FöreningsSparbankens Årsredovisning
1998
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma äger rum på Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm torsdagen den 29 april 1999 klockan 13.00.
Inregistrering till stämman börjar klockan 11.30.
Anmälan m m
Aktieägare som vill deltaga i bolags- stämman skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (”VPC”) förda aktieboken måndagen den 19 april 1999, dels anmäla sitt deltagande senast måndagen den 26 april kl 15.00 med brev under adress FöreningsSparbanken, Styrelsens sekreterare, 105 34 Stockholm, per telefon 08-670 21 40 eller fax 08-411 56 64.
Anmälan kan också göras på Internet, www.foreningssparbanken.se/ir under rubriken bolagsstämma.
I anmälan skall uppges namn, person- nummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer. Om deltagande sker med stöd av fullmakt skall behörigen undertecknad fullmakt jämte, i fall där fullmaktsgivaren är juridisk person, vidimerat registreringsbevis eller annan handling utvisande firmatecknares behörighet insändas före bolagsstämman.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken. Sådan registrering, som normalt tar några dagar, måste vara genomförd senast den 19 april 1999.
Aktieägare bör därför underrätta förvalta- ren härom i god tid före denna tidpunkt.
Ärenden
Ärenden som enligt lag och bolagsord- ningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland föredragning av styrelsens årsredovisning och revisorer- nas berättelse samt koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen för räkenskapsåret 1998, fråga om fastställ- ande av resultaträkningen och balans- räkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelse- ledamöterna för den tid redovisningen omfattar, dispositioner beträffande bankens vinst enligt den fastställda balansräkningen och fastställande av avstämningsdag för utdelning samt val av styrelse och revisorer.
Styrelsens förslag till fondemission innebärande ökning av bankens aktie- kapital med 3 519 Mkr till 10 556 Mkr genom överföring av medel från bundna fonder till aktiekapital, varvid två gamla aktier berättigar till erhållande av en ny
aktie. Som avstämningsdag för rätt till deltagande i fondemissionen föreslås fredagen den 4 juni 1999. Sista dagen för handel med bankens aktie med rätt till deltagande i fondemissionen är därmed tisdagen den 1 juni 1999.
Styrelsens förslag till ändringar i bolagsordningen med anledning av dels ny associationsrättslig lagstiftning för bank- aktiebolag, innebärande anpassningar till den nya lagstiftningen avseende bland annat mandattid för revisorer samt kallelse- och anmälningsförfarandet för bolagsstämma, dels förslag till fond- emission, innebärande ändringar av kapitalgränserna avseende aktiekapitalets storlek.
Föredragningslista med uppgift om vid bolagsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till bolags- stämman. Kallelsen beräknas komma att bli införd i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, GöteborgsPosten, Sydsvenska Dagbladet och Financial Times tisdagen den 6 april 1999.
Utdelning
Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 7,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag för rätt till utdelning 1999 föreslås tisdagen den 4 maj 1999.
Sista dagen för handel med bankens aktie med rätt till utdelning är därmed torsdagen den 29 april 1999.
Om bolagsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontant- utdelningen komma att utbetalas genom VPCs försorg den 11 maj 1999.
Ekonomisk
information 1999
FöreningsSparbanken kommer
preliminärt att publicera resultatrapporter vid följande tillfällen:
27 april Delårsrapport första kvartalet 1999 24 augusti Delårsrapport
andra kvartalet 1999 20 oktober Delårsrapport
tredje kvartalet 1999 februari 2000 Bokslutskommuniké
för 1999
Koncernens ekonomiska rapporter kan beställas på telefon 020-22 11 22 (val 3#), på närmaste FöreningsSparbankskontor eller hämtas via bankens hemsida på Internet med adress
www.foreningssparbanken.se/ir.
Aktieägarinformation publiceras även på TV4:s text-TV sidan 182.
Innehåll
Innehållsförteckning /Fakta . . . 3
1998 i korthet . . . 4
VD-ord . . . 5
Femårssammandrag . . . 8
Ägare och aktien . . . 10
Historisk bakgrund . . . 12
Integrationen av den nya banken . . . 13
Vision . . . 14
Samarbeten – Fristående sparbanker . . . 16
– Internationellt samarbete . . . 17
Kunderna i FöreningsSparbanken . . . 19
Marknadsandelar . . . 23
Mötesplatser . . . 24
Medarbetarna . . . 27
Kvalitets- och miljöarbete . . . 29
IT-arbetetet i FöreningsSparbanken . . . . 31
År 2000-anpassning . . . 32
EMU . . . 33
Förvaltningsberättelse . . . 34
Rörelsegrenar . . . 37
• Lokal bankmarknad . . . 38
– Lokal bank . . . 38
– Spintab . . . 41
– FöreningsSparbanken Kort . . . 42
– FöreningsSparbanken Finans . . . 43
– Delägda banker . . . 44
• Swedbank Markets . . . 45
• Kapitalförvaltning . . . 46
– Robur . . . 47
– Sparfond . . . 48
– FöreningsSparbanken Kapital- förvaltning . . . 48
• Övrigt . . . 49
Ekonomisk redogörelse . . . 50
Koncernens riskkontroll . . . 60
Redovisningsprinciper . . . 63
Definitioner . . . 66
Resultaträkning . . . 67
Balansräkning . . . 68
Noter . . . 70
Förslag till vinstdisposition . . . 98
Revisionsberättelse . . . 99
Styrelse och revisorer . . . 100
Styrelsearbetet . . . 101
FöreningsSparbankens styrelse . . . 102
Bankledningen . . . 106
Adresser . . . 111
19 9 8 I KORT HE T
Aktierna i Mandamus Fastigheter AB delades ut till bankens aktieägare.
Bolagets aktie noterades första gången på Stockholms Fondbörs den 15 juni.
FöreningsSparbanken sålde merparten av sina rörelsefastigheter utanför Stockholm.
FöreningsSparbanken slutförde försäljningarna av 144 kontor till fristående sparbanker och delägda banker, samt samordnade 240 kontorsrörelser under året.
Antalet heltidstjänster minskade under 1998 med 720 personer och uppgick vid slutet av året till 11 734, av vilka 526 nyrekryterats under året.
Förberedelserna för att klara övergången till år 2000 fortsatte under året. Vid årsskiftet 1998/1999 var cirka 90 procent av koncernens system anpassade och satta i produktion.
Den nya tekniska plattformen ”GP 2000” installerades hos cirka 7 900 medarbetare på omkring 700 kontor.
Under året inleddes utbytet av cirka 1 000 uttagsautomater.
FöreningsSparbanken introducerade som första bank i Europa en tjänst med elektroniska fakturor.
Antalet kunder i Telefonbanken med personlig service ökade med cirka 60 procent till cirka 600 000 och antalet kunder i Internetbanken med 166 procent till cirka 170 000.
Två nya delägda banker bildades under året, FöreningsSparbanken Söderhamn AB och FöreningsSparbanken Öland AB.
FöreningsSparbanken och Färs & Frosta Sparbank beslutade om samordning av verksamheten i Skåne, varigenom en delägd bank skapas.
FöreningsSparbanken beslutade att förvärva 25 procent av aktierna i den norska SpareBank 1 Gruppen.
