uppehŒllstillstŒnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

46  Download (0)

Full text

(1)

HANDELSH…GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen

JŠmfšrelse av reglerna om

uppehŒllstillstŒnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

TillŠmparuppsats pŒ juris kandidat- programmet 20 poŠng

VT-00

Fšrfattare: Malin Pettersson 740501

Handledare:LottaVahlne-WesterhŠll

(2)

Sammanfattning

I denna uppsats jŠmfšrs de svenska reglerna om uppehŒllstillstŒnd och avvisning fšr EU/EES- medborgare med motsvarande regler fšr medborgare som inte hšr hemma i unionen, d v s tredjelandsmedborgare. Syftet med detta Šr att undersška hur EU fšrhŒller sig till de medborgare som inte omfattas av den EG-rŠttsliga principen om den fria ršrligheten. En praktisk juridisk metod har anvŠnts i denna uppsats pŒ sŒ sŠtt att rŠttsvetenskapligt material i form av fšrarbeten, praxis och doktrin har inhŠmtats och studerats. Dessutom har intervjuer med beslutsfattare pŒ SIV genomfšrts.

Sammanfattningsvis kan sŠgas att reglerna om uppehŒllstillstŒnd och avvisning skiljer sig avsevŠrt Œt mellan de olika personkategorierna EU/EES- och tredjelandsmedborgare och att det fšr EU/EES-medborgarnas del Šr mycket enklare att erhŒlla uppehŒllstillstŒnd hŠr i landet.

Vidare Šr det Šven svŒrare att avvisa denna kategori av personer. Att sŒ Šr fallet beror pŒ att principen om den fria ršrligheten gŠller inom hela EES-omrŒdet och sŒledes ocksŒ fšr de personer som Šr medborgare inom detta omrŒde. Fšr medborgare frŒn stater som inte ingŒr i detta samarbete gŠller sŒledes andra och strŠngare regler. Fšr bŒda kategorierna krŠvs dock uppehŒllstillstŒnd fšr en vistelse hŠr i landet som šverstiger tre mŒnader.

Vad gŠller EU/EES-medborgaren Šr det under vissa fšrutsŠttningar en rŠttighet att fŒ uppehŒllstillstŒnd beviljat. En sŒdan fšrutsŠttning kan exempelvis vara att personen ifrŒga avser att vistas hŠr i landet p g a en anstŠllning eller egen verksamhet. €ven EU/EES- medborgarnas medfšljande familjer Œtnjuter denna rŠttighet till uppehŒllstillstŒnd oavsett vilken nationalitet de har. Vidare gŠller fšr EU/EES-medborgarens del att uppehŒllstillstŒndet kan beviljas Šven efter inresan i landet.

Tredjelandsmedborgaren och dennes familj dŠremot har ingen rŠttighet att fŒ uppehŒllstillstŒnd beviljat. IstŠllet mŒste de genomgŒ en individuell pršvning av om deras anknytning till Sverige enligt de svenska reglerna kan anses vara tillrŠckligt stark.

Anknytningen kan exempelvis vara slŠktskap till en hŠr bosatt person. De tredjelandsmedborgare som anses ha tillrŠckligt stark anknytning beviljas som regel ett permanent uppehŒllstillstŒnd redan frŒn bšrjan om de avser att bosŠtta sig hŠr. I vissa fall, sŒsom exempelvis vid de sŒ kallade snabbanknytningsfallen, beviljas dock ett tidsbegrŠnsat uppehŒllstillstŒnd som efter en pršvotid omvandlas till ett permanent. Till snabbanknytningsfallen hŠnfšrs en person som Œberopar anknytning hit pŒ den grund att han/hon nyligen inlett ett fšrhŒllande till en i Sverige bosatt person. Vidare kan tillŠggas att tredjelandsmedborgaren mŒste ansška om uppehŒllstillstŒnd fšre inresan i landet.

€ven vad gŠller avvisningsproblematiken skiljer sig reglerna Œt mellan de olika personkategorierna. Sammanfattningsvis kan sŠgas att det Šr svŒrare att avvisa en EU/EES- medborgare Šn en tredjelandsmedborgare eftersom avvisningen under alla omstŠndigheter mŒste vara i šverensstŠmmelse med de inom EG-rŠtten tillŒtna begrŠnsningarna av den fria ršrligheten av personer.

(3)

Fšrord

Jag skulle vilja framfšra ett varmt tack till de som har hjŠlpt mig under uppsatsskrivandets gŒng. Fšrst och frŠmst skulle jag vilja tacka fšr det vŠnliga bemštande och den hjŠlp jag har fŒtt frŒn personalen pŒ Statens Invandrarverk i Gšteborg och dŒ speciellt Gunilla Dšrner- Buskas och Margareta Dahlquist som har gett mig vŠrdefull information, tips och idŽer.

Ett stort tack vill jag ge Šven till min handledare professor Lotta Vahlne-WesterhŠll pŒ Juridiska institutionen.

(4)

1. INLEDNING... 6

1.1 BAKGRUND... 6

1.2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 6

1.3 AVGR€NSNINGAR... 7

1.4. METOD OCH MATERIAL... 7

1.5 UPPSATSENS DISPOSITION... 7

1.6 F…RKORTNINGAR OCH ANV€NDA TERMER... 7

2. HISTORIK OCH ALLM€NT OM DEN SVENSKA UTL€NNINGSLAGSTIFTNINGEN... 8

3. EG-R€TTEN OCH PERSONERS FRIA R…RLIGHET... 8

3.1 GRUNDL€GGANDE BEGREPP INOM EG-R€TTEN... 8

3.2 FRI R…RLIGHET AV PERSONER INOM EU ... 9

3.2.1 AllmŠnt om fri ršrlighet av personer ... 9

3.2.1.1 Definition av arbetstagarbegreppet ... 9

3.2.1.2 Arbetstagarens rŠttigheter och medlemsstaternas skyldigheter ... 11

3.2.1.3 Arbetstagarens familj... 12

3.2.1.4 RŠtten fšr arbetstagare att stanna kvar i vŠrdlandet ... 12

3.2.2 EtableringsrŠtt och tillhandahŒllare/mottagare av tjŠnster ... 13

3.2.3 Fri ršrlighet fšr icke-yrkesverksamma ... 14

3.3 UNDANTAGEN FR•N DEN FRIA R…RLIGHETEN... 14

3.3.1 BegrŠnsningar med hŠnsyn till allmŠn ordning, sŠkerhet och folkhŠlsa ... 15

3.3.2 Offentlig tjŠnst... 16

4 UPPEH•LLSTILLST•ND F…R EU/EES-MEDBORGARE ... 17

4.1 ALLM€NT OM UPPEH•LLSTILLST•ND F…R EU/EES-MEDBORGARE OCH DERAS ANH…RIGA... 17

4.1.1 EU/EES-medborgares rŠttighet till uppehŒllstillstŒnd ... 17

4.1.2 Vilka EU/EES-medborgare har rŠtt till uppehŒllstillstŒnd?... 18

4.1.3 EU/EES-medborgares anhšrigas rŠtt till uppehŒllstillstŒnd... 20

4.2 •TERKALLELSE AV UPPEH•LLSTILLST•ND F…R EU/EES-MEDBORGARE... 22

5 UPPEH•LLSTILLST•ND F…R TREDJELANDSMEDBORGARE ... 22

5.1 UPPEH•LLSTILLST•ND F…RE INRESAN... 22

5.2 PERMANENT ELLER TIDSBEGR€NSAT UPPEH•LLSTILLST•ND? ... 23

5.3 VILKA TREDJELANDSMEDBORGARE KAN F• UPPEH•LLSTILLST•ND? ... 24

5.3.1 Anhšrigkretsen och uppskjuten invandringspršvning... 25

5.3.1.1 HandlŠggning vid uppskjuten invandringspršvning ... 26

5.3.1.2 UtlŠnningen skapar ny anknytning genom nytt fšrhŒllande ... 28

5.3.2 FamiljeŒterfšreningsfall... 28

5.3.3 Annan sŠrskild anknytning eller humanitŠra skŠl... 29

5.3.4 Arbetskraft och egna fšretagare m.fl. ... 29

5.3.5 Vandelskravet... 30

6. AVVISNING ... 31

6.1 ALLM€NT OM AVVISNING... 31

6.1.1 De formella avvisningsgrunderna fšr tredjelandsmedborgare... 32

6.1.2 De formella avvisningsgrunderna fšr EU/EES-medborgare... 33

6.1.3 De materiella avvisningsgrunderna fšr tredjelandsmedborgare... 33

6.1.4 De materiella avvisningsgrunderna fšr EU/EES-medborgare ...34

7. J€MF…RELSE AV REGLERNA OM UPPEH•LLSTILLST•ND OCH AVVISNING MELLAN EU/EES-MEDBORGARE OCH TREDJELANDSMEDBORGARE... 35

7.1 LIKHETER OCH OLIKHETER VAD G€LLER REGLERNA OM UPPEH•LLSTILLST•ND... 35

7.1.1 AllmŠnt om uppehŒllstillstŒnd fšr de bŒda regelsystemen... 35

7.1.2 UppehŒllstillstŒnd fšre eller efter inresan... 38

7.1.3 Skštsamhetskravet... 38

7.1.4 Anhšriga till de bŒda medborgartyperna ... 39

7.2 AVVISNING AV EU/EES-MEDBORGARE J€MF…RT MED TREDJELANDSMEDBORGARE... 40

8. DISKUSSION OCH AVSLUTANDE SYNPUNKTER ... 41

(5)

9. K€LLF…RTECKNING ... 44

(6)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

F ro m den 1 januari 1995 intrŠdde Sverige som medlem i EU. Gemenskapsreglerna om bland annat den fria ršrligheten fšr personer švertogs dock redan i och med Sveriges anslutning till EES-avtalet.1 Detta har inneburit stora mšjligheter fšr sŒvŠl oss svenskar som švriga europŽer att kunna cirkulera fritt inom medlemsstaterna.

Fšr att fŒ tillgŒng till EG:s arbetsmarknad behšver en medborgare i ett EG- eller EFTA-land inte nŒgot arbetstillstŒnd. IstŠllet beviljas uppehŒllstillstŒnd fšr personen och dennes familj sŒ snart en anstŠllning erhŒllits.2 Motsvarande uppehŒllstillstŒndsregler finns ocksŒ fšr bland annat egenfšretagare och personer som erbjuder tjŠnster. Att tredjelandsmedborgare, d v s personer frŒn lŠnder utanfšr EG och EFTA, inte behandlas pŒ detta fšrmŒnliga sŠtt Šr en konsekvens av att den fria arbetsmarknaden Šr en intern angelŠgenhet inom unionen.

FšrŠndringarna i arbetskraftens ršrlighet har dock inte blivit sŒ stora som fšrvŠntades fšre anslutningen till EES-avtalet. Det har visat sig att migrationsstršmmarna totalt varit i stort sett ofšrŠndrade sedan bšrjan av 1970-talet. •r 1990 uppgick exempelvis antalet personer som var medborgare i en EG-stat, men sysselsatta i en annan, till totalt cirka 2 miljoner. Denna siffra motsvarar mindre Šn 2 % av den totala arbetskraften i EG. Sammanfattningsvis kan sŠgas att antalet personer inom EG som utnyttjar mšjligheten med den fria ršrligheten inom EG:s arbetsmarknad Šr en liten andel i fšrhŒllande till hela befolkningen.3

1.2 Syfte och problemformulering

Ett av EG:s huvudsyften Šr inrŠttandet av en inre marknad. PŒ denna marknad skall det rŒda fri ršrlighet fšr bland annat personer. MŒlsŠttningen Šr att uppnŒ fri ršrlighet fšr fšrvŠrvsverksamma personer, d v s en gemensam arbetsmarknad.4 Reglerna Šr dock som tidigare sagts endast tillŠmpliga pŒ medborgarna inom unionen. Fšr att erhŒlla en bild av hur EU fšrhŒller sig till stater och medborgare utanfšr gemenskapen skall jag i denna uppsats jŠmfšra de svenska reglerna om uppehŒllstillstŒnd och avvisning som gŠller fšr tredjelandsmedborgare med de regler som gŠller fšr EU/EES-medborgare. Jag Šmnar endast beršra de regler i utlŠnningslagstiftningen som jag anser vara av sŠrskilt intresse fšr denna frŒgestŠllning. Vidare skall jag sammanfatta och belysa gŠllande rŠtt pŒ omrŒdet och dessutom ge en bild av vilka fšr- och nackdelar reglerna har i praktiken.

1 WikrŽn & Sandesjš, 1995, s. 26

2 WikrŽn & Sandesjš, 1995, s. 28

3 SOU 1993:115, s. 553

4 SOU 1993:115, s. 168

(7)

1.3 AvgrŠnsningar

Uppsatsen har begrŠnsats i den meningen att den inte huvudsakligen skall behandla de allmŠnna EG-reglerna om den fria ršrligheten fšr personer. P g a Sveriges EU-medlemskap Šr gemenskapsrŠtten dock en del av den svenska rŠtten och ingŒr dŠrfšr, precis som inom švriga rŠttsomrŒden, i den svenska utlŠnningslagstiftningen. Fšr att kunna redogšra fšr gŠllande rŠtt inom omrŒdet fšr uppehŒllstillstŒnd och avvisning Šr det dŠrfšr nšdvŠndigt att redogšra fšr de grundlŠggande EG-rŠttsliga principerna pŒ omrŒdet.

Reglerna fšr asylsškande kommer inte heller att behandlas i annan omfattning Šn vad som Šr nšdvŠndigt fšr att ge en heltŠckande bild av den gŠllande utlŠnningslagstiftningen. IstŠllet lŠggs tonvikten i uppsatsen pŒ de regler om uppehŒllstillstŒnd och avvisning som gŠller fšr švriga utlŠnningar som kommer till Sverige.

1.4. Metod och material

En praktisk juridisk metod anvŠnds i denna uppsats i den bemŠrkelsen att rŠttsvetenskapligt material i form av fšrarbeten, rŠttsfall frŒn Statens Invandrarverk, UtlŠnningsnŠmnden och EG-domstolen och Šven annan litteratur inhŠmtas och studeras. Jag har ocksŒ anvŠnt mig av intervjuer med yrkesverksamma jurister och andra beslutsfattare pŒ Statens Invandrarverk.

1.5 Uppsatsens disposition

Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att ges till den nuvarande utlŠnningslagstiftningen samt en allmŠn redogšrelse fšr EG-rŠtten och den fria ršrligheten fšr personer. DŠrefter behandlas de olika typer av uppehŒllstillstŒnd som finns i Sverige samt de allmŠnna fšrutsŠttningarna fšr att uppehŒllstillstŒnd skall beviljas dels fšr EU/EES- medborgarna och dels fšr švriga medborgare. €ven avvisningsproblematiken behandlas.

DŠrefter analyseras likheter och olikheter mellan de tvŒ olika regelsystemen. Uppsatsen avslutas med en diskussion av analysresultaten dŠr avslutande synpunkter presenteras.

1.6 Fšrkortningar och anvŠnda termer

Med tredjelandsmedborgare menas en person som Šr medborgare i ett land utanfšr EG och EES-avtalets omrŒde. Detta eftersom Šven medborgare frŒn EES-lŠnderna omfattas av reglerna om den fria ršrligheten fšr personer.

(8)

2. Historik och allmŠnt om den svenska utlŠnningslagstiftningen

Sverige fick sin fšrsta utlŠnningslag efter fšrsta vŠrldskriget. Fram till denna tidpunkt fanns det i stort sett inga inskrŠnkningar i utlŠnningars rŠtt till in- och utresa och uppehŒll i landet.

Det krŠvdes sŒledes varken pass, visum eller uppehŒllstillstŒnd. Den nya lagen gjorde det mšjligt att avvisa och utvisa kriminella personer som šnskade resa in i vŒrt land.

Under senare tid har denna lag ersatts av nya upplagor, vilka i sin tur har ersatts av den nu gŠllande utlŠnningslagen, UtlL, (1989:529) som kompletteras av tillŠmpningsfšreskrifter i UtlŠnningsfšrordningen, UtlF, (1989:547). UtlŠnningslagstiftningens syfte Šr, sŒsom tidigare, att hindra kriminella personers vistelse i riket och dessutom att mšjliggšra kontroll šver invandringen fšr att pŒ sŒ sŠtt skydda den svenska arbetsmarknaden

Dagens utlŠnningslagstiftning bestŒr av tvŒ kategorier av regler. Fšr det fšrsta regleras utlŠnningars rŠtt till inresa och vistelse i landet, d v s innehav av pass, visering, uppehŒllstillstŒnd och arbetstillstŒnd. Vad gŠller kravet pŒ passinnehav gŠller sŒsom huvudregel att en utlŠnning som reser in i eller vistas i landet skall ha pass. Detta krav pŒ passinnehav gŠller dock som bekant inte fšr nordiska medborgare som reser hit direkt ifrŒn ett nordiskt land och inte heller fšr utlŠnningar som har beviljats permanent uppehŒllstillstŒnd.

