I NTERN OCH VERTIKAL LOGISTIK INOM PROJEKT
B JÖRNFLOKAN
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se
Högskoleingenjörsutbildning i Industriell ekonomi - Affärsingenjör Inriktning Byggteknik Ludvig Forsström Tobias Lundin Anton Thorin
i
Program: Industriell ekonomi – Affärsingenjör inriktning byggteknik Svensk titel: Intern och vertikal logistik inom projektet Björnflokan
Engelsk titel: Internal and vertical logistic through the project Björnflokan Utgivningsår: 2021
Författare: Ludvig Forsström, Tobias Lundin och Anton Thorin Intern handledare: Håkan Svensson
Extern handledare: Oskar Andersson, projektledare Serneke Examinator: Sara Lorén
Nyckelord: Bygglogistik, Effektivisering, Intern Logistik, Lean, Slöseri, Standardisering
__________________________________________________________________
ii
Sammanfattning
Byggbranschen har under senare år utvecklat logistiken, detta för att konkurrensen på marknaden blivit hårdare och därmed har marginalerna minskat. Denna rapport granskar internlogistisken på projekt Björnflokan i Borås. Bygget består av tre flerbostadshus, ett parkeringshus, en förskola samt lokaler på en begränsad yta vilket medför logistiska utmaningar.
Syftet med studien är att undersöka hur den interna logistiken fungerar i praktiken och om det går att genom bättre planering och kommunikation effektivisera byggproduktionen inom projekt Björnflokan. Studien har granskat interna logistiken vid byggnation av
flerbostadshusen.
Undersökningen förhåller sig till kvalitativa metoder. Studien innehåller intervjuer av semistrukturerad karaktär samt kompletterande fältstudier. Intervjuer genomförs med anställda tjänstemän på Serneke som ingår i projektledningen på projekt Björnflokan. En litteraturundersökning genomförs för att kunna härleda till teorier i resultatet.
I resultatet presenteras observationer och sammanställningar från intervjuer samt fältstudier.
Det framkommer av den insamlade datan att Serneke har en väl genomarbetad logistikplan och att den grundar sig teorier som Location based system (LBS) och Location based management system (LBMS). Teorierna används till stor del för att minimera slöserier och öka effektiviteten av det materiella flödet.
Analysen väver samman resultat och teori och kopplar delarna till frågeställningen. En
kvalitativ forskningsmetod förutsätter analysen grundar sig i tolkningar av resultat och teori. I analysen framgår det att vidare effektivisering är möjlig, men det finns också risker som uppenbarar sig vid optimering. Det är inte alltid optimalt att effektivisera produktionen genom att eliminera slöserier i form av icke nödvändiga materialförflyttningar, detta eftersom
produktionen även innehåller kritiska moment.
iii
Abstract
Over the past few years, the construction industry has focused on the development of logistics.
This is to a large extent because the competition within the industry has become tougher and thus the margins have diminished. This essay will therefore examine the internal logistics of the Björnflokan project in Borås. The construction will include three apartment buildings, one parking garage, one preschool and premises. The construction area is highly exploited and therefore limited, which entails logistical challenges.
The purpose of this study is to investigate how the internal logistics work in practice, and whether or not it is possible to streamline the production within the Björnflokan project through better planning and communication. The study has only examined the internal logistics regarding the production of the apartment buildings.
The survey relates to the qualitative methods, thus the study contains interviews of a semi- structured nature together with supplementary field of studies. The interviews were held with officials at Serneke, who all are a part of the management at the Björnflokan project. The study also contains a literature review in order to deduce the theories in the result.
Within the results of the study observations and summaries from both the interviews and the field studies are presented. From the collected data it becomes apparent that Serneke has a very well-developed logistics plan and that it is founded on the theories Location-based system (LBS) and Location-based management system (LBMS). The theories are largely applied to minimize waste and increase the efficiency of the material flow.
The analysis on the other hand, weaves together the results and the theory, and by doing so connects each of these parts to the issue. A qualitative research method presupposes that the analysis is based on interpretations of both the results and the theory. The analysis shows that further streamlining is possible, but it also indicates the risks that manifest themselves when only looking at optimization. It suggests that it may not be optimal to streamline the production to the extent that it eliminates waste in the form of unnecessary material transfers. This is due to the containment of critical elements that can be found within the production.
iv
Begreppslista
Intern logistik – Kontroll och kännedom över materiella flöden med underliggande innehåll som omfattar resurs, -information- och monetära flöden och är avgränsat inom ett geografiskt område.
Vertikal logistik (eget begrepp) – Kontroll och kännedom över materiella flöden med underliggande innehåll som omfattar resurs, -information- och monetära flöden och är avgränsat inom en fastighet.
Produktionslogistik – Avser att förbättra flöden för att uppnå högsta möjliga effektivitet (eller kapacitet) inom t.ex. produktion genom att styra och på ett eller annat sätt påverka ledtiderna.
Bygglogistik - Kontroll och kännedom över materiella flöden med underliggande innehåll som omfattar resurs, -information- och monetära flöden i ett byggprojekt.
Planering – Förberedande arbete för att effektivisera framtida hanteringar/utmaningar (material, resurs, information, monetärt).
Tillfälligt lager: Material på arbetsplatsen som upptar en preliminär/tillfällig plats.
v Förord
Detta examensarbete innebär slutet av vår utbildning Industriell Ekonimi – Affärsingenjör.
Under dessa tre år har vi fått med oss mycket kunskap som vi nu fått applicera i vårat projektarbete.
Vi vill rikta ett stort tack till vår interna handledare Håkan Svensson, som har väglett och inspirerat oss genom arbetsgången. Han är även bjudit på anekdoter och skratt som har varit
välbehövligt i stressade tider.
Vi vill även rikta ett stort tack till Serneke och ledningsgruppen på projekt Björnflokan, och speciellt vår externa handledare Oskar Andersson. Oskar har hjälpt att oss att applicera våra
kunskaper och insprirerat oss till att söka nya.
Vi vill även uppmärksamma familj och vänner som har hjälpt oss med korrekturläsning av rapporten.
Till sist vill vi tacka varandra för en rolig tid och gott samarbete!
vi
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte & Frågeställningar ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Metodval ... 3
TEORI ... 4
2.1 Byggproduktion ... 4
2.2 Bygglogistik ... 5
2.2.1 Intern logistik ... 6
2.3 Materialhantering ... 6
2.4 Lean ... 7
2.4.1 Lean thinking ... 8
2.4.2 Just-in-time ... 8
2.4.3 Lean construction ... 9
2.4.4 Slöseri ... 10
2.4.5 Standardisering ... 11
2.4.6 Material- och resurshantering inom lean ... 13
2.4.7 Location-based management system ... 13
2.4.8 Building Information Modelling ... 14
METOD ... 16
3.1 Förstudie ... 16
3.2 Kvalitativ metod ... 16
3.2.1 Validitet ... 17
3.2.2 Reliabilitet ... 17
3.2.3 Alternativa begrepp ... 18
3.3 Litteraturundersökning ... 18
3.4 Intervju ... 19
3.4.1 Intervjuguide ... 19
3.4.2 Etiska aspekter ... 20
3.4.3 Urval av intervjuer ... 20
3.4.4 Respondent validering ... 20
3.5 Fältstudie ... 20
3.6 Analysmetod ... 21
vii
RESULTAT ... 22
4.1 Planering och styrdokument ... 22
4.1.1 Intern logistikplan ... 24
4.1.2 Invändig logistikplan ... 25
4.2 Standardisering ... 26
4.3 Slöseri ... 28
4.4 Material och Informationsflöden ... 30
ANALYS ... 33
5.1 Materialhantering ... 33
5.1.1 Bygglogistik ... 34
5.1.2 Intern logistik ... 35
5.2 Material- och informationsflöde ... 36
5.3 Lean ... 38
5.3.1 Just-In-Time ... 38
5.3.2 Standardisering ... 39
5.3.3 Slöseri ... 41
5.4 Summering av analys ... 42
5.4.1 Material- och informationsflöde ... 42
5.4.2 Standardisering ... 44
5.4.3 Del-standardisering ... 45
DISKUSSION ... 47
6.1 Praktisk tillämpning av resultat/hinder i studien ... 48
6.2 Förslag på fortsatt utredning ... 49
SLUTSATS ... 50
REFERENSER ... 51
Bilagor:
Bilaga 1 - Intervjuguide
1
INLEDNING
Avsnittet inledning presenterar bakgrunden till projektet. Inledningen innefattar också syfte och frågeställningar, samt metodval. Avgränsningar och vad som innefattas inom rapporten kommer även presenteras.
