• Arets resultat efter full skatt uppgick till 227 (817) MSEK, vilket motsvarar 2,80

I N N E H Å L L

SAMMANFATTNING

VD-KOMMENTAR 2

AFFÄRSIDI~ OCH STRATEGI 4

EKONOMISKA MÅL 6

SVENSKA MARKNADEN 7

NORDENVERKSAM HET 8

TEKNIK OCH MILJÖ 12

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14

FEMÅRSÖVERSIKT 18

N CC-AKTIEN 20

DEFINITIONER 22

NCCs AFFÄRSOMRÅDEN 23

NCC ANLÄGGNING 24

NCC HUS 30

NCC INDUSTRI 34

NCC FASTIGHETER 38

• NCC INVEST 44

EKONOMISK REDOVISNING 47

STYRELSE OCH REVISORER 64

KONCERNLEDNING 66

KONCERNSTABS- OCH

KONCERNFUNKTIONsCHEFER 67

ADRESSER 68

EKONOMISK INFORMATION 23 maj 1996:

19 augusti 1996:

18nov1996:

februari 1997:

apri/1997:

Delårsrapport januari-mars 1996 Halvårsrapport januari-juni 1996 Delårsrapport

januari-september 1996 Bokslutskommunike för 1996

Årsredovisning för 1996 Aktieägare får automatiskt denna information.

Övriga som önskar erhålla den bör meddela namn och adress till NCC AB, Koncernstab ~ Information, 171 80 Solna, fax 08-85 77 75, i!

varifrån också en komplett förteckning över

~

NCC, h•tighet'b"tlnd oth NCC Miljömppn"

l t

kan beställas.

NCC AB (pub l) Org.nr. 556034-5174

Omslag: l Skoghall utanför Karlstad bygger NCC världens största kartongfabrik på uppdrag av Stora Billerud.

Omslagsfoto: Stewen Quigley

Produktion: Lexivision/Landströms, Lidköping 1996

DETTA ÄR NCC NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastig- hetsbolag, med hemmamarknader i Sverige, Fin- and, Norge och Danmark. l Sverige är NCC ledande inom väg- och anläggningsområdet. Utan- för Norden bygger NCC stora anläggningsprojekt på utvalda marknader. Inom koncernen finns ett omfattande fastighetsbestånd; cirka 968 000 m² i Sverige och 137 000 m² i utlandet.

Koncernen består av de fem affarsområdena NCC Anläggning, NCC Hus, NCC Industri, NCC Fastigheter och NCC lnvest. l Finland, Norge och Danmark arbetar NCC genom dotterbolagen NCC-Puolimatka, Eeg-Henriksen och Armton.

Faktureringen uppgick 1995 till 16,6 miljarder SEK. Koncernen har totalt cirka 14100 anställda.

NCC-aktien är noterad på Stockholms Fond- börs.

SAMMANFATTNING

• Arets resultat efter full skatt uppgick till 227 (817) MSEK, vilket motsvarar 2,80

(1

0,30) SEK per aktie.

• Utdelningen föreslås höjd till1,25 (1,00) SEK per aktie.

• Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 230 (958) MSEK. Exklusive andelar i intressebolag samt större engångsposter och omvärderingar av fastigheter uppgick resulta- tet till424

(1

04) MSEK.

• Resultatförbättring i koncernens kärnaffärer:

-Byggverksamheten 588 (479) MSEK - Fastighetsverksamheten -64 (-663) MSEK

• Orderingången i Byggverksamheten ökade med 12 procent under 1995 och uppgick till 15,4 (13,8) miljarder SEK.

• NCC förvärvade under 1995 det norska bygg- företaget Eeg-Henriksen och i början av 1996 51 procent av entreprenadrörelsen i det finska byggföretaget Puolimatka. Omsättningen i entreprenadverksamheten ökar därmed med cirka 5 miljarder SEK på årsbasis.

Nyckeltal

i

sammandrag

1995 1994 Resultat efter finansnetto, MSEK 230 958 varav omvärdering av

fastigheter, MSEK -419

större engångsposter, MSEK l 183

soliditet 28% 28%

Synligt eget kapital per aktie, SEK 81,00 79,00

Resultat per aktie 2,80 10,30

Utdelning, SEK 1,25' 1,00

' 1 Styrelsens förslag till bolagsstämman

NCC PA OFFENSIVEN

o

V D - K O M M E N T A R

Den djupa konjunktursvackan i början av 90- talet gjorde det nödvändigt för oss att vidta omfattande åtgärder i syfte att höja effektiviteten.

Ett stort förändringsarbete påbörjades; ett kapi- talrationaliseringsprogram genomfördes, en ny marknadsindelad organisation bildades och sats- ningar på företagskultur, miljö och informations- hantering inleddes. En ny !T-miljö med moderna verksamhetsstödjande system och ny datorteknik håller nu på att växa fram. NCC blir hela tiden mer effektivt.

De senaste årens koncentration på kärnverk- samheten bygg och fastigheter har resulterat i en god finansiell ställning för NCC. Detta har gjort att NCC under 1995 fullt ut kunnat arbeta med sin offensiva strategi.

Vår kärnverksamhet är entydigt definierad.

När det gäller vilka marknader som vi ska vara aktiva på har valet skett med utgångspunkt från konkurrenskraft.

På mogna marknader är en stark marknadspo- sition viktig för konkurrenskraften. NCCs Nor- den-strategi bygger på denna förutsättning. Utan- för Norden är valet av marknad och produktom- råde mer selektivt. Närvaron sker i första hand på projektbasis och är koncentrerad till produkt- områden där vi har konkurrenskraftig teknik och kompetens. Här är främst anläggningsverksamhe- ten aktuell. Den breda Norden-basen är en styrka i konkurrensen om projekt på andra marknader.

För att ytterligare stärka koncernens konkur- renskraft har NCC valt att samarbeta med tre andra europeiska byggföretag i en strategisk alli- ans.

1995 präglades av förvärven av byggföretagen Eeg-Henriksen i Norge och NCC-Puolimatka i Finland. Genom köpen ökar omsättningen i NCCs entreprenadverksamhet med cirka 5 miljar- der kronor på årsbasis och antalet anställda med cirka 3 000 personer. Därmed har NCC etablerat sig som ett av de ledande entreprenadföretagen i

ytterligare två nordiska länder. Sedan tidigare äger NCC även det danska bolaget Armton.

Med tanke på att marknaderna i de nordiska länderna utvecklas och fungerar olika arbetar NCC med en lokal ledning i respektive land.

Genom en delvis ny organisation utvecklas syn- ergieffekterna. De kombinerade resurserna i de nordiska bolagen kommer att ge samordnings- vinster inom områden som teknikutveckling, inköp, materialval, resursallokering och speciali- sering. Den samlade kompetensen innebär kon- kurrensfördelar både i och utanför Norden.

