MITTUNIVERSITETET
Institutionen för Socialt Arbete
ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs
HANDLEDARE: Anders Röjde
SAMMANFATTNING: Missbruk av alkohol och droger återfinns i varierande utsträckning runt om i vårt samhälle och påverkar många människor. Alkohol är en ”legitim” drog medan all övrig droganvändning (hasch, amfetamin, heroin etc.) är illegal. Tidigare forskning visade att kognitiv beteendeterapi gav en statistisk signifikant skillnad i behandlingsresultat samt att kvinnor tenderade att uppvisa ett bättre behandlingsresultat än män. Syftet med denna studie var att genom en enkätundersökning riktad mot klienter som varit aktuella för missbruks- och beroendevård genom socialtjänst Gävles Vuxenteam, utvärdera deras behandling. Syftet var även att genom en aktstudie följa upp huruvida dessa klienter är aktuella i april 2010 samt om de varit aktuella och genomgått ytterligare behandling mellan tidsperioden 2007-2010. Frågeställningar som har använts var; har klienten fullföljt behandlingsinsatsen? Har klienten använt alkohol eller droger efter placeringens avslut? Upplever klienten att denne fått rätt insats samt om dennes livssituation har förbättrats? Kan skillnader påvisas behandlingshemmen emellan beroende på behandlingsform - Kognitiv beteendeterapi och 12-stegsbehandling? Resultatet i studien visade att oavsett behandlingshem har många klienter använt alkohol efter placeringens avslut, samtidigt som kvinnorna uppvisade en mer omfattande droganvändning efter avslutad placering i jämförelse med männen. Klienterna var positiva till den aktuella behandlingsinsatsen samt att insatsen medförde en förbättrad livssituation. Den efterföljande aktstudien påvisade att kvinnor inte har varit aktuella under tidsperioden 2007 till 2010 samt är de inte var aktuella idag i samma utsträckning som män. Män placerade på Sävik var aktuella i mindre utsträckning än män placerade på Rockesholm.
NYCKELORD: Utvärdering, uppföljning, behandlingshem,
12-stegsbehandling, kognitiv beteendeterapi
TITEL: Utvärdering och uppföljning av behandlings- insatser för klienter aktuella hos Vuxenteamet, socialtjänst Gävle
FÖRFATTARE: Emelie Gunnarsson och Marika Kehusmaa DATUM: Juni 2010
2
FÖRORD
Det ligger mycket tid och arbete bakom denna uppsats och vägen dit har varit lång och arbetsfylld men även innehållit många glada och lärorika ögonblick. Vi har båda tagit ett gemensamt ansvar för utformningen och genomförandet av detta arbete och tillsammans varit delaktiga i de beslut som har fattats.
Författarna vill därför rikta ett stort tack till Lars Clerksén och Ulrika Eldblom samt övriga handläggare vid Socialtjänst Gävles Vuxenteam för deras förtroende till denna studie samt deras vilja att hjälpa och bistå författarna när frågor rörande uppgifter kring arbetet har uppkommit. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Anders Röjde samt lektor Per Carlson för deras tillgänglighet och inspiration samt deras råd och konstruktiva kritik som medfört till förbättringar av vårt arbete.
Emelie Gunnarsson och Marika Kehusmaa Östersund, juni 2010
3
INLEDNING
Missbruk av alkohol och droger återfinns överallt i vårt samhälle. Hos barnfamiljer, hos ensamma, rika som fattiga och såväl män som kvinnor. I dagens samhälle är alkohol i måttliga mängder socialt accepterat, speciellt till mat och vid sällskap av andra människor. Dock har alkohol och droger sociala samt medicinska negativa konsekvenser. Alkohol och droger är bakomliggande orsaker till tusentals tragedier och de påverkar även samhället på det ekonomiska, sociala och kulturella planet. Speciellt utsatta är barn och andra närstående till den missbrukande personen (Socialstyrelsen, 2010). Missbruk av alkohol och droger går mot ett ökat blandmissbruk, det vill säga att individen missbrukar alkohol och/eller narkotika, dopingpreparat och läkemedel parallellt med sitt primära missbruk (Socialdepartementet, 2008).
Den svenska alkoholpolitiken har som mål att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta ska uppnås med hjälp av insatser som motverkar ett destruktivt dryckesmönster och medverkar till att minska den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. En restrektiv alkohollagstiftning är ett av de främsta och mest fundamentala politiska instrument som finns i Sverige för att nå detta mål. Samhället har en möjlighet att med en väl fungerande lagstiftning kontrollera samhällets hantering av alkohol men även begränsa tillgängligheten av alkohol i vissa miljöer och sammanhang. Sverige har tidigare haft och har till stor del fortfarande en restriktiv alkoholpolitik något som nu håller på att förändras. Enligt prop. 2009/10:125 skall ändringar göras gällande bland annat alkoholserveringsregler. Det skall även bli tillåtet att erbjuda provsmakning av gårdsproducerade alkoholdrycker, tillåtet att arrangera offentliga tillställningar med provsmakning av alkoholdrycker för allmänheten men även att handel med alkoholhaltiga drycker skall vara fri utan krav på införseltillstånd eller godkännande.
All övrig droganvändning (hasch, amfetamin, heroin etc.
)
är i Sverige olaglig och straffbar och kan innefatta allt från enstaka tillfällen till en regelbunden användning samt ett dagligt och långvarigt missbruk. Den svenska narkotikapolitiken har som mål att uppnå ett narkotikafritt samhälle. De narkotikapolitiska insatserna riktas mot tillgången och efterfrågan på narkotika i syfte att minska nyrekrytering till narkotikamissbruk, att få individer med missbruksproblem att sluta missbruka narkotika samt att minska tillgången på narkotika. Enligt narkotikapolitiken får narkotikan aldrig hota personers hälsa, livskvalitet och trygghet. Den får heller inte hota den allmänna välfärden samt demokratins utveckling (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2010).4 Missbruksvården i Sverige bedrivs av tre olika instanser – staten, kommunerna och landstingen.