FöreningsSparbanken förvärvade ett betydande aktieinnehav i baltiska Hansapank och röstandelen uppgick den 31 december 1998 till 49,98 procent.
SparFond blev under året ett helägt dotterbolag till FöreningsSparbanken.
Standard & Poor’s höjde bankens kortfristiga rating till A-1.
1998 i korthet
V D -OR D
Detta är vår stora utmaning eftersom ökade mervärden för våra kunder är nyckeln till fortsatt framgång för banken. Endast genom ett över tiden förbättrat kundvärde skapar vi förutsättningar för god och uthållig lönsamhet och därmed förbättrat aktieägarvärde.
Utvecklingsinsatserna inom FöreningsSpar- banken koncernen präglas av detta synsätt. I vår vision Ny Bank 2005 ingår att den helt dominerande medarbetartiden ägnas åt aktivt arbete tillsammans med våra kunder för att öka kundvärdet i relationen med banken. För att möjliggöra detta kommer inte endast vårt eget arbetssätt att förändras utan även ny teknik och nya möjligheter successivt att erbjudas kunderna för löpande bankaffärer.
Denna utveckling har inletts och drivs med stor kraft och målmedvetenhet.
S NA BB T F ÖR Ä N D R A DE KU N DBE HO V Den pågående utvecklingen kan illustreras av områdena Telefon- och Internetbank, samt kort och elektroniska betalningar. Antalet kunder i vår telefonbank med personlig service har under de senaste två åren fördubblats till 600 000. Under samma period har antalet bankkortskunder ökat till över två miljoner eller med drygt 30 procent.
I Internetbanken var antalet kunder vid årsskiftet drygt 170 000 och ökar för närvarande med drygt 2 000 kunder per vecka. Redan i dag görs också mer än var tionde av våra kunders bankbetalningar via Internet.
Lanseringen av den nya betalningsformen elektronisk faktura (E-faktura) inleddes under året till bankens företagskunder och har mött ett mycket positivt gensvar på marknaden.
Under 1999 slutförs det samgående, som fusionen och bildandet av FöreningsSparbanken möjliggjort, då de två fusionerade bankernas system helt samordnas till en gemensam systemmiljö. Samtidigt tas nya, mer användarvänliga system för säljstöd och
kundarbete och administration i bruk. Därmed är den tekniska grunden lagd för att in i år 2000 successivt förverkliga väsentliga delar av vår vision.
I denna utveckling kommer tillgängligheten för våra kunder att väsentligt förbättras och de
tillgänglighetsproblem vi tidvis haft under 1998 att kunna undvikas.
Vår fusion är ett totalt samgående som omfattar bankens alla delar och verksamheter. Det är därför med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att förändringsarbetet utfallit väl och till och med ligger 3 – 6 månader före den ursprungliga tidplanen.
S TA BI L R E S U LTAT U T V E C K L I NG O C H U T L O VA DE KO S T NA D S S Y NE RGI E R Rörelseresultatet 1998 var även exklusive intäkter och kostnader av engångskaraktär i nivå med utfallet 1997, vilket är glädjande med tanke på det omfattande fusionsarbetet under 1998.
Kostnadsutvecklingen under 1998 har i huvudsak varit i linje med angivna planer. Även 1999, det sista året för fullbordandet av fusionen, kommer att präglas av arbetet med att nå synergimålen för år 2000, då kostnadsnivån skall ligga 1 500 Mkr lägre än kostnadsnivån pro forma 1996 exklusive nytillkomna verksamheter.
BE GR Ä NS A DE R ISK E R
Mot bakgrund av den under 1998 i flera avseenden turbulenta omvärldsutvecklingen är det glädjande att kunna konstatera att koncernens totala risknivå avseende krediter och finansiell exponering är begränsad. Detta gäller även internationellt och med beaktande av våra förhållandevis betydande utlandssatsningar i vårt närområde.
Våra operativa risker, varav merparten avser IT-området, arbetar vi aktivt med att begränsa.
Riskerna inom IT-området är inte enbart en följd av enormt hög transaktionsvolym utan i lika hög grad en funktion av det snabba utvecklingsskede som
Aktieägarvärde bygger på kundvärde
Samhället är inne i en snabb förändring. Då bankverksamhet kan sägas vara en spegelbild av
samhällsutvecklingen leder förändringen till snabbt förändrade behov av banktjänster hos alla
kunder. Endast finansiella företag som kan möta dessa behov och därmed skapa mer värde för
kunderna långsiktigt har en möjlighet att motsvara aktieägarnas för väntningar.
V D -OR D
koncernen befinner sig i. På detta område utnyttjas bästa tillgängliga internationella expertis. Vad gäller millennieskiftet bedömer jag att vidtagna åtgärder ska visa sig tillfyllest.
N YA I N TÄ K T S MÖ J L I GHE T E R Sparandet är en viktig marknad för FöreningsSpar- banken och vi är totalt sett störst på denna marknad.
Förändringarna av trygghetssystemen och trygghetssparandets utveckling sätter därför sin prägel på en stor del av koncernens verksamhet.
Vi är i dag, genom vårt numera helägda dotterbolag SparFond, ledande på marknaden för pensions- sparande i fonder och större än någon annan bank eller försäkringsbolag när det gäller nyteckning av sådant
pensionssparande. Lägger vi till detta framgångarna för vårt fondbolag Robur har koncernen under året ytterligare befäst positionen som Spararnas Bank.
Jag ser mycket positivt på våra möjligheter att med vår starka lokala närvaro och våra många kunder växa ytterligare på sparandeområdet.
Inom utlåningsområdet har vi som bank med vår stora kundbas historiskt en mycket stark ställning när det gäller finansiering av egna hem och annat boende. Här har vi genom den ökade integrationen mellan bank- och hypoteksverksamhet en betydande potential genom möjligheten att fortsätta ”ta hem”
boendefinansiering som av historiska skäl lagts i konkurrerande hypoteksbolag.
Jag ser också en betydande intäktspotential i det snabbt växande kort- och betalningsområdet, genom fortsatt tillväxt och en prissättning baserad på att ökad bekvämlighet och tillgänglighet erbjuds kunden.
F ÖR E TA GE NS O C H F ÖR E TA GA R NA S B A N K Mer än 40 procent av samtliga företag i Sverige, inklusive fåmansföretagen, uppger FöreningsSpar- banken som sin huvudbank. Samtidigt har vårt affärsutbyte med ett antal mycket stora företag ökat betydligt under året.
Med denna starka bas och genom ökad egen aktivitet har vi som bank stora möjligheter att öka affärerna på företagsmarknaden och därmed samtidigt bidraga till att genom utveckling av
företagsamheten stärka den ekonomiska utveckling- en i samhället.
ÖK A D NÄ RVA RO I NOM NOR DE N O C H Ö S T E R S J Ö OM R Å DE T Våra företagskunder, också de mindre, lokala företagen, ser allt mer Norden och Östersjöområdet som en del av sin hemmamarknad. Som företagar- bank är det naturligt för oss att vara en partner också i den utvecklingen. Den hittills framgångsrika introduktionen av euron, samt EUs och EMUs sannolika fortsatta utvidgning i framtiden gör den så kallade Nordikumalliansen särskilt angelägen och intressant.