Ny teknik ger ökad effektivitet och bättre miljö

NCC ska utveckla och stärka sin position på marknaden genom hög teknisk kompetens. För att uppnå en långsiktig kompetensutveckling fastställdes under 1995 en FoU-strategi. Särskilt betonas krav på ökad effektivitet, informations- teknikens tillämpning och hänsyn till miljön. På

!T-området bedrivs ett omfattande projekt med det överordnade målet att höja effektiviteten i koncernen. satsningen är den största någonsin i NCCs historia och löper under flera år.

Under 1995 har ett omfattande arbete pågått i syfte att integrera miljöarbetet i all verksamhet.

Målet är att vara det ledande företaget i bran- schen när det gäller att miljöanpassa bygg- och fastighetsverksamheten. Miljöfrågorna har fått en central plats i NCCs FoU-program. Prioriterade områden är miljöanpassat bostads-, mark- och vägbyggande samt kompetensutveckling med fokus på livscykelanalyser.

Återhämtningen dröjer

Den svenska byggkonjunkturen var fortsatt svag under 1995. Det är uppenbart att det kommer att ta tid för byggandet att komma upp till mer nor- mala nivåer. Positivt för branschen är att ränte- nivån har sjunkit. Fortsatt hög arbetslöshet och

Jan Sjöqvist verkställande direktör

svag utveckling av de disponibla inkomsterna för- dröjer däremot efterfrågan på nya bostäder. En marginell förbättring för byggandet väntas under 1996.

På fastighetssidan ökar efterfrågan på lokal- och bostadshyresmarknaden. Efterfrågeökningen är koncentrerad till storstads- och tillväxtregioner samt till vissa mindre industriorter.

Sverige är idag ett av de länder som investerar minst i byggnader och anläggningar. Vi bygger färre bostäder än något annat OECD-land och en bostadsbrist börjar synas i tillväxtregionerna. På sikt kommer byggandet att öka, men i dagsläget finns inga tecken på att normaliseringen ligger nära i tiden.

Marknadsanpassade hyror och fungerande infrastruktur behövs

För en sund utveckling på bostadssidan behövs marknadsekonomiska villkor. På kostnadssidan har beslut tagits om en avreglering genom ett suc- cessivt och kraftfullt borttagande av räntesubven- tionerna. På intäktssidan däremot är hyresnivå- erna fortfarande reglerade. En utveckling mot marknadsanpassade hyror blir en förutsättning för att få igång bostadsbyggandet och motverka framtida bostadsbrist. Det är i längden en ohåll- bar situation att bara avreglera kostnadsdelen.

Det leder till en obalanserad marknad med stora köer till det gamla bostadsbeståndet och krav på införande av nya subventioner.

En väl fungerande infrastruktur är ryggraden i en konkurrenskraftig svensk industri. Det är där- för positivt att den kraftigt eftersatta infrastruk- turen under senare år har börjat rustas upp, både på väg- och järnvägssidan. Det är avgörande för Sveriges konkurrenskraft att dessa satsningar full- följs. Med modern teknik har det visat sig fullt möjligt att förena god miljö med en väl utbyggd infrastruktur. NCC arbetar målmedvetet med miljöanpassat byggande genom ny teknik, skon-

samma och energisnåla metoder och ökad återan- vändning. På samma sätt ger modern teknik oss möjlighet att öka trafiksäkerheten.

Företagskultur och kompetensutveckling prioriteras

År 1996 kommer för NCCs del att kännetecknas av utveckling av vår Nordenverksamhet, fortsatt effektivisering av produktion och förvaltning samt satsning på mjuka framgångsfaktorer som miljö och kvalitet, FoU, IT och systematisk kund- bearbetning. Vi arbetar också målmedvetet vidare med att utveckla vår företagskultur och kompe- tensen hos våra medarbetare väl medvetna om att personalens kunskaper och engagemang är en avgörande framgångsfaktor.

Solna den20mars 1996

Jan Sjöqvist

verkställande direktör

NCC-KONCERNEN

A F F Ä R S I D E OCH S T R A T E G I

Koncernstruktur

NCC-koncernen är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. Koncernen är organiserad i fem affärsområden; NCC Anläggning, NCC Hus, NCC Industri, NCC Fastigheter och NCC lnvest.

I Finland, Norge och Danmark arbetar NCC genom dotterbolagen NCC-Puolimatka, Eeg- Henriksen och Armton.

Övergripande affärside

• NCC ska arbeta över hela Sverige med att ini- tiera, projektera, förädla och genomföra bygg- projekt för att tillgodose såväl rikstäckande som lokala kunders behov. NCC ska också utveckla, tillverka och sälja krossprodukter, asfaltprodukter och fabriksbetong.

I övriga Norden ska NCC arbeta genom dotterbolag med starka positioner på sina respektive marknader.

Utanför Norden ska NCC företrädesvis arbeta med stora anläggningsprojekt, där NCC har konkurrensfördelar i form av tek- niskt och finansiellt kunnande.

• NCC ska på ett begränsat antal orter i expan- derande regioner i Sverige och övriga Europa erbjuda hyresgäster högkvalitativa och välbe- lägna arbets- och boendemiljöer samt erbjuda attraktiva fastigheter för investerare.

• NCC ska uppfattas som det bästa och mest prisvärda byggföretaget samt det fastighets- företag som ger bäst service till sina hyresgäster.

NCCs bygg- och fastighetskoncept

Övergripande strategi

Samverkan mellan bygg- och fastighetsverksam- heten medför att koncernen kan arbeta med ett affärskoncept som innefattar hela processen från ide till förvaltning och försäljning. Detta skapar synergieffekter och mervärden i såväl hus-, anlägg- nings-, och fastighetsverksamhet som vid utveck- ling och produktion av material inom koncernen.

En viktig förutsättning är att fastighetsportföljens storlek sätts i relation till den övriga verksam- hetens omfattning. Marknadsindelningen i affärs- områden skapar samtidigt möjligheter till offensiv specialisering och fokusering på kunder, teknik, kompetens och utveckling.

strategier på den svenska marknaden NCC har en stark ställning på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden och ska fortsätta att stärka sin position. Detta ska ske i första hand genom organisk tillväxt inom ramen för respek- tive affärsområdes strategi. I vissa fall kan även kompletterande företagsförvärv bli aktuella.