1.1 Bakgrund
Logistik är av stor betydelse för företagets utveckling och lönsamhet. Det är viktigt att ständigt utveckla denna del av företaget då logistiken blir allt mer avgörande rent affärsmässigt och kan ses som en kroppspulsåder som måste förbättras konstant. När det kommer till kostnader har logistiken stor påverkan, en välplanerad logistik kan minska kostnaderna markant och samtidigt höja kundservicen. Med lägre kostnader kan hyran på hyresrätter minska och gynna privatpersoner, samt att fler har ekonomiska förutsättningar att bo i nyproducerade lägenheter.
En debatt som ständigt fortlöper inom till exempel allmännyttan handlar om standardisering och repetetiva processer inom byggproduktionen för att sänka konstnader (Dagens Samhälle 2021)
Logistik innebär att genom god planering på ett effektivt sätt kunna styra och utföra materialförflyttningar samt lagring av material eller produkter, så att kundens behov och önskemål uppfylls. För att materialflödet ska fungera krävs också ett informationsflöde, vilket inkluderas i logistiken. Informationsflödet hanterar kommunikationen mellan olika aktörer i byggproduktionen (Jonsson & Mattson, 2016).
En väl fungerande logistik inom byggbranschen bidrar inte bara till kortare byggtider utan också mindre miljöpåverkan. Detta eftersom företagen kan minska antalet transporter till och från arbetsplatsen med hjälp av god planering, dessutom kan åtgångstalet på material som inte hittats när det behövts minskas, vilket är ett slöseri med resurser (Byggindustrin 2010).
På senare tid har fler företag inom byggbranschen insett värdet av en bra logistik, detta gäller alla parter inom kedjan, såsom leverantörer, entreprenörer och beställare. Den allt hårdare konkurrensen inom branschen kräver att aktörerna ser över vad som går att göra för att minska kostnaderna utan att behöva säga upp personal. Det finns forskning som visar på att slöseriet i byggbranschen kan vara upp mot 35% av den totala produktionskostnaden och en av de stora
2
anledningarna till detta är bristande logistik. Mycket material levereras och lagras på byggen långt innan det ska användas samt att många mindre inköp görs från leverantörer med korta leveranstider vilket medför att priset blir högt. Att det sedan är yrkesarbetarna som lägger tid på att bära fram material är både ineffektivt och ett slöseri med resurser, den tid snickaren lägger på att bära in material är i många fall icke värdeskapande, men trots att det är icke värdeskapande så kan det vara det mest effektiva eller nödvändiga (Byggindustrin 2010).
På Druvefors i Borås bygger Serneke tre flerbostadshus, ett parkeringshus och lokaler i stadsnära miljö, vilket ställer höga krav på logistiken. Detta eftersom det är lite plats för lager samt att det endast finns en väg in och ut från byggarbetsplatsen som tar tung trafik. Byggytan lutar och begränsas av berg och riksväg 40. En stor del av tomten kommer bebyggas, vilket bidrar till att det blir trångt. Under byggtiden kommer material att lagras inne på våningsplanen och det leder till oundvikliga materialförflyttningar. Projekt Björnflokan som Serneke valt att kalla det består av 319 hyreslägenheter, förskolor, butiker, restauranger och parkeringshus, tanken är att kvarteret ska koppla samman centrum med Druvefors och är en del av den pågående omvandlingen och förtätningen av Borås centrum (Byggnyheter 2020).
1.2 Syfte & Frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur den interna logistiken fungerar i praktiken och om det går att genom bättre planering och kommunikation effektivisera hanteringstiden av material för byggproduktionen inom projekt Björnflokan.
• Hur är det möjligt att öka effektiviteten i byggproduktionen genom minimering av materialförflyttningar?
• Vilka risker kan identifieras i samband med minimering av materialförflyttningar?
1.3 Avgränsningar
Arbetet avgränsas genom att endast studera ett enskilt byggprojekt på Druvefors i Borås där Serneke Sverige AB är entreprenör. På projektet som Serneke kallar Björnflokan är det intern logistiken som kommer att granskas. De delar av internlogistiken som ska undersökas är
3
materialförflyttningar, lastning, lossning och lagerhållning. Björnflokan består av tre flerbostadshus, ett parkeringshus, förskola, butiker och restauranger, men denna studie kommer endast studera internlogistiken vid byggnationen av flerbostadshusen.
1.4 Metodval
Arbetet bygger på en datainsamling, informationen kommer sedan att jämföras med litteratur och praktiska moment som genomförs på arbetsplatsen. Fältstudier genomförs för att bringa klarhet i hur moment utförs i praktiken, samt intervjuer för att specificera och ytterligare tydliggöra varför moment utförs på ett visst sätt. Enkäter kommer inte att användas då det är tidskrävande och kan vara svårt att skapa en tydlig bild över arbetsgången. Experiment passar inte vårt projekt eftersom det på projekt Björnflokan inte finns tillräckligt med utrymme.
Projektet startar med inläsning och sedan genomförs fältstudier på Björnflokan. Intervjuer kommer hållas med medarbetare på Björnflokan. Rapporten kommer att jämföra teori med resultatet från fältstudier och intervjuer. En tydligare bild av metodval och metoder återfinns i kapitlet metod.
4
TEORI
I detta avsnitt förtydligas det teoretiska ramverket som studien bygger på. Relevanta ämnen kommer förklaras för att sedan kunna användas i andra kapitel. Teoretiska kapitel har inhämtats från litteraturundersökning av artiklar, böcker och rapporter.
2.1 Byggproduktion
Vad är målet med byggande? Målet borde vara att producera värde för kunden, samtidigt som företaget tjänar pengar. Målet för ett producerande företag är att ta fram och designa en produkt för att sedan bygga produkten. Alltså en produkt som kunden kan nyttja direkt, detta skulle kunna vara ett småhus till en barnfamilj likväl som en bro för biltrafik. Under en pågående process från projektering till färdig produkt är det av värde för både kunden och företaget.
Byggproduktion handlar om att kunna leverera precis det kunden efterfrågar på så kort tid som möjligt, med så lite resurser som möjligt under förutsättning att det är en utvecklande arbetsmiljö (Björnfot 2008).
Fortfarande är det vanligaste systemet inom produktion i byggbranschen det traditionella, att så mycket som möjligt av produktionen sker på arbetsplatsen. Trots detta blir det vanligare att företagen väljer prefabricerade byggdelar, detta för att anpassa sig till marknaden (Björnfot 2008).
Byggarbetsplatser kan benämnas som tillfälliga eller temporära fabriker och det medför temporära försörjningskedjor i många fall och alla logistikresurser måste flyttas till arbetsplatsen. Produktionen är oftast orderstyrd vilket innebär att kunden gör en beställning som i det flesta fall är unik och sedan startas produktionen som leder till en slutprodukt (Björnfot 2008).
Man kan säga att byggproduktion är montering av föremål eller byggnader på en fast plats vilket betyder att de har samma egenskaper för platsproduktion, alltså en unik produkt och tillfälligt sammansatta produktionsteam (Björnfot 2008).