Det är vår ambition att genom en betydligt större kundbas än vad enbart den svenska marknaden möjliggör skapa skalfördelar när det gäller teknik- utveckling, produkter och distribution.
Mot denna bakgrund är det vårt mål att skapa en stark regional bank i ett Europaperspektiv. Vår strategi
Reinhold Geijer, verkställande direktör och koncernchef.
V D -OR D
är att utveckla vår närvaro i Norden och Östersjö- området primärt genom allianser och delägande.
Vi har inom banken en mycket lång och god erfarenhet av att verka i alliansens form genom vårt etablerade samarbete med fristående sparbanker och delägda banker i Sverige. Som ett resultat av detta samarbete svarar dessa idag för cirka 25 procent av koncernens produktförsäljning.
Under 1998 har utvecklingen av våra allianser i Baltikum och Norge rönt betydande uppmärksam- het. Alliansarbetet är här, liksom i de något tidigare etablerade allianserna i Finland och Polen, ännu bara i sin början. Jag ser emellertid redan under 1999 möjligheter till positiva effekter för framför allt våra företagskunder genom de kontakter och tjänster våra lokala banker kommer att kunna förmedla från våra alliansbanker för att stödja det alltmer ökande handelsutbytet i Östersjöregionen. Resultatmässigt för banken som helhet är dock investeringarna i våra grannländer att se som långsiktiga, med större positiva bidrag till vårt ekonomiska resultat först om tre till fem år.
E N B A N K F ÖR
2 0 0 0 -
TA L E T S KU N DE R Under 1999 kommer vi att fullborda fusionsarbetet och ta de första stora stegen mot den vision vi kallar Ny Bank 2005. Kompetensutveckling och ny teknik, för att på olika sätt öka vår tillgänglighet för våra kunder och värdet för kunderna i deras bankrelation, är här avgörande för framgång.När jag sett vad vår personal har förmått under 1998 både i förändringsvilja och insatser är jag övertygad om att vi väl kommer att kunna svara upp mot marknadens förväntningar vad gäller skapande av mervärde för såväl kunder som aktieägare.
Stockholm i februari 1999
Reinhold Geijer
FE M Å R S S A M M A N D R A G
Femårssammandrag
Företag Analytiker
ABG Securities Sigmund Håland
Alfred Berg FK Patrik Tillman
Aros Securities Ingemar Persson
BT Alex Brown Fiona Swaffield
Carnegie Per Griberg
Cheuvreux de Virieu Nordic Peter Salomon-Sörensen Credit Suisse First Boston Haakon Boenes
Daiwa Europe Tetsuaki Iwamoto
Den Danske Bank Troels Jensen
Deutsche Bank Hans-Olov Öberg
Dresdner Kleinwort Benson Jean-Pierre Lambert Enskilda Securities Erik Rune
Erik Penser FK Håkan Persson
Fox-Pitt Kelton Chris Williams
Goldman Sachs Susan Leadem
Handelsbanken Mats Anderson
Företag Analytiker
HSBC Fredrik Myrén
JP Morgan Catherine Woods
Lehman Brothers Ian McEwen
Matteus FK Hans Jedemark
Merrill Lynch Denise Vergot-Holle
Morgan Stanley Olaf Conrad
Myrberg FK Mikael Hallåker
Nordbanken Johan Ekwall
Nordiska FK Jan Wolter
Orkla Securities Andreas Ossmark
Paribas Peter Thorne
Rabobank Piers Brown
Salomon Smith-Barney Ronit Ghose
Schroder Marc Rubinstein
Warburg Dillon Reed Kian Abouhossein
Öhman FK Magnus Andersson
Äldre redovisning- standard
Nyckeltal, koncernen 1998 1997 1996 * 1996 ** 1995 ** 1994 **
Pro forma Resultat
Rörelseresultat, Mkr 6 326 2 400 6 282 5 302 4 423 4 064
Placeringsmarginal, % 1,61 1,94 2,24 1,99 2,06 2,06
Räntemarginal, % 1,42 1,71 1,93 1,75 1,75 1,80
I/K-tal före kreditförluster 1,61 1,54 1,82 1,85 1,84 1,96
I/K-tal efter kreditförluster 1,49 1,14 1,46 1,54 1,44 1,34
Räntabilitet på eget kapital, % 16,9 1,4 16,1 20,4 17,5 19,3
Avkastning på totalt kapital, % 0,91 0,37 1,01 1,08 0,9 0,82
Rörelseresultat per aktie, kr 12,94 4,91 12,82 13,72 11,45 10,52
Vinst per aktie, kr 13,13 1,07 13,40 13,92 11,91 13,81
Resultat före kreditförluster per anställd, tkr 628 537 707 738 676 760
Resultat efter kreditförluster per anställd, tkr 542 190 493 563 450 393
Kapital
Kapitaltäckningsgrad, % 11,6 11,8 13,3 13,0 13,9 12,7
Primärkapitalrelation, % 6,1 6,1 7,2 7,0 7,4 6,9
Soliditet, % 4,0 4,1 4,6 4,0 4,2 3,7
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå, netto, % 0,2 0,3 *** 0,6 0,4 0,6 0,9
Andel osäkra fordringar, % 0,8 1,3 1,5 1,5 2,2 3,2
Reserveringsgrad, % 49 50 52 52 57 59
Övrigt
Antal anställda 11 734 12 454 12 749 12 749 13 613 13 952
Antal kontor 695 1 077 1 093 1 093 1 114 1 161
* Avser Föreningsbanken och Sparbanken Sverige.
** Avser tidigare Sparbanken Sverige förutom ”Övrigt”, som är pro forma.
*** Kreditförlustnivå brutto var 1,2%.
Äldre redovisningsstandard innebär att redovisning ej skett enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag (ÅRKL) utan enligt tidigare gällande lag.
Definitioner se sidan 66.
Bankaktieanalytiker som följer FöreningsSparbankens utveckling
FE M Å R S S A M M A N D R A G
Resultaträkning
Äldre redovisnings-
standard
Mkr 1998 1997 1996 1996 * 1995 * 1994 *
Pro forma
Ränteintäkter 44 304 46 348 52 224 42 983 46 067 50 902
Räntekostnader – 32 940 – 33 557 – 38 307 – 32 622 – 35 741 – 40 525
Räntenetto 11 364 12 791 13 917 10 361 10 326 10 377
Erhållna utdelningar 155 232 113 103 62 40
Provisionsintäkter 5 364 5 173 4 137 3 292 2 599 2 336
Provisionskostnader – 1 084 – 948 – 784 – 615 – 497
Nettoresultat av finansiella transaktioner 827 930 1 363 1 145 1 209
Övriga rörelseintäkter 2 728 1 133 1 290 780 859 3 289
Summa intäkter 19 354 19 311 20 036 15 066 14 558 16 042
Allmänna administrationskostnader m m – 11 358 – 11 914 – 10 350 – 7 678 – 7 528 – 7 871 Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar – 668 – 596 – 673 – 435 – 391 – 317
Summa kostnader – 12 026 – 12 510 – 11 023 – 8 113 – 7 919 – 8 188
Resultat före kreditförluster 7 328 6 801 9 013 6 953 6 639 7 854
Kreditförluster netto samt värdeför-
ändring på övertagen egendom – 1 002 – 1 512 – 2 731 – 1 651 – 2 216 – 3 790
Nedskrivning av förvärvad egendom – 2 889
Rörelseresultat 6 326 2 400 6 282 5 302 4 423 4 064
Resultat intjänat före förvärv – 32 – 666 – 429
Bokslutsdispositioner 44 6 5 5 –31 – 127
Skatter – 1 719 – 1 398 – 1 557 – 1 435 – 1 080 – 96
Årets resultat 4 619 342 4 301 3 872 3 312 3 841
Balansräkning
Mkr 1998 1997 1996 * 1995 *
Tillgångar
Utlåning till allmänheten 516 909 499 110 383 533 384 084
Utlåning till kreditinstitut 71 462 89 202 53 858 28 250
Räntebärande värdepapper
Belåningsbara statsskuldförbindelser 37 121 5 929 11 481 15 249
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 23 101 23 366 17 548 9 819
Aktier och andelar 9 331 6 082 4 423 3 685
Övriga tillgångar 62 024 44 686 31 607 39 617
Summa tillgångar 719 948 668 375 502 450 480 704
Skulder, avsättningar och eget kapital
In- och upplåning från allmänheten 190 355 216 941 146 121 147 983
Skulder till kreditinstitut 120 755 99 900 70 393 57 478
Emitterade värdepapper m.m. 290 778 251 294 212 343 203 307
Efterställda skulder 24 754 23 321 17 242 17 910
Övriga skulder 64 468 49 542 36 302 33 720
Eget kapital 28 838 27 377 20 049 20 306
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 719 948 668 375 502 450 480 704
Äldre redovisningsstandard
Mkr 1994 *
Tillgångar
Svenska och utländska banker 20 161
Utlåning 394 140
Räntebärande värdepapper 40 447
Övrigt 25 269
Summa tillgångar 480 017
Skulder och eget kapital
Inlåning 144 086
Upplåning 226 698
Övriga skulder 91 507
Eget kapital 17 726
Summa skulder och eget kapital 480 017
* Avser tidigare Sparbanken Sverige.
ÄGA R E O C H A K T I E N
AV K A S T N I NG
Koncernens mål är en räntabilitet på eget kapital som långsiktigt överstiger ett vägt genomsnitt för
börsnoterade banker i Sverige.
K A P I TA LTÄ C K N I NG
Koncernen skall ha en kapitaltäckningsgrad om lägst 11 procent varav primärkapitalrelationen långsiktigt skall ligga i intervallet 6,5 – 8,5 procent med 7,5 procent som riktmärke.
U T DE L N I NG
Långsiktigt skall utdelningen uppgå till lägst 30 procent av resultatet efter skatt.
K R E D I T F ÖR LUS T E R
Kreditförlustnivån i koncernen skall ej överstiga 0,5 procent över en konjunkturcykel.
Antal aktieägare den 31 december 1998
Storleksklasser Antal aktier Antal ägare
1 – 500 33 983 320 444 814
501 – 1 000 5 752 557 7 733
1 001 – 2 000 3 237 936 2 145
2 001 – 5 000 2 195 978 688
5 001 – 10 000 1 638 731 221
10 001 – 20 000 1 780 370 121
20 001 – 50 000 4 959 490 152
50 001 – 100 000 6 840 434 93
100 001 – 291 483 746 262
Totalt 351 872 562 456 229
varav
förvaltarregistrerade 244 602 437 11 189
Aktieägare den 31 december 1998
Procent
Sparbanksstiftelser 18,6
Fristående sparbanker 5,9
4:e AP Fonden 4,2
SPP 3,6
Lantbrukskooperationen 3,5
SPK 2,6
Robur-fonder 2,3
Skandia 2,0
SEB-Trygg fonder 2,0
AMF Pension 1,8
Förbundsdepån 1,8
Capital Group 1,5
Övriga utländska ägare 24,4
Övriga svenska institutioner 13,0
Allmänheten 12,8
Totalt 100,0
Ägare och aktien
ÄGA R E O C H A K T I E N
Aktiekapitalets utveckling
Nominellt värde Tillkommande Ackumulerat Aktiekapital År Transaktion per aktie, kr Kurs, % antal aktier antal aktier Mkr
1990 4 880 000 2 440
1990 Nyemission 500 100 1 000 000 5 880 000 2 940
1991 Nyemission 500 120 960 000 6 840 000 3 420
Nyemission 500 100 1 200 000 8 040 000 4 020
1992 Split 5:1 100 32 160 000 40 200 000 4 020
Nyemission 100 100 10 000 000 50 200 000 5 020
1993 Split 10:1 10 451 800 000 502 000 000 5 020
1994 Nyemission 10 573 38 000 000 540 000 000 5 400
1995 Nyemission/nedsättning 10 650/6301) – 261 819 298 278 180 702 2 782
Fondemission 20 278 180 702 5 564
1996 20 278 180 702 5 564
1997 Nyemission 20 72 717 269 350 897 971 7 018
1997 Nyemission 20 974 591 351 872 562 7 037
1998 20 351 872 562 7 037
För bolagsstämman 1999 har föreslagits en fondemission 1:2. Detta skulle innebära att antalet aktier skulle öka till 527 808 843 och aktiekapitalet skulle öka till 10 556 Mkr.
1) Kurserna är hänförliga till konvertering av fyra olika slag av preferensaktier under våren 1995.
Data per aktie
Äldre redovisningsstandard
Kronor 1998 1997 1996 1995 1994
Rörelseresultat per aktie 12,94 4,91 13,72 11,45 10,52
Vinst per aktie 13,13 1,07 13,92 11,91 13,81
Eget kapital per aktie 81,96 77,80 72,07 73,00 77,07
Substansvärde per aktie 100,17 89,47 u.s. u.s. u.s.
Justerat eget kapital per aktie 82,37 77,87 72,88 73,37 62,28
Kontantutdelning per aktie 7,001) 6,00 5,50 3,50 2,502)
Utdelning av aktier i fastighetsbolag,
per aktie 3) 2,25 0,56
Börskurs vid årets slut 209,00 179,50 116,50 84,50 50,75
Direktavkastning, % 3,35 3,34 4,70 4,10 4,90
P/E-tal 16,15 36,55 8,49 7,38 4,82
Börskurs/Eget kapital per aktie, % 255 231 162 116 66
1) Enligt styrelsens förslag.
2)Fördelat på 278 180 702 aktier.
3) Baserad på kursen första noteringsdagen.
HIS T OR ISK B A KGRU N D
Historisk bakgrund
F ÖR E N I NG S S PA R B A N K E NS H IS T OR ISK A B A KGRU N D Den ursprungliga sparbanksidén är att främja långsiktigt sparande och investeringar och att skapa ekonomisk trygghet för den enskilde. Den första sparbanken i Sverige bildades 1820 i Göteborg.
Sparbankernas verksamhet bedrevs i en särskild företagsform enligt särskild lagstiftning. Som mest fanns det i Sverige nära femhundra sparbanker i början av 1930-talet.
I början av 1940-talet bildade sparbankerna en gemensamt ägd centralbank, Sparbankernas Bank.
Under 1960- och 70-talen minskade antalet sparbanker kraftigt genom sammanslagningar till större enheter. År 1992 fusionerades elva av de största regionala till bankaktiebolag ombildade sparbankerna in i Sparbankernas Bank. Dessa bildade tillsammans Sparbanken Sverige som börsintroducerades i juni 1995.
Övriga inemot 90 fristående sparbanker behöll sin ursprungliga företagsform men samarbetade nära med Sparbanken Sverige och svarade för ungefär en fjärdedel av den samlade verksamheten.
Föreningsbanken hade sitt ursprung i jordbruks- kassorna. Den första jordbrukskassan bildades i Västerhaninge utanför Stockholm 1915. Kassornas företagsform var kooperativa ekonomiska föreningar, där varje medlem hade en röst. Verksamheten bedrevs inom ramen för en särskild lagstiftning för jordbrukskassor. De enskilda jordbrukskassorna var anslutna till regionala centralkassor.
Inom organisationen fanns från 1958 en gemensam centralbank, som 1974 ändrade namn till Förenings- bankernas Bank. I början av 1990-talet fusionerade de 12 regionala föreningsbankerna och bildade Sveriges Föreningsbank. Denna bank ombildades 1992 och blev tillsammans med de lokala förenings- bankerna ett sammanhållet bankaktiebolag, Föreningsbanken, som börsintroducerades i januari 1994.
Föreningsbanken och Sparbanken Sverige gick samman under 1997 och bildade FöreningsSpar- banken.
Den första svenska sparbanken bildades 1820 och den första föreningsbanken 1915 med
förebilder från Skottland respektive Tyskland. Sparbank är en särskild företagsform medan
Föreningsbanken, tidigare Jordbrukskassan, var en ekonomisk förening. Den nuvarande
FöreningsSparbanken, som är ett publikt bankaktiebolag, är resultatet av en fusion mellan
Sparbanken Sverige och Föreningsbanken 1997.
IN T E GR AT IONE N AV DE N N YA B A N K E N
Integrationen av den nya banken
Samgåendet mellan Föreningsbanken och Spar- banken Sverige till FöreningsSparbanken beslutades 1997. Tanken bakom fusionen var att skapa en helt ny bank inför 2000-talet. En bank som är tillgänglig när kunderna vill och där samspelet mellan kund och bank är det bästa på marknaden.
I fusionsprospektet angavs mål för de
effektivitetsvinster som fusionen skulle medföra.
Den sammanlagda effektivitetsvinsten från år 2000 skulle uppgå till lägst 1,5 miljarder kronor bland annat genom att bankens personal netto skulle minska med minst 2 000 personer.
DE A NS TÄ L L D A
Efter omfattande dialoger kring bankens vision har samtliga anställda fattat individuella beslut att arbeta vidare i banken, söka förtidspension eller lämna banken för en annan karriär. Cirka 11 000 medarbetare har valt att fortsätta och satsa på den nya banken.
Första delen av fusionen, som fokuserats på interna förändringar, har genomförts enligt tidsplan och i vissa fall före planen. Under 1997 fastlades värderingar och strategier för den nya banken, den legala processen med fusionen genomfördes, styrelser, ledare och specialister utsågs och Före- ningsbankens huvudkontor samt Föreningsbanken Data avyttrades.
KON T OR S NÄT E T
En ny kontorsstruktur etablerades med 139 geogra- fiska verksamhetsområden i form av lokala banker.
Dessa höll redan 1997 sina första kund- och
aktieägarmöten, där bland annat de lokala styrelserna nominerades. Under 1998 har 240 av 253 beslutade kontorssamordningar genomförts.
Under 1997 såldes huvuddelen av de förenings- bankskontor som naturligen hörde till fristående sparbanks geografiska område till respektive fristående sparbank. Under 1998 har 144 sådana kontorsöverlåtelser genomförts. FöreningsSpar- bankens kontorsnät uppgick den 31 december 1998 till 695 kontor. Tillsammans med fristående sparbanker och delägda banker har banken kontors- täckning över hela landet med cirka 1 100 kontor.
I T
-
S Y S T E MHittills har de fusionerade bankernas båda data- system varit i bruk på kontoren. Full integration av IT-systemen kommer att vara genomförd under maj 1999 vilket är fyra månader före den ursprungliga tidsplanen.
En ny teknisk plattform, GP-2000, med nya kund- och säljsystem avses att tas i bruk successivt under 1999. Utbyte av FöreningsSparbankens uttagsautomater påbörjades under hösten 1998 och avses vara slutfört under 1999.
1998 präglades av ett intensivt fusionsarbete i den nybildade FöreningsSparbanken.
Under 1999 kommer samgåendet att slutföras.
VIS ION
Vision
Världen befinner sig för närvarande i ett genomgrip- ande samhällsskifte. Vi är på väg att lämna industri- samhället och går snabbt in i kunskapssamhället, ett samhälle där kompetens och innovationskraft blir de viktigaste produktionsfaktorerna. Kunskapssam- hället skapar också en accelererande globalisering, där flödet av kapital, kunskap och idéer över nationsgränserna möter allt svagare hinder. Detta tillsammans med avreglering av finansmarknaderna och en allt snabbare utveckling av informations- teknologin medför sammantaget helt nya konkurrensförutsättningar. Samtidigt kommer marknaden för finansiella tjänster att öka både i volym och i komplexitet i takt med samhälls- och kunskapsutvecklingen.
V IS ION
2 0 05
Denna vision för år 2005 är grundad på de förändrade behov och tekniska framsteg som kunskapssamhället innebär. Visionen har beskrivits som ökad bekväm- lighet för kunden inom ramen för Mina Möjligheters Bank. I denna beskrivning ligger att banken tanke- mässigt är ett jättelikt finansiellt shoppingcenter, där kunderna har tillgång och ingångar till alla exponerade produkter och möjligheter och detta via bankkontor, Bank i Butik, Telefonbank, Internetbank, smart card-teknik, interaktiv TV och mycket mera i framtiden.
Den väsentligt förhöjda bekvämligheten för kunderna paras i denna miljö med fördjupad finansiell rådgivning, som skapar ett ständigt växande
mervärde för kunderna.
Denna avancerade personliga service möjliggörs av ett kompetensskifte inom banken innebärande att de nya administrativa förutsättningarna till följd av ny teknik förändras så att lägst fyra av fem medarbetare är i kundoperativ verksamhet.
I visionen ligger att mervärde måste skapas för alla bankens intressenter; kunder, aktieägare, personal och det lokala samhället. Detta är särskilt viktigt i stora förändringsskiften för att upprätthålla bankens legitimitet. Bankens personal måste känna att en anställning i banken leder till en positiv personlig utveckling eftersom samspelet mellan kund och anställd är så väsentligt för att mervärde skall kunna skapas för de andra intressentgrupperna.
Sålunda är förhöjt aktieägarvärde en följd av att mervärde skapas för övriga tre intressentgrupper.