Visering Šr ett tillstŒnd att resa in i och vistas i landet under en viss kortare tid, vilket i regel brukar ršra sig om maximalt tre mŒnader. Viseringskravet gŠller fšr de personer som inte har uppehŒllstillstŒnd eller Šr nordiska medborgare och dessutom Šr ett stort antal lŠnder undantagna frŒn detta krav. Detta medfšr att viseringstvŒnget i praktiken har en begrŠnsad omfattning.5 UppehŒllstillstŒnd, som denna uppsats skall behandla, innebŠr tillstŒnd att resa in i och vistas i landet antingen under en viss tid eller utan tidsbegrŠnsning. En utlŠnning som vistas i landet i mer Šn tre mŒnader skall ha uppehŒllstillstŒnd om han inte Šr nordisk medborgare.

Fšr det andra regleras i utlŠnningslagstiftningen fšrutsŠttningarna fšr att en utlŠnning skall kunna avlŠgsnas ur landet genom antingen avvisning eller utvisning.6

Statens Invandrarverk, nedan kallat SIV, Šr den centrala utlŠnningsmyndigheten som skall verka fšr att handlŠggningen av Šrenden enligt utlŠnnings- och medborgarskapslagstiftningen Šr rŠttssŠker och effektiv. SIV beslutar bland annat i Šrenden om uppehŒllstillstŒnd och avvisning. SIV:s beslut om avvisning och utvisning kan šverklagas till UtlŠnningsnŠmnden, som sŒledes Šr hšgsta instans fšr rŠttstillŠmpningen inom utlŠnningslagstiftningen.7

3. EG-rŠtten och personers fria ršrlighet

3.1 GrundlŠggande begreppinom EG-rŠtten

Fšr att fŒ en šverblick šver EG-rŠtten Šr det nšdvŠndigt att fšrstŒ den grundlŠggande terminologin. I detta kapitel fšljer dŠrfšr en kort presentation av denna.

5 WikrŽn och Sandesjš, 1995, s. 52

6 Stršmberg, H, 1995, s. 96ff

7 SOU 1997:152, s. 60f

(9)

EG-rŠtten bestŒr av primŠra och sekundŠra rŠttskŠllor. Till de primŠra hŠnfšrs de grundlŠggande fšrdragen varav det viktigaste Šr Romfšrdraget. De sekundŠra rŠttskŠllorna omfattar den rŠttsbildning som EG:s institutioner utfŠrdat, t e x fšrordningar och direktiv.

Fšrordningarna Šr allmŠnt giltiga och till alla delar bindande och direkt tillŠmpliga i alla medlemsstater. Fšrordningarna har i regel direkt effekt, d v s de skapar rŠttigheter och skyldigheter fšr enskilda och fšretag. Dessa rŠttigheter och skyldigheter kan Œberopas direkt infšr de nationella myndigheterna. Direktiven dŠremot riktar sig till medlemsstaterna och alltsŒ inte till enskilda. Ett direktiv fšreskriver det resultat som varje medlemsstat skall fšrverkliga inom ramen fšr den nationella rŠttsordningen, men šverlŒter Œt medlemsstaterna att sjŠlva bestŠmma form och tillvŠgagŒngssŠtt fšr genomfšrandet. Fšrutom de grundlŠggande bestŠmmelserna i unionsfšrdraget gŠller sŒledes bŒde EG:s fšrdrag och fšrordningar som svensk rŠtt. Vad gŠller direktiven gŠller de som svensk rŠtt fšrst efter att de har implementerats. Direktiven mŒste sŒledes šverfšras till nationella regler, vanligtvis lagstiftning, fšr att vara giltiga i Sverige. Finns det dock redan svenska regler som uppfyller direktivens mŒlsŠttning behšvs dock inga sŠrskilda ŒtgŠrder.8

3.2 Fri ršrlighet av personer inom EU

3.2.1 AllmŠnt om fri ršrlighet av personer

Den fria ršrligheten inom EU Šr en av de viktigaste principerna i EG-rŠtten. Den fria ršrligheten innebŠr att varor, tjŠnster, kapital och personer skall kunna fšrflyttas fritt šver grŠnserna inom hela EU-omrŒdet och att gemenskapen skall verka fšr att avskaffa hindren fšr att underlŠtta denna ršrlighet. Eftersom denna uppsats behandlar uppehŒllstillstŒnd och avvisning redogšrs endast fšr den fria ršrligheten fšr personer.

RŠtten fšr medborgarna i medlemsstaterna att arbeta som arbetstagare och att bedriva sjŠlvstŠndig fšrvŠrvsverksamhet i samtliga medlemsstater omfattar rŠtten att resa in i och vistats i den medlemsstat dŠr man šnskar arbeta eller utšva sin fšrvŠrvsverksamhet. Principen om den fria ršrligheten fastslŒs i Romfšrdraget. Artiklarna 39-42 behandlar arbetstagare och artiklarna 43-48 egenfšretagare. Friheten att tillhandahŒlla eller utfšra tjŠnster regleras i artiklarna 49-55. Den fria ršrligheten fšr personer Šr en i princip okrŠnkbar huvudregel som har tolkats mycket extensivt och generšst av EG-domstolen, medan undantag har givits snŠvast mšjliga tolkning.9 Huvudregeln kan dock begrŠnsas bland annat med hŠnsyn till allmŠn ordning, sŠkerhet och hŠlsa, vilket framgŒr av Romfšrdragets artikel 39(3) och artikel 46.

3.2.1.1 Definition av arbetstagarbegreppet

Den kanske viktigaste av rŠttsakterna inom omrŒdet fri ršrlighet fšr personer och dŒ sŠrskilt arbetstagare Šr fšrordning 1612/68. I fšrordningen ges ingen definition av begreppet arbetstagare. Det framgŒr dock av EG-domstolens praxis vilka kriterier som skall vara uppfyllda fšr att en person skall hŠnfšras till arbetstagarkategorin.

8 Nystršm, B, 1995, s. 35

9 Bernitz, U, 1997, s. 76

(10)

EG-domstolen har fastslagit att ordet arbetstagare Šr ett gemenskapsrŠttsligt begrepp som inte fŒr definieras olika i de olika medlemsstaternas lagstiftning. Detta eftersom det Šr viktigt att det finns en enhetlig rŠttstillŠmpning pŒ ett sŒ viktigt omrŒde som den fria ršrligheten. Det bšr hŠr poŠngteras att den EG-rŠttsliga definitionen av arbetstagare varierar beroende pŒ i vilket sammanhang den upptrŠder. Begreppet kan sŒledes ha olika betydelse inom olika rŠttsomrŒden inom EG-rŠtten. Vad gŠller innebšrden av den fria ršrligheten har domstolen i sin praxis hŠvdat att begreppet arbetstagare skall tolkas vidstrŠckt.

Domstolen har definierat arbetstagare utifrŒn de objektiva kriterier som utmŠrker ett anstŠllningsfšrhŒllande genom hŠnvisning till de beršrda personernas rŠttigheter och skyldigheter.10 Det Šr sŒledes i detta sammanhang ovŠsentligt vilken typ av rŠttsligt fšrhŒllande som fšreligger mellan arbetstagaren och arbetsgivaren och ocksŒ inom vilket sysselsŠttningsomrŒde arbetstagaren Šr anstŠlld.11 Vad krŠvs dŒ fšr att en person skall anses vara en arbetstagare?

Fšr det fšrsta skall personen utfšra tjŠnster.

Dessa tjŠnster skall fšr det andra utfšras under viss tidsrymd och fšr det tredje ske under annans ledning och fšr annans rŠkning.

Arbetet skall fšr det fjŠrde ske mot vederlag, d v s lšn och

slutligen skall arbetet innebŠra nŒgon form av ekonomisk verksamhet.12

Det Šr i detta sammanhang viktigt att poŠngtera att arbetstagaren mŒste vara medborgare i en medlemsstat fšr att kunna uppfylla villkoren.13 Begreppet arbetstagare omfattar inte bara dem som fšr tillfŠllet har en anstŠllning utan Šven dem som efter att ha fšrlorat sitt jobb, exempelvis p g a sjukdom, olycksfall eller ofrivillig arbetslšshet, har mšjlighet att ta ett nytt.14 Detta Šr en konsekvens av att begreppet skall tolkas vidstrŠckt. €ven personer som utfšr olika typer av anstŠllningar, sŒsom t e x deltidarbete, tidsbegrŠnsat arbete och sŠsongsarbete, omfattas av arbetstagarbegreppet. Det kan dock enligt EG-domstolen fšreligga problem vid faststŠllandet av i vilken omfattning en person mŒste arbeta fšr att han skall kunna anses som en arbetstagare i Romfšrdragets mening. Denna problematik har bland annat bedšmts i fall dŒ personer varit deltidsanstŠllda eller mottagit understšd i olika former. EG-domstolen har dragit grŠnsen vid att krŠva att anstŠllningen Šr faktisk och reell och dŠrfšr ršr en ekonomisk verksamhet. 15 Det avgšrande Šr sŒledes att man kan tala om en faktisk och verklig syssla som inte Šr av sŒ ringa omfattning att den kan betraktas som rent marginell eller av underordnad betydelse. Exempelvis omfattas praktikanter, deltidsarbetande och au pair av arbetstagarbegreppet.16 Vad gŠller deltidsarbete fŒr arbetet dock inte vara av alltfšr ringa omfattning, t e x nŒgra timmar per vecka.