NCCs affarskonce t

' '

t

NCC-koncernen 1996

NCC , ANLÄGGNING

Utiandsstrategi

Information Ekonomi och IT Flnans

NCC HUS

NCC ska ha en internationell verksamhet som väsentligt bidrar till NCC-koncernens resultat och volym. Den internationella verksamheten ska bedrivas

~

^• geJ;lom dotterbolag i närområden

• på projektbasis på utvalda marknader

• genom allianser i stora projekt

Dotterbolag i närområdet

Från och med 1996 sker en betydande del av NCCs utiandsverksamhet genom dotterbolag i Norden.

De senaste årens koncentration på kärnverk- samheten bygg- och fastigheter har skapat en stark finansiell ställning. Kärnverksamheten är entydigt definierad. När det gäller vilka markna- der som NCC ska vara aktiv på har valet skett med utgångspunkt från konkurrenskraft.

På mogna marknader är en stark marknadspo- sition viktig för konkurrenskraften. NCCs stra- tegi för Norden är att

• skapa ett starkt nordiskt byggföretag med en stark bas i respektiv land

• skapa en bredare bas vad gäller kompetens, resurser och finansiering vilket ger styrka för att gå in i större projekt

• balansera konjunktursvängningar

Projekt på utvalda marknader

Speciellt komplicerade projekt, både i och utanför Sverige, drivs genom enheten Projekt som ingår som organisatorisk enhet i NCC Anläggning.

Strategin är att arbeta i stora anläggningsprojekt där NCC har konkurrensfördelar i form av tek- niskt och finansiellt kunnande.

S E C-alliansen NCC Teknik och FoU Miljö

NCC FASTIGHETER

Allianser för stora projekt

För att öka möjligheterna på den europeiska marknaden bildade NCC för ett par år sedan en strategisk allians - Societe Europeenne de Con- struetian S.A.- S E C. Förutom NCC ingår fran- ska GTM-Entrepose, engelska John Laing och tyska Strabag. Alliansen har sitt säte i Bryssel.

Tillsammans omsätter de fyra ingående företagen cirka 98 miljarder kronor.

Societe Europeenne de Construction S.A. 1995

GTM-Entrepose•

John Laing Strabag NCC

1994

Omsättning, Mdr 43,1 10,0 28,3 16,6

Antal anställda 68200 8000 24000 14100

E K O N O M I S K A MÅL

Lönsamhet som överordnat mål

Ett viktigt mål är att uppnå lönsamhetskrav på det kapital som arbetar i NCC. Utgångspunkten är dels att NCC ska vara ett attraktivt invester- ingsobjekt för aktiemarknaden, dels att NCC ska växa under finansiell balans.

· Målet för finansiell styrka kan uttryckas som krav på soliditet. NCC-koncernens långsiktiga mål är att soliditeten över en konjunkturcykel bör uppgå till 35 procent. Den 31 december 1995 uppgick soliditeten till 28 (28) procent.

Utgångspunkten för de interna räntabilitets- målen är aktiemarknadens avkastningskrav på NCC-aktien. Bedömningen är att aktiemarkna- den, baserad på NCCs riskprofil, kräver en risk- premie på 4 procent utöver en riskfri långsiktig placeringsränta.

Sett över en konjunkturcykel och med anta- gandet om en riskfri placeringsränta på 8 procent är räntabilitetskravet på eget kapital efter full skatt 12 procent. 199 5 uppgick räntabiliteten på eget kapital efter full skatt till4 (14) procent.

Vid nuvarande skattesatser, ränteläge och mål- satt soliditet motsvarar den långsiktigt eftersträ- vade räntabilitetsnivån på eget kapital en avkast- ning på sysselsatt kapital på 13 procent. Detta förräntningsmål är centralt i lönsamhetsstyr- ningen av koncernens affärsområden. Förränt- ningsmålen varierar mellan affärsområdena ut- ifrån en bedömning av bland annat affärsrisk och kapitalbindning.

Ekonomisk målsättning

För byggverksamheten är nettomarginalen den ~

viktigaste operativa styrparametern. För 1995 . , uppgick den till4,1 (3,3) procent. Marginalerna i byggföretag är lägre än i t ex industriföretag, bland annat beroende på lägre kapitalbindning.

Målet är att höja nettomarginalen, bland annat

f

genom omfattande satsningar på att effektivisera byggprocessen.

För fastighetsrörelsen är avkastning på opera- tivt sysselsatt kapital det viktigaste ekonomiska målet. För 1995 uppgick avkastningen före skatt till 6,2 (1,5) procent. Här är målet att öka den synliga avkastningen genom en rad operativa och strukturella åtgärder. När marknadsförut- sättningarna successivt återgår till mer normala förhållanden bör den synliga avkastningen på- verkas positivt och en viss orealiserad värde- ökning uppstå.

f'

t

Finansiella mål Utfall 1991 Utfall 1992 Utfall 1993 Utfall 1994 Utfall 1995 Koncernmål

soliditet, % 21 18 20 28

Avkastningsmål Utfall 1991 Utfall 1992 Utfall 1993 Utfall 1994

Eget kapital, % 2 -6 -22

s

Sysselsatt kapital, % 2 -3 8

l) Soliditetsmålet höjdes under 1995 från minst 25 procent till att över en konjunkturcykel uppga till 35 procent 2) Efter full skatt.

14 12

28 35¹

Utfall 1995 Snitt 5 år Koncernmål

4 4 12

8 8 13

DEN SVENSKA MARKNADEN

S V E N S K A M A R K N A D E N

Under 1995 var NCC huvudsakligen verksamt på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden som genererade 86 procent av faktureringen. Från och med 1996 sker en betydande del av NCCs verk- samhet genom dotterbolag i de nordiska länderna.

Lägre räntor inledde 1996

1995 inleddes med en valuta- och ränteturbulens på de finansiella marknaderna, som utlöstes av krisen i Mexiko och följdes av kollapsen i Barings Bank. skuldtyngda länder som Sverige, Italien och Spanien drabbades hårt med stigande räntor och fallande valutakurser. Regeringens fokusering på åtgärder för att stabilisera statsskulden, i kom- bination med en relativ konjunkturstyrka och en stabilt lägre inflationstakt, ledde till fallande rän- tor och starkare krona.

Under sommaren började de internationella styrräntorna att sänkas för att parera den kom- mande lågkonjunkturen. Riksbanken valde dock att avvakta och började inte sänka styrräntan för- rän i januari 1996. Sänkningen ska, enligt Riks- banken, ses mot bakgrund av en låg inflationstakt och en stundande lågkonjunktur. Positivt för bygg- och fastighetsbranschen är att räntenivån har sjunkit och tendenserna tycks kunna fort- sätta. Den fortsatt höga arbetslösheten och den svaga utvecklingen av de disponibla inkomsterna fördröjer däremot efterfrågan på nya bostäder.

Den svenska byggmarknaden sjönk till rekord- låga nivåer under 1994 och låg kvar på den nivån under 1995. Totalt väntas byggandet öka med 2-3 procent under 1996 respektive 1997. Utveck- lingen inom olika marknadssegment skiljer sig åt.