Staten bedriver tvångsvård enligt LVM och missbruksbehandling inom Kriminalvården.
Kommunerna ansvarar för vård i öppna former samt på institutioner som är inriktade på behandling och psykosocialt stöd. Landstingen ansvarar i första hand för abstinensbehandling, även kallad för avgiftning, samt läkemedelsassisterad behandling vid beroendekliniker eller psykiatriska kliniker för både alkohol- och narkotikamissbruk (SOU 2005:82). Det har konstaterats att det förekommer stora regionala skillnader runt om i landet när det kommer till missbruks- och beroendevård. (Socialdepartementet, 2008). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård finns det en omfattande bredd av behandlingsutbudet.
I socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) fastställs behandling som:
”Systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende” (s. 32).
Socialstyrelsens riktlinjer anser också att de tekniker och metoder som används ska ha tillförsäkrade evidensbaserade effekter och att det inte är vårdens intensitet som är avgörande.
Utan att det istället är de insatser och faktorer som i ett tidigt skede används i behandlingen.
Behandlingsmodeller som skall användas enligt Socialstyrelsen är motivationsmetoder, såsom varianter av kognitivt beteendeterapeutiska metoder och 12-stegsbehandling. Även dynamiskt orienterad behandling och interaktionella terapier samt allmänt stödjande rådgivning eller behandling inriktad på partnern eller en anhörig (Socialstyrelsen, 2007). Dock är kognitiv beteendeterapi och 12-stegsbehandling de två mest framträdande behandlingsmetoderna.
Enligt Lars Clerksén, gruppchef vid Vuxenteamet (personlig kommunikation, 2010-04-07) avsätter Gävles socialtjänst varje år stora summor pengar på missbruks- och beroendevård för vuxna missbrukare placerade vid Rockesholm och Sävik. Författarna ges i uppdrag att utvärdera och följa upp om behandlingen vid dessa två behandlingshem ger några påvisande resultat och om det finns några uttalade skillnader och/eller likheter mellan de två olika behandlingsmodellerna, som i detta fall är kognitiv beteendeterapi och 12-stegsbehandling.
SYFTE
Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning riktad mot klienter som varit aktuella för missbruks- och beroendevård genom socialtjänst Gävles Vuxenteam, utvärdera deras behandling. Syftet är även att genom en aktstudie följa upp huruvida dessa klienter är aktuella i april 2010 samt om de har varit aktuella och genomgått ytterligare behandling mellan
5 tidsperioden 2007-2010. Utifrån studiens syfte är frågeställningarna; har klienten fullföljt behandlingsinsatsen? Har klienten använt alkohol eller droger efter placeringens avslut?
Upplever klienten att denne fått rätt insats samt om dennes livssituation har förbättrats? Kan skillnader påvisas behandlingshemmen emellan beroende på behandlingsform - Kognitiv beteendeterapi och 12-stegsbehandling?
BESKRIVNING AV AKTUELLA BEHANDLINGSHEM
Rockesholm behandlingshem arbetar enligt 12-stegsprogrammet (minnesotamodellen). Under en
”standardbehandling” ingår utredning men de tar även emot personer endast för utredning.
Klienten utreds under två veckor där IKMs datoriserade in- och utskrivningsmanual samt standardiserade testinstrument SCID, TCI, IDS 100 och ADDIS används. Underlaget sammanfattas enligt DSM IV. Längden på behandlingstiden varierar, dock varar tiden för behandling i vanligtvis sex veckor. All behandling sker gruppvis och det som för klienten upplevs som obekvämt att framföra i grupp kan senare diskuteras med klientens tilldelade handledare. Målgruppen för Rockesholm är män och kvinnor över 18 år med missbruksproblematik och beroendetillstånd med kombination av psykisk sidoproblematik.
Syftet med vården är att på ett kostnadseffektivt sätt som möjligt rehabilitera klienterna till ett liv utan alkohol eller droger och tillföra den enskilde individen en god livskvalitet (Rockesholm, 2010).
Sävik behandlingshem arbetar utifrån anknytnings- och affektteori med kognitiv beteendeterapi där kunskap, helhetssyn och flexibilitet är centrala begrepp i mötet med klienten. Att göra en utredning är en grundförutsättning i Säviks behandlingsprogram. Klienterna utreds beträffande beroende, personlighetsstörningar, kliniska syndrom/psykiska sjukdomar enligt DSM IV samt neuropsykiatri. Utredningen sker under de första veckorna och det som framkommer i utredningen ligger sedan till grund för den fortsatta behandlingsplaneringen. Behandlingen består i huvudsak av kognitiv psykoterapi i grupp, individuella samtal, föreläsningar och social träning. Syftet med vården på Sävik behandlingshem är att ge den enskilde kunskap om sitt missbruk och sin beroendesituation för att stimulera till ett nyktert liv. Behandlingen på Sävik syftar även till att utveckla och stödja klientens utveckling av social medvetenhet samt social kompetens. Sävik riktar sina tjänster enbart till män över 18 år där beroendeproblematik förenat med psykiska problem (personlighetsstörningar, utåtagerande, neuropsykiatrisk problematik (ADHD) eller dubbeldiagnoser) förekommer. (Sävik, 2010).