Visionen utgår från en bred kundbas som skall utvecklas ytterligare. Bankens så kallade Nordikum- strategi tar sikte på just denna vidareutveckling av kunderna och att förstärka den ”glokala” syn som präglat visions- och förändringsarbetet.
Avsikten är att öka den lokala närvaron i Norden och länderna kring Östersjön för att skapa en så stor kundbas att ytterligare stordriftsfördelar kan uppnås
Bankens vision är att vara den ledande banken för hushåll samt mindre och medelstora företag
inom sitt prioriterade geografiska område, Nordikum. Visionen innebär att banken för kunder,
aktieägare, personal och lokalsamhälle skapar mer värde och möjligheter: ”Mina möjligheters
bank”.
VIS ION
avseende skapandet av bekvämligheten i Mina Möjligheters Bank.
Tanken är alltså att inom ramen för varje land bedriva den lokala bankverksamheten i allians eller i delägd form samtidigt som global kompetens och gemensamma resurser kan nyttjas.
N Y KOM M U N I K AT IONSL O GI K I grunden för visionen ligger ett affärssystem med en ny kommunikationslogik, ett enklare och tydligare sätt att fördjupa och effektivisera dialogen mellan kund och bank. I systemet ingår också nya, konkreta verktyg som ökar kundens och bankens möjligheter i mötet.
Den nya kommunikationslogiken gör det också möjligt att göra bankaffärer när, var och hur man vill utan hänsyn till traditionella öppettider på kontor.
FöreningsSparbanken var först i Norden med att erbjuda banktjänster per telefon och är en av de banker som har de mest utvecklade Internet- bankerna. Banken ska också framöver vara ledande
när det gäller att vidareutveckla nya tjänster och produkter med hjälp av ny teknik för att öka möjligheten för varje kund att tillsammans med banken skapa nya mervärden.
Detta sker genom en stark lokal närvaro och genom ett konsekvent och systematiskt utnyttjande av alla de fördelar den nya tekniken har när det gäller att skapa närhet, tillgänglighet och bekvämlighet för kunderna.
För att kontinuerligt följa hur bankens kunskap utvecklas och kundernas uppfattning om bankens kompetens, utförs löpande kvalitetsmätningar.
I visionen finns målet att bygga det intelligenta företaget, som i sig förstår att transformera erfaren- heter till innovation och kontinuerlig förnyelse på kundernas villkor.
Banken ska också vidareutveckla sitt marknads- uppträdande genom att integrera global kompetens och lokal närvaro under ett starkt och trovärdigt varumärke.
Vision 2005
”Mina möjligheters bank ger bekvämlighet för kunden.”
• Ett nytt bekvämt personligt ”finansiellt varuhus” skapas.
• Ökat affärsutbyte mellan kunden och banken; Kontor, Telefon, Internet, Kort, Bank i Butik, Interaktiv TV....
• Ökat mervärde för kunden genom bekvämlighet i kombination med mer professionell rådgivning (80/20).
• Fördjupad kundrelation leder till större produktförsäljning.
• Högst 30 procent av kontoren hanterar kontanter bland annat tack vare CASH-funktionen.
• En kundbas på åtminstone 15 miljoner privatkunder av 90 miljoner inom Nordikum skapas och åtminstone en miljon företagskunder.
FR IS TÅ E N DE S PA R B A N K E R
S A M A R BE T E T M E D F R IS TÅ E N DE S PA R B A N K E R
När Sparbanken Sverige bildades 1992 fanns ett nittiotal sparbanker som bedrev sin lokala bankverksamhet i nära samarbete med dåvarande Sparbankernas Bank, som ombildades till
Sparbanken Sverige. Genom detta samarbete vann såväl fristående sparbanker som Sparbanken Sverige betydande fördelar. Fristående sparbanker fick del av Sparbanken Sverige koncernens hela produktutbud och tjänstesortiment och Sparbanken Sverige vann genom samarbetet rikstäckning och möjlighet att fördela fasta kostnader på en större affärsvolym.
När FöreningsSparbanken bildades 1997 genom fusion mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige valde så gott som alla fristående sparbanker att fortsätta detta samarbete. Ett viktigt led i det fortsatta samarbetet var att fristående sparbanker erbjöds förvärva Föreningsbankskontor inom sina respektive verksamhetsområden. Sparbanken Finn, Sparbanken Gripen och Nova Sparbank valde dock att avstå från kontorsförvärv.
Samarbetet mellan FöreningsSparbanken och sparbankerna Finn och Gripen kommer att upphöra under 1999.
GE M E NS A M T M A R K NA D S U P P T R Ä D A N DE En annan viktig del i samarbetet är det gemensamma marknadsuppträdandet. Överenskommelse har träffats mellan FöreningsSparbanken och de
fristående sparbankerna om ett samordnat marknads- uppträdande med gemensam symbol.
Två sparbanker, Ölands Sparbank och Söderhamns Sparbank, beslöt att ombilda sin företagsform till aktiebolag med FöreningsSpar- banken som delägare. FöreningsSparbankens lokala kontorsrörelser på Öland respektive i Söderhamn ingår nu i de nybildade bankaktiebolagen, som påbörjade sin verksamhet i slutet av 1998. I december 1998 träffade Färs och Frosta Sparbank och
FöreningsSparbanken en överenskommelse om att sparbanken förvärvar FöreningsSparbankens kontorsrörelser i Lund, Staffanstorp, Löddeköpinge och Svalöv. Färs och Frosta sparbank kommer att ombildas till bankaktiebolag med FöreningsSpar- banken som delägare till 30 procent. Ombildningen bedöms komma att genomföras tidigast under fjärde kvartalet 1999.
Samarbetet med fristående och delägda banker regleras i samarbetsavtal. Förutom i marknadsfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. FöreningsSparbanken är till exempel de fristående sparbankernas clearingbank och
tillhandahåller mot ersättning ett komplett sortiment av IT-tjänster.
De fristående sparbankerna är förutom viktiga samarbetspartners tillsammans en av de största aktie- ägarna i FöreningsSparbanken.
Innehavet uppgår till cirka sex procent av såväl kapital som röster.
Försäljning av kontor Antal kontor sålda till fristående
sparbanker 129
Antal kontor sålda till delägda
banker 15
Antal anställda i sålda kontor 690
Utlåningen i sålda kontor 11 miljarder kronor Inlåningen i sålda kontor 16 miljarder kronor Påverkan på räntenetto under 1998 – 730 Mkr Påverkan på FöreningsSparbankens
provisioner och övriga intäkter under 1998 – 114 Mkr Påverkan på FöreningsSparbankens
kostnader under 1998 – 426 Mkr
Fristående sparbanker
Fristående sparbanker och delägda banker 31 december 1998 *
Inlåning 81 580
Utlåning 70 200
Utlåning via Spintab 64 940
Sparande via Robur 47 620
Affärsvolym 264 340
Antal juridiska enheter 89
Samlad balansomslutning 104 920
* Inklusive FöreningsSparbanken Öland och Eskilstuna Rekarne Sparbank som ingår i FöreningsSparbanken koncernen.
Samarbetet med de fristående sparbankerna är en viktig del i FöreningsSparbankens
verksamhet. Fristående sparbanker och delägda banker svarar för ungefär en fjärdedel av den
samlade försäljningen av FöreningsSparbankens produkter.