På bostads- och lokalhyresmarknaden märks en ökad efterfrågan i storstads- och tillväxtregio- ner. Bostadssidan uppvisar knappt några vakan- ser alls i dessa områden. Utbudsöverskottet är dock fortfarande stort på lokalhyresmarknaden.

Utförligare beskrivning av marknaden ges under avsnitten för respektive affärsområde.

Byggföretagens marknad

M d r, 1994 års priser 1994 1995p 1996p 1997p

Bostäder 24.1 18,1 18,4 19,7

nyproduktion 9,5 7,6 8,2 10.0

ombyggnad 14,6 10,5 10,2 9,7

Övrigt husbyggande 33,6 34,6 36,3 36,3

Industri 4,1 6,1 7,3 7,7

Väg och anläggning 27,1 31,8 31,1 30,8 Underhållsarbeten ¹ 20,6 21,7 21,6 22,1 Summa investeringar och

underhåll 109,5 112,3 114,7 116,6

l) NCCs bedömning

Källa: Byggentreprenörerna och NCC

Största byggföretagen, marknadsandelar i Sverige

1994 1995

Årets Ärets

M dr Andel fakturering Andel fakturering

Skanska 13,2% 14,5 13,4%

NCC 10,4% Il .4 11,1%

SIAB 7,1% 7,7 7,8%

PEAB' 6,9% 7,6 7,3%

JM 2,6% 2,9 2,6%

Övriga 59,8% 65,4 57,8%

100% 109,5 100%

l) Förvärvad andel av BPA ingår_

2) Löpande priser, antagit 4,5 procents prisOkningstakt på byggföretagens marknad. Uppskanning enligt SCB.

Produktmix 1995

l 5,7 13,0 9,1 8,6 3,0 68,0 117,42

NCC-koncernen Byggföretagens marknad

Väg och

Industri 8 (7)%

Kalla. B:,ggentreprenorerna och NCC

STARK POSITION PA

o

RESPEKTIVE MARKNAD

N O R D E N V E R K s A M H E T

De nordiska förvärven

Som ett led i strategin att stärka positionerna på den nordiska byggmarknaden har NCC förvärvat byggföretagen Eeg-Henriksen i Norge och Puoli- matka i Finland. Förvärven innebär att NCC numera har sin hemmamarknad i Sverige, Fin- land, Norge och Danmark. Trots den geografiska närheten fungerar marknaderna i länderna olika.

Målet är att nå en stark position på respektive marknad. Bolagen drivs med en lokal ledning i varje land för att ta tillvara specifik marknads- kompetens.

De kombinerade resurserna i de nordiska bola- gen kommer att ge samordningsvinster inom områden som teknikutveckling, inköp, material- val, IT och specialisering. Den samlade kompeten- sen innebär också konkurrensfördelar när det gäller stora anläggningsprojekt såväl i som utanför Norden. Samordningsvinsterna ska åstadkommas genom att den formella linjeorganisationen kom- pletteras med en strategi- och samordningsgrupp som ska säkerställa att synergieffekterna tas till- vara. Inom berörda affärsområden har en särskild funktion med uppgift att ta tillvara Norden-syner- gierna tillsatts.

Ett kompletterande motiv för att vara verk- sam på flera hemmamarknader är möjligheten att balansera konjunktursvängningar. Under den senaste konjunkturcykeln har Norges och

Totalt byggande i Norden

Procentuell förändring

Danmarks byggkonjunkturer utvecklats på ett likartat sätt medan Sveriges och Finlands har haft en tidsmässig eftersläpning.

Eeg-Henriksen

NCC ägde sedan tidigare 20 procent i Eeg-Henrik- sen. Den l november 199 5 förvärvades resterande aktier för 408 MSEK (385 MNOK), exklusive för- värvskostnader. Eeg-Henriksen är Norges tredje största renodlade byggföretag med en omsättning som 1995 uppgick till2,2 miljarder SEK (2 miljar- der NOK ). Antalet anställda var cirka 1200 och företaget gjorde en vinst efter finansnetto på 41 MSEK (36 MNOK). Eeg-Henriksen är ursprung- ligen ett anläggningsföretag, men har utvidgat verksamheten till att omfatta även kontors- och industribyggande.

NCC och Eeg-Henriksen har under 90-talet tillsammans genomfört anläggningsprojekt för cirka 4 miljarder NOK. Bland dessa märks olje- plattformarna Troll och Heidrun samt Igelsta- bron söder om Stockholm. Pågående gemen- samma projekt är arbeten i anslutning till den nya huvudflygplatsen Gardermoen utanför Oslo samt utbyggnad av gasterminal samt metanol-och luft- gasfabrik utanför Trondheim.

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Under den senaste konjunk- turcykeln har Norges och Danmari<.s byggkonjunkturer utvecklats på ett likarlat sätt medan Sverige och Finland haft en tidsmässig eftersläp- ning.

Sverige Finland Norge Danmark

Kål la: FlEC och Byggentreprenörerna

5,3 1.0 5,4 8.1 1,3 4,6 4,3

NCC-koncernen 1996

Personal och Juridik SEC-alllansen

NCC ANLÄGGNING

Information Ekonomi och IT finans

NCC HUS

NCC Teknik och FoU Miljö

' ,. NCC;;...., _ ~

-

^-~

'~ FASTJG~ETER 11 11

Eeg-Hennitsen AS~ ANLAGGNING HUS [~.FASTIGHETER

. NCC-Puolimatka OY .,.-J AN LAGGNING HUS

l Hanöytangen utanför Bergen har NCC och Eeg-Henriksen tillsammans byggt en flytande oljeplattform för Trollfaltet och fyra fundament för oljefaltet Heidrun. Arbetena pågick mellan november 1992 och oktober 1994. Här bogseras oljeplattformen Troll ut till Trollfältet.

NCC-Puolimatka

För att etablera NCC i Finland och samtidigt få ett brohuvud till marknaderna i Ryssland och Bal- tikum förvärvades den 1 januari 1996 51 procent av aktierna i entreprenadbolaget i ett av Finlands största byggföretag, Puolimatka. Sedan årsskiftet heter bolaget NCC-Puolimatka. Köpeskillingen uppgår till185 MSEK (120 MFIM). 1997 förvär- vas återstående del av bolaget. Det slutliga priset kommer att baseras på resultatutvecklingen i NCC-Puolimatka 1996.

NCC-Puolimatkas tyngdpunkt ligger inom husbyggande. Under senare år har man även börjat utveckla anläggningsverksamheten. NCC- Puolimatka har en stark ställning i sydvästra

Puolimatkas VD Markku Markola och ordförande Arvo Tuononen samt NCCs VD Jan Sjöqvist skriver under avtalet om NCCs förvärv av Puolimatkas entreprenadrörelse.

Finland och i Helsingforsområdet. 199 5 var Puo- limatka marknadsledande på bostäder i Finland, med en marknadsandel på 8,5 procent. Den inter- nationella verksamheten svarade 1995 för cirka 11 procent av faktureringen. Den ryska markna- den dominerar utlandsverksamheten. Bland större

NCC och Eeg-Henriksen har under 90-talet genom- fört flera anläggnings- projekt tillsammans.

Igelstabron utanför Söder- tälje, som är byggd för att klara snabbtåg, är en av Europas längsta järnvägs- broar. Arbetena slutfördes i början av 1994.

Armton har bland annat byggt bad- anläggningen East Kilbride Badet i Danmark.

projekt som Puolimatka genomfört i Ryssland märks Finska ambassaden och sjukhusrenove- ringar i Moskva samt ett flertal militärbyar runt om i Ryssland.

Puolimatkas entreprenadverksamhet hade 1995 en omsättning på närmare 3 miljarder kro- nor (1,8 miljarder FIM) och cirka 1 650 anställda.

Armton

Sedan tidigare äger NCC Armton AJS i Danmark.

Armton är ett entreprenadföretag inom bygg-och anläggningssektorn med cirka 400 anställda och en fakturering 1995 på 674 MSEK (529 MDKR).

Företagets tonvikt ligger på husbyggande.

NCC och Eeg-Henriksen utför utbyggnad av gasterminal, metanol- och luftgasfabrik på Tjeldbergodden utanför Trondheim.

lO

Den nordiska byggmarknaden

Norge

I Norge utvecklas ekonomin starkt och förväntas växa med cirka 4 procent 1996. Fallande ränte- nivåer under 1993 och 1994 var en av anledning- arna till den kraftiga tillväxten på bostadsmark- naden. En förväntad fortsatt låg räntenivå gör att antalet igångsatta bostadsprojekt beräknas öka från drygt 21 000 1994 till 26 000 år 2000.

De närmaste åren förväntas den offentliga sek- torn stå för huvuddelen av tillväxten i övrig hus- marknad. Två stora projekt, Rikshospitalet och utbyggnaden av Gardermoen, påbörjas under

\.•.

1995-1997. Under 1996 beräknas investering- arna öka med cirka 2 procent.

Anläggningsinvesteringarna bedöms ligga kvar på en fortsatt hög nivå under de närmaste åren.

Järnvägs- och spårinvesteringarna förväntas få en stark tillväxt, bland annat på grund av utbygg- naden av Gardermoen och Oslos tunnelbanenät.

Övriga tillväxtområden inom anläggningsbyggan- det är vatten- och avloppsanläggningar, energi- sektorn, flygplatser samt hamnanläggningar.

Investeringar i oljeanläggningar minskar.

Finland

Den finska ekonomin har utvecklats starkt. Till- växten uppgick till drygt 4 procent under 1995 och beräknas bli knappt 4 procent 1996. För när- varande utgör den höga arbetslösheten det främ- sta hotet i finsk ekonomi. Arbetslösheten beräk- nas uppgå till ungefär 17 procent 1996. Infla- tionstakten i Finland är bland de lägsta i EU.

Cirka 22 500 lägenheter påbörjades under 1995 och enligt prognoser kommer antalet att ligga kvar på den nivån under 1996. Investeringar i övriga hus utvecklas negativt. Investeringar i väg och anläggningar har stabiliserats och beräknas öka med cirka 2 procent fram till1998.

Största bygg- och fastighetsbolagen i Norge

Omsättning 1994 Selmer Veidekke

Norwegian Contractors•

Eeg-Henriksen

Kvrerner Concrete Construction•

Endast offshore

MSEK 3 773 3460 3 128 2277 1407

l Tårnby, Danmark, bygger NCC och Armton en överdäck- ning av en motorvägs- och järnvägssträcka.

Projektet, som ska vara klart sommaren 1997, är en del av anslutningsarbetena till Oresundsförbindelsen.

Den nya flygplatsen Gardermoen utanför Oslo, som ska tas i drift hösten 1998. är ett gigantiskt projekt. NCC och Eeg-Henriksen är engagerat i flera entre- prenader. bland annat den nya terminal- byggnaden.

Danmark

Den danska ekonomin har fortsatt att växa under 199 5, om än i långsammare takt än före- gående år.

1996 beräknas antalet påbörjade lägenheter uppgå till 14 500, vilket är fler än föregående år.

Ökningen beror främst på förbättrade villkor på fastighetsmarknaden och på en ökning av hus- hållens disponibla inkomster.

Produktionen av övriga hus väntas öka med 11 procent och produktionen av industrilokaler väntas öka med 20 procent under 1996. De stora investeringsökningarna är koncentrerade till Själland.

Anläggningsinvesteringarna beräknas öka med cirka 13 procent under 1996, främst på grund a v investeringarna i anslutning till Öresundsförbin- delsen. Under 1997 väntas investeringarna min- ska lika mycket på grund av nedtrappningen av arbetet på Stora Bältbron.

Största bygg- och fastighetsbolagen i Finland

Omsättning 1994 Yl T

Puolimatka Polar Lemminkäinen Skanska

MSEK 4017 3 392 3 365 2803 l 148

Bedamning av andel sorn kan harledas till bygg· och fastighet$verksa.mhet

Största bygg- och fastighetsbolagen i Danmark

Omsättning 1994

Rasmussen & Schiötz Holding·

Höjgaard & Schultz Superfes

Monberg & Thorsen Holding' C. G. Jensen

Armton

MSEK 4 529 3436 2876 2278 1617 566

Bedbmning av andel som kan harledas till bygg- och fastighetsverksamhet ... Armton ar Danmarks 16:e största byggfOretag

NY TEKNIK GER STARKT KONKURRENSKRAFT

T E K N I K OCH MILJÖ

NCC ska utveckla och stärka sin posrt10n på marknaden genom hög teknisk kompetens. Inom företaget pågår ett flertal projekt som ska ge för- utsättningar för ny teknik att utvecklas och till- lämpas i verksamheten. Genom samverkan med NCCs nordiska dotterbolag och företagen i SEC-

·alliansen skapas samtidigt förutsättningar för internationellt utbyte och ömsesidig kompetens- utveckling.

Kraftsamling för forskning och utveckling

Med syfte att nå en kraftfull och långsiktig tek- nisk kompetensutveckling fastställdes under 1995 en omfattande FoU-strategi. För att uppnå kraft- samling, samordning och långsiktighet har ansva- ret fördelats mellan koncernnivå och de olika affärsområdena. NCCs FoU-verksamhet ska innehålla både egen forskning och utveckling samt medverkan i externa projekt. Områden som betonas är hänsyn till miljön, informationstekni- kens tillämpning och krav på ökad effektivitet.