5 2.2 Bygglogistik
Genom att göra en detaljerad utredning av kostnaderna för logistiken, alltså var kostnaderna ligger från leverantören till byggarbetsplatsen kan företag få en överblick av de dyraste aktiviteterna och kan då se var störst kraft på besparingar bör läggas (Wegelius-Lehtonen 2001)
Logistik inom affärsvärlden beskrivs ofta som transport, lagring och leverans av material för att säkerställa att rätt produkt finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Inom byggbranschen innebär logistiken lagring, hantering, förflyttningar och nyttjande av resurser lika mycket som planeringen av byggarbetsplatsens utformning och ledningens förmåga att hela tiden förändra och utveckla den allt eftersom bygget fortskrider. För att byggandet ska flyta på måste ledningen hela tiden hantera konflikten mellan materialflöde, lagring och resurser. Vid tillverkningen av byggnadsdelar måste storleken vara med i beräkningen då ett fordon ska kunna transportera det och att förändringar av byggarbetsplatsen kan behöva göras. Det finns några olika strategier vad gäller materialförflyttningar inne på byggarbetsplatsen. Den första är Just-In-Time (JIT), vilket innebär att material kommer till arbetsplatsen i mindre volymer så nära användning som möjligt. Fördelarna med JIT är en minskad risk för skadat material, mindre svinn samt att risken för olyckor minskar. För att ytterligare öka effektiviteten i JIT- leveranserna kan man använda sig av tredjepartslogistik.
En annan strategi är att använda sig av logistikteam på byggarbetsplatsen som sköter alla materialförflyttningar på bygget. Det tar emot leveranser till bygget för att sedan transportera det dit det ska vara. Detta gör att entreprenören eller projektledaren kan koncentrera sig på sina huvuduppgifter och inte behöver oroa sig för samordningen av transporter och leveranser till bygget (Whitlock et al, 2018)
För att lyckas med produktionslogistisken måste man vara medveten om att grunden läggs i projekteringen och att den måste utformas efter byggnaden. Saker som påverkar logistiken är till exempel, i vilken utsträckning byggnaden är prefabricerad då det påverkar typen av leveranser till bygget. En nyckel för att få effektiva flöden är att alla inblandade vet precis vad som ska göras och när och för att nå dit är upprepning en bra strategi. Med upprepningen menas att yrkesarbetarna har gjort samma moment flera gånger. En noggrann planering krävs för att
6
skapa dessa upprepningar, denna planering sker under program och projekteringsskedet och leder till effektiv intern logistik på bygget (Boverket 2009).
2.2.1 Intern logistik
Bygglogistik är en process som behandlar många områden och tar hänsyn till många faktorer.
Dess främsta uppgift är att säkra leveranser och lagerhållning, vilket i sin tur skapar bra flyt i det materiella flödet på arbetsplatsen. För att kunna hålla den standard som krävs på dessa faktorer är informationsflödet i fokus (Serra & Oliviera 2003).
En underrubrik till bygglogistik är “on-site logistics” eller intern logistik. I den interna logistiken läggs ett större fokus på huvud aktiviteterna och de faktorer som kan påverkas inom byggarbetsplatsen. Även den interna logistiken handlar om att styra de fysiska och informella flödena men nu i avgränsning till de aktiviteter som är kommande i produktionen (Serra &
Oliviera 2003).
Allt eftersom har en strategi som kallas lean production växt fram och visat sig effektiv, har företag visat ett större intresse för att utveckla och planera den interna logistiken (Serra &
Oliviera 2003).
2.3 Materialhantering
Allt material som flödar mellan anläggningar lagerhålls på något sätt. Generellt uttryckt finns det två olika typer av lager, lager på helpall eller plocklager. Dessa två typer av lager kan även blandas till “hybrider” där man till exempel låter en helpall stå i ett plocklager (Jonsson &
Mattsson 2016).
För att materialhanteringen ska kunna flöda effektivt in och ut i från lagret krävs det att man i så stor utsträckning som möjligt försöker skapa rationella layouts för sitt lager, oavsett vad det är för slags lager. En rationell lagerlayout innebär att man till exempel sätter de materialet som används mest frekvent mest lätt åtkomligt. Lagerlayouten ska dock fungera i korrelation med
7
utnyttjandegraden, detta innebär att man inte vill påverka utnyttjandegraden negativt för att förbättra layouten.
Ett zonindelat lager innebär att man i stort placerar samma material i en grupp och därmed delar in den totala lagerytan i flera mindre lager. Användandet av denna metod kan minska förflyttningsavstånden för de som plockar i lagret och därmed ha en möjlighet till att kunna effektivisera produktionen (Jonsson & Mattsson 2016).
Hur man placerar materialet i lagret baseras på olika principiella överväganden; fast eller flytande lagerplacering, placering baserad på fysisk närhet och golv- eller höjdplacering. Den fasta placeringen innebär att varje komponent har sin plats medan den flytande placeringen innebär att man lagerhåller materialet där det finns plats. Hybrider mellan dessa metoder finns där man kan välja att ha ett visst material på en fast plats och annat material placeras ut enligt en flytande metod. Att ha en flytande metod kräver i regel en hel del administrativ dokumentering (Jonsson & Mattsson 2016).
Materialuttag sker från ett lager för att kunna fortsätta produktionen, dessa materialuttag sker enligt tre principer; satsning, batchning eller kontinuerlig försörjning.
För materialuttag till leveranser följer man andra principer vilka är; material-till-man och man- till-material. Generellt kan man förklara den första principen på så sätt att man flyttar materialet till arbetaren i produktionen, denna metod minimerar arbetarens förflyttning inom lagret. Den andra metoden innebär att man ökar förflyttningarna inom lagret och där var arbetare hämtar de materiell som krävs för att täcka det behov som uppstått (Jonsson & Mattsson 2016).
2.4 Lean
Lean har sitt ursprung från Japan. Efter andra världskriget behövde de inhemska industrierna fokusera på kvalitetsutveckling för att kunna effektivisera sina resurser. Personer, såsom Kaoru Ishikawa anses haft stort inflytande på kvalitetsutvecklingen och vad den är idag. Toyota och Toyota Production System (TPS) har också inspirerat Lean och varit till grund för många tankar och tillvägagångssätt som återfinns i Lean. Ständiga förbättringar eftersträvas ofta i Lean. En strävan och vilja att alltid vilja utvecklas och förbättras. Genomförandet av detta kräver ofta verktyg och metoder, såsom Just-in-time (JIT) och standardiseringar, samt eliminering av slöseri (Sörqvist 2013).
8
Alla aktiviteter som utförs räknas inte som värdeskapande. Inom Lean-filosofin har man delat upp de aktiviteter som utförs inom produktion i kategorier; icke värdeskapande, som antingen kan vara icke värdeskapande men nödvändiga eller slöseri. Den sista kategorin är
värdeskapande aktiviteter som direkt tillför värde för kunden (Sörqvist 2013).
2.4.1 Lean thinking
Tankesättet Lean kan definieras och ses på många olika sätt. Hicks (2007) menar på att grundkonceptet för Lean kan ses som fem punkter.
• Specificera värde: Värdet för slutkunden
• Identifiera värdeflöden: Identifiera hela värdeflödeskedjan för produkten eller delprodukter och eliminera slöseri
• Skapa värdeflöden
• Låta kunden skapa/öka värdet
• Sök perfektion: Sträva alltid för att bli bättre och skapa förbättringar
För att eventuellt kunna uppnå och identifiera dessa fem punkter så måste mycket av fokus ligga på eliminering och identifiering av slöseri (Hicks 2007).