6
TIDIGARE FORSKNING
Det finns mycket forskning över behandlingsresultat vid alkohol- och drogmissbruk. Dock är det ett begränsat antal nyare studier som är inriktade mot kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller 12-stegsbehandling (Minnesotamodellen) i kombination med enbart missbruk. I en svensk studie av Bodin och Romelsjö (2007) undersöks vad det är som upprätthåller individers avhållsamhet under deras andra år efter en 12-stegsbehandling. Undersökningen påvisar att om en individ avhållit sig från alkohol under det första året efter behandlingen, så är chansen för fortsatt avhållsamhet under det andra året högre. Vidare visar studien att inget specifikt eftervårdsprogram under det första året efter behandlingen ökar sannolikhetern för att upprätthålla nykterhet under det andra året. Samt att den grundläggande karaktären av behandlingen och behandlingsfaktorer spelar mindre roll för resultatet på längre sikt, istället är det de snabba insatserna som ökar sannolikheten att individen bibehåller sin nykterhet. Magill och Ray (2009) vill i sin studie ge en bild av effekten av KBT vid behandling genom att studera 53 kontrollerade studier av KBT för vuxna som är diagnostiserade med alkohol- och drogmissbruk. Resultatet visar att KBT gav en liten men statistiskt signifikant skillnad i behandlingseffekt. Behandlingseffekten i studien var större hos kvinnor än för män och när behandlingen sker i korta interventioner samt visar ett positivt resultat hos personer med marijuanamissbruk om den jämfördes med ingen behandling alls. Behandlingseffekten av KBT minskade över tid; vid 6 och 9 månaders uppföljning visades en något lägre effekt samt vid 12 månaders uppföljning hade effekten minskat markant. Studien visade även att det inte finns några skillnader i effekten av KBT i förhållande till strukturen, grupp eller individuellt samt att det fanns små tecken på positiva värden vid eftervård.
En undersökning gjord i USA (Green, 2006) påvisar vad gäller könsskillnader i behandlingsresultat att kvinnor tenderar att lyckas bättre än män samt att homogena behandlingsgrupper inte är mer effektiva än heterogena behandlingsgrupper. Även om kvinnor tenderar att söka behandling i endast kvinnliga behandlingsprogram. I en undersökning gjord av Project MATCH Research Group (1998) granskas patienternas alkoholkonsumtion och psykosociala funktion under missbruksbehandling vid behandling med antingen KBT, 12- stegsprogram eller MI (Motiverande samtal). Undersökningen visar att det kan finnas en tillfällig fördel att patienter får behandling med KBT eller 12-stegsprogrammet gentemot MI när man vill uppnå en snabb reducering av kraftig alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade konsekvenser. Studien visade bland annat att patienter med KBT och 12-stegsprogram konsumerade i genomsnitt 2 dagar mindre i månaden än patienter med MI-behandling, men de
7 fann inga skillnader i alkoholkonsumtionen mellan patienter med KBT eller 12-stegprogram. De fann dock en signifikant effekt som antyder att patienter med KBT konsumerade mindre alkohol än de patienter med 12-stegsprogrammet under veckorna 8 till 11 och de MI-behandlande patienterna drack mindre alkohol än de i 12-stegsprogrammet veckorna 2 till 4.
Laudet, Morgen och White (2006) påvisar att en längre tid av drogfrihet är signifikant associerad med en lägre nivå av stress, en högre nivå av socialt stöd, högre spiritualism, mer religiös aktivitet, positiv mening med livet samt högre livskvalitet. Resultatet visar vidare att stressnivån ökar signifikant när tiden i tillfrisknandet ökar samt att livet blir tillfredsställande över tid under tillfrisknandet. Enligt Hilte (2005) ger strukturerade och specifikt utformade insatser bäst resultat medan behandlingsinsatser som inte är karakteristiska med missbruket inte ger något resultat. Vidare påtalas även att öppenvård har gett goda resultat vid lindrigt missbruk och att denna vårdinsats gagnar samhällets kostnader men även den enskildes möjligheter till en förbättrad social livssituation. Vid tyngre missbruk tenderar inledande vård inom sluten missbruksvård ge ett bättre vårdresultat. För att individen ska tillgodose sig behandlingen på bästa sätt måste stödåtgärder ske under minst ett år efter avslutad behandling.
MATERIAL OCH METOD
Studien har genomförts på uppdrag av Vuxenteamet, socialtjänst Gävle. Efter samtal med gruppchef Lars Clerksén och medarbetaren Ulrika Eldblom bestämdes att författarna skulle sammanställa en påbörjad uppföljning samt utföra en efterföljande aktstudie.
Population och bortfall
En klient blir aktualiserad hos Socialtjänst Gävles Vuxenteam genom en inkommen anmälan från exempelvis anhörig eller hälso- och sjukvården och/eller vid en ansökan från den enskilde, rörande framförallt missbruks- eller beroendebehandling. Socialtjänst Gävles Vuxenteam placerade 47 stycken klienter på de aktuella behandlingshemmen under tidsperioden
2005-01-
01 till 2006-12-31.
35 stycken var placerade på Rockesholm och 12 stycken på Sävik. I sammanhanget bör det noteras att Sävik endast tar emot män. Av dessa har tre stycken klienter varit placerade vid två tillfällen under den aktuella tidsperioden. Av de 47 stycken klienter som har varit placerade under den aktuella tidsperioden har 39 stycken valt att delta i uppföljningen av placeringen. Av de klienter som varit placerade vid två tillfällen har dessa enbart svarat på en enkät. Av de 47 klienterna är 36 stycken män och nio stycken kvinnor, varav 30 män och nio kvinnor deltog i uppföljningen. Av den sammanlagda populationen om 39 individer som tillfrågats att ingå i undersökningen var det sju stycken av dessa som ej varit anträffbara samt att8 en person har avböjt medverkan i samband med Socialtjänst Gävles uppföljning i april 2007. De personer som ej har varit anträffbara eller som avböjt medverkan har tagits med i statistiken över vart de har varit placerade samt om de har fullföljt denna placering, dock finns de inte med i den resterande resultatdelen. Sammanlagda antalet klienter som medverkat i studien är 31 stycken, 79,5 % av de tillfrågade klienter. Av de åtta klienter som ej medverkar i studien är dessa sex stycken män (75 %) och två stycken kvinnor (25 %). Fördelningen mellan dessa klienter var att fyra stycken var från Rockesholm (50 %) och fyra stycken var från Sävik (50 %).