10 MŒl 66/85 Lawrie-Blum,

11 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap 2.4.

12 WesterhŠll, L., s. 213f

13 Steiner & Woods, 1998, s. 277

14 MŒl 75/63 Hoekstra v. BBDA

15T o m utšvandet av sport t e x tŠvlingscykling kan utgšra en ekonomisk aktivitet enligt EG-rŠtten. MŒl 53/81 Levin, MŒl 139/85 Kempf v Staatssecretaris van Justitie och mŒl 36/74 Walrave och Koch

16 WesterhŠll, L. s. 213f & MŒl 53/81Levin v. Staatssecretaris van Justitie & SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap. 1.5

(11)

Lšnen Šr, som sagt, ett kriterium fšr att nŒgon skall anses vara en arbetstagare. Det finns dock inget som utesluter att en person omfattas av arbetstagarbegreppet trots att lšnen Šr lŠgre Šn vad som anses vara existensminimum i vŠrdlandet. €r det sŒ att personens verksamhet dock endast Šr marginell och alltsŒ av underordnad betydelse kan konsekvensen bli att han/hon inte bedšms som en arbetstagare.17

Undantagsvis kan Šven studenter anses som arbetstagare. Den som efter fšrvŠrvsarbete i en medlemsstat bedriver studier vid ett universitet, vilka leder till yrkesbehšrighet i landet, kan anses som arbetstagare under fšrutsŠttning att det finns ett samband mellan det tidigare fšrvŠrvsarbetandet och universitetsstudierna.18

3.2.1.2 Arbetstagarens rŠttigheter och medlemsstaternas skyldigheter

Nedan fšljer en redogšrelse fšr de regler som gŠller fšr arbetstagare inom unionen. Den viktigaste primŠra rŠttskŠllan ršrande fri ršrlighet fšr arbetstagare Šr Romfšrdragets artikel 39. Artikel 39 har direkt effekt vilket innebŠr att den ger enskilda personer och fšretag rŠttigheter som skall tillŠmpas direkt av de nationella domstolarna och myndigheterna. Den fria ršrligheten innebŠr att Óall diskriminering av arbetstagare frŒn medlemsstaterna pŒ grund av nationalitet skall avskaffas vad gŠller anstŠllning, lšn och švriga arbets- och anstŠllningsvillkorÓ. Detta framgŒr av artikel 6. Med stšd av artikel 39 har det utfŠrdats ett antal fšrordningar och direktiv. Detta har skett i syfte att precisera artikeln och att ge ytterligare anvisningar till hur icke-diskrimineringskravet skall tillŠmpas. Dessa rŠttsakter reglerar olika omrŒden av den fria ršrligheten.

Sammanfattningsvis kan sŠgas att arbetstagarens rŠttigheter vad gŠller den fria ršrligheten innefattar rŠtt att sška arbete i annan medlemsstat,19 att anta faktiska erbjudanden om anstŠllning,20 att fšrflytta sig fritt inom medlemsstaterna fšr detta ŠndamŒl, uppehŒlla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anstŠllning dŠr i šverensstŠmmelse med de lagar och fšrordningar som gŠller fšr medborgare i den staten, och rŠtt att stanna kvar inom en medlemsstat pŒ sŠrskilt faststŠllda villkor efter att en anstŠllning har upphšrt.

Fšr att garantera mšjligheten fšr medborgarna att ršra sig fritt inom medlemsstaternas territorium har direktiv 68/360 antagits. Medlemsstaterna Šr, enligt direktivet, skyldiga att avskaffa eventuella restriktioner fšr fšrflyttning och bosŠttning fšr medborgarna och deras familjemedlemmar. Medlemsstaterna skall ge medborgarna rŠtt att lŠmna territoriet fšr att ta anstŠllning pŒ annan medlemsstats territorium. Fšr att kunna resa in i en annan medlemsstats territorium skall det rŠcka med ett giltigt identitetskort eller pass. Dessutom har medborgarna

17 MŒl 197/86 Steven Brown

18 MŒl 39/86 Sylvie Lair

19 Denna rŠttighet framgŒr visserligen inte av fšrdragstexten, men har intolkats av EG-domstolen i mŒlet 48/75 Royer.

20 EG-domstolen har vad gŠller denna rŠttighet uttalat att personen inte behšver ha erhŒllit ett reellt anstŠllningsanbud.

(12)

rŠtt till uppehŒllstillstŒnd i vŠrdlandet enbart mot uppvisande av inresedokument och en bekrŠftelse eller ett intyg frŒn arbetsgivaren. 21

3.2.1.3 Arbetstagarens familj

Enligt fšrordningen 1612/68 omfattas inte bara arbetstagaren sjŠlv av den fria ršrligheten utan ocksŒ dennes familj. Den rŠtt att bosŠtta sig och ta arbete som tillkommer familjemedlemmarna gŠller oavsett vilken nationalitet de har. Begreppet familj har givits en definition i fšrordning 1612/68. Familjen bestŒr fšr det fšrsta av arbetstagarens make/maka.

Endast lagligen gifta parter omfattas av begreppet. Sambor kan sŒledes inte jŠmstŠllas med makar. Det har dock av domstolen fastslagits att en medlemsstat som tillfšrsŠkrar vissa rŠttigheter till sambor som Šr medborgare i den egna staten inte kan vŠgra švriga medlemsstaters medborgare motsvarande rŠttigheter utan att gšra sig skyldiga till diskriminering.22 Domstolen har ocksŒ fastslagit att den omstŠndigheten att makarna lever Œtskilda och har fšr avsikt att skilja sig inte medfšr att ett Šktenskap anses upplšst. Ett Šktenskap kan sŒledes inte anses upplšst sŒ lŠnge det inte har skett av en behšrig myndighet.23 Fšr det andra bestŒr arbetstagarens familj sjŠlvklart ocksŒ av barn dels de som Šr under 21 Œr och dels de som annars Šr beroende av arbetstagarens eller dennes make/maka fšr sin fšrsšrjning. Begreppet beroende skall enligt domstolen tolkas utifrŒn den faktiska situationen, d v s huruvida arbetstagaren verkligen svarar fšr underhŒll till familjemedlemmen. HŠnsyn skall sŒledes inte tas till skŠlen fšr underhŒll eller mšjligheten fšr familjemedlemmen att sjŠlv fšrsšrja sig genom arbete.24

I familjebegreppet ingŒr ocksŒ fšr det tredje slŠktingar i nŠrmast fšregŒende led till arbetstagaren eller hans eller hennes make/maka sŒvida de Šr beroende av arbetstagaren eller dennes make/maka fšr sin fšrsšrjning.

3.2.1.4 RŠtten fšr arbetstagare att stanna kvar i vŠrdlandet

Den fria ršrligheten skulle ha en begrŠnsad betydelse fšr arbetstagaren om det inte fanns nŒgon mšjlighet att stanna kvar i vŠrdlandet efter det att anstŠllningen upphšrt. En arbetstagare har dŠrfšr rŠtt att tillsammans med sin familj stanna kvar i vŠrdlandet efter det att arbetstagaren har varit anstŠlld dŠr. Det finns tre mšjligheter att uppnŒ denna rŠtt. Fšr arbetstagare Šr fšrordning 1251/70 av betydelse i sammanhanget.25

21 Se nedan i kapitlet 4.1 om den svenska regleringen av uppehŒllstillstŒnd som Šr i šverensstŠmmelse med dessa EG-regler.

22 MŒl 59/85 Reed & Schermers et al, 1993,s. 487

23 MŒl 267/83 Diatta v. Land Berlin

24MŒl 316/85 Centre Public de lÕAide Sociale de Courcelles v. Lebon

25 Prop 1991/92:170 bilaga 10 s.12

(13)

Fšr det fšrsta kan arbetstagaren erhŒlla denna rŠtt om han har uppnŒtt den Œlder som enligt vŠrdlandet innebŠr pensionsŒlder och dessutom varit anstŠlld dŠr under de senaste tolv mŒnaderna och bott dŠr utan avbrott under mer Šn tre Œr. Dessutom finns det fšr det andra en rŠtt att stanna kvar om arbetstagaren, utan avbrott, bott inom vŠrdlandets territorium under mer Šn tvŒ Œr och dŠrefter har slutat sin anstŠllning dŠr p g a en bestŒende arbetsofšrmŒga.

Om arbetsofšrmŒgan Šr en fšljd av olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom som ger arbetstagaren rŠtt till pension frŒn en institution i vŠrdlandet skall inga villkor stŠllas pŒ bosŠttningens varaktighet. Slutligen kan arbetstagaren fŒ stanna kvar i vŠrdlandet efter anstŠllningens slut om han efter tre Œrs oavbruten anstŠllning och bosŠttning inom vŠrdlandet fŒr anstŠllning i en annan medlemsstat, men behŒller sin bostad i det tidigare vŠrdlandet.

RŠtten att stanna kvar tillkommer som sagt Šven arbetstagarens familj och rŠtten kvarstŒr dessutom fšr dem Šven efter arbetstagarens dšd.

3.2.2 EtableringsrŠtt och tillhandahŒllare/mottagare av tjŠnster

De grundlŠggande principerna vad gŠller den fria ršrligheten Šr huvudsakligen lika fšr de tre kategorier av personer som verkar pŒ den fria marknaden, d v s arbetstagare, egenfšretagare och tillhandahŒllare/mottagare av tjŠnster. Nedan fšljer en redogšrelse fšr de regler som Šr speciella fšr kategorin egenfšretagare och tillhandahŒllare/mottagare av tjŠnster.

RŠtten till etablering innefattar frihet fšr bŒde fysiska och juridiska personer att sŠtta upp och bedriva nŠringsverksamhet pŒ de villkor som vŠrdlandet uppstŠller fšr sina egna medborgare.

Etableringen kan ske i olika former, antingen fšretagsfšrvŠrv som innebŠr att ett fšretag helt eller delvis kšper aktierna i ett bolag i ett annat land eller, det som Šr vanligast fšrekommande nŠmligen, att etableringen sker genom bildande av utlŠndskt dotterbolag. En annan form som dock fšrekommer mindre ofta Šr att ett utlŠndskt fšretag utšvar verksamhet i ett annat land genom en filial.26

Reglerna om etableringsrŠtt i Romfšrdragets artiklar 43-48 bygger pŒ principen att det Šr fšrbjudet att diskriminera p g a nationalitet. Syftet med dessa regler Šr sŒledes att tillfšrsŠkra enskilda och fšretag i unionen lika mšjligheter att verka och etablera sig inom den gemensamma marknaden.27 Fšr att omfattas av reglerna om rŠtt att etablera sig som sjŠlvstŠndig fšretagare i en annan medlemsstat skall en person vara medborgare i nŒgon av medlemsstaterna. DŠremot uppstŠlls inte nŒgot sŒdant krav pŒ en person som endast šnskar sŠtta upp en filial, dotterbolag eller ett kontor i en annat medlemsland. NŠr ett fšretag frŒn ett tredje land har startat upp en verksamhet i en medlemsstat Šr det sŒledes fritt fram fšr detta att vidareutveckla sin verksamhet i ytterligare medlemsstater.

Fšr den kategori av personer som utfšr tjŠnster i annan medlemsstat gŠller motsvarande regel om diskrimineringsfšrbud, d v s i princip fŒr den som tillhandahŒller en tjŠnst i ett annat land utšva verksamheten pŒ samma sŠtt som vŠrdlandets egna medborgare. Detta fšljer av Romfšrdraget artikel 49. Att tillhandahŒlla tjŠnster Šr en sjŠlvstŠndig fšrvŠrvsverksamhet som normalt utfšrs mot betalning och dŠr antingen den som tillhandahŒller eller den som tar emot tjŠnsten passerar en grŠns. Friheten att etablera sig gŠller endast fšr EU-medborgare som tillhandahŒller tjŠnster till EU-medborgare bosatta i en annan medlemsstat. Detta hindrar dock inte att mottagaren av tjŠnsten uppsšker tillhandahŒllaren i dennes hemland. TjŠnster

26 Bernitz, U, 1997 s. 79

27 AllgŒrdh och Norberg, 1995, s.270

(14)

innefattar olika typer av tillfŠlliga uppdrag och prestationer sŒsom exempelvis service till turister. I och med att turister anses som mottagare av tjŠnster omfattas ocksŒ de av den fria ršrligheten av personer.28 Om en verksamhet dock fŒr en mer permanent form tillŠmpas istŠllet reglerna om etableringsrŠtt.29

Reglerna om etableringsrŠtt i Romfšrdragets artikel 43 har direkt effekt, vilket innebŠr att de kan Œberopas av enskilda personer eller fšretag direkt infšr de nationella domstolarna. SŒdan verksamhet som Šr fšrenad med myndighetsutšvning omfattas dock inte av bestŠmmelsen av etableringsrŠtt enligt artikel 45. Ytterligare undantag frŒn reglerna om etableringsrŠtten gŠller med hŠnsyn till allmŠn ordning, sŠkerhet och hŠlsa och innebŠr att nationella regler om sŠrskild behandling av utlŠndska medborgare kan godtas i dessa speciella fall (se kapitel 3.3).

3.2.3 Fri ršrlighet fšr icke-yrkesverksamma

Genom direktiv har den fria ršrligheten utvidgats till att omfatta inte bara yrkesverksamma, sŒsom exempelvis arbetstagare och egenfšretagare, utan ocksŒ icke ekonomiskt aktiva sŒsom de som upphšrt med sin yrkesverksamhet p g a pension,30 studenter31 och švriga32. Medlemsstaterna Šr sŒledes skyldiga att infšra en rŠtt fšr dessa personer att bosŠtta sig i den medlemsstat som de šnskar. FšrutsŠttningen fšr detta Šr dock att medborgaren omfattas av en heltŠckande sjukfšrsŠkring som gŠller i vŠrdlandet och dessutom har tillrŠckliga tillgŒngar fšr att inte ligga vŠrdstatens sociala system till last. Denna rŠtt till bosŠttning gŠller Šven fšr familjemedlemmar till dessa personer. Vad gŠller tillgŒngarna anses de tillrŠckliga om de šverstiger den nivŒ som vŠrdstaten beviljar sina egna medborgare i socialbidrag, d v s personen skall kunna leva pŒ en fšr vŠrdstaten normal standard. Det skall ocksŒ poŠngteras att det fšr studentens rŠtt till bosŠttning krŠvs att denne Šr inskriven vid en erkŠnd utbildningsanstalt i vŠrdlandet. Dessutom fŒr den studerandes och dennes familjs rŠtt till bosŠttning begrŠnsas till den tid som studierna pŒgŒr. Fšr švrigt innebŠr direktiven att dessa personer skall kunna erhŒlla ett bevis om sin rŠtt att vistas i landet, ett sŒ kallat uppehŒllsbevis.33

3.3 Undantagen frŒn den fria ršrligheten

En EU/EES-medborgare har sŒledes en avtalsenlig rŠtt att fŒ inresa och vistas i en annan medlemsstat. Den fria ršrligheten kan dock enligt Romfšrdraget begrŠnsas med hŠnsyn till tvŒ olika typfall. Det fšrsta undantaget Šr de s k ordre public-undantagen (d v s offentlig ordning), som ršr begrŠnsningar med hŠnsyn till allmŠn ordning, sŠkerhet och hŠlsa. Det andra undantaget Šr att bestŠmmelserna om den fria ršrligheten inte skall tillŠmpas pŒ anstŠllningar i

28 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap. 2.2

29 AllgŒrdh och Norberg, 1995, s 279

30 Direktiv 90/365

31 Direktiv 93/96/EEG

32 Direktiv 90/364/EEG

33 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap. 2.3

(15)

offentlig tjŠnst. Undantaget fšr offentlig tjŠnst kan sŠgas innebŠra ett erkŠnnande av att beršrda stater har ett relativt lŒngtgŒende ansprŒk pŒ nationell identitet.34

EG-domstolen preciserar i sin praxis innehŒllet i dessa begrepp. Domstolen har fastslagit att innebšrden av begrŠnsningarna kan variera mellan olika medlemsstater och frŒn en tid till annan och dŠrfšr mŒste det šverlŒtas pŒ medlemsstaterna att inom de ramar som domstolen drar upp sjŠlva bestŠmma i vilken utstrŠckning hŠnsyn skall tas. Enligt domstolen skall dock undantagen ges en relativt snŠv tolkning.35

3.3.1 BegrŠnsningar med hŠnsyn till allmŠn ordning, sŠkerhet och folkhŠlsa

Enligt artiklarna 39, 46 och 55 i Romfšrdraget och direktiv 64/221/EEG fŒr en medlemsstat avvika frŒn bestŠmmelserna om den fria ršrligheten fšr personer av hŠnsyn till allmŠn ordning, sŠkerhet eller hŠlsa. Direktivet Šr tillŠmpligt bŒde pŒ arbetstagare, egenfšretagare, tillhandahŒllare och mottagare av tjŠnster och deras familjemedlemmar. Personernas fria ršrlighet fŒr dock inte begrŠnsas mer Šn vad som Šr absolut nšdvŠndigt fšr att uppnŒ mŒlet att skydda ett legitimt intresse. I fšrsta hand skall mindre ingripande ŒtgŠrder fšr att skydda den allmŠnna ordningen vidtas.

Myndigheterna i vŠrdlandet har att i det enskilda fallet bedšma om en person inte uppfyller de kriterier som krŠvs fšr att denne skall tillŒtas inresa i landet, d v s att en begrŠnsning med hŠnsyn till allmŠn ordning och sŠkerhet Šr uppfylld. Denna pršvning skall grundas uteslutande pŒ personens eget uppfšrande. I EG-domstolens praxis har det fastslagits att hŠnsynen till sŠrskilda intressen i det enskilda fallet endast kan medfšra begrŠnsningar i den fria ršrligheten om det finns ett realistiskt och tillrŠckligt allvarligt hot mot ett av samhŠllets grundlŠggande intressen.36 En begrŠnsning av ršrligheten enbart av ekonomiska skŠl godtas sŒledes inte. Inte heller allmŠnpreventiva skŠl till att vŠgra en persons inresa i en medlemsstat accepteras.37 En medlemsstat fŒr sŒledes inte grunda ett beslut om avvisning eller utvisning pŒ omstŠndigheter som staten inte effektivt fšrsšker att begrŠnsa pŒ hemmaplan och bland sina egna medborgare. Av detta fšljer att det mŒste fšreligga ett Škta och genuint motiv fšr att en begrŠnsningen skall kunna ske.38 NŠr det gŠller allmŠn ordning och sŠkerhet bšr det poŠngteras att tidigare brottsdomar inte i sig kan anses vara en tillrŠcklig anledning fšr att hindra en persons inresa i landet. Tidigare domar fŒr sŒledes betydelse endast i undantagsfall och endast om de tyder pŒ ett personligt uppfšrande som anses som mycket allvarligt fšr den allmŠnna ordningen. Hotet skall sŒledes utgšra ett hot mot grundlŠggande samhŠllsintressen.39 Fšr att kunna begrŠnsa en EG-medborgares rŠtt till inresa och bosŠttning krŠvs det dŠrfšr att det skall ske en negativ prognos utifrŒn tidigare brottslighet. Om en person nyligen och vid ett flertal tillfŠllen gjort sig skyldig till brott utomlands kan det finnas anledning att anta att denne kommer att fortsŠtta med sin kriminalitet i Sverige. En person som har gjort sig skyldig till

34 RosŽn m.fl., 1993, s. 148

35 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap. 2.7

36 MŒl 67/74 Bonsignore & Prop 1991/92:170 s. 55.

37 WikrŽn och Sandesjš, 1995 s. 84 & MŒl 67/74 Bonsignore

38 Steiner and Woods, 1998, s. 334 och MŒl Adoui&Cornuaille 115/116/81

39 MŒl 67/74 Bonsignore & MŒl 30/77 Bouchereau

(16)

nŒgon enstaka dom, men som inte har en negativ prognos infšr framtiden, bšr inte komma ifrŒga fšr avvisning eller utvisning.40

Den fria ršrligheten kan vidare begrŠnsas med hŠnsyn till allmŠn hŠlsa. Sjukdomar som skulle kunna Šventyra den allmŠnna hŠlsan Šr t e x sjukdomar fšr vilka karantŠn Šr fšreskriven sŒsom tuberkulos, syfilis, andra infektionssjukdomar och smittsamma parasitsjukdomar. Vad gŠller sjukdomar och handikapp som skulle kunna hota den allmŠnna ordningen och sŠkerheten avses bland annat narkotikamissbruk, psykos, hallucinationer m.m.41 Dessa sjukdomar fŒr endast medfšra avvisning om de skulle intrŠffa fšre inresan till landet. Om de skulle intrŠffa efter inresan kan de sŒledes inte Œberopas som undantag frŒn den fria ršrligheten. Dessa sjukdomar fŒr inte heller utgšra grund fšr att vŠgra ett fšrnyat uppehŒllstillstŒnd. Det finns en stor mŠngd avgšranden pŒ omrŒdet, men sammanfattningsvis kan sŠgas att det krŠvs mycket starka skŠl fšr att vŠgra nŒgon inresa pŒ dessa grunder.42

3.3.2 Offentlig tjŠnst

Romfšrdragets artikel 39 innehŒller punkt 4 som Šr en vagt formulerad bestŠmmelse som skulle kunna medfšra ett stort tolkningsutrymme fšr medlemsstaterna. Domstolen har dŠrfšr varit noga med att begrŠnsa uttrycket offentlig tjŠnst till att gŠlla snŠvast mšjliga tillŠmpningsomrŒde. I domstolens praxis har det fastslagits att ÓanstŠlld i offentlig tjŠnstÓ omfattar de befattningar som direkt eller indirekt innefattar deltagande i den offentliga maktutšvningen som skall tillvarata statens eller andra offentliga myndigheters allmŠnna intressen. Det Šr sŒledes endast hšgre tjŠnster och fšrmansbefattningar som undantas.43 Detta eftersom det frŒn de personer som innehar dessa befattningar behšvs ett sŠrskilt fšrtroendefšrhŒllande gentemot staten och en šmsesidighet av rŠttigheter och skyldigheter.

Det Šr enligt domstolen utan betydelse vilken juridisk benŠmning som arbetsfšrhŒllandet har utan istŠllet tar domstolen fasta pŒ innehŒllet i anstŠllningsfšrhŒllandet.44 Vidare har domstolen fastslagit att undantaget endast Šr tillŠmpligt vid tilltrŠde till en anstŠllning, d v s regeln tillŒter inte diskriminerande villkor nŠr den offentliga tjŠnsten vŠl tilltrŠtts.45

Sammanfattningsvis kan sŠgas att artikelns tillŠmpningsomrŒde begrŠnsas till att gŠlla tjŠnster som innefattar en speciell lydnad och lojalitet gentemot staten. Det gŠller exempelvis hšgre tjŠnster i rŠttsvŠsendet, t e x domare och Œklagare torde hšra hit, och dessutom andra befattningar inom fšrvaltningen, polisen och fšrsvaret.46 DŠremot anses enligt EG-domstolen inte hšgstadielŠrare omfattas av de tjŠnster som fšrbehŒlles landets egna medborgare.47

40 Prop 1991/92:170, Bilaga 10, s. 16, 20

41 SOU1993:120 s 98

42 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap. 2.7

43 MŒlen 149/79 Kommissionen v. Belgien & 66/85 Lawrie-Blum & C-4/91 Bleis

44 Blainpain, R och Nystršm, B, s 107f

45 MŒl 152/73 Sotgiu v. Deutsche Bundespost & Steiner and Woods, 1998, s.297

46 Bernitz, U, 1997, s. 83 & Steiner and Woods, 1998, s. 298

47 WikrŽn och Sandesjš, 1995, s. 84

(17)

4 UppehŒllstillstŒnd fšr EU/EES-medborgare

4.1 AllmŠnt om uppehŒllstillstŒnd fšr EU/EES-medborgare och deras anhšriga

Det bšr observeras att Sverige efter sin anslutning till EU fortfarande Šr bundet av EES- avtalet, men nu i egenskap av EU-medlem. Detta medfšr att reglerna om den fria ršrligheten fšr personer dŠrfšr ocksŒ gŠller gentemot medborgarna i de EFTA-stater som kvarstŒr inom EES, d v s Norge, Island och Liechtenstein.48 Fšr de EU/EES-medborgare som šnskar vistas i Sverige gŠller sŒledes speciella och extra fšrmŒnliga regler jŠmfšrt med de regler som gŠller fšr tredjelandsmedborgare.

Det bšr poŠngteras att det fšr medborgare frŒn EU/EES-staterna och deras anhšriga krŠvs uppehŒllstillstŒnd fšr en vistelse som šverstiger tre mŒnader. En EU/EES-medborgare som har en anstŠllning eller som avser att utfšra annan verksamhet hŠr som inte fšrvŠntas pŒgŒ mer Šn tre mŒnader har sŒledes rŠtt att utan krav pŒ tillstŒnd resa in och visats hŠr under denna tid. Den uppehŒllstillstŒndsfria tiden pŒ tre mŒnader rŠknas alltid frŒn inresedagen till Sverige.

Tidigare vistelse i landet medfšr ingen annan bedšmning, se UtlF 3 kap. 2a¤. Detta innebŠr att en EU/EES-medborgare kan resa šver till exempelvis Norge šver dagen och sedan komma tillbaka hit fšr ytterligare en uppehŒllstillstŒndsfri tremŒnadersperiod. Det kan i praktiken vara svŒrt att avgšra hur lŠnge EU/EES-medborgarens vistelse i Sverige pŒgŒtt och dŠrmed ocksŒ nŠr krav pŒ uppehŒllstillstŒnd kan stŠllas. Detta eftersom en EU/EES-medborgarens pass inte fŒr in- eller utresestŠmplas.49 Vidare bšr det sŠgas att det inte stŠlls nŒgot krav pŒ arbetstillstŒnd pŒ EU/EES-medborgare och pŒ deras anhšriga, se 4 kap. 1¤ UtlF.50

De svenska reglerna om uppehŒllstillstŒnd finns att hŠmta dels i EG-rŠtten och dels i den svenska utlŠnningslagstiftningen. Den svenska utlŠnningslagstiftningen bestŒr av UtlŠnningslagen (UtlL) och UtlŠnningsfšrordningen (UtlF). Vad gŠller den svenska utlŠnningslagstiftningen bšr tillŠggas att med utlŠnning avses den som inte Šr svensk medborgare. Det Šr dock sŒ att Šven den som Šr statslšs omfattas av detta begrepp. Vidare betraktas den som har bŒde ett svenskt och ett utlŠndskt medborgarskap som svensk medborgare och alltsŒ inte som utlŠnning enligt utlŠnningslagstiftningen.51

4.1.1 EU/EES-medborgares rŠttighet till uppehŒllstillstŒnd

Den EG-rŠttsliga lagstiftningen pŒ omrŒdet fšr den fria ršrligheten har fšranlett nya bestŠmmelser inom den svenska utlŠnningslagstiftningen, bland annat i UtlF 3 kap. 5¤ ff.

Dessa bestŠmmelser reglerar rŠtten till uppehŒllstillstŒnd fšr EU/EES-medborgare.

48 SOU 1997:152 s 45 & Faktablad frŒn SIV om uppehŒllstillstŒnd fšr EU/EES-medborgare, 1999 s. 1.

EES-avtalet Šr sŒledes ett avtal mellan EU- och EFTA-lŠnder. Samtliga EU-stater och EFTA-lŠnder utom Schweiz omfattas av EES-avtalet. Fšljande lŠnder omfattas av EES-avtalet: Belgien, Danmark, Finland,

Grekland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Liechtenstein, NederlŠnderna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och …sterrike.

49 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap. 1.4

50 SOU 1997:152 s. 45f & Utrikesfšrvaltningens handbšcker, RŠttshandbok 1998:3 frŒn UD, s 111

51 Stršmberg, H. 1995, s. 104

(18)

En av grundtankarna med den fria ršrligheten Šr att medborgare inom EES-avtalet fritt skall kunna sška, erhŒlla och pŒbšrja arbete i andra medlemsstater utan att behšva fšrdršjas av nationella myndigheters kontroller eller administrativa ŒtgŠrder. Fšr EU/EES-medborgare gŠller dŠrfšr att de har rŠtt att fŒ uppehŒllstillstŒnd under fšrutsŠttning att vissa villkor Šr uppfyllda. De villkor som mŒste vara uppfyllda Šr att de kan uppvisa ett giltigt pass eller identitetskort och švriga handlingar som visar vad fšr sorts sysselsŠttning de avser att utfšra i landet. Fšr inresa krŠvs sŒledes endast att dessa villkor Šr uppfyllda. All annan kontroll, sŒsom exempelvis medelskontroll och frŒgor om syftet med resan, Šr sŒledes otillŒten och stridande mot den fria ršrligheten. €ven en sŒdan inresestŠmpel som normalt stŠmplas i utlŠnningars pass rŠknas som ett hinder mot den fria ršrligheten och bšr sŒledes undvikas i EU/EES-medborgares pass, se UtlF 5 kap. 4¤.52 Sammanfattningsvis kan dŠrfšr sŠgas att rŠtten att resa in och bosŠtta sig i en annan medlemsstat fšljer direkt av EG-rŠtten och att utfŠrdandet av speciella uppehŒllstillstŒnd har endast en beskrivande verkan av vad som egentligen redan framkommer av EG-rŠtten.53

4.1.2 Vilka EU/EES-medborgare har rŠtt till uppehŒllstillstŒnd?

Nedan fšljer en sammanfattning av de regler som finns i UtlF 3 kap. 5a¤ och som reglerar vilka EU/EES-medborgare som har rŠtt till uppehŒllstillstŒnd hŠr i landet och vad som i dessa fall krŠvs fšr att detta skall beviljas. De personer som omfattas av denna rŠtt Šr arbetstagare, egenfšretagare, tjŠnstemottagare/tjŠnstetillhandahŒllare, olika pensionŠrer, studenter, švriga samt anhšriga till dessa kategorier. Det bšr tillŠggas att det med anledning av en EU/EES- medborgares tillstŒndsansškan i regel inte krŠvs nŒgon sŠrskild utredning utan det rŠcker oftast med att dokumenten styrker tillhšrigheten till nŒgon av nedanstŒende kategorier fšr att ett tillstŒnd skall beviljas.54 En sŒdan tillstŒndspršvning, utan nŒgon sŠrskild utredning, kan nŠrmast liknas vid en formaliserad faktabedšmning.55

Fšr arbetstagare gŠller att de, nŠr anstŠllningstiden Šr ett Œr eller lŠngre, mot uppvisande av ett giltigt anstŠllningsbevis beviljas uppehŒllstillstŒnd fšr fem Œr.56 I de fall som anstŠllningstiden Šr kortare Šn ett Œr, men lŠngre tid Šn tre mŒnader, beviljas uppehŒllstillstŒndet endast fšr den tid som anstŠllningen varar.57 Av anstŠllningsbeviset skall framgŒ personuppgifter om den anstŠllde, anstŠllningstid och anstŠllningsvillkor. Dessutom skall beviset vara undertecknat av arbetsgivaren och Šven innehŒlla uppgifter om fšretagets namn, adress etc. Arbetstagarbegreppet skall i enlighet med EG-rŠtten tolkas extensivt (se avsnitt 3.2.1.1).

En EU/EES-medborgare skall pŒ samma villkor som en svensk medborgare kunna bilda, driva och utšva verksamhet som egenfšretagare hŠr i landet. Detta gŠller Šven agenturer, filialer och dotterbolag. Fšr egenfšretagare gŠller sŒsom fšr arbetstagare att de beviljas uppehŒllstillstŒnd under fem Œr om de kan styrka sin stŠllning som egenfšretagare. Detta skall ske genom en handling sŒsom ett registreringsbevis frŒn LŠnsstyrelsen eller PRV eller nŒgot

52 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap.1.2

53 WikrŽn och Sandesjš, 1995, s. 79-85 & MŒl 8/77 Connetta/Sagulo

54 RŠttshandbok UD 1998:3, s. 111.

55 Gunilla Dšhrner-Buskas & Margareta Dahlquist, SIV

56 Faktablad frŒn SIV, april 1999, s. 1

57 EG-direktivet 68/360, artikel 6 punkt 3. Denna sista regel Šr ett exempel pŒ en bestŠmmelse som av nŒgon anledning inte har inarbetats i UtlF, utan som istŠllet fšljer direkt av rŒdsdirektivet.

(19)

annat intyg (t e x F-skattesedel).58 Till denna handling skall Šven bifogas andra dokument som styrker stŠllningen sŒsom egenfšretagare t e x en marknadsplan.

UppehŒllstillstŒnd fšr en person som tillhandahŒller eller mottager tjŠnster skall beviljas fšr den tid som tjŠnsten utfšrs mot uppvisande av en handling som styrker tjŠnstefšrhŒllandet.

TjŠnster definieras inom EG-rŠtten som prestationer som i regel utfšrs mot ersŠttning, under en tidsbegrŠnsad tid och som inte ršr bestŠmmelserna om varor, kapital eller personer.

Exempel pŒ tjŠnster enligt EG-domstolen Šr turism och medicinsk behandling. En tjŠnstetillhandahŒllare respektive -mottagare skall uppvisa ett intyg frŒn mottagaren respektive tillhandahŒllaren av tjŠnsten. Exempel pŒ detta Šr en konsult som anlitas av ett fšretag fšr ett tillfŠlligt uppdrag eller en person som skall undergŒ sjukvŒrdsbehandling.

€ven pensionŠrer frŒn EU/EES kan i enlighet med UtlF 3 kap. 5a¤ erhŒlla uppehŒllstillstŒnd hŠr i landet. Gruppen pensionŠrer indelas i tre kategorier fšr vilka det till viss del gŠller olika villkor.

Den fšrsta gruppen Šr pensionerade egenfšretagare som bott och arbetat i Sverige.59 Den andra gruppen bestŒr av pensionerade arbetstagare som bott och arbetat i Sverige.60 Fšr bŒda kategorierna av pensionŠrer gŠller samma villkor. NŠr dessa egenfšretagare och arbetstagare har slutat sin verksamhet skall uppehŒllstillstŒnd beviljas dem fšr fem Œr. Efter denna tid fšrlŠngs tillstŒndet automatiskt fšrutsatt att de har uppnŒtt pensionsŒlder och att de har bedrivit verksamheten under det senaste Œret och dessutom bott i Sverige under de tre senaste Œren. Motsvarande regler gŠller fšr de egenfšretagare och arbetstagare som p g a arbetsofšrmŒga, olycksfall eller yrkessjukdom, som berŠttigar till svensk pension, inte har kunnat fortsŠtta sin verksamhet eller fšr den person som efter tre Œrs oavbruten verksamhet i Sverige har fortsatt sin verksamhet i annan medlemsstat, men har behŒllit sin bostad i Sverige och utnyttjat denna Œtminstone en gŒng i veckan, se UtlF 3 kap. 5a¤ 4st.

Fšr de pensionerade egenfšretagarna finns det dessutom en specialreglering. Innan pensionen fŒr dessa personer vistas utomlands under hšgst tre mŒnader om Œret eller fšr att gšra militŠrtjŠnstgšring utan att det pŒverkar rŠtten till uppehŒllstillstŒnd. Efter pensioneringen kan dock vistelsen i hemlandet vara under hšgst tvŒ Œr fšr att rŠtten till uppehŒllstillstŒnd i Sverige inte skall gŒ fšrlorad, se 3 kap. 5a¤ sista st. UtlF.

Den tredje gruppen av pensionŠrer Šr sŒdana egenfšretagare och arbetstagare som bott och arbetat utomlands, de sŒ kallade utlandspensionŠrerna, men som vid pensionen vill bosŠtta sig i Sverige. Denna grupp skall beviljas uppehŒllstillstŒnd i Sverige fšr fem Œr.61 Villkoren fšr att uppehŒllstillstŒndet skall beviljas Šr dock att de kan uppvisa intyg pŒ pension som Šr tillrŠcklig fšr uppehŠllet och att de har en heltŠckande gŠllande sjukfšrsŠkring. Med tillrŠckliga medel avses tillgŒngar som efter skatt motsvarar full svensk folkpension. Att personen erhŒller socialbidrag godtas inte. EES-medborgaren har Šven rŠtt till kommunalt bostadstillŠgg. Den gŠllande sjukfšrsŠkringen kan antingen bestŒ av en fšrsŠkring som de har i hemlandet eller ett intyg pŒ att de omfattas av den svenska sjukfšrsŠkringen. Fšr denna kategori av personer gŠller att en ompršvning kan ske efter tvŒ Œr om det skulle framkomma

58 Faktablad frŒn SIV, april 1999, s. 1

59 Denna grupp regleras inom EG-rŠtten av direktiv 75/34, som numera Šr inarbetad i UtlF 3 kap. 5a och b¤.

60 Fšr dessa pensionŠrer gŠller fšrordning EEG 1251/70 direkt som svensk lag eftersom dessa regler inte har inarbetats i den svenska lagen.

61 Detta ršr sŒdana egenfšretagare som UtlF 3 kap. 5a¤ 4st. inte Šr tillŠmpliga pŒ och sŒdana pensionerade arbetstagare som inte omfattas av EG-fšrordningen 1251/70.

(20)

omstŠndigheter som tyder pŒ att personen exempelvis erhŒller socialbidrag. Efter fem Œr skall dock tillstŒndet kunna fšrnyas enligt UtlF 3 kap. 5a¤ 5 st.

Fšr studenter gŠller att de beviljas uppehŒllstillstŒnd fšr utbildningstiden eller om det ršr sig om en utbildning som Šr lŠngre Šn ett Œr gŠller uppehŒllstillstŒndet fšr ett Œr i taget, se UtlF 3 kap. 5a¤ 6st.62 Studenterna mŒste dock visa upp bevis om att de Šr inskrivna vid en erkŠnd utbildningsanstalt hŠr i landet och en egen fšrsŠkran om att de har tillrŠckliga egna medel fšr sin fšrsšrjning utan att behšva socialhjŠlp. Dessutom krŠvs intyg om gŠllande sjukfšrsŠkring.

Krav pŒ en sŒdan sjukfšrsŠkring gŠller dock endast de som skall vara i Sverige i mindre Šn ett Œr och dŠrmed inte kommer att folkbokfšras hŠr. De studenter som skall vistas hŠr under en lŠngre period Šn ett Œr kommer dock att kunna skriva in sig hos allmŠn fšrsŠkringskassa, vilket medfšr att de omfattas av den svenska socialfšrsŠkringen. Studenten kan fšr att omfattas av EES-avtalet vara studerande vid gymnasieskola, hšgskola eller universitet, dŠremot inte vid grundskola. Det Šr Šven vŠrt att notera att studenten har rŠtt att deltidsarbeta under studietiden.63

Fšr švriga EES-medborgare, d vs den sŒ kallade restgruppen som inte tillhšr nŒgon av ovanstŒende kategorier, gŠller att de har rŠtt till uppehŒllstillstŒnd i Sverige. Detta beviljas normalt under en femŒrsperiod mot uppvisande av intyg om tillrŠckliga medel fšr fšrsšrjning (t e x pension eller fšrmšgenhet, dŠremot inte socialbidrag) och gŠllande sjukfšrsŠkring. Om det efter det att uppehŒllstillstŒnd beviljats visar sig att medlen fšr fšrsšrjningen inte Šr tillrŠckliga kan SIV ompršva detta beslut efter tvŒ Œr.64

4.1.3 EU/EES-medborgares anhšrigas rŠtt till uppehŒllstillstŒnd

De gemenskapsrŠttsliga reglerna om den fria ršrligheten fšr personer skulle ha liten praktisk betydelse fšr EU/EES-medborgaren om inte dennes familj ocksŒ kunde ršra sig fritt inom unionen. DŠrfšr finns det ocksŒ bestŠmmelser som reglerar vilka som tillhšr familjen och vad som krŠvs fšr att uppehŒllstillstŒnd skall kunna beviljas dem.

Fšr anhšriga till EES-medborgare, som inte sjŠlva omfattas av UtlF 3 kap. 5a¤ eller Šr nordbor, gŠller att de i enlighet med UtlF 3 kap. 5b¤ och oberoende av medborgarskap beviljas uppehŒllstillstŒnd i regel under fem Œr i samma omfattning som den person som de har anknytning till.65 De anhšriga till arbetstagare, egenfšretagare och tjŠnstetillhandahŒllare och -mottagare Šr make/maka, barn under 21 Œr eller Šldre barn som Šr beroende av fšrŠldrarna fšr sin fšrsšrjning, samt fšrŠldrarna till en av makarna som Šr beroende av dem fšr sin fšrsšrjning. De anhšriga skall uppvisa ett giltigt pass eller identitetskort samt slŠktskapsintyg eller intyg pŒ ett ekonomiskt beroendefšrhŒllande till EES-medborgaren, eller dennes make, fšr att erhŒlla denna rŠtt.66

Anhšriga till pensionerade egenfšretagare Šr samma personer som nŠmnts ovan. Detta gŠller ocksŒ fšr de anhšriga till egenfšretagare som pensionerats utomlands. UppehŒllstillstŒndet fšr

62 Studenter tillhšr kategorin Óicke ekonomiskt aktivaÓ fšr vilka direktivet 93/96/EEG gŠller.

63 SIV:s handbok om EES-Šrenden, 1999, kap. 1.8

64 Faktablad, SIV, april 1999, s. 1

65 SOU 1997:152 s.45

66 RŠttshandbok frŒn UD 1998:3

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :