska köp- centrummarknaden är nu huruvida Unibail- Rodamco kommer att genomföra sina planer på Skandinaviens största köpcentrumsatsning i Solna utanför Stockholm, Mall of Scandinavia.
Det har nu gått två år sedan planerna på detta massiva projekt presenterades och under våren 2009 godkändes detaljplanen för området. Nu återstår att se om satsningen blir av i sin ursprungliga form.
2010 för med sig förnyade utmaningar, inte minst för de nya köpcentrum på marknaden som nu måste bevisa sitt existensberättigande.
Utvecklingen för detaljhandeln ser relativt ljus ut och nu måste landets köpcentrum upp till bevis.
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 15 Sammanfattningsvis
Detaljhandelns försäljningsutveckling har trotsat alla förväntningar och utvecklats bättre än väntat, främst tack vare kraftiga stimulanser i form av en låg ränta och sänkta skatter. Under 2010 höjs räntan successivt och under 2011 är det mer sannolikt att skatten höjs än att den sänks. Stimulansernas tid är således förbi och detaljhandelns tillväxt under prognoshorisonten kommer att ligga under de senaste 20 årens genomsnittliga tillväxttakt på cirka 4 procent per år.
Riskfaktorerna är främst de stundande ränte- höjningarna och konsekvenserna av att en eventuell bostadsbubbla skulle kunna spricka. På sikt kan också eventuella skattehöjningar verka mot konsumtionens utveckling. Möjligheterna ligger i en uppvaknande omvärldsekonomi och en minskad arbetslöshet. En nyckelfaktor utgörs också av det idag onaturligt höga sparandet kommer att sjunka och frigöra resurser för konsumtion, något som kommer att balansera effekten av riksbankens räntehöjningar.
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 16
Nordisk detaljhandel
Diagrammet nedan visar trendutvecklingen för detaljhandeln sedan år 2000 mätt i volym där index år 2005=100. I Danmark är utvecklingen betydligt svagare jämfört med i de övriga nordiska länderna medan den i Norge är oväntat stark.
Detaljhandelns utveckling i Norden Fasta priser, 2005=100
60 70 80 90 100 110 120
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Danmark Finland Norge Sverige
Källa: Eurostat
Generellt sett har detaljhandelsutvecklingen i Norden varit mycket god sedan år 2000 och överträffar utvecklingen i de flesta europeiska länder. Fram till år 2006 hade de nordiska länderna en mycket likartad utveckling. Efter 2006 däremot, har Norge utvecklats något bättre jämfört med övriga nordiska länder och detalj- handeln har ökat med 17 procent. Detaljhandels- utvecklingen i Finland och Sverige är relativt likartad och har ökat med cirka 10 procent sedan år 2005. Däremot kännetecknas detaljhandels- utvecklingen i Danmark av en negativ trend sedan flera år och har sedan 2005 fallit med drygt 5 procent. Danmark är det nordiska land som var först in i lågkonjunkturen och som har drabbats värst, medan Norge har kommit mest lindrigt undan. 2010 bedöms bli ett starkare år för detaljhandeln i samtliga nordiska länder där kraftiga stimulanser gynnar konsumtionen.
Diagrammet nedan visar omsättningsutveck- lingen i detaljhandeln under 2009 jämfört med 2008 samt utvecklingen under december månad, mätt i löpande priser. Skillnaderna mellan länderna syns även när helåret 2009 summeras.
Starkast utvecklades detaljhandeln i Sverige, där den ökade med 3,6 procent. Även i Norge har utvecklingen varit väldigt god och detaljhandeln ökade där med 3,2 procent under fjolåret. I Finland minskade detaljhandelsförsäljningen med -1,6 procent medan den föll med hela 6,2 procent i Danmark. Julmånaden december blev en stark månad för detaljhandeln i samtliga
länder utom i Danmark, vars detaljhandel upp- visade nolltillväxt under december månad. Kläd- handeln ökade något medan elektronik- och livsmedelshandeln minskade sin omsättning. I Sverige ökade detaljhandeln med 6,8 procent varav sällanköpsvaruhandeln ökade med nästan 9 procent. I Norge ökade detaljhandeln sin omsättning med 5,7 procent. Sportartiklar och försäljningen av hushållsapparater bidrog kraftigt till ökningen. Finland uppvisar en försäljnings- ökning på 3 procent, dagligvaruhandeln ökade med 3,4 procent.
Detaljhandelns utveckling Löpande priser
6,8%
5,7%
0,0%
3,6% 3,2% 3,0%
-6,2%
-1,6%
-8%
-6%
-4%
-2%
0%
2%
4%
6%
8%
Sverige Norge Danmark Finland
December 2009/2008
Källa: HUI, SSB, Danmarks Statistik, Statistikcentralen
Diagrammet nedan visar prisförändringarna i livsmedelshandeln i de nordiska länderna under det senaste året. Till och med mitten av 2007 var prisökningarna mycket stabila i samtliga länder.
Sedan började matpriserna stiga, bland annat till följd av ökad global efterfrågan. Livs- medelsprisökningarna har under det senaste året börjat avta, men de har ökat med cirka 10-15 procent sedan 2005. I Finland har priserna fallit hastigt de senaste månaderna, vilket sannolikt förklaras av den sänkta matmomsen. Lägst har prisökningarna på livsmedel varit i Norge.
Prisförändringar livsmedelshandeln 2005=100
80 85 90 95 100 105 110 115 120
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Danmark Finland Sverige Norge
Källa: Eurostat
5. DETALJHANDELN I NORDEN OCH EU
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 17
Europeisk detaljhandel
2009 blev ett svagt detaljhandelsår för de flesta av Europas länder. Den globala lågkonjunkturen syns tydligt i statistiken, där de senaste årens kraftiga försäljningsökningar är utraderade för många länder. Försäljningen ligger till och med under 2005 års nivå i exempelvis Tyskland, Danmark och Spanien mätt i volym. Detalj- handeln har ökat med 0,7 procent sedan år 2005 i Euro-zonen. För EU-länderna är utvecklingen något bättre, där har försäljningen ökat med 3,9 procent.
Sedan år 2005 har utvecklingen varit starkast i Östeuropa. I Rumänien, Polen, Bulgarien och Tjeckien har detaljhandeln ökat med över 20 procent. Även i Norge har utvecklingen varit god, där har detaljhandeln ökat sin omsättning med 17 procent. I Sverige och Finland har ökningen varit drygt 9 procent. I december minskade detaljhandeln sin omsättning i de flesta av Europas länder, vilket indikerar att detalj- handeln fortfarande har det tufft.
De baltiska länderna upplevde ett rekordår i fjol, då de återfanns högst upp i tabellen med ökningar på cirka 20 procent sedan år 2005.
Dessa länder genomgår nu kraftiga försäljnings- minskningar. För samtliga tre länder, Estland, Lettland och Litauen, ligger försäljningen under 2005 års nivå. I Lettland har försäljningen minskat med 16 procent sedan 2005. Även utfallet för januari visar på en fortsatt svag detaljhandelsutveckling. Försäljningen föll med tvåsiffriga tal i alla de baltiska länderna.
Diagrammet nedan visar försäljningsutveck- lingen det senaste året mätt i volym i några av de stora europeiska ekonomierna samt i Sverige.
Sverige och Storbritannien är de länder som har haft den mest gynnsamma utvecklingen sedan 2005 och detaljhandeln har ökat med cirka 10 procent. Även i Frankrike har detaljhandeln ökat.
I Euro-området ligger detaljhandeln ungefär på samma nivå som 2005. I både Italien och Tyskland ligger detaljhandeln på en nivå under 2005 års.
Detaljhandelns utveckling År 2005=100, fasta priser
90 95 100 105 110 115
feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
2009 2010
Euro-området Sverige Storbritannien Frankrike Italien Tyskland
Källa: Eurostat
Detaljhandelns utveckling i EU. Fasta priser, år 2005=100.
Källa: Eurostat
Index, dec 09
2005=100 dec 09/dec 08
EU 27 103,9 -0,4
Euro-zonen 100,7 -0,5
Rumänien 149,4 -7,7
Polen 132,9 0,6
Bulgarien 121,2 -11,0
Tjeckien 120,4 0,0
Norge 117,3 3,5
Schweiz 114,0 4,7
Slovenien 112,4 -7,1
Slovakien 111,7 -9,3
Storbritannien 111,4 1,6
Finland 109,4 1,3
Sverige 109,1 2,1
Frankrike 108,0 1,8
Belgien 106,0 1,4
Österrike 104,9 3,4
Irland 104,3 -6,5
Grekland 103,4 -0,2
Holland 101,3 -5,2
Malta 100,9 1,5
Portugal 98,5 3,0
Tyskland 97,8 -1,9
Italien 96,9 -0,2
Estland 96,2 -16,0
Danmark 94,9 -0,7
Kroatien 93,1 -13,3
Spanien 92,6 -2,6
Ungern 91,9 -7,4
Litauen 86,6 -26,7
Lettland 84,1 -30,1
HUIs Konjunkturprognos 2010:1 18