2.4.2 Just-in-time
Just-in-time eller JIT, är ett begrepp som växtfram inom Lean-kulturen. Rätt sak, i rätt tid och vid rätt plats beskrivs det ofta som i svenskan. Att ha rätt verktyg eller material vid rätt plats har stor betydelse för en yrkesrarbetare på ett byggnadsprojekt. Om inte yrkersarbetaren kan utföra det arbetet som den är tränad för, på grund av att rätt verktyg eller material inte återfinns i nära koppling till platsen där aktiviteten ska utföras så är det ett slöseri. Yrkesarbetare behöver ha tillgång till material och resurser för att så effektivt som möjligt kunna utföra det arbete som är värdeskapande. Då onödiga materialförflyttningar inte kan räknas som värdeskapande kan de ändå vara nödvändiga. Det bör tilläggas att det är nödvändigt värdeskapande att flytta material och verktyg till den plats där yrkersarbetare utför aktiviteten. Däremot så återfinns det
9
slöseri om inte rätt mängd material återfinns vid yrkersarbetare, eller om det är fel material, eller inget material (Peterson et al, 2015).
Petersson (2015) benämner tre lager, som alla återfinns på byggarbetsplatsen:
• Förråd: Material som väntar på att användas. För Björnflokan, material som är stationerat på våning
• Buffert: Material som ska förädlas. Förädling i detta syfte talar till exempel om att resa en innervägg, då behövs isolering, reglar, gipsskivor etc. Förädlat till en innervägg
• Färdigvarulager: Lager som med färdiga produkter, till exempel prefabricerade bärande betongblock
De materialförflyttningar som studeras i denna studie är interna materialförflyttningar och syftar främst till förråd och buffert, inte färdigvarulager med prefabricerande väggblock som kommer från fabrikslager vilka omfattas av den externa logistiken till större grad. En annan faktor som påverkar JIT, är till stor del takt-tiden för aktiviteter eller processer.
JIT faller också naturligt in i processen att nå flödeseffektivitet på byggarbetsplatsen. Att jobba med JIT kan förenkla produktionen på den trånga byggarbetsplatsen små förvaringsmöjligheter av material (Peterson et al, 2015).
2.4.3 Lean construction
Sedan mitten på 90-talet så har Lean construction växt fram. Begreppet kan ses på två olika sätt enligt Koskela (2002).
• Omvandling av Lean Production till Lean Construction.
• Använda Lean Production som en inspirationskälla för Lean construction, som är ett nytt teoretisk område för nya metoder inom konstruktion
Lean Construction är ett begrepp som växt fram utifrån Lean Production. Lean Production i sin tur har myntats utifrån Toyota produktionssystem (TPS). Lean Construction kan vara svårt att definiera, detta eftersom varje projekt är unikt och inte sker på löpandeband i en kontrollerad miljö. Byggnadsprojekt resulterar i en komplex produkt med invecklade steg till slutprodukt
10
under pressade tider och miljöer. Det är inte ovanligt att större byggprojekt också involverar många olika parter och stor omsättning av pengar. Slutprodukten av ett byggnadsprojekt, till exempel ett hus, får jämföras med till exempel en bil. Även om det går att argumentera för varje enskilt byggprojekt är unikt och inte innefattas av kontrollerade miljöer såsom en fabrik, så uppstår liknande problem i en Lean Construction såsom en Lean Production (Tommelein 1999).
Anledningar till att applicera Lean i byggproduktion syftar till:
• Klara mål med leverans av produkten (huset)
• Minska slöserier
• Öka resurseffektivitet
• Kontrollerande produktionskontroll
• Öka värdeadderande tid
Lean inom byggproduktion kan skapa förståelse för de olika arbetslagen som rör sig på ett bygge, om variation mellan deras arbetsuppgifter och kan visualisera variationen. Lean construction är vad man gör det till på samma sätt som Lean production (Tommelein 1999).
2.4.4 Slöseri
Värdeskapande aktiviteter generar värde för kunden och slöseri gör det inte. Aktiviteter kan delas upp i tre olika delar enligt Sörqvist (2013):
• Värdeskapande aktiviteter
• Nödvändiga, men icke värdeskapade aktiviteter
• Slöseri (muda)
Värdeskapande aktiviteter är den tid av en aktivitet som genererar direkt värde för kunden. Till exempel då reglar sätts upp i en byggproduktion. Nödvändiga, men icke värdeskapande aktiviteter är aktiviteter som måste genomföras för att värdeskapande aktiviteter ska kunna genomföras, men enskilt utgör de inget direkt värde för kunden. För att exemplifiera så, måste yrkesarbetaren tillföra material till platsen för att kunna sätta upp reglar. Den sista är slöseri, som inte är värdeskapande för kunden. Materialförflyttningar eller felaktigt utförande kan
11
generera slöseri. Inom Lean så är det sju olika typer av slöseri som nämnas; Överproduktion, Lager, Överarbete, Transport, Väntan, Fel och Omarbete och Rörelser. Ibland nämns också ett åttonde slöseri, outnyttjad kreativitet (Sörqvist 2013)
Sörqvist (2013) nämner också två olika typer av problem som kan uppstå vid icke värdeskapande aktiviter, vilka är:
• Kroniska problem: Problem som inte har så stor inverkan, men som har accepterats
• Tillfälliga problem: Problem som inte accepteras och hanteras direkt. Dock stor påverkan
Kroniska- och tillfälliga problem kan vara värdefulla att studera, då kroniska problem kan uppstå efter inlärning av aktivitet. Dålig kommunikation kan bidra till kroniska problem som sedan följer byggprojektet under dess utveckling (Sörqvist 2013).
2.4.5 Standardisering
Byggindustrin har fått utstå mycket kritik för den långsamma utvecklingen i branschen, jämfört med industrin. Låg produktivitet och låg effektivitet gentemot tillverkningsindustrin där det mesta är standardiserat och noggrant kontrollerat. Som det tidigare nämnts så sker inte byggnadsprojekt i kontrollerade miljöer, som i fabriker. Detta kan försvåra standardiseringar och till viss del omöjliggöra att göra exakt samma sak på olika projekt. Däremot så går det att standardisera till viss grad och reducera slöserier och öka effektiviteten i byggprojekten. För att eventuellt kunna göra detta så krävs det tydligare kontroll av processer i kombination med prefabricerat material. Standardisering inom byggbranschen kan appliceras på material och processer, men används oftast för kritiska aktiviteter (Aapaoja & Haapasalo, 2014).
”Standardization is the wide use of components, parts, procedures, or processes in which there is regularity, repetition, and a successful practice and predictability”(s.986, Aapaoja,A &
Haapasalo,H., 2014)
Standardisering bidrar till flertalet positiva effekter på produktion och ofta benämns att det reducerar kostnader och genererar bättre flöden. Standardisering kan också skapa större
12
förståelse för varför ett moment utförs och definitioner för just dessa processer blir lättare att definiera. Standardisering används också för att minska chansen att det ska bli fel och att arbetet ska flyta på i ett bra tempo, samt att alla yrkesarbetare vet vad de ska göra och hur de ska göra moment. Inom byggindustrin så kan standardisering mer specifikt bidra till mindre ändring och tilläggsarbeten (ÄTA-arbeten). Standardisering av material leder till kortare led-tider och minskade materialkostnader för beställaren (kunden), men också högre kvalitet (Aapaoja &
Haapasalo, 2014).
Lagerhållning av material och förflyttningar av material kan också standardiseras till viss grad.
Återkommande problem på en byggarbetsplats anses ofta vara materialhantering och trånga lagerhållning platser. Andra vanligt förekommande problem är att material saknas eller att material inte är på rätt plats. Josephson & Saukkoriipi (2009) anser att projektledningen lägger mindre tid än vad som eventuellt bör läggas på detta. Vidare så nämns även att material förflyttningar ofta är en osynlig kostnad. Det är inte heller någon ovanlighet att material kan förflyttas av fel personer eller till fel plats. Josephson & Saukkoriipi (2009) menar på att det bör läggas mer tid från projektledningen på just dessa problem. Ökat fokus kan leda till minskade kostnader och slöserier. Ett alternativt sätt att få bukt med dessa problem är användningen av JIT.
Liker (2009) nämner standardisering som ett verktyg för att uppnå ständiga förbättringar.
Standardisering bestämts utifrån tre delar:
• Taktid: Den tid det tar att slutföra aktiviteten inom den efterfrågade tidern
• Processföljd: I vilken ordning man gör aktiviteten
• Närlager: Hur mycket resurser/material som finns närvarande för att aktiviteten ska kunna utföras
Liker (2009) benämner vidare att standardiseringar är ett verktyg för att kunna skapa situationer där det går att ”mäta” och ”studera” hur arbete utförs. En följd av att kunna mäta det, på grund av standardiseringen är också utveckling och förändringar kopplade till aktiviteten går att studera. I en situation med materialförflyttningar så måste materialförflyttningar göras på samma sätt under en tid för att kunna mäta om förändringsarbeten ger någon positiv eller negativ effekt på tiden det tar att göra materialförflyttningen. Standardisering kan och får ofta kritik för att kreativitet från medarbetare försvinner, vilket är en av de 7+1 slöseri. Genom att
13
ta hjälp av yrkesarbetarna på byggarbetsplatsen så kan eventuellt standardisering av materialförflyttningar standardiseras med hjälpa av deras kunskap, från andra projekt eller om de gjort materialförflyttningarna själva inom byggarbetsplatsen. Att ta hjälp av medarbetarna som utför själva aktiviteten, för att standardisera kan eventuellt vara ett av de bättre sätten att standardisera på byggarbetsplatsen (Liker 2009).
2.4.6 Material- och resurshantering inom lean
Lean är ett tankesätt som ska bidra till ständiga förbättringar. Material- och resurshantering går också att diskutera inom Lean. När det kommer till materialhantering så diskuteras ofta huruvida materialet ska finnas på arbetsplatsen när aktiviteten ska utföras och att arbetsplatsen ska vara tom när aktiviteten inte utförs. Något som också kan vara värt att studera är resurseffektivitet och flödeseffektivitet. Resurseffektivitet är i korta drag hur väl resurser används och utnyttjas. Detta mäts ofta i beläggning och utnyttjandegrad på resurser.
Flödeseffektivitet däremot studerar hela flödet av material och resurser i ett samspel för att maximera effektiviteten som de kan bidra med till aktiviteten. Ett flödesorienterat tankesätt kan bidra till att material och information flödar fortare inom flödet och kan på så sätt öka effektiviteten. Nackdelar med flödesorientering kan vara att det kräver mer resurser och minskad flexibilitet (Sörqvist 2013).
2.4.7 Location-based management system
Det tekniska system som benämns Location-based management system (LBMS) används för att möjliggöra att ytterligare kunna närma sig de mål och visioner som en Lean strategi strävar efter. Visionen är att helt eliminera icke nödvändiga aktiviteter, och därmed kunna fokusera på, och uppnå målen som är uppsatta för de värdeskapande aktiviteterna (Seppänen 2010).
LBMS är den senaste generationen av planeringsmetod som kommer från Location-based planning (LBP) metoden (Evinger, Seppänen 2014).
Enligt Seppänen et al (2014) så består LBMS av två olika delar, location-based planning system (LBPS) & location-based controlling (LBC). LBPS används för att generera Project- baseline-schedule (PBS). Inom PBS så hanteras till exempel materialanskaffning och
leverantörskontrakt. Målet med LBC är att minimera risker och maximera arbetstiden. LBMS, som innehåller PBS och LBC, fokuserar på att optimera scheman och synkronisera
14
produktionstakten med hänsyn till olika yrkesgrupper. Dessa yrkesgrupper skulle kunna vara snickare, golvläggare och målare (Seppänen et al 2014).
LBMS kan förklaras som en metod för produktionsplanering och kontroll som grundas på hur de olika resurserna fördelas och förflyttas på konstruktionsplatsen. Med hjälp av LBMS vill man kunna skapa ett jämnt flöde för resurser. För att detta ska bli möjligt krävs att en
sektionsindelning sker där platser specificeras tillsammans med de moment som ska utföras, där samma moment kan finnas på flera platser. Detta möjliggör för resurser att flöda genom olika platser till momenten och skapar därmed ett resursflöde. Det huvudsakliga målet med en LBMS-strategi är att uppnå ett kontrollerat resursflöde (Seppänen et al, 2014).
2.4.8 Building Information Modelling
Building information modelling (BIM) är en IT-mjukvara som används inom byggproduktion och är en stor del av den tekniska utveckling som skett de senaste decenniet i branschen.
Mjukvaran tillåter användaren att skapa en 3D-modell av produktionsplatsen där man även tillåts infoga kritiska flöden för att skapa en helhetsbild av produktionens gång innan produktionen startat. Det finns även BIM som hanterar fyra (4) dimensioner, 4D BIM. Enligt Whitlock (2018) går det att se att de projekt som använder BIM har en högre precision vad gäller både den kvalitet som eftersöks men även i den nödvändiga kvantiteten som omfattas av en produktion (Whitlock et al 2018)
BIM kan ses som en digital samlingsplats för ett projekts design, material, arbetsuppgifter integrerat med de information-, material- och monetära flöden. 4D BIM hanterar även tidsaspekten. Genom det möjliggjorda samarbetet mellan produktionens olika flöden som BIM erbjuder, främst genom en lättare och mer mottaglig delning av information, har man sett att BIM kan minska de slöseri som uppstår i produktionen. Genom utnyttjande av mjukvaran BIM kan man i förväg skapa en digital modell av både arbetsplatsen och den färdiga produkten. I och med den extra dimensionen (3D) som BIM behandlar blir det lättare att öka förståelsen för projektets logistiska information och flöden (Whitlock et al 2018)
Använder man BIM som hanterar fyra (4) dimensioner inkluderas flera flöden samt en tidsfaktor. 4D BIM ger en generell överblick över arbetsplatsen där man har visualiserat
15
materialens lagring och förflyttningar tillsammans med en tidsfaktor. Detta innebär att man i praktiken får en bred överblick över potentiella kollisioner mellan leveranser och liknande situationer där den maximala beläggningen överskrids. Genom att vara medveten om, och kunna vidta åtgärder innan dessa kollisioner uppstår, kan det bidra till en ökad effektivitet samt en lägre kostnad. Bygglogistik är ett av de känsligaste och mest kritiska flödena, och har därmed en direkt påverkan på den effektivitet ett projekt kan uppnå (Whitlock et al 2018).
16
METOD
Metod avsnittet behandlar hur studien kommer gå tillväga och vilka metoder som kommer användas för datainsamlingen. I avsnittet kommer även en forkningsmetod presenteras, vilket utgår från en kvalitativ metod. Begrepp tillhörande forkningsmetodik kommer också beskrivas.
3.1 Förstudie
Efter kontakt med Serneke kunde en problemformulering tas fram som båda parter ansåg rimlig.
Arbetet startade med en presentation av problemformuleringarna som skulle tittas på av intern handledare. Efter godkännande av handledare gjordes ett underlag till rapporten i form av en planeringsrapport. Planeringsrapportens innehåll består av en djupare genomgång av hur utförandet av rapporten ska fortlöpa.
3.2 Kvalitativ metod
Kvalitativ metod syftar i kort till studerandet av hur deltagare i studien upplever verkligheten.
I studien så tolkas materialet från deltagare och sammanställs. En kvalitativ metod passar denna studie bra, då intervjuer ska genomföras samt hur eventuella effektiviseringar av materiaflödern kan ske. För att skapa en förståelse av hur olika roller i organisationen uppfattas och vad dessa roller innebär är en kvalitativ metod mer passande än en kvantitativ (Bryman 2016)
Vid användandet av en kvantitativ metod samlas data in som sedan vid en sammanställning ger ett generellt svar, vilket skiljer sig från en kvalitativ metod som samlar in information inom ett ämne för att tolka och skapa en djupare förståelse. En kvalitativ metod skiljer sig också från en kvantitativ forskning på tre andra punkter enligt Bryman (2016):
• Den innebär en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik.
• Kunskapsteoretisk ståndpunkt, vilket innebär att till stor del hur deltagarna i studien uppfattar verkligheten
• En ontologisk ståndpunkt
17
Då teorier har klarlagts innan fältstudier, så har rapporten en deduktiv härledning mellan teori och empiri (Bryman 2016).
3.2.1 Validitet
Validitet innfattar huruvida de slutsater som fås är relevanta eller inte för studien. Validitet kan delas in två underkategorier, intern validitet och extern validitet. Intern validitet innebär att det ska finnas en stark koppling mellan de observationer som görs och den teoretiska bakgrunden.
Extern validitet syftar till vilken grad som studien kan återupprepas för andra sociala miljöer, det vill säga utanför studiens deltagare eller organisation. Extern validitet brukar i stora drag kritiseras då många forskare menar på att det är svårt att återupprepa en kvalitativ forskningsstudie (Bryman 2016).
Validitet benämns ofta som till vilken grad metoden undersöker studiens frågeställningar. Detta innebär alltså vilken giltighet som metoden har. Studerar metoden det som studien syftar till.
Validitet för denna studie innefattar i vilken grad som syftet med studien undersöks. För att öka validiteten så kommer intervjuer spelas in och transkriberas, samt använda respondent validering (Bryman 2016).
3.2.2 Reliabilitet
Reliabilitet, eller tillförlitlighet, innefattar till vilken grad som metoden kan återskapas av andra författare. Det vill säga om någon annan kan reproducera metoden i rapporten och få samma resultat som författarna har uppnått (Justesen & Mik-Meyer 2011).
Reliabilitet syftar även till huruvida studiens resultat är unikt, detta i fallet om studien skulle upprepas. På samma sätt som för validitet, så kan reliabilitet delas in i intern- och extern reliabilitet. Intern reliabilitet innefattar huruvida de som genomför studien gemensamt kommit överens om hur det insamlade materialet ska tolkas. Extern reliabilitet berör till vilken grad som studien kan återupprepas, vilket är svårt för en kvalitativ metod (Bryman 2016).
18
Med vedertagen hänsyn till att nå högsta möjliga reliabilitet har rapporten strukturerats upp och dokumenterat de steg som gjorts för alla dess innehållande delar. Fortsatt är allt material som ingår i studien sparat och redovisat i rapporten.
3.2.3 Alternativa begrepp
Det förekommer att validitet och reliabilitet inte passar kvalitativ metod och därav så ska andra begrepp användas. I och med att rapporten bygger på en kvalitativ metod med semi- strukturerade intervjuer, så lämpar sig dessa begrepp bättre. Dessa begrep är enligt Bryman (2016):
• Trovärdighet, vilket kan jämställas med intern validitet.
Ett sätt att uppnå trovärdighet är genom respondentvalidering
• Överförbarhet, vilket kan jämställas med extern validitet.
Överförbarhet kan genereras genom intervjuer och fältstudier
• Pålitlighet, vilket kan jämställas med reliabilitet.
Handledning genom projektets gång där dialog förs med intern och extern handledare, krediabiliterar den insamlade datan
Dessa begrepp inkluderas då de utförts genom studiens gång, detta genom olika aktiviteter såsom fältstudier och handledarmöten med extern- och intern handledare.
3.3 Litteraturundersökning
Det teoretiska ramverket kommer bygga på en litteraturundersökning, Litteraturundersökningen kommer genomföras i linje med vad Bryman (2016) skriver:
• Vad som är känt inom ämnet
• Begrepp och teorier inom ämnet
• Forskningsmetoder i samband med ämnet
• Kontroverser inom ämnet
• Bidragsgivare inom ämnet
19
En litteraturundersökning kommer genomföras genom att författarna tillsammans söker källor och diskuterar vad som är relevant och inte. Detta behandlas också vid möten med intern- och extern handledare. I uppbyggnaden av teorinkapitlet så kommer ämnesgrupper av teori användas. Denna studie innefattar en narrativ litteraturgranskning. Litteraturundersökningen kommer bidra till det teoretiska ramverket som studien bygger på (Bryman 2016). Primärt så har litteraturundersökningen skett via Google Scholar, men även andra databaser har använts såsom Researchgate och Tandfoonline.
3.4 Intervju
Vid genomförandet av denna studie kommer intervjuer hållas, detta i linje med den kvalitativa metoden. Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade. Intervjuerna kommer behandla ämnesområden och samtal kommer föras kring dessa. Opponenterna kommer försöka låta respondenterna föra samtalet och ge sin åsikt och sina egna tankar kring ämnet. För att få en objektiv syn på ämnet så valdes en semistrukurerad intervjuteknik. Intervjuerna kommer om möjligt att genomföras analogt (Bryman 2016)
3.4.1 Intervjuguide
I den förberedande processen inför intervjuerna så kommer en intervjuguide presenteras för respondenterna. Intervjuguidens syfte är att presenterna intervjun och intervjuns syfte för respondenten. Intervjuguiden kommer innehålla formalia som, godkännande av inspelning, anonymitet och intervjuns syfte. Det kommer även presenteras olika teman som kommer framföras under intervjun. Bryman (2016) menar på att intervjuguiden kan innehålla tydligt formulerade frågor eller teman. Anledningen till att respondenten inte får bestämda frågor är att dem inte ska öva in svar och att författarna ska få en god helhetsbild över processer och aktiviteter som berör syfte och frågeställningar. Det kommer också presenteras i
intervjuguiden att respondenten kommer få tillbaka en respondentvalidering. Se bilaga 1 för intervjuguide.
20 3.4.2 Etiska aspekter
Respondenter kommer få ta del av information gällande etik före intervjuerna, dessa etiska frågor kommer presenteras i en intervjuguide som skickas till respondenterna före intervjun genomförs. Intervjuguiden kommer innefattafrågor som, anonymitet, användning av material och huruvida respondenten godkänner inspelning av intervjun (Bryman 2016)
3.4.3 Urval av intervjuer
För att få ett så omfattande perspektiv som möjligt önskas respondenterna ha olika roller inom projektorganisationen. Tillsammans med extern handledare från projektet väljs lämpliga respondenter att intervjua. Intervjuerna genomfördes med en projektledare och en arbetsledare.
Genom att välja respondenter med olika roller i organisationen stärks studien och ger ett djupare perspektiv på frågeställningar. Det är också optimalt för att kunna göra en tillförlitlig analys av materialet (Bryman 2016).
3.4.4 Respondent validering
För att öka trovärdigheten för studien kommer respondentvalidering genomföras. Detta innebär att respondenten för intervjun kommer få bifogat materialet som tolkats och transkriberats. Dels för att acceptera materialets tolkningar, men också för att kunna göra eventuella ändringar av tolkningarna som enligt respondenten inte stämmer (Bryman 2016).
3.5 Fältstudie
För att skapa en god helhetsbild över byggarbetsplatsen, samt olika aktiviteter på byggarbetsplatsen så kommer fältstudier att genomföras. Fältstudier i projektet inkluderar att med egna ögon studera byggarbetsplatsen, detta för att skapa en bild av moment och aktiviteter i verkligheten. Fältstudie ansågs som ett naturligt moment att göra, för att öka trovärdigheten av studien, samt för att få en ökad förståelse av processer och flöden (Bryman 2016). Fältstudien
21
genomförs till en början med hjälp av handledare för byggarbetsplatsen. Under fältstudier så bärs bygghjälm och varselväst enligt rådande krav för besökare på platsen.
3.6 Analysmetod
Resultaten av det teoretiska ramverket kopplat till intervjuerna och fallstudierna kommer återges i analysen. Analysen kommer bygga på den kvalitativa metodens uppbyggnad.
Därmed också återge en analys av perspektiv från intervjuer och fältstudier, vilket visualiseras i figur 1.
Figur 1 – Strukturerande bild över rapportens upplägg efter resultat av metod.
22
RESULTAT
Resultat avsnittet behandlar insamlad data från fältstudier, observationer och intervjuer som genomförts. Resultatets syfte är att spegla den verkliga bilden av hur de praktiska momenten genomförs på projekt Björnflokan, samt hur respondenter upplever verkligheten.
4.1 Planering och styrdokument
Den planering som ligger till grund för styrdokumenten som tagits fram för projekt
Björnflokan är baserade på strategin och den tekniska metoden Location-based management system (LBMS). Med denna teori som grund vill man skapa ett resursflöde på
konstruktionsplatsen som tillåter att aktiviteter delas in på så sätt att resurserna tillåts göra klart en aktivitet på alla platser aktiviteten återfinns, snarare än att se det som olika aktiviteter på grund av att de utförs på olika platser.
I upptakten av projekt Björnflokan upprättades det flera olika styrdokument. Styrdokumenten avser tydliggöra vilka ramar som projektet kommer att förhålla sig till och att under projektets gång vägleda och beskriva hur planeringen och den dagliga verksamheten ska fortlöpa.
I planeringsfasen av projekt Björnflokan så upprättades en logistikbilaga. Logistikbilagan verkar som ett styrdokument över både den interna och externa logistiken för projektet.
Logistikbilagan har upprättas av projektledare och tillhandahåller information gällande:
• Mötesstruktur och kommunikation
• Leveransbokningssytem
• Godsmärkning/Lastning/Lossning/Emballage Förpackning
• Maskiner och övrig utrustning
Leveransbokningssystemet (LBS) är framtaget för projeketet Björnflokan. Syftet med LBS är att visualisera schemaläggning av inleveranser. Varje leverantör får tillgång till kalendariet för att själva hitta en tid som är lämplig för leverans. Tiden konfirmeras sedan av logistikansvarig på Björnflokan. Se figur 2 för hur en vecka kan se ut enligt schema för projekt Björnflokan.
23
Figur 2-Leveransbokningskalender (LBS) för projekt Björnflokan.
Dokumentets syfte är att tillhandahålla en god logistikplanering för de parter som är
inblandade. Detta innefattar parter inom projektorganisation, men också underentreprenörer (UE). Syfte med logistikbilagan är att tydliggöra vad som gäller för alla parter som har en direkt inblandning i produktionen vad som får och inte får göras. När det gäller inleveranser av material så finns det tydliga regler i logistikbilagan att förhålla sig till och dessa ska följas.
Se figur 3 för planeringsprocessen för logistikbilagan. I logistikbilagan finns föreskrifter gällande:
• Lossningszoner. (Där material ska avlämnas. JIT).
• Godsmärkning. (Hur ska materialet märkas för spårning)
• Lossningsalternativ. (Maskiner som gör lyftet)
• Boknings i leveransbokningssystemet. (Kalendarie för inleveranser av material)
• Förpackning av emballaget. (Rätt packat. JIT)
• Logistikmöten med samordnare. (Kommunikation och utförande av logistikbilaga)
24
Figur 3-Planeringsprocess projekt Björnflokan som det tolkas..Baserat på PDCA-cykeln (plan, do, controll, act).
4.1.1 Intern logistikplan
För större byggprojekt så upprättas logistikplan över den exploaterade tomtens mark. Planerna för disposition invändigt på byggarbetsplatsen upprättas som kartor med markeringar för bland annat lossningszoner, grindar och vägar med mera. Logistikplanen tas fram och används sedan i syfte att ge en överskådlig bild av vart inleveranserna ska lossas och hur lastbilen tar sig dit för att inte störa övriga delar av produktionen. Finns det uppenbara risker för köbildning eller trånga utrymmen så ställs det högre krav på logistikplanen och dess innehåll av detaljer.
Förutsättningarna för projekt Björnflokan är medräknade i logistikplanen, och i takt med att projektet fortlöper så revideras logistikplanen. I samband med till exempel den förflyttning av lyftkran som kommer ske inne på arbetsplatsen, så kommer delar av en transportväg från Grind C inte kunna nyttjas som tidigare. Detta då transporter inte får färdas under kranen vid lyft. Den upprättade logistikplanen revideras kontinuerligt för att de materiella flödet på arbetsplatsen ska kunna strömma som beräknat och därmed inte påverka den pågående produktionen samt se till att tomtens yta utnyttjas för tillfälliga lager om möjligt. Se figur 4 för bild över logistikplan.
Planera
Genomföra
Kontrollera Agera
Revidera
planering
25
Figur 4-Logistikplan för period 2020-11-17 till 2021-04-30. Bildägare: Serneke Sverige AB.
4.1.2 Invändig logistikplan
Processen av materialflödet till huskropparnas våningsplan sker på följande sätt. Lossning av material sker vid någon av de utsatta lossningszonerna. Arbetsledaren har sedan ansvar för att rätt material lyfts upp av kranen och ska tillsammans med yrkesarbetarna se till att materialet placeras korrekt på varje våningsplan enligt den invändiga logistikplanen som är upprättad för huskroppen. Logistikplanen har upprättats bland annat för att minimera antalet
materialförflyttningarna som sker inne i huskroppen. Den invändiga logistikplanen markerar vart materialet ska placeras med hänsyn till framtida utsättningar av väggar, ventilation och fönster bland annat. Den tar också hänsyn till våningens layout, där framkomligheten för yrkesarbetare inte får blockeras eller aktiviteter försvåras för att material står i vägen.
Visualisering av invändig logistikplan visas av figur 5.
26
Figur 5-Urklipp ur invändig logistikplan för våningarna i hus C. Bildägare: Serneke Sverige AB.
Under fältstudierna uppmärksammades att rätt material lyfts in på varje våning, men att materialet placeras på sådant sätt att det är i vägen för fönsterroboten, trots att materialet placerades korrekt enligt ritning. Detta ska ha förekommit för varje våning. I en av
intervjuerna så uppmärksammas att det uppstått problem med den invändiga logistikplanen, då material har placerats på fel plats, men hanterats och löst i snar framtid efter identifiering av problemet.
Våningsplanen fungerar som lagerhållningsplats för materialet fram till att yrkersarbetarna förädlar det. En av respondenterna menar på att det är för att spara plats och att minska materialförflyttningarna som utförs av yrkesarbetarna, vilket är en fördel när det är så trångt på projektet.
4.2 Standardisering
Planering och bokning av inleveranser återges i logistikbilagan och är en viktig del för att produktionen ska kunna flyta på och inte få materialbrist. Serneke har under projektstarten utvecklat ett system för inleveranser av material. Detta för att de ska ske på ett smidigt och smärtfritt sätt för alla parter. Systemet kallas leveransbokningskalender (LBS) och är i praktiken ett sätt för leverantörer att boka leveranstider till lossningszoner inom Björnflokan.
27
Leveransbokningssystemet bygger på att leverantörer får tillgång till en bokningskalender och själva bokar in sig i systemet. Informationen av bokningarna visar när leveransen ska ske och till vilken lastzon den ska till för lossning. Informationen används för att undvika
trafikstörningar på byggarbetsplatsen och för att lastbilar inte ska stå i vägen för varandra, alternativt lossas samtidigt på samma zon. För att undvika detta måste leverantören få ett godkännande av Serneke, att lossningstiden är bekräftad för zonen. Tanken har varit att LBS ska införas och testköras i samband med resandet av hus C, och sedan appliceras på
resterande delar av produktionen. Detta för att LBS-systemet ska vara fungerande och
implementerat innan det börjar bli trängre på byggarbetsplatsen och framkomligheten minskar än mer. I och med att beläggningen successivt ökar, används LBS för att styra och kontrollera att beläggningen inte överskrids.
“...börjar vi skarpt att pilota in det de närmsta 2 veckorna, ungefär v13-14 så ska systemet vara igång, vi kan säga runt påsk så ska allting läggas in.”
LBS-systemet har funnits och använts men till lägre grad än planerat. Detta beror på flera faktorer. En faktor är att det inte tillkommit personal som är tänkt att bara ansvara och sköta just LBS-systemet och dess uppgifter, utan det har blivit utspritt mellan olika parter i
platsledningen. En annan faktor är att systemet och flödena i systemet inte har varit i behov av kalendariet i det tidiga stadiet, då beläggningen har varit låg. Det har inte varit trångt på byggarbetsplatsen och leveranserna har flödat i en jämn takt.
“Jag kan inte säga att den inte efterföljs, men nu kan jag bara dra paralleller till gips och stål som ligger plan-vis. Så att då finns det bara en lossningszon nu. Till exempel så har gipset samma chaufför nu, så han vet hur det går till och är kompis med den som lossar materialet.”
En del av inleveranserna följer en Just-In-Time (JIT) modell. Angående JIT, så svarar respondenten så här:
“Ja, det kan man säga, med så få förflyttningar som möjligt. Det är som vi gör nu med gipset, det är inte riktigt Just in time, även om vi får dem när det är tänkt att vi ska ha dem, men det är också för att vi ska slippa bära upp det i nästa skede.”
28
Appliceringen av JIT fungerar i praktiken när det gäller inleveranserna av material. Rätt mängd kommer inom satta slottider. Sedan lyfts materialet upp av kran till våningen i fråga som det ska monteras på. Även om inte materialet används i samma tid som det lossas, så är det viktigt att materialet anländer till lossningszonen i rätt tid för att kunna lyftas upp i samma takt som betongblocken. Björnflokan använder därför JIT-tankegångar i samband med lyft och att snickarna ska ha tillgång till material när de kommer till den våningen som de ska jobba på den veckan. Som sagt har det inte varit några större problem eller störningar vid dessa aktiviteter på Björnflokan hittills.
Alternativet till att lyfta in materialet med kran hade inneburit att allt material som ska monteras i huskropp C, hade transporterats i en bygghiss av yrkesarbetare. Detta alternativ hade inneburit flera materialförflyttningar, högre antal uppbundna resurser och krävt mer tid.
Under monteringen av hus C så framkommer det att prefab-blocken lyfts i en snabbare takt än vad våningsplanen färdigställs. Det vill säga, lyft med kranen går snabbare och håller en högre takt än vad enskilda våningsplan kan genomföras eller påbörjas. Det invändiga materialet, som lyfts i samband med blocken för att efterlikna den invändiga planen kan därför stå på våningsplanet när fel i mängdberäkningen upptäcks. I tidigt skede av hus C uppmärksammades det att det blivit fel i mängdningen, vilket har justerats för kommande våningar. Det har även framkommit att placering enligt den invändiga logistikplanen inte utförts korrekt, men det korrigerades relativt fort.
“Sen har vi ju finjusterat lite, vi märkte att det kanske var någon regel kort.”
4.3 Slöseri
Korrigeringar av mängden material på olika våningar görs regelbundet. Inarbetningen är en faktor som gör att mängden material kan skilja sig åt mellan våningarna, vilket vid upptäckt korrigeras. Vid beställning av material så beställs ofta för lite material för att inte behöva göra onödiga materialförflyttningar i efterhand. En annan faktor som är svår att ta hänsyn till är inarbetningen som uppstår i takt med att vanan för yrkesarbetare att göra en aktivitet eller visst moment. Det har uppmärksammats att platsledningen har detta i åtanke, men det är svårt att definiera eftersom inarbetningen kan ske på olika sätt eller olika snabbt. Det upplevs även
29
som svårt att ta hänsyn till vid beställning av material, då det även är faktorer som spill, misstag eller felmonteringar som måste beräknas.
Vid intervjuer med anställda på Serneke besvarades frågor gällande mängden av material per våning och de materialförflyttningar som sker inne i hus C, och vidare förväntningar för hus B och A. Svaren från en av respondenterna gav en inblick i den komplexitet som uppstår när teori ska appliceras på praktiska moment och förankras i produktionen, och hur de lokala förutsättningarna kan förändras eller se helt olika ut i olika skeden och delar av Björnflokan.
Beställningspunkten för material till huskropparna utgår från ett löpande schema där materialet helst ska lyftas in på varje våning direkt vid ankomst till arbetsplatsen. Detta innebär att våningen i sin tur utnyttjas som ett mellanlager för materialet innan det monteras.
Spillet av material i huskropp C antogs minska för varje våning man färdigställde, men detta i korrelation till att det överblivna materialet ökade. Den främsta anledningen till att detta skulle kunna ske anses vara den inarbetning som yrkesarbetarna omedvetet står för.
Inarbetningen kan därmed resultera i en snabbare arbetstakt och ett mer effektivt nyttjande av materialet, men även att materialförflyttningarna blir fler.
Den optimering av material som emanerar från inarbetningen tillsammans med de trånga lagerutrymmen som projektledningen måste hantera innebär att korrigeringar görs vid beställningspunkten. En av respondenterna anser att det är mer effektivt att se till så att inget material blir över och därmed beställa något mindre material än vad mängdningen säger.
Detta eftersom det begränsade utrymmet på våningarna hade inneburit att det överblivna materialet inte, på ett effektivt sätt, kunnat förflyttas till en annan våning. Förhoppningen är att eliminera onödiga materialförflyttningar genom att optimera det ingående materialet med en hänsyn tagen till inarbetning.
Teorin som planeringen bygger på innebär att de väntande våningarna, alltså de våningar som just nu verkar som mellanlager, kommer vara fler än de färdigmonterade våningarna i
huskropp C tills man den högst planerade våningen och taket. Detta beror dels på att vissa arbetsmoment måste färdigställas innan montering är möjlig samt att lyftkranen vid detta skede har kunnat nyttjas för enbart en huskropp. Då monteringen av material börjar på första våningen har huset redan rest sig flera våningar uppåt. Detta innebar att det blev en integrerad tröghet i produktionen. Den integrerade trögheten innebär att de korrigeringar som görs för
30
material eller arbetssätt efter ett färdigt moment på en våning inte blir märkbart förens flera våningar högre upp. Ett exempel på detta som uppmärksammades under en observation var de material som placerades längst med ytterväggarna på varje våning. Materialet hade hamnat för nära ytterväggarna där fönster ska monteras och stod således i vägen för fönsterroboten som används vid monteringen, vilket resulterade i flera icke värdeskapande materialförflyttningar för yrkesarbetarna. Dessa icke värdeskapande förflyttningar kan dock vara det mest effektiva för produktionen, då det inte finns något utrymme att flytta materialet utan att påverka andra moment.
Den integrerade trögheten kommer till som en effekt av arbetsmomentens olika steg och prioriteringar och är svår att undgå. Spannet på trögheten går dock att påverka. De faktorer som kan påverka den integrerade trögheten finner man i informationsflödet. Desto snabbare informationen når den punkt där ändringar beslutas, desto kortare blir trögheten. Motsatsen gäller för en ökning av tidsspannet, desto längre tid det tar för informationen att nå en beslutspunkt desto längre blir trögheten.
4.4 Material och Informationsflöden
I projekt Björnflokan är det ett måste att material och information förflyttas mellan olika punkter. De material- och informationsflöden som uppstår är något som styrdokumenten ska balansera, avgränsa och styra. Den framtagna logistikbilaga och logistikplan som finns tillgänglig visar hur det materiella flödet på arbetsplatsen ska genomföras och hur arbetet är delegerat för att flödet ska flyta på så effektivt som möjligt. Se figur 6 för bild över
materialflöden.