Enkätundersökningen genomfördes i mars och april 2007 av handläggare vid Vuxenteamet samt av deras socionompraktikant. De inhämtade underlaget till studien genom telefonintervjuer med studiens urvalspopulation. När författarna till denna uppsats har insamlat material har detta skett på socialtjänsten i Gävle. Författarna har avidentifierat de deltagande och givit dessa identifieringsnummer istället. Då författarna ej har haft tillgång till statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 17.0 under insamlandet av materialet, har de ifyllda enkäterna skrivits av för hand för att sedan föras över till SPSS i ett senare skede. Den uppföljande aktstudien har genomförts genom att författarna har fått tillgång till populationens akter samt socialtjänst Gävles dokumentationssystem Treserva.
Mätinstrument och analysmetod
Enkäten som sammanställts av Socialtjänst Gävle omfattar totalt 45 frågor som är indelade i tre områden; Allmänna uppgifter, frågor till handläggaren och frågor till klienten. Frågor till klienten berör; om klienten använt alkohol efter placeringen, om klienten använt droger efter placeringen, om klienten varit i kontakt med socialtjänsten sedan utskrivning, om klienten varit i kontakt med övriga myndigheter sedan utskrivning samt vilken huvudsaklig försörjningskälla klinten har. Vidare frågas om klienten upplever att denne fick rätt insats, om klientens livssituation har förbättrats samt ett område som berör uppföljningen om den ej har gått att genomföra. De enkätfrågor som är centrala i denna uppsats är de allmänna frågorna, huruvida klienten använt alkohol och/eller droger efter placeringens avslut, om klienten är alkohol- och/eller drogfri, huruvida klienten upplever att denne fick rätt insats samt om klienten upplever sin livssituation förbättrad. Enkäten är utformad med fasta svarsalternativ – ja och nej frågor, men innehåller även öppna frågor vad gäller ålder samt mer undersökande frågor som exempelvis hur länge individerna var alkohol- eller drogfria efter avslutad placering. Frågor som har använts i uppföljande aktstudien är; är klienterna aktuella hos Vuxenteamet i april 2010?
Har klienterna varit aktuella hos Vuxenteamet någon gång under tidsperioden mars 2007 - mars
9 2010? Samt har de klienter som varit aktuella under tidsperioden gjort ytterligare behandling under samma tidsperiod och i så fall vilken sorts placering - SoL, LVM eller kontraktsvård?
Resultatet i denna studie har analyserats och förklarats utifrån SPSS. Genom SPSS har skillnader tagits fram för att jämföra de två behandlingshemmen. Författarna har även använt sig av chi²-analys samt signifikansprövning på relevanta områden och dessa data redovisas som en del av resultatet.
Terminologi
Författarna har valt att främst använda sig av termen missbruk i denna uppsats istället för uttrycket beroende. Missbruk enligt DSM IV bettecknas som ett upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med sina skyldigheter i det privata och i det sociala livet. Det är ett upprepat bruk som medför betydande risk för fysisk skada samt frekventa problem med rättsväsendet på grund av ruset. Samt om personen fortsätter sitt missbruk trots upprepade problem av social eller mellanmänskliga anledningar. Om minst ett av kriterierna uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod har personen ett missbruk enligt DSV IV. Beroende är enligt DSM IV en ökad tolerans samt ett behov av en större mängd alkohol/droger då personen upplever en minskad effekt av ruset. Personen får abstinens, konsumerar större mängder eller konsumerar under längre tid. Personen misslyckas eller önskar att begränsa sitt bruk, mycket tid ägnas åt att få tag på exempelvis alkohol/droger eller tid går åt för att återhämta sig från effekten, personen fortsätter sitt bruk trots att denne vet att fysiska eller psykiska besvär försvåras. Om minst tre av kriterierna uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod är det enligt DSM IV ett beroende (FASS, 2010) . Författarna väljer att använda termen missbruk i denna studie då information om klienternas bruk eller konsumtionsvanor av alkohol och/eller droger inte finns att tillgå.
Forskningsetiska problem
På uppdrag av socialtjänst Gävles Vuxenteam har denna studie utarbetats. Fördelen med ett uppdrag har varit att det från början har varit strukturerat, enkätmaterialet var vid tiden för kursens start redan insamlat samt att författarna från början haft kännedom om vad Vuxenteamet har velat få ut av studien. På grund av kursens längd och studiens omfattning har avgränsningar varit nödvändiga och därmed har endast de mest relevanta och intressanta enkätfrågor valts för att besvara studiens syfte. Av de enkätfrågor som författarna haft tillgång till men som ansets orrelevanta för studiens syfte är dessa dock intressanta och viktiga frågeställningar som skulle kunna användas i andra studier eller utvärderingar. Då författarna till studien från början upplevt
10 dess syfte och relevans för socialt arbete som betydelsefull har inga övriga begränsningar upplevts. Under arbetets gång har fri tillgång till material varit tillgängligt samt tillgång till handläggare på vuxenteamet för att erhålla en djupare förståelse och insikt om de enskilda klienternas dåvarande samt dennes nuvarande situation. Författarna förlitar sig på att uppgifterna som de tagit del av är riktiga och inte är missvisande. Det finns ett stort bortfall av de klienter som ej varit tillgängliga under uppföljningen. En fråga som tillkommer av detta, är hur mycket tid handläggarna har haft möjlighet att avsätta för insamlandet av materialet till utvärderingen.
Denna studie omfattar endast individer som varit bosatta i Gävle Kommun och som varit aktuella vid Socialtjänst Gävles Vuxenteam samt dem som genomgått behandling under tidsperioden 2005-01-01 till 2006-12-31. Då Sävik enbart riktar sig emot män så har resultaten inte varit möjliga att jämföra i sin helhet, utan jämförelser behandlingshemmen emellan har endast kunnat göras med män. Dock har skillnader mellan könen påträffats bland de klienter som varit placerade på Rockesholm. Resultatet kan inte generaliseras med behandlingsresultat från andra kommuners socialtjänster då bland annat urvalspopulationen i denna studie har varit liten samt då den enbart riktar sig mot socialtjänst Gävles Vuxenteam. Med en större urvalspopulation skulle resultatet i denna studie få en bättre tillförlitlighet och generaliserbarhet.
Författarna anser dock att studien som den är idag, är mer tillförlitlig än om den skulle ha gjorts på något annat sätt, då uppgifterna till uppföljningen är gjorda inom relevant tidsperiod efter att all behandling avslutats. Men även på grund av att möjlighet till en uppföljande aktstudie har varit möjlig att genomföra tre år senare.
I samband med insamlandet av material skrevs ett avtal om tystnadsplikt i förbindelse mellan Socialtjänst Gävle och författarna till denna studie. Klienterna har till socialtjänst Gävle givit sitt medgivande att delta i utvärderingen och den efterföljande uppföljningen. Enkäternas ursprungsdata visade klienternas namn och personuppgifter, uppgifter som kan upplevas som känsliga. Författarna har under insamlandet av material och under den efterföljande aktstudie som genomförts använt sig av Socialtjänst Gävles journalhanteringssystem Treserva. Även detta har krävt ett underlag för sekretess. Författarna har inte behövt vända sig till det etiska rådet på Mittuniversitetet för en etikprövning då allt material från början varit avsett att bli avidentifierat på plats hos socialtjänst Gävle.
RESULTAT
Denna studie har fokus på att belysa vilka effekter olika behandlingsinsatser har haft på de klienter som varit föremål för Socialtjänst Gävles placeringar på Rockesholm och Sävik behandlingshem under tidsperioden 2005-01-01 till 2006-12-31. Inledningsvis undersöks
11 statistiken över de aktuella behandlingshemmens antal placeringar, samt hur detta procentuellt ser ut. Studien jämför de två behandlingshemmen ifråga om antalet placerade klienter, huruvida placeringarna har fullföljts, om klienten har använt alkohol eller droger efter placeringens avslut. Vidare jämförs klientens upplevelse över att rätt insats använts samt om klienten upplever att dennes livssituation har förbättrats. Författarna undersöker även om klienten är aktuell idag, april 2010, om klienten varit aktuell och genomgått ytterligare behandling under tidsperioden april 2007 till mars 2010.
Fördelning av placerade klienter
Studien omfattar totalt 39 stycken enkätundersökningar som visar att 19 stycken män (67,9 %) och nio stycken kvinnor (32,1 %) har varit placerade på Rockesholm behandlingshem under den aktuella tidsperioden. Elva män (100 %) har varit placerade på Sävik behandlingshem under samma tidsperiod. Denna signifikanta procentuella skillnad grundar sig i att Sävik behandlingshem enbart riktar sig mot män och har haft färre placeringar under den aktuella tidsperioden i jämförelse med Rockesholm. Resultatet över Rockesholm behandlingshem visar att medelåldern över placerade klienter uppgår till 38,6 år (n = 28) där standardavvikelsen är 9,84. I jämförelse med Rockesholm är medelåldern på Sävik behandlingshem 29,8 år (n = 11) där standardavvikelsen visar 6,05. Resultatet visar att den genomsnittliga åldern är märkbart lägre på Sävik, som samtidigt har färre placeringar än Rockesholm. Den totala medelåldern på behandlingshemmen tillsammans är 36,2 år, (n = 39) och standardavvikelsen är 9,73. Resultatet i tabell ett visar en signifikans, p = 0,032. Se tabell 1.
Tabell 1: Antalet klienter vid vardera behandlingshem fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n=39)
Män Kvinnor
Total
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Antal individer
19 67,9%
11 100%
9 32,1%
0 ,0%
39 100%
Total
30 76,9%
9 23,1%
39 100%
x²= 4,596, p= 0,032
Utav de män placerade på Rockesholm, 19 stycken, har fyra stycken (21,1 %) av dessa genomfört sin behandling genom kontraktsvård. Av kvinnorna placerade på Rockesholm har åtta av nio kvinnor svarat på frågan om deras behandling har varit genom kontraktsvård. Ingen
12 av de kvinnor som svarade har varit placerade genom kontraktsvård. Utav de män placerade på Sävik har sex stycken svarat på frågan. Av dessa sex har fem stycken (83,3 %) män genomfört sin behandling genom kontraktsvård.
Placeringarnas fullföljande
I följande tabell visas resultatet över huruvida de aktuella klienterna fullföljt de placeringar de varit föremål för. Tabellen visar att av de 15 män som svarat på enkätfrågan har 13 stycken (86,7 %) män fullföljt sin placering medan två stycken (13,3 %) inte har gjort det. Av de totalt åtta kvinnor som svarat på enkätfrågan har sex stycken (75 %) fullföljt sin placering samtidigt som två stycken (25 %) har avbrutit sin placering.
Tabell: 2 Antalet klienter som fullföljt sin behandling vid vardera behandlingshem fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n =31)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 13
86,7%
4 50,0%
6 75,0%
0 ,0%
23 74,2%
Nej
2
13,3% 4
50,0%
2 25,0%
0 ,0%
8 25,8%
Totalt 15
100%
8 100%
8 100%
0 ,0%
31 100%
I förhållande till Rockesholm behandlingshem har antalet fullföljda respektive ej fullföljda placeringar på Sävik visat att; av det totala antalet klienter om åtta män som svarat på enkätfrågan har fyra stycken fullföljt samt fyra stycken ej fullföljt sin placering. I förhållande till antalet placerade på de båda behandlingshemmen är resultatet av denna jämförelse att majoriteten av de placerade på Rockesholm fullföljer sina placeringar, 86,7 % av män och 75 % av kvinnor medan det på Sävik behandlingshem är en lägre procentuell andel (50 %) som fullföljer sin placering. Se tabell 2.
Alkoholkonsumtion efter aktuell placering fram till mars 2007 samt om klienten är alkoholfri under denna månad
De deltagande urvalspersonerna (n = 31), svarade för hur deras alkoholsituation sett ut sedan de blev utskrivna från det aktuella behandlingshemmet. Av det totala antalet män vid Rockesholm som svarat på enkätfrågan (17 stycken), var det 14 stycken (82,4 %) av dessa som använt alkohol efter placeringen. Av totalt sju stycken kvinnor hade sex stycken av dessa 85,7 %
13 använt alkohol efter den avslutade placeringen. Klienter placerade på Sävik uppvisade att en lägre procentuell andel av dessa använt alkohol efter placeringens avslut (71,4 %), i jämförelse med klienter placerade på Rockesholm. Resultatet av tabell 3 visar att p = 0,549 och kan ej ses som signifikant. Se tabell 3.
Tabell 3: Antalet klienter som efter placering använt alkohol vid vardera behandlingshem fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n = 31)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 14
82,4%
5 71,4%
6 85,7%
0 ,0%
25 80,6%
Nej
3
17,6% 2
28,6%
1 14,3%
0 ,0%
6 19,4%
Totalt 17
100%
7 100%
7 100%
0 ,0%
31 100%
x² = ,359 och p= 0,549
I undersökningen tillfrågades klienterna om de vid uppföljningstillfället var alkoholfria. Av det totala antalet klienter (n = 28) svarade 75 % av männen placerade på Rockesholm att de vid tillfället för uppföljningen var alkoholfria. I jämförelse med kvinnorna svarade 83,3 % att de var alkoholfria. Av de klienter som varit placerade vid Sävik var det endast 33,3 % som var alkoholfria vid denna tidpunkt. Jämförs männen vid dessa två olika behandlingshem har män placerade på Rockesholm ett bättre behandlingsresultat i relation till avhållsamhet från alkohol efter placeringens avslut. P-värdet i denna tabell är 0,070. Se tabell 4.
Tabell 4: Antalet klienter som är alkoholfri vid uppföljningen mars 2007 vid vardera behandlingshem fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n =28)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 12
75,0%
2 33,3%
5 83,3%
0 ,0%
19 67,9%
Nej
4
25,0% 4
66,7%
1 16,7%
0 ,0%
9 32,1%
Totalt 16
100%
6 100%
6 100%
0 ,0%
28 100%
x² = 3,274 och p= 0,070
14 Drogkonsumtion efter aktuell placering fram till mars 2007 samt om klienten är drogfri under denna månad
I studien framkommer det att kvinnor har en jämn fördelning över huruvida de använt droger eller ej efter den aktuella placeringen (50 %). Resultatet visar däremot att män placerade på Rockesholm och Sävik har avstått från droger efter placeringens avslut i högre utsträckning, 68,8 % (11 stycken) respektive 85,7 % (6 stycken). Se tabell 5.
Tabell 5: Antalet klienter som använt droger efter placering vid vardera behandlingshem fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n =29)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 5
31,3%
1 14,3%
3 50,0%
0 ,0%
9 31,0%
Nej
11
68,8% 6
85,7%
3 50,0%
0 ,0%
20 69,0%
Totalt 16
100%
7 100%
6 100%
0 ,0%
29 100%
x² = 3,274 och p= 0,349
Resultatet i tabell 6 visar att 70 % av de män som varit placerade på Rockesholm under den aktuella tidsperioden är drogfria i mars 2007 i jämförelse med 83 % av män placerade på Sävik under samma period. 100 % av kvinnorna som svarat på enkätfrågan över drogfrihet är drogfria vid tillfället för uppföljningen mars 2007.
Tabell: 6 Antalet klienter som är drogfri vid uppföljningen i mars 2007 vid vardera behandlingshem fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n =21)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 7
70,0%
5 83,3%
5 100%
0 ,0%
17 81,0%
Nej
3
30,0% 1
16,7%
0 ,0%
0 ,0%
4 19,0%
Totalt 10
100%
6 100%
5 100%
0 ,0%
21 100%
x² = 3,274 och p= 0,551
15 Upplever klienten att rätt insats har getts samt om dennes livssituation har förbättrats?
Tabellen nedan visar resultatet över de aktuella klienternas upplevelse av att rätt insats har använts vid den aktuella placeringen på de två olika behandlingshemmen. Resultatet påvisar att av det totala antalet av de 16 män, som varit placerade på Rockesholm och som har svarat på enkätfrågan, uppger 12 (75 %) av dessa att de upplever att det fått rätt insats och fyra stycken (25 %) att de upplever att de blivit föremål för fel insats. Av det totala antalet kvinnor (sex stycken), svarar 83,3 % av dessa att rätt insats har används och endast en klient (16,7 %) uppger att den blivit föremål för fel insats. Av de män placerade på Sävik behandlingshem upplever 85,7 % av männen (sex personer) att det varit föremål för rätt insats i jämförelse med 14,3 % (en person) som uppgav att denne inte fått rätt insats. Resultatet i denna undersökning utifrån denna frågeställning påvisar att resultatet inte är signifikant. Se tabell 7.
Tabell: 7 Klienters upplevelse om rätt insats har getts fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n =29)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 12
75,0%
6 85,7%
5 83,3%
0 ,0%
23 79,3%
Nej
4
25,0% 1
14,3%
1 16,7%
0 ,0%
6 20,7%
Totalt 16
100%
7 100%
6 100%
0 ,0%
29 100%
p= 0,567
Resultatet i tabell åtta påvisar att klientens upplevelse av att dennes livssituation har förbättrats är liktydigt med att rätt insats har använts. Av de män placerade på Rockesholm upplever 75 % (12 stycken) att deras livssituation har förbättrats samt 85,7 % (sex stycken) av de män som varit placerade på Sävik. 83,3 % (fem stycken) av de kvinnor som varit placerade på Rockesholm anser att deras livssituation har förbättrats. Även i denna frågeställning är resultatet inte signifikant, p = 0,567. Se tabell 8.
16
Tabell: 8 Klienters upplevelse om dennes livssituation har förbättrats fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n = 29)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 12
75,0%
6 85,7%
5 83,3%
0 ,0%
23 79,3%
Nej
4
25,0% 1
14,3%
1 16,7%
0 ,0%
6 20,7%
Totalt 16
100%
7 100%
6 100%
0 ,0%
29 100%
p= 0,567
Aktstudie – Den aktuella situationen för klienterna under tidsperioden 2007-2010
I den efterföljande aktstudien undersöker författarna huruvida de klienter som ingick i uppföljningen fortfarande är aktuella hos socialtjänst Gävles Vuxenteam i april 2010. Av det totala antalet uppföljda klienter (n =31) är det sju stycken (41,2%) män, som tidigare varit placerade på Rockesholm, som är aktuella i april 2010. Aktstudien påvisar vidare att endast en kvinna, (14,3 %) fortfarande är aktuell vid tidpunkten för aktstudien (april 2010) samtidigt som 85,7 % inte är aktuella. Av de män som varit placerade på Sävik visar dessa samma resultat som de kvinnor som varit placerade vid Rockesholm, att 85,7 % vid tiden för aktstudien inte var aktuella hos vuxenteamet samtidigt som 14,3% ännu var aktuella. Resultatet är inte generaliserbart (p = 0,310). Se tabell 9.
Tabell: 9 Antalet klienter som är aktuell vid aktstudien, april 2010, vid vardera behandlingshem fördelat på kön.
Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n =31)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 7
41,2%
1 14,3%
1 14,3%
0 ,0%
9 29,0%
Nej
9
52,9% 6
85,7%
6 85,7%
0 ,0%
21 67,8%
Avliden 1
5,9% 0
,0%
0 ,0%
0 ,0%
1 3,2%
Totalt 17 7 7 0 31
17
100% 100% 100% ,0% 100%
p= 0,310
I aktstudien undersöker även författarna om klienten varit aktuell någon gång under tidsperioden april 2007 till mars 2010 (n = 31). Män som varit placerade på Rockesholm uppvisade en procentsats om 64,7 % (elva män) som under denna tidsperiod varit aktuella hos Vuxenteamet i jämförelse med 35,3 % (sex män) som inte har varit aktuella. Av de sju stycken kvinnor som aktstudien berört påvisar resultatet att fem stycken av dessa (71,4 %) inte varit aktuella under tidsperioden april 2007 till mars 2010 medan två stycken (28,6 %) har varit aktuella. Av de sju stycken män som varit placerade på Sävik har 42,9 % (tre stycken) varit aktuella och 57,1 % (fyra stycken) ej varit aktuella under tidsperioden.
Tabell: 10 Antalet klienter som varit aktuell vid socialtjänsten under tidsperioden april 2007 och mars 2010 fördelat på kön. Angett i antal samt procent av det totala antalet deltagare vid bägge behandlingshem (n =31)
Män Kvinnor
Totalt
Rockesholm Sävik Rockesholm Sävik
Ja 11
64,7%
3 42,9%
2 28,6%
0 ,0%
16 51,6%
Nej
6
35,3% 4
57,1%
5 71,4%
0 ,0%
15 48,4%
Totalt 17
100%
7 100%
7 100%
0 ,0%
31 100%
p= 0,324
I den efterföljande aktstudien påvisar resultatet att av de klienter, 16 stycken, som varit aktuella under tidsperioden 2007 till 2010 har 13 stycken män (81,3 %) genomgått behandling under denna tidsperiod. Uppdelningen av dessa män är att tio stycken män (76,9 %) har tidigare varit placerade på Rockesholm samt tre stycken män (23,1%) har varit placerade på Sävik. Av de tio män, som tidigare varit placerade på Rockesholm och gjort behandling under tidsperioden 2007- 2010, har tio män varit placerade på behandling genom SoL, tre män genom LVM och två män genom kontraktsvård. I sammanhanget ska noteras att flera av männen har gjort flera behandlingar under denna tidsperiod och därav siffrorna. Av de tre män tidigare varit placerade på Sävik och varit aktuella under samma tidsperiod har en man varit placerad på behandling genom SoL samt två män placerade genom kontraktsvård. Av de två kvinnor som varit aktuella under denna tidsperiod har endast en kvinna (50 %) genomgått ytterligare behandling, en placering genom SoL.
18 DISKUSSION
De mest avgörande skillnaderna i denna studie är:
– Att klienter placerade på Rockesholm i högre utsträckning har fullföljt sina placeringar i jämförelse med klienter placerade på Sävik behandlingshem.
– Oavsett behandlingshem är det många klienter som har använt alkohol efter placeringens avslut, dock visar studien att män placerade på Rockesholm i högre utsträckning är alkoholfria i april 2007 i jämförelse med män placerade på Sävik. När författarna jämför de kvinnliga svarspersonerna med männen i studien visar resultatet att kvinnorna i högre utsträckning är alkoholfria i april 2007.
– Kvinnor har använt droger i större utsträckning än män efter sin placering, samtidigt är dessa kvinnor drogfria i april 2007.
– Klienterna uppger att de i hög utsträckning anser att behandlingsinsatsen varit den rätta samt att de upplever att de fått en förbättrad livssituation.
– Aktstudien visar att av det totala antalet kvinnor som varit placerade genom Vuxenteamet, socialtjänst Gävle, inte är aktuella i april 2010 i samma omfattning som männen. Män som varit placerade på Sävik är i mindre utsträckning aktuella i april 2010 i jämförelse med män placerade på Rockesholm.
– Samtidigt har kvinnor placerade på Rockesholm och män placerade på Sävik inte varit aktuella i samma omfattning under tidsperioden april 2007 till mars 2010 i relation till män placerade på Rockesholm.
Författarna anser att syftet med denna studie är uppfyllt då frågeställningarna i syftet är besvarade. Resultatet i studien, baserad på de frågeställningar som använts antyder att det finns skillnader mellan klienterna placerade på de två olika behandlingshemmen samt könen emellan.
Sammantaget visar studien att kvinnorna utgör ett bättre resultat i jämförelse med männen, placerade både på Sävik och Rockesholm. Detta då de inte har varit aktuella efter deras placering, varken i april 2007 eller i den efterföljande aktstudien i april 2010. Detta överensstämmer med vad Green (2006) påtalar i sin forskning – att kvinnor tenderar att lyckas bättre än män vad gäller behandlingsresultat samt att det inte gör någon skillnad om behandlingsgrupperna är homogena eller ej, trots att kvinnor tenderar att söka sig till behandlingsprogram inriktade endast mot kvinnor. Däremot antyder vår studie att kvinnor har använt droger i högre utsträckning än män efter deras placering, dock har dessa kvinnor uppgett att de i april 2007 är drogfria. Vad gällande männen så har de män som varit placerade på Sävik ett bättre resultat då de varit aktuella i mindre omfattning än män placerade på Rockesholm,
19 både vid uppföljningen i april 2007 samt vid aktstudien i april 2010. Dock har män placerade på Rockesholm fullföljt sin behandling i högre utsträckning i relation till män placerade på Sävik.
Studien påvisar även att i frågorna om alkohol och droger har behandlingshemmen skiljande resultat. Rockesholm har visats sig fungera bättre vad gäller alkohol medan Sävik har uppvisat ett bättre resultat vad gällande droger i vår studie. Författarna till studien har inga uppgifter över vilket missbruk som är det primära hos klienterna eller om socialtjänsten har placerat klienterna utifrån deras primära huvuddrog, vilket skulle kunna förklara behandlingsresultatet hos männen.
Det finns en motstridighet i dagens forskning över vad som ger ett positivt behandlingsresultat, och då speciellt utformningen av behandlingsstrukturen. Enligt Magill och Ray (2009) visar KBT en liten men statistiskt signifikant skillnad i behandlingseffekt, samt att det inte finns några skillnader rörande strukturen vid behandlingen. Hilte (2005) påtalar vikten av att behandlingsinsatserna är strukturerade och specifikt utformade för att bäst behandlingsresultat skall uppnås. Bodin och Romelsjö (2007) konstaterar istället att den grundläggande karaktären av behandlingen spelar mindre roll för personens behandlingsresultat och menar istället att det är de snabba insatserna som ökar sannolikheten att individen behåller sin nykterhet. För att få ett bättre behandlingsresultat i framtiden skulle en lösning för socialtjänsten möjligen vara att ur ett klientperspektiv ge snabba och riktade insatser för den enskilde och dess specifika problematik.
Detta överensstämmer även med vad socialstyrelsen påtalar i sina nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
En viktig aspekt och en svaghet i denna studie är klienternas aktuella situation idag 2010.
Uppdraget från Vuxenteamet, socialtjänst Gävle har varit att undersöka huruvida klienterna som tidigare varit föremål för missbruks- och beroendevård idag är aktuella eller ej. Om klienterna inte varit aktuella under aktstudien har detta setts som ett positivt resultat över den tidigare insatsen. Det framkommer dock vid samtal med personal vid Vuxenteamet att ett flertal av de klienter som ingår i studien återigen befinner sig i ett aktivt bruk av alkohol och/eller droger.
Men på grund av att det inte har inkommit några anmälningar gällande personen eller att personen själv inte har ansökt om hjälp, är de ej heller aktuella vid socialtjänsten. Detta gör att vårt resultat angående aktstudien till viss del är missvisande. Ett sätt att komma tillrätta med detta skulle ha varit intervjuer med de medverkande klienterna i denna studie om deras aktuella situation. För att kunna förbättra förvaltningar och myndigheters framtida utvärderingar skulle rutiner implementeras så att efter varje avslutad placering eller övrig insats göra en grundlig och individuell uppföljning av och tillsammans med den enskilde för att få en överblick samt en tillförlitlig aktuell situation. Tid måste även avsättas för att dessa uppföljningar skall bli
20 genomförda på ett riktigt och kvalitetssäkert tillvägagångssätt för framtida klienters behov och säkerhet. Slutligen skulle även antalet personer som medverkar i studier behöva vara fler så att jämförelser kan göras och signifikanser blir korrekta.
REFERENSER
Bodin, C. M. & Romelsjö, A. (2007). Predictors of 2-year drinking outcomes in a swedish treatment sample. European Addiction Research, 13, (3): 136-143
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2010) Inhämtad: (2010-04-15) http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-117- drogutvecklingen-i-sverige-2009-sammanfattning.pdf
En ny alkohollag. (2010).(Regeringens proposition 2009/10:125). Stockholm:
Socialdepartementet
FASS (2010). Inhämtad: (2010-04-21)
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=4242
Green, C. A. (2006). Gender and use of substance abuse treatment services. Alcohol Research &
Health, 29, (1): 55-62
Hilte, M. (red.). (2005). Kön, behandling och kunskap – Om olika vägar ut ur missbruk och social marginalisering. Studentlitteratur: Lund
Laudet, A. B., Morgen, K. & White, W. L. (2006). The role of social supports, spirituality, religiousness, life meaning and affiliation with 12-step fellowships in quality of life satisfaction among individuals in recovery from alcohol and drug problems. Alcoholism Treatment Quarterly, 24, (1-2): 33-73
Magill, M. & Ray, A. L. (2009). Cognitive-behavioral treatment with adult alcohol and illicit drug users: A meta-analysis of randomized controlled trials. Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 70, (4): 516-527
Project MATCH Research Group. (1998). Matching Alcoholism Treatments to Client Heterogeneity: Treatment Main Effects and Matching Effects on Drinking during Treatment.
Journal of Studies on Alcohol, 59, (6): 631-639
Rockesholm behandlingshem (2010). Inhämtad: (2010-04-15)
http://www.rockesholm.com/index.php?section=2&gclid=CM-19dLQiKECFQF3god-wI1PW Socialdepartementet. (2008). Strategi för utveckling av missbruks- och beroendevården [Informationsblad
]
. Stockholm: Socialdepartementet.Socialstyrelsen. (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård – Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och
beroendeproblem. Stockholm.
Socialstyrelsen. (2010). Kostnader för alkohol och narkotika. Beräkning av samhällets direkta kostnader 2003. Stockholm
21 SOU 2005:82. Personer med tungt missbruk - stimulans till bättre vård och behandling.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Sävik behandlingshem (2010). Inhämtad: (2010-04-15) http://www.savik.se/