Egen forskning sker exempelvis vid NCCs labora- torier. Medverkan i externa forskningsprojekt sker ofta i nära samarbete med högskolor och institut.

NCCs FoU-strategi baseras på följande utgångs- punkter:

• FoU-satsningar ska ha strategisk inriktning och knytas till NCCs affärside och kärnverk- samhet

• riktlinjer ska ges för hur FoU-behov. ska priori- teras i koncernen

• synergieffekter mellan olika enheter i koncer- nen ska tillvaratas vid FoU-satsningar

• en väl avvägd kombination mellan långsiktig kompetensinriktad FoU och verklighetsnära utvecklingsarbete ska uppnås

NCC Teknik - länken mellan FoU och tillämpning

NCC-koncernens gemensamma resurs NCC Tek- nik är en viktig länk mellan FoU-verksamhet och tillämpning i byggprojekt. NCC Teknik har rätt förutsättningar för att effektivt omsätta och till- lämpa erhållna resultat. Verksamheten drivs nära koncernens övriga enheter.

En viktig del av det tekniska utvecklingsarbe- tet sker i anslutning till byggprojekt som NCC genomför. Det sker ofta i samverkan med kunder och leverantörer. De stora, komplexa byggprojek- ten är särskilt betydelsefulla. Ett aktuellt exempel är Öresundstunnelprojektet. Här har känd teknik utnyttjats på ett nytt sätt samtidigt som ny teknik applicerats vid utvecklingen av tillverkningsme- tod för tunnelelementen.

Ett annat aktuellt projekt är utvecklingen av beläggning med maximal slitstyrka, bärighet och livslängd som pågår i samarbete med Vägverket.

Samarbete med högskolor och nationella forskningsprojekt

Inom ramen för extern FoU spelar samarbetet med de tekniska högskolorna en framträdande roll. NCC har flera industridoktorander vid hög- skolorna som forskar inom bland annat inom- husmiljö, geoteknik och produktivitetsutveckling.

NCC delar också årligen ut ett stipendium till en framstående teknolog i avgångskursen vid var och en av högskolorna.

Ett omfattande nationellt forskningsprojekt,

"Högpresterande betong", bedrivs inom materi- alområdet. Syftet är att utveckla betong med nya egenskaper och nya tillämpningar. NCC deltar i det industriella konsortium som genomför pro- jektet.

Il-utveckling för ökad effektivtet

I början av 90-talet påbörjades ett omfattande förändringsarbete inom NCC för att öka

För att göra ett bra miljöval behövs kunskap om emissioner från hela materialsystem. Här undersöks funktionen hos ett golvsystem genom att mäta avgivningen av kemiska ämnen.

Information måste hanteras på ett strukturerat sätt för att uppnå synergieffekter inom resurshantering och erfarenhetsåterföring.

Arbetet med att införa nya systemstöd sker inom det s k VINST-projektet;

Verksamhetsbaserad informationsstruktur.

effektiviteten. Ett kapitalrationaliseringsprogram genomfördes, en ny marknadsindelad organisa- tion skapades och satsningar på företagskultur, miljö och informationshantering påbörjades. En ny !T-miljö med moderna verksamhetsstödjande system och ny datateknik är viktiga förutsätt- ningar för detta förändringsarbete.

Byggverksamhet ställer höga krav på rationell hantering av information. Information skapas i projekterings-, anbuds-, och planeringsskedena och förfinas successivt för att nå ett effektivt och resurssnålt materialflöde på byggarbetsplatsen.

Målet är att alltid leverera en prisvärd och felfri produkt i rätt tid till NCCs kunder.

För att uppnå synergieffekter inom resursför- brukning och erfarenhetsåterföring måste infor- mation lagras och hanteras på ett strukturerat sätt. Inom NCC håller en ny !T-miljö på att växa fram som ska förse byggarbetsplatser med verk- samhetsanpassade informationssystem som stöd- jer byggprocessen.

Arbetet med att utreda och införa nya sys- temstöd sker inom det s k VINST-projektet; Verk- samhetsbaserad informationsstruktur. Arbetet har redan resulterat i att några nya mindre system levererats. Inom de närmaste åren ska nya systemstöd levereras till i stort sett alla verksam- hetsområden.

E

Miljöfrågor prioriteras i FoU

Under 199 5 har miljöfrågorna stått i fokus inom byggsektorn generellt och inom NCC. Under 1994 tog NCC de första mer systematiska stegen i miljöarbetet genom att fastställa en miljöpolicy och skapa en miljöorganisation. Under 1995 har ett omfattande arbete pågått i syfte att integrera miljöarbetet i all verksamhet. Målet är att vara det ledande företaget i branschen när det gäller att miljöanpassa bygg- och fastighetsverksamheten.

Under 1995 har ett miljöledningssystem fast- lagts och en omfattande miljöutbildning är påbörjad. Inom NCCs olika affärsområden har strategi- och handlingsplaner utvecklats och mil- jöfrågorna har en central plats i NCCs FoU-pro- gram. Prioriterade områden inom FoU är miljö- anpassat bostads-, mark- och vägbyggande samt kompetensutveckling med fokus på livscykelana- lyser.

NCC har i år valt att i en separat Miljörapport spegla hur miljötänkandet integreras i verk- samheten. Rapporten kan beställas från NCC, Koncernstab Information, 171 80 Solna, telefon 08-6552000, fax 08-857775.

Tvärsnittet av sänktunneln i Öresundsförbindelsen visar motorvägen med två körfiler i vardera riktning, järnvägen med ett spår i vardera riktning samt en servicetunneL satellitnavigering kommer att användas för att placera ut elementen i exakt position på havsbotten.

ARET SOM GICK

o

.. ..

FORVALTNINGSBERATTELSE

VIKTIGA HÄNDELSER

• Den l november I 995 förvärvade NCC samt- liga aktier i Norges tredje största byggföretag Eeg-Henriksen för drygt 400 MSEK. Tidigare ägde NCC 20 procent av företaget. Eeg-Hen- riksen har en omsättning pa 2,2 miljarder SEK (2 miljarder NOK) och 1200 anställda.

• Den l januari 1996 förvärvade NCC S J pro- cent av entreprenadrörelsen i det finska byggföretaget Puolimatka, 199 förvärvas återstaende del. Bolaget, som nu heter NCC- Puolimatka, omsatte 1995 knappt 3 miljar- der SEK 1,8 miljarder FIMJ och har cirka

l 650 anställda.

• I juli I 995 fick N CC-ledda 0resund Tunnel Contraerors uppdraget att bygga tunneln som ingar i Öresundsförbindelsen. Ordern uppgår

Fakturering

Koncernens fakturering uppgick till 16 573 MSEK jämfört med 16 496 MSEK föregående år.

Resultat

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 230 (958) MSEK. Exklusive andelar i in- tressebolag, som var -194 (90) MSEK, större engångsposter, som var O (1183) MSEK, samt omvärderingar av fastigheter, som var O (-419) MSEK, uppgick resultatet till 424 (104) MSEK.

Finansnettot förbättrades med 256 MSEK.

Den negativa utvecklingen av resultatandelar i intressebolag förklaras främst av resultatför- sämring i Silja.

Omvärdering av fastigheter

För att fastställa långsiktiga fastighetsvärden vär- deras NCC Fastigheters bestånd internt efter

till cirka 5 miljarder SEK (3,8 miljarder DKK) varav NC ~s andel är cirka l ,2 miljarder SEK.

• NCC och Eeg-Henriksen fick i november till- sammans huvudkontraktet på terminalbygg- naden vid Oslos nya flygplats Gardermoen.

Totalt omfattar affären l, 1 miljarder SEK;

51 O MSEK bestar av byggentreprenad, reste- rande del är en samordningsentreprenad.

• Byggandet av Arlandabanan inleddes i juli 1995. NCCs ordersumma uppgår till drygt 1 miljard SEK.

• I april köpte NC s dotterbolag NVS företa- get NBN Rör och stärkte därmed sin ställning som ett av landets ledande företag inom VVS- branschen med en omsättning över 1 miljard SEK.

samma principer som tidigare år. Värderingen sker med utgångspunkt från långsiktigt rimliga avkastningskrav och hänsyn har tagits till reduce- rade räntebidrag och bedömda vakansgrader.

Omvärdering av koncernens fastighetsbestånd innebär nedskrivningar om totalt 73 (499) MSEK och återtagningar av tidigare nedskrivningar med 73 (80) MSEK, varför omvärderingen netto blev O (-419) MSEK.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter full skatt blev 2,80 (10,30) SEK. Förändringen i resultat per aktie beror främst på försäljningen av Avesta Sheffield 1994.

Räntabilitet

Räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 8 (12) procent.

f '

l.

Byggverksamheten Fakturering

M dr 20

~ ^{l l}

c~ l

~

1 - s-

91 92 93

l

94 95 - Årets fakturering

,_

,_

D Resultatavraknad fakturering

Byggverksamheten

Orderingång och orderstock

M dr 20

15

~

L

~

91 92 93 94 95 Orderingang

D Orderstock

f-

Orderingången för Byggverksamheten (NCC Anläggning, NCC Hus och NCC Industri) upp- gick 1995 till 15,4 (13,8) miljarder SEK, varav 2,6 (1,6) miljarder SEK avsåg utlandet. Order- stocken var 9,9 (8,0) miljarder SEK, varav 2,9 (1,8) miljarder SEK avsåg utlandet.

Årets fakturering för Byggverksamheten var 15243 (13747) MSEK, varav 2249 (2334) MSEK avsåg utlandet. Den resultatavräknade faktureringen var 14 225 ( 14 485) MSEK, varav l 330 ( 1 864) MSEK avsåg utlandet. Resultat-

Investeringar

Fastighetsrörelsens bruttoinvesteringar i omsätt- ningsfastigheter uppgick till 990 (219) MSEK, varav 374 MSEK avsåg omsättningsfastigheter i det förvärvade Eeg-Henriksen. Fastighetsförsälj- ningen uppgick till448 (436) MSEK. Koncernens bruttoinvesteringar i aktier var l 03 ( 321) MSEK samt i maskiner och inventarier 363 (215) MSEK.

Fakturering och resultat per affärsområde

Fakturering

MSEK 1995 1994

NCC Anläggning 6584 6426

NCC Hus 6856 7236

NCC Industri 2240 2045

Elimineringar -1455 -1222

Byggverksamheten 14225 14485

NCC Fastigheter l 179 l 190

NCC lnvest l 584 l 358

Finansrörelsen 42 32

Övrigt och elimineringar -457 -569

Koncernen 16573 16496

Orderstock

M dr 30 25

20 15 -

lO

-

^D 5 ⁹¹ Orderstock kvar att ^{92 93}

^J

⁹⁴

^}

⁹⁵ resultatavrakna varav orderstock kvar att upparbeta

r

'--

Pågående arbeten och saldoprocent

M dr 20

- -

15

lO

-

^1-

,_"'_

1-

~

5

· -

·~--- ^{~ •~-o f-}

-

^D _• ^Nedlagda Saldo i pågående arbeten ⁹¹

l

^{92 kostnader 93}

•

^{94 95}

Fakturering saldoprocent

avräkningsgraden uppgick till93 (105) procent.

I den svenska verksamheten var resultatavräk- ningsgraden 99 (111) procent.

Resultatet efter finansnetto uppgick till 588 (479) MSEK. Rörelsemarginalen (rörelseresul- tat efter avskrivningar i procent av resultatav- räknad fakturering) för Byggverksamheten var 2,2 (2,2) procent. Nettomarginalen (resultat efter finansnetto i procent av resultatavräknad fakturering) för Byggverksamheten förbätt- rades till4,1 (3,3) procent.

Effekter av de nordiska förvärven

Genom köpen av Eeg-Henriksen och Puolimatka ökar omsättningen i NCCs entreprenadrörelse med cirka 5 miljarder SEK på årsbasis och antalet anställda ökar med cirka 3 000 personer. Därmed har NCC etablerat sig som ett av de ledande entreprenadföretagen i ytterligare två nordiska länder.

Resultat efter finansnetto 1995 1994

192 135

119 102

261 205

16 37

588 479

-64 -663

-230 l 356

48 59

-112 -273

230 958

Fakturering

M dr 25 20 15 lO

91 92 93 94 95

Resultat efter finansnetto, exkl andelar i intressebolag samt engångsposter och omvärderingar av fastigheter

MSEK 500

400

-300 200

-

100

l

^1-

91 92 93 94 95

Under 1995 ökade nettolåneskulden med cirka 600 MSEK på grund av förvärvet av Eeg-Henrik- sen. soliditetseffekten av förvärvet blev -2 procent- enheter. Resultatet efter finansnetto blev i stort sett opåverkat.

Puolimatka-förvärvet beräknas påverka 1996 års resultat efter finansnetto marginellt. Nettolå- neskulden påverkas inte och effekten på solidite- ten blir begränsad.

Förvärven av de båda bolagen förväntas få en positiv, men marginell, effekt på 1996 års kon- cernresultat. På sikt ska förvärven ge ett positivt resultattillskott.

FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflöde

Kassaflödet uppgick 1995 till -709 (2 176) MSEK. Kassaflödet har påverkats negativt av för- värv med drygt 700 MSEK. Föregående år påver- kade försäljningen av Avesta Sheffield kassaflödet med cirka 2 200 MSEK.

Finansiering och likviditet

NCCs nettolåneskuld (räntebärande skulder - likvida tillgångar- räntebärande fordringar) upp- gick den 31 december 1995 till 4412 (3515) MSEK.

Förändring i resultat efter finansnetto

Resultat efter finansnetto 1994 Större engångsposter Resultat vid försäljning av omsättningsfastigheter

Omvärdering av omsättningsfastigheter Räntenetto

Resultat från intressebolag Övriga förändringar

Resultat efter finansnetto 1995

-l 183

160 419 244 -284 -84

958

-728 230

Medelantal anställda

Tusental 25 20 15 lO

91 92 93 94 95

Efter flera års nedgång i faktureringen visar koncernen en oförändrad nivå under 1995 jämfört med 1994. Genom de nordiska fö1·värven ökar faktureringen med cirka 5 miljarder SEI< på årshasis.

Resultatet visas exklusive andelar i intressebolag samt större engångsposter och omvärderingar av fastighete1:

Fastigheter har skrivits ned med 0,4 Mdr 1991, 1,4 Mdr 1992, 0,4 Mdr 1993, 0,4 Mdr 1994 och O Mdr 1995.

De räntebärande skulderna uppgick den 31 december 1995 till 7758 (7973) MSEK, varav 3 204 (2 939) MSEK var kortfristiga och 4 554 (5 034) MSEK långfristiga skulder. Den genom- snittliga löptiden var vid årsskiftet 2,8 (2,4) år.

Förändringar i räntebindningstiden innebar att andelen lån med kortare räntebindningstid än ett år minskade till45 (48) procent av låneportföljen, med en genomsnittlig räntebindningstid om 4 månader. Medelräntan i den totala låneportföljen uppgick per den 31 december 1995 till 8,5 (8,8) procent. Motsvarande medelränta i låneportföl- jen för svenska kronor uppgick till 9,3 (9,6) pro- cent.

De konvertibla förlagslånen 1988/95 (Lån II A och III B) om 460 MSEK förföll den 31 mars 1995 och återbetalades.

De likvida tillgångarna uppgick vid årsskiftet till2 687 (3 810) MSEK.

Räntenetto

NCC-koncernens räntenetto förbättrades till -279 (-523) MSEK. Förbättringen är främst

Låneportfölj 1995-12-31

SEK och utlandsk valuta SEK och utländsk valuta SEK ~~

Lån e- Ränte- Ränte-

bind- bind- Medel- bind- Medel-

MSEK ningstid Andel ningstid Andel ränta ningstid ränta

1996 3 204 41% 4360 56% 7,8% 1952 8,6%

1997 l 251 16% l 353 17% 9,6% l 021 10,7%

1998 l 145 15% l 277 16% 8,3% l 123 -8,8%

1999 507 7% 437 6% 8,3% 257 8,9%

2000 391 5% 295 4% 8,2% 95 10.2%

2001- l 260 16% 36 1% 8,3% Il 8,9%

Ränt e- bärande

skulder 7758 100% 7 758 100% 8,5% 4459 9,3%

Likvida

tillgångar 2 687 2687 2030

Räntebärande

fordringar 659 659 406

Netto-

låneskuld 4412 4412 2023

i

\·.

Nettulåneskulden {räntebärande skulder -likvida tillgångar- räntebärande fordringar) ökade med 897 MSEK under 1995, cirka 600 MSEK avsåg Eeg-Henriksen-förvärvet.

Skuldsättningsgraden, nettolåneskulden i förhållande till eget kapital inklusive minoritetsandelm; ökade med O, 1 under 1995 till 0,7.

hänförlig till minskad genomsnittlig nettolåne- skuld och lägre räntenivåer. Likviden för försälj- ningen av Avesta Sheffield i september 1994 för- bättrade kraftigt den genomsnittliga nettolåne- skulden 1995 jämfört med 1994.

Finansiell riskhantering

De finansiella riskerna hanteras centraliserat av NCC i enlighet med finanspolicyn. Agerandet begränsas av de koncerngemensamma limiter som fastställts för ränte-, valuta-, likviditets- och kreditrisker.

Ränterisken hanterades framgångsrikt under 1995. Förräntningen av externt placerade medel överträffade på marknaden förekommande index.

Koncernens finansiella tillgångar i utländsk valuta matchas mot skulder i motsvarande valuta och övrig valutaexponering säkras i enlighet med faställd policy.

De finansiella kreditriskerna har hanterats framgångsrikt och inte heller under 1995 uppstod några kreditförluster.

soliditet och skuldsättningsgrad

soliditeten uppgick till 28 (28) procent den 31 december 1995.

Andelen riskbärande kapital uppgick vid års- skiftet till 30 (30) procent.

Skuldsättningsgraden, definierad som nettolå- neskuld dividerad med eget kapital inklusive minoritetsandelar, uppgick vid årsskiftet till O, 7 (0,6).

Personal

Medelantalet anställda i NCC-koncernen upp- gick till 14 094 personer jämfört med 13 450 per- soner 1994.

Nettolåneskuld

MSEK 12500

10000 7500

• Nettolåneskuld - Räntebarande skulder

Moderbolaget

skuldsättningsgrad och soliditet

Proc e nr G gr

ID

\:: 1

91 92 93 94 95

- soliditet,%

Skuldsättningsgrad. ggr

Den resultatavräknade faktureringen i moderbo- laget uppgick till11510 (11643) MSEK. Resulta- tet efter finansnetto uppgick till 397 (1834) MSEK.

Medelantalet anställda var 8 653 (8 623) per- soner.

Utsikter för 1996

Resultatet för NCC-koncernens enheter beräknas komma att utvecklas på följande sätt:

• Byggverksamhetens tre affärsområden NCC Anläggning, NCC Hus och NCC Industri för- utses redovisa ett fortsatt gott resultat efter finansnetto, högre än föregående år.

• NCC Fastigheter förväntas uppnå ett noll- resultat.

• NCC Invest förutses redovisa ett förbättrat, men fortsatt negativt, resultat efter finansnetto.

Det negativa resultatet förklaras av resultat- andelen i Silja.

Sammantaget väntas koncernens resultat efter finansnetto bli bättre än föregående år.

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår att utdelningen höjs till 1,25 (1,00) SEK per aktie för räkenskapsåret 1995.

Bolagsstämma

Bolagsstämma hålls torsdagen den 23 maj 1996 kl. 17.00 på Chinateatern, Stockholm.