IN T E R NAT IONE L LT S A M A R BE T E
Nordikum-alliansen
Land Sverige Norge * Finland Polen Baltikum Totalt
Bank FöreningsSpar- SpareBank 1 Aktia + Fristående Bank Hansapank banken + Del- Gruppen banker + Handlowy
ägda banker + Kooperativa
Fristående banker
sparbanker
Röstandel – 25 % cirka 25 % FSPAR 6% 49,98 %
Zurich 6%
JP Morgan 12%
Investering – 770 Mkr 190 Mkr 390 Mkr 2 340 Mkr 3 690 Mkr
Kontor 695+38+350 380 66+180+65 64 163 2 001
Uttagsautomater 1 030 420 200 385 2 035
Privatkunder 4,4 miljoner 1,2 miljoner 0,7 miljoner 0,5 miljoner 6,8 miljoner
Företagskunder 225 000 104 000 130 000 11 000 30 000 500 000
* Från och med 1999.
Internationellt samarbete
I N T E R NAT IONE L L A A L L I A NSE R
–
NOR D I KU MI takt med den tilltagande globaliseringen ökar kundernas behov av banktjänster utanför Sveriges gränser. En banks internationella närvaro innebär således större kundnytta genom bland annat utökad service och på sikt också ett ökat produktutbud.
För FöreningsSparbanken finns också en ekonomisk nytta av den geografiska expansionen dels i form av merförsäljning av de egna produkterna på de nya marknaderna, dels i form av stordrifts- fördelar och kostnadsdelning vid produktutveckling och teknikinvesteringar.
FöreningsSparbankens geografiska intresse- område är Norden och Östersjöländerna (Nordikum).
Banken har valt att expandera genom att ingå allianser med en strategisk partner på respektive marknad och därvid har också vanligtvis en andel i alliansbanken förvärvats.
FöreningsSparbanken har sedan tidigare en mycket positiv erfarenhet av allianser genom sitt långvariga samarbete med fristående sparbanker i Sverige.
Att arbeta via allianser istället för genom förvärv har flera fördelar såsom bibehållen lokal prägel hos alliansbanken, mindre investeringsbehov och därmed lägre kapitalbindning och risknivå.
Under 1998 förstärkte banken sina positioner på ett antal av de i Nordikumområdet ingående marknaderna.
I Norge träffades avtal om att, via en nyemission 1999, förvärva 25 procent av aktierna i SpareBank 1 Gruppen. SpareBank 1 Gruppen ägs i övrigt av fem norska sparbanksgrupperingar och fungerar som ett gemensamt produktbolag för dessa. I SpareBank 1 Gruppen återfinns bland annat fondförvaltnings- bolaget Odin, bankkort, finansbolag och
fondförsäkringar.
FöreningsSparbankens prioriterade geografiska område är Norden och länderna runt Östersjön
(Nordikum). Området har en total befolkning på cirka 90 miljoner. Under 1998 har Förenings-
Sparbanken bland annat träffat avtal om för vär v av cirka 25 procent av aktierna i SpareBank 1
Gruppen i Norge och utökat sin röstandel till 49,98 procent i Hansapank i Estland.
IN T E R NAT IONE L LT S A M A R BE T E
I Baltikum ökade FöreningsSparbanken successivt sina intressen i Hansapank. Vid årsskiftet var röstandelen 49,98 procent. Hansapank är
Baltikums största bank och marknadsledande på den estniska marknaden. Hansapank har också
verksamhet i Lettland och Litauen.
I Finland har samarbetet med Aktia Sparbank fortsatt. FöreningsSparbanken äger cirka 25 procent av aktierna i Aktia. Samarbetet mellan bankerna har under året fördjupats bland annat på fondområdet.
I polska Bank Handlowy äger FöreningsSpar- banken motsvarande cirka sex procent av aktier och röster efter full konvertering. Bank Handlowy är idag en storföretagsbank med ambitionen att växa inom privatmarknadssegmentet vilket kan bli av stor strategisk betydelse för FöreningsSparbanken med tanke på den polska marknadens storlek och tillväxttakt.
AT T R E A L ISE R A P O T E N T I A L E N I S A M A R BE T E T
Samarbetet har under året förstärkts genom att personal från FöreningsSparbanken placerats i alliansbankerna. Ett antal samarbetsprojekt har också påbörjats för att förverkliga affärspotentialen i allianserna.
FöreningsSparbanken har vidare ett samarbete med och ett mindre ägande i Österrikes näst största bank, Erste Bank, vars nätverk av banker i
Centraleuropa är av stort intresse för bankens företagskunder.
Förutom samarbetet med bankerna i Nordikum har FöreningsSparbanken en dotterbank i
Luxemburg och filialer i London och New York samt ett representationskontor i Tokyo. Utlandsenheterna stödjer FöreningsSparbankens företagskunder och deltar i bankens internationella kapitalmarknads- operationer.
KU N DE R NA I FÖR E N I NG SSPA R B A N K E N
FöreningsSparbanken har genom ett långsiktigt engagemang i det lokala samhället byggt upp goda relationer med en stor del av Sveriges befolkning, närings- och föreningsliv. Dessa relationer har varit och kommer även i framtiden att vara bankens
absolut viktigaste resurs.
FöreningsSparbanken har idag relationer med cirka 4,4 miljoner privatpersoner, merparten av Sveriges kommuner och landsting och en stor del av landets små- och medelstora företag.
PRIVATKUNDER
På privatmarknaden har FöreningsSparbanken en mycket stark ställning. Hela 95 procent av befolkningen känner till det nya varumärket och många förknippar banken med mycket positiva värderingar samt uppfattar banken som service- inriktad och tillgänglig.
Bankens konkurrenskraft är beroende av hur väl man lyckas bibehålla och utveckla kundrelationerna.
I mötet med kunden skapas ett mervärde för både kunden och banken genom att man tillsammans ser och utvecklar kundens ekonomiska och affärs- mässiga möjligheter.
E KONOM ISK S I T UAT ION
Alla människor kan inte bli ekonomiskt oberoende men de flesta kan göra ekonomi och pengar till något som tillför livet glädje och trygghet. Kan banken hjälpa kunderna med detta innebär det en stor möjlighet.
Ett hjälpmedel för att uppnå detta är att beskriva kundbasen utifrån kundens ekonomiska situation avseende inkomst och sparande. Därigenom kan man bättre förstå och möta olika kundgruppers behov.
Banken har störst antal kunder av svenska banker i samtliga kundgrupper. Den har också genom sin breda kompetens och stora produkt- och tjänste- utbud goda möjligheter att möta varje kund utifrån dennes unika situation.
FöreningsSparbanken vill vara företagens och de många människornas bank och ser möjligheter i alla dessa kundgrupper.
BE TA L A
Under ungdomsåren och det tidiga vuxenlivet handlar mycket om att skapa en egen vardag med första arbetet, eget hem och egen ekonomi.
Banken har betalningsprodukter som kan hjälpa till
Kunderna i FöreningsSparbanken
FöreningsSparbanken har den största kundbasen av de svenska bankerna avseende privat-
personer, små- och medelstora företag, kommuner och landsting samt organisationer.
KU N DE R NA I FÖR E N I NG SSPA R B A N K E N
att förenkla vardagen för både den mindre och den större ekonomin.
Ett exempel är Internetbanken som sedan starten i december 1996 vuxit snabbt. Cirka 170 000 kunder använder detta sätt att sköta sin vardags- ekonomi och cirka 10 procent av kundernas postgiro och bankgirobetalningar går via Internetbanken.
Målsparande är också en viktig produkt för många kunder. FöreningsSparbankens samarbete med bland annat byggföretag och bostads- producenter är exempel på detta.
Under året har bankkort med inbyggd cash- funktion lanserats på bred front, elektroniska fakturor utvecklats och Internetbanken ytterligare förbättrats. Detta visar att banken i kraft av sin
storlek och kompetens har stora möjligheter att leda utvecklingen i banksektorn och utveckla nya
rationella betalningssystem och har därmed ofta varit först med nya tjänster.
Anslutningen till Telefonbanken med personlig service har under året ökat med cirka 60 procent till 600 000 kunder. Till Internetbanken har anslut- ningen ökat med 166 procent till 170 000 kunder.
Under året lanserades ett nytt kunderbjudande till privatkunder. Detta innebär att kunder med bank- eller betalkort samt girobetalning eller Internetbetalning erbjuds en högre ränta på Privatkontot. Under året har 610 000 eller drygt en tredjedel av samtliga lönekunder tecknat sig för erbjudandet.
KU N DE R NA IFÖR E N I NG SSPA R B A N K E N
Försäljningen av kort har också varit mycket god och det finns även i framtiden stora potentialer inom detta område.
L Å NA
Boendet och dess finansiering är för de flesta människor det största ekonomiska åtagandet.
Bankens sortiment av låneprodukter ger kunderna frihet att välja den lösning som passar det egna behoven och möjligheterna bäst.
Banken har också utvecklat låneformer för till exempel bil- och båtfinansiering där objektet utgör säkerhet för lånet. Sammantaget kan personliga lösningar erbjudas till samtliga kunders individuella lånebehov.
Det är kunder i åldern 25-64 år som har de stora lånebehoven. Högst genomsnittliga lån har kunderna vid cirka 40 års ålder. Därefter minskar den genom- snittliga volymen per kund successivt.
Under året har banken i en hård konkurrens- situation lyckats öka sin andel på bolånemarknaden.
S PA R A
/
P L A C E R AVilken typ av sparande kunden väljer beror på inställ- ningen till risk, trygghet och tillgänglighet. Banken har ett mycket brett utbud av produkter för att passa många olika behov och är marknadsledande på både fond- och banksparande.
Fondsparandet har ökat framförallt i de högre åldrarna. Dagens pensionärer har en annan kunskap om och intresse för olika placeringsalternativ än den tidigare generationen och detta avspeglas i val av placeringsprodukt.
P E NS IONS S PA R A
Allt fler människor behöver ett eget pensions- sparande och börjar spara allt tidigare.
Banken har en mycket bra position på den snabbt växande pensionssparmarknaden med relationer till halva svenska folket. Banken genomför redan idag över en miljon kundmöten med rådgivning varje år.
Den nära relationen med många kunder ger över tiden förutsättningar för en ökande marknadsandel.
FÖRETAG
FöreningsSparbanken har relationer med en stor del av landets små och medelstora företag.
Företagskundernas attityd till banken följs noga.
Detta sker för att säkerställa att banken hela tiden arbetar för att öka mervärdet för kunden och därmed förbättra relationen. Sveriges kundbarometer rankade 1998 FöreningsSparbanken högst vad gäller kundupplevd kvalitet och näst högst vad gäller prisvärdhet och lojalitet.
Företagskundernas behov skiljer sig beroende på bland annat branschtillhörighet och storlek. Banken har ett brett utbud av företagsprodukter avpassade för olika kundgruppers behov.
Allt fler kunder har under året valt rationellare och bekvämare betalningstjänster som girokonto och elektroniska betalningar. Detta innebär en förenklad hantering både för företagaren och banken.
EU och införandet av euron innebär stora förändringar för företagskunderna. I många fall ökar konkurrensen men också möjligheten till export.
Banken har ett brett produktutbud på utlandssidan och detta innebär en klar potential för merförsäljning till bankens många företagskunder.
KU N DE R NA I FÖR E N I NG SSPA R B A N K E N
L A N T BRU K
Banken har lyckats mycket väl med att vidareut- veckla och förstärka relationerna med landets lantbrukare. Cirka 80 procent av alla lantbrukare är kunder i banken.
I koncernens bolag för hypotekskrediter till lantbruk, Jordbrukskredit, har utlåningen ökat med cirka 60 procent under året. Banken bedriver ett aktivt arbete med denna mycket viktiga kundgrupp.
Ett exempel är interaktiva TV-sändningar där lokala banker kan bjuda in sina kunder för en informations- och diskussionskväll med tillgång till en expertpanel i studion.
Lantbrukskunderna är också över lag mycket nöjda med banken vilket kommer fram i både egna och andras attitydundersökningar.
ORGANISATIONER
Banken har en mycket stark ställning i organisations- Sverige särskilt bland fackförbund, religiösa
organisationer och idrottsföreningar. Den långa och goda relationen med fackförbunden har bidragit till att banken fått en hög andel lönekunder. Det nära samarbetet har bland annat resulterat i projekt som Metalls IT-skola.
KOMMUNER O CH L ANDSTING
Banken har också en mycket stor del av Sveriges kommuner och landsting som kunder och är den klart dominerande banken inom kommunsektorn såväl vad avser kommunernas flöden som deras finansieringar och placeringar. Det nära samarbetet med landets kommuner, kommunala företag och landsting har under året ytterligare fördjupats och breddats. Ett av många exempel på betydelsen av bankens satsning på kommunmarknaden är den nya skåneregionens val av FöreningsSparbanken som sin huvudsakliga bankförbindelse.
Va r f ö r m ä t s k u n d e r n a s i n s t ä l l n i n g t i l l b a n k e n ?
Kundernas inställning till banken är avgörande för bankens möjligheter att skapa långsiktigt uthållig lönsamhet. Därför sker kontinuerliga mätningar av kundernas attityder till och uppfattningar om banken. Dessutom görs löpande uppföljningar av medarbetarnas inställning till banken.
Målet är att kunderna ska förbli lojala och se banken som det bästa alternativet och att kunderna därför ska utöka sin affärs- relation med banken.
Det finns ett starkt samband mellan kundernas och medarbetarnas syn på banken och bankens lönsamhetsutveckling.
Motiverade medarbetare skapar nöjda kunder, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten och därmed åstadkommer ökat aktieägarvärde.
Mätningarna visar att nöjda och lojala kunder har en stor andel av sina bankaffärer i banken. Det finns ett tydligt samband mellan affärsmannaskap och ökad produktförsäljning. Om medarbetarna skapar kundtillfredsställelse och mervärde för kunderna ökar dessa sina affärsrelationer med banken. Detta leder i sin tur till ökat mervärde och förbättrad lönsamhet för banken.
