A. Sammanträdet öppnas. 1 Inledning. 2 Val av justerare

Hälso- och sjukvårdsnämnden

D A T U M D I A R I E N R

2008-01-29 HN-HOS08-021

PROTOKOLL

Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning

Datum: 2008-01-29

Plats: Psykiatriska kliniken, Nyköpings Lasarett

Ledamöter: Kristina Fransson (m), ordförande Richard Karlsson (fp), fr kl 09.15 Åke Wejéus (kd), fr kl 09.45 Anita Neuhaus (s), vice ordf Åsa Kullgren (s), fr kl 09.20 Lennart Clarstedt (v), fr kl 09.45

Anmält förhinder: Mattias Claesson (c) Ylva G Karlsson (mp) Lena Karlsson (s) Ulrica Truedsson (s)

Ej anmält förhinder. Börje Löfgren (m)

Sekreterare: Göran Gustavsson

Medverkande: Jonas Borgman

Max Jakobsson Helena Risberg Stefan Bernhardsson Per Lindblom

A. Sammanträdet öppnas

§ 1 Inledning

Ordföranden Kristina Fransson hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet för öppnat. Förslaget till dagordning godkändes.

§ 2 Val av justerare

Anita Neuhaus (s) valdes att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll.

B. Information och presentation

Presentation av Psykiatriska kliniken, en öppenvårdsmottagning och beroendecentret i Nyköping

Jonas Borgman, verksamhetschef för psykiatriska kliniken, presenterade klinikens verksamhet tillsammans med Max Jakobsson, vårdenhetschef för psykiatrins IVA och Helena Risberg, vårdenhetschef för psykosenheten.

Jonas Borgman inledde med att presentera den organisatoriska uppbygg- naden av den psykiatriska kliniken i västra/södra länsdelen.

Nyköpings/Katrineholms klinikens upptagningsområde omfattar

kommunerna; Katrineholm, Flen, Vingåker Nyköping, Trosa Gnesta och Oxelösund. Området har ca 140.000 invånare.

Klinikens slutenvård består i Nyköping av en allvårdsavdelning (16 vpl), en psykosenhet (6 vpl), en psykiatrisk IVA avdelning (13 vpl) (PIVA), en akutmottagning. I Katrineholm finns det en vårdavdelning (15 vpl).

Öppenvården består av fem öppenvårdsmottagningar där två finns i

Nyköping, en i Oxelösund, en i Katrineholm och en i Flen. Dessutom finns det ett mobilt team i anslutning till Nyköpingskliniken och ett beroende- centrum. I Katrineholm finns det ett beroendecenter och ett hemvårdsteam.

I anslutning till Nyköpingskliniken finns det också en enhet för Anorexi och Bulemi patienter och en enhet för Unga vuxna.

Helena Risberg, vårdenhetschef för psykosenheten, berättade om psykosen- hetens patientgrupp och fortsatte att berätta om enhetens uppbyggnad och sammansättningen på personalstyrkan. Helena berättade också om hur enheten arbetar.

I diskussionen berördes olika samarbetspartners bl.a. socialpsykiatrin och samarbetet med brukarorganisationerna.

Max Jakobsson, vårdenhetschef för PIVA, informerade om akutmottag- ningen, psykiatriska IVA avdelningen, beroendecentret samt hur det mobila teamet samarbetar med dagteamet på PIVA. Därefter gjorde ledamöterna en rundvandring på de olika enheterna.

Under presentationerna ställde beredningen frågor och diskuterade de olika verksamheterna. Beredningen diskuterade speciellt samarbetet med social- psykiatrin och behovet av att tillsammans med kommunerna utveckla ett mellanvårdsboende. Det är ett stort behov av att utveckla en sådan boende- form även i södra länsdelen. I ärendet om psykiatrin i västra länsdelen ingick förslaget att tillsammans med kommunerna i västra länsdelen

utveckla ett mellanvårdsboende. I norra länsdelen finns det redan en sådan enhet utvecklad tillsammans med Eskilstuna kommun.

Efter diskussionen uppdrog beredningen till ordföranden att i samband med avrapporteringen från psykiatriberedningen påtala detta behov för nämnden.

Informationsbesöket på kliniken avslutades med ett besök på öppenvårds- teamen – Team II som har Trosa och Gnesta som sitt upptagningsområde.

Stefan Bernhardsson, vårdenhetschef för team II, informerade tillsammans med Per Lindblom, enhetschef, om öppenvårdsteamets verksamhet.

Ordföranden tackade för presentationen av klinikens verksamhet.

Bilaga: Power point-presentation

C. Ärenden från nämnden

§ 126/07 Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi – remiss från hälso- och sjukvårdsnämnden

2007-12-04

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 13 december

remitterades ärendet ”Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi”

till psykiatriberedningen för synpunkter. Vid sitt sammanträde i december gav beredningen i uppdrag till beredningens presidium att utarbeta syn- punkter som beredningen ska ta ställning till. Beredningen ska därefter överlämna dessa till hälso- och sjukvårdsnämnden. Presidiet uppdrogs att i framtagandet av synpunkter beakta hur nuvarande rutiner kring lands- tingsfinansierad privat psykoterapi ser ut, vad som inte fungerar samt vad förändringen består av.

2008-01-29

Vid beredningens sammanträde den 29 januari presenterade beredningens presidium ett förslag till utlåtande och modellen diskuterades. Innan bered- ningen är beredd att avge sitt utlåtande till nämnden vill beredningen få frågan ytterligare belyst av både psykiatrin, primärvården och den privata psykoterapin,

Efter diskussion enades beredningen om

att återremittera frågan för behandling och genomlysning vid beredningens nästa sammanträde den 2 april

Bilaga

Underlag - Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi

D. Beredningens ärenden och beslut

§ 3 Program och arbetsplan för beredningens arbete under 2008

På uppdrag av beredningen hade presidiet arbetat fram ett justerat förslag till program och arbetsplan för beredningens arbete under 2008. Förslaget hade varit utskickat till ledamöterna. Ordföranden och sekreteraren

kommenterade förslaget till program.

Efter diskussion beslutade beredningen

att godkänna det justerade förslaget till program och arbetsplan för beredningens arbete under 2008.

Bilaga: Program och arbetsplan för psykiatriberedningens arbete under 2008

§ 4 Avgränsning gentemot samverkansberedningarna

Efter att psykiatriberedningen har inrättats finns det flera gränsytor mellan psykiatriberedningen och samverkansberedningarna. För att få största möjliga effekt av nämndens fyra beredningar och för att få en förståelse från verksamheten och medborgarna för beredningarnas agerande sinsemellan samt för att undvika onödigt dubbelarbete har ett förslag till avgränsningar mellan beredningarna diskuterats fram. Förslaget till avgränsning har varit utskickat till ledamöterna. Sekreteraren kommenterade förslaget.

Efter diskussion beslutade beredningen

att godkänna avgränsningen mellan psykiatri- och samverkansbered- ningarna

Bilaga: Avgränsning mellan psykiatriberedningen och samverkans- beredningarna.

§ 5 Förslag till justering av beredningens reglemente

I enlighet med nämndens uppdrag HSN § 79/07 har psykiatriberedningens reglemente justerats och avgränsats gentemot samverkansberedningarna och anpassats till den av landstingsstyrelsen angivna layouten. Vid sitt

sammanträde i juni godkände landstingsstyrelsen reviderade reglementen för såväl styrelsen som utskott och beredningar LS §§ 91 och 92/07. Dessa reglementen hade getts en ny utformning. För att landstingets organ och församlingar ska ha samma layout på sina reglementen bör även

reglementena för hälso- och sjukvårdsnämnden och dess olika beredningar och utskott ses över och anpassas till denna nya form och layout.

Reglementet har vidare i enlighet med HSN § 26/08 kompