2004-03-28
Rådslagsprocessen steg 1, 2002-2004
Bakgrund och syfte
GR:s tidigare ledningsgrupp för regional planering fick år 1998 i uppdrag av förbundsstyrelsen att utarbeta ett förslag till regionplan, inledningsvis beskriven som en ”regional översiktsplan” med tonvikt på den fysiska strukturen. Allteftersom arbetet framskred utvecklades uppdraget till att omfatta regional utveckling i en vidare bemärkelse, d v s till att ta fram någon form av ”regional utvecklingsplan”. Några konkreta direktiv för vad denna plan skulle omfatta gavs inte, ej heller för hur den skulle tas fram eller vilken form den skulle ges.
I och med uppdragets utvidgning från fysisk översiktsplan till en bredare utvecklingsplan involverades samtliga GR:s ledningsgrupper samt Business Region Göteborg (BRG) i arbetet.
Tidigare regionplaner, framtagna av GR och dess föregångsorganisationer, togs fram på traditionellt sätt av en arbetsgrupp under ledning av en politisk styrgrupp för att sedan remissbehandlas och bearbetas inför antagande. Dessa planer – framför allt de från 1963 och 1982 – har haft relativt begränsad betydelse för medlemskommunernas arbete. Mot bakgrund av detta ägnades inledningsvis mycket tid åt att diskutera formen för arbetet och då framför allt åt frågan om hur medlemskommunerna tydligare skulle involveras. Successivt växte tankar fram kring någon form av
”underifrånprocess” där medlemskommunernas förtroendevalda samt även intresseorganisationer m fl skulle involveras i ett tidigt skede av arbetet. Den process som utmynnade i rådslagen utvecklades vidare i dialog mellan förbundsstyrelsen och den tidigare ledningsgruppen för regional planering. Framför allt har styrelsekonferenserna åren 2001 och 2002 varit av stor betydelse. De formella besluten bakom processen är dock bitvis oklara. Vid GR:s styrelsekonferens år 2001 enades förbundsstyrelsen om bl a följande punkter för det fortsatta regionutvecklingsarbetet:
• En vision om det goda samhället skall vara kort, koncis, spetsig, provokativ samt lätt att kommunicera.
• Viktigt att kunna samlas kring en gemensam värdegrund utifrån begreppen medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft.
• Olika framgångsfaktorer definieras som underlag för en eller flera strategier för att uppnå det goda samhället.
• De olika ledningsgrupperna får i uppdrag att väga ihop mål för utvecklingen.
• Förankringsprocessen är viktig. Ledningsgruppen för regional planering får i uppdrag att planera och genomföra denna process i dialog med kommunerna.
• En kreativ genomförandeprocess och modet att genomföra åtgärder understryks
Inbjudan till rådslag
Våren 2002 presenterade dåvarande ledningsgruppen för regional planering en ”Inbjudan till rådslag” kring den regionala utvecklingsplaneringen. I ”Inbjudan” redovisades problem, åtgärder och målsättningar, som GR:s ledningsgrupper samt BRG inom sina respektive ansvarsområden såg som de viktigaste för regionens utveckling. ”Inbjudan” redovisades vid
styrelsekonferensen i april 2002.
Syftet med rådslagsprocessen formulerades i ”Inbjudan” med följande ord:
”Vi vill nu som ett första led i ett rådslag om regionplaneringen att Ni i kommunerna diskuterar såväl våra mer konkreta frågor och mål som de mer skissartade. Har vi fångat de viktigaste frågorna? Vad saknas? Är de några som Ni ser som mindre viktiga? Vilka bör utvecklas vidare?
Vi söker inte en förankring eller enkla ja- eller nej-svar utan en konstruktiv dialog. Dialogen ska utgöra grunden för den regionala utvecklingsplaneringen, som då verkligen blir ett resultat av medlemskommunernas engagemang och insikt om betydelsen av regionalt samarbete.”
Vad avser resultatet av rådslagen är följande citat ur ”Inbjudan” klarläggande:
”Vår förhoppning är att det ska växa fram en så långt möjligt gemensam insikt om den regionala planeringens betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder.”
Vid förbundsstyrelsens möte den 30 maj 2002 uppdrogs åt kansliet att successivt justera rådslagsmaterialet.
Genomförande
Den tidigare ledningsgruppen för regional planering ansvarade för rådslagen under 2002. Från och med 2003 har det politiska ansvaret för processen legat hos det nybildade ”Rådet för regional utveckling”. Rådet består av presidierna i GR:s fyra ledningsgrupper – samt två tjänstemän från BRG. Tjänstemannaansvaret har lyfts upp till förbudsdirektören.
Rådslagsprocessen inleddes våren 2002 dels med ”pilotrådslag” i Kungälv och SDN Tynnered1 i Göteborg, dels med kortare inledande rådslag i några kommuners kommunstyrelser.
Från hösten 2002 fram till februari 2004 har mer omfattande rådslag genomförts i samtliga medlemskommuner. Rådslagen har planerats av respektive kommun, i vissa fall mycket självständigt, i andra i samråd med GR. De har genomförts med kommunfullmäktige i elva kommuner och med kommunstyrelserna i två. Totalt har uppskattningsvis ca 600
kommunpolitiker deltagit. Vid några rådslag har även allmänheten deltagit. Flertalet rådslag har följt ett program där ansvariga politiker och tjänstemän från GR, inlett med att dels kort beskriva GR:s verksamhet och syftet med rådslagen, dels i korthet redogöra för innehållet i ”Inbjudan till rådslag”. Efter inledningen har deltagande politiker gruppvis diskuterat frågor som tagits upp – eller inte tagits upp – i rådslagsmaterialet. I vissa kommuner har diskussionerna varit mycket fria, i andra har de följt någon form av mall. Frågor som ”vad betyder GR för vår kommun och vad kan vår
kommun tillföra” GR har varit ett vanligt tema för diskussionerna. I
Göteborg ersattes gruppdiskussionerna av en diskussion i plenum. Resultat av rådslagen
De politiker och tjänstemän från GR som deltagit i rådslagen har klart fått intrycket att rådslagen varit mycket uppskattade. Ett rådslag avslutades från den deltagande kommunens sida med konstaterandet att ”mycket diskuterats
på kort tid och att rådslaget som arbetsform har varit bra”. Värt att notera
är att flera deltagare i det relativt korta rådslaget i Göteborg framhöll att de såg rådslaget som en första viktig insats i en dialog som måste
vidareutvecklas och fördjupas.
1
Inledningsvis övervägdes att genomföra rådslag med alla stadsdelsnämnder i Göteborg. I Göteborg beslöts dock att så inte skulle ske, varför rådslaget i Tynnered blev det enda i sitt slag.
Noteringar från rådslagen visar att de bidragit till att skapa ökad insikt hos allt fler om betydelsen av de regionala sambanden och det regionala samarbetet. Det senare kan exemplifieras med följande axplock: • Medlemskommunerna är beroende av varandra.
• Medlemskommunerna behöver regionen och regionen behöver varje enskild medlem.
• Vi skall samarbeta och komplettera varandra – inte konkurrera med varandra.
Det regionala samarbetet
Det regionala samarbetet och dess former har således ägnats stort intresse. Framförda förslag och synpunkter ligger i allt väsentligt i linje med vad som diskuterades på styrelsekonferensen i Hindås våren 2002. Tema för denna konferens var hur regionens politiker skall involveras mer i den regionala utvecklingen? Vilka hinder försvårar engagemanget i regionala frågor? Hur överbryggar vi dessa hinder?
Sakfrågor
Vad beträffar sakfrågor – ”politikområden” – har synpunkter framförts på i stort sett alla avsnitt i ”Inbjudan till rådslag”. Även andra områden har lyfts fram. Allt från övergripande regionala frågor till delregionala och lokala har diskuterats. Till de senare hör framför allt infrastruktursatsningar, som de enskilda kommunerna finner särskilt viktiga för egen del. Inget avsnitt och ingen fråga har bedömts som oväsentlig. Vissa frågor har dock givits större tyngd än andra.
Nedan listas i korthet de områden som framför allt framhållits som
regionala och därför bör hanteras av GR, BRG eller kanske andra regionala organisationer. Hit hör dels ”etablerade” regionfrågor som GR och BRG är djupt engagerade i, dels områden där liknande regionala insatser inte görs och därför efterlyses. ”Etablerade” områden som lyfts fram är:
¾ Kommunikationer och trafik. GR har en given roll vad gäller över-gripande infrastrukturfrågor. Bra kommunikationer är grundläggande för regionens expansion och tillgänglighet. Byggande och kollektiv-trafik måste gå hand i hand.
¾ Näringsliv och arbetsmarknad. Kommunerna inom GR är en gemensam arbetsmarknad och måste samarbeta vad avser bl a
konjunktursvängningar och förutsättningar för företagande, utbildning, personalförsörjning och kompetensutveckling.
¾ Utbildning. Fortsatt och fördjupat arbete inom ungdomsskolan samt vuxenutbildningen. Även högskolesamverkan lyfts fram för att höja kompetensnivån inför framtiden.
¾ Miljö. Frisk luft och vatten är de viktigaste frågorna. Den tätortsnära naturen ses som viktiga inslag i samhällsbilden.
Som regionalt viktiga pekas även följande områden ut: ¾ Regionens sociala struktur.
• De sociala klyftorna och deras geografiska polarisering är ett gemensamt bekymmer för GR:s samtliga medlemskommuner. Gemensamma krafttag måste till.
• Ökande utanförskap. Det minskade intresset för gemensamma frågor och samhällsfrågor i stort oroar.
• Trygghetsfrågor. Ett utvecklat socialt och polisiärt samarbete kring ungdomsfrågor efterlyses. Även behovet av samverkan för att öka beredskapen beträffande olika hotfrågor har lyfts fram.
¾ Bostäder. Bostadsbyggandet ses som en viktig regional fråga. Bostads-bristen kräver ökat byggande. Student- och ungdomsbostäder kan byggas i kranskommunerna. Finns förutsättningar för ett regionalt markexploateringsbolag?
¾ Handel. Externa handelsetableringars påverkan på tätorternas
utveckling. Regionen är ett gemensamt handelsområde och ett regionalt perspektiv krävs.
Sammanfattande bedömning
Kansliets sammanfattande bedömning är att den nu genomförda rådslags-rundan väl uppfyllt GR:s syften och ambitioner såsom de uttryckts i rådslagsmaterialet.
• Har vi fångat de viktigaste frågorna? – Förhoppningsvis i allt väsentligt. Några frågor har tillkommit. Inga har avfärdats.
• Har en så långt möjligt gemensam insikt vuxit fram om den regionala planeringens betydelse? – Av rådslagen framgår att de på
kommunfullmäktigenivå bidragit till att en gemensam insikt börjat växa fram.
• Kan ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder skönjas? – På denna punkt finns som kansliet ser det inte några entydiga svar men förutsättningar finns.
Kommentarer från kansliet
Rådslagen har genomförts på relativt likartade sätt i flertalet kommuner. Framför allt skiljer sig det korta rådslaget i Göteborg markant från dem i kranskommunerna. Bland de senare varierar graden av styrning påtagligt. I flertalet rådslag har deltagarna varit mycket fria att diskutera med
utgångspunkt från ”Inbjudan till rådslag”, i andra har de styrts upp av någon form av frågelista. Det senare innebär att rådslagen begränsats till dessa frågor vilket försvårar jämförbarheten. Frågor som av flera kommuner lyfts fram som mycket viktiga tas inte alls upp i andra och då främst i dem som styrts av konkreta frågelistor. Detta innebär att det för kansliet varit svårt att entydigt peka ut frågor som alla kommuner lyft fram. De frågor som listats ovan har dock lyfts fram i ett flertal rådslag, ingen dock i alla.
Resultatet från rådslagen har vidare genomgått ett antal ”sållningspro-cesser”. Olika tjänstemän – från GR eller i några fall från kommunen – har fört anteckningar vid rådslagen och gjort sina urval och sina tolkningar. Dessa anteckningar har sedan strukturerats av en tjänsteman på GR för att bli jämförbara. Detta innebär att den slutliga sammanställningen bygger på ett antal tolkningar av vad som sades vid rådslaget. Många likartade synpunkter har vid struktureringen förts samman till en punkt, vilket innebär att nyanser och gradskillnader försvunnit.
Styrelsekonferensen våren 2003
Fyra målområden för det fortsatta arbetet
Vid styrelsekonferensen våren 2003 redovisades en sammanfattning av de då genomförda nio rådslagen. De fyra rådslag som sedan dess genomförts har inte tillfört några synpunkter av större betydelse. I allt väsentligt har de frågor som lyfts fram tidigare understrukits än mer. Den diskussion som styrelsen förde vid konferensen 2003 och de slutsatser om fortsatt arbete som drogs, kan därför i allt väsentligt ses som relevanta även idag. Värt att notera kan dock vara att GR:s relation till Västra Götaland samt
begreppsförvirringen med de två regionerna tagits upp tydligare i de tillkommande rådslagen. Även EU-perspektivet har lyfts fram mer.
Gruppdiskussioner vid konferensen ledde fram till fyra ”målområden”, med problem och möjligeter för GR:s fortsatta arbete med den regionala
utvecklingen:
• Goda sociala förhållanden - utanförskap
- ohälsa
- segregation/integration - svag ekonomi
- dåligutbildning
- tillträde till arbetsmarknaden - sociala klyftor
• En attraktiv region för boende och arbete - en bred och varierad bostadsmarknad - ett rikt kulturutbud
- goda utbildningsmöjligheter
- goda kommunikationsmöjligheter och utbyggd infrastruktur • Fungerande infrastruktur och god miljö
- kollektivtrafik
- väg- och järnvägstrafik - finansiering av infrastruktur
- fysisk planering med samordnad trafik- och bebyggelseutveckling - långsiktigt hållbar infrastruktur
• Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad - infrastruktur
- minskad sårbarhet orsakad av ensidighet - fler jobb
- utbildning
- tillväxtstimulerande åtgärder
GR:s roll
För de olika ”målområdena” formulerades följande preciseringar om berörda ”politikerområden” samt GR:s roll:
Goda sociala förhållanden
• Arbetsmarknad. Det räcker inte med att ”bara väga” in
att involvera andra aktörer. GR bör främst ha rollen som
samordnare.
• Arbetsmarknad – utbildning. Vi måste bli bättre på att ”ta vara på” invandrare, bland annat genom validering. GR bör ha rollen som
påtryckare.
• Bostäder. Vi bör utveckla nya arbetssätt, t ex flerkommunsprojekt där medlemskommunerna kan ta del av varandras kunskap och se möjligheter att hjälpas åt. GR bör få rollen som initiativtagare.
En attraktiv region för boende och arbete
• Fysisk planering utgör en bas som ger förutsättningar för hur samhället i övrigt utvecklas. GR:s roll är att skapa en vision för
regionen och vara samordnare.
• Skola – barnomsorg. GR:s roll är att verka för samordning inom utbildningsområdet. GR kan även ta initiativ och vara påtryckare. • Kultur – fritid. GR har här ingen tydlig roll. Är det möjligt att lägga
på GR uppgifter även inom kulturområdet?
• Kommersiell service. GR:s roll är att som samordnare medverka till att förutsättningar skapas för att tillgodose olika
medborgargruppers behov.
• Kollektivtrafik – infrastruktur. GR:s roll är att vara samordnare
och påtryckare.
Fungerande infrastruktur och god miljö
• Stadsbyggnadsfrågor. GR:s roll är samordnarens som tar till vara kunskap och kompetens som finns i kommunerna.
• Finansiering. GR bör vara samordnare och påtryckare gentemot staten.
• Miljö. GR bör vara samordnare och påtryckare gentemot staten och EU.
• Trafik. GR bör ta initiativ, samordna och även vara påtryckare gentemot staten. Trafikfrågorna ska inte brytas ut utan knytas ihop och ses som en del av stadsbyggnadsfrågorna.
Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad
• Detaljplanerade områden. BRG formulerar krav, och GR
samordnar planeringen.
• Traditionella politikområden som bostad, skola och äldreomsorg. Det gäller inte bara att få hit nya företag utan även att få befintliga företag att trivas. GR:s roll bör vara initiativtagare och
samordnare, t ex när det gäller utbildning.
• Kunskap. Tillgång till utbildning som stämmer med näringslivets behov. GR:s roll är att samordna. Att skapa mötesplatser och nätverk (mässor etc.) är viktigt.
Summering
Styrelsekonferensen 2003 avslutades med att Frank Andersson, ordförande i Rådet för regional utveckling, redogjorde för sina slutsatser av det arbete som dittills genomförts. Bortsett från punkten om Göteborgs medverkan i rådslagen är slutsatserna fortfarande i allt väsentligt relevanta.
• I detta första steg har vad-frågan, d v s vilka frågor som är de viktigaste för Göteborgsregionen i framtiden, fått ett första svar. Diskussionen i styrelsen avviker inte i något väsentligt från det resultat som de hittills genomförda rådslagen visar. Det finns en klar uppställning för att det arbete som påbörjats i
rådslagsprocessen ska fortsätta och det är viktigt att Göteborg deltar.
• Nästa steg blir att föra tillbaka dessa frågor till kommunernas fullmäktige för att diskutera hur vi skall organisera den fortsatta utvecklingsprocessen och finna lösningar. Vikten av denna process, som måste få ta tid, understryks.
• Vem-frågan, d v s vad är GR:s roll och vad bör andra aktörer göra, är delvis ny och måste redas ut. Detta är en uppgift för styrelsen och inte Rådet för regional utveckling.
• Tjänstemannasidan är viktig att få med i processen. Förslaget att tydligare använda befintlig kompetens i kommunerna och behovet av samverkan mellan tjänstemän understryks. Skickar med tanken att detta är ett sätt att ge GR mer resurser och möjligheter att utvecklas.
• Namndiskussionen aktualiseras. Detta är en viktig fråga, eftersom et nytt namn är identitetsskapande, som bör tas upp i styrelsen till hösten.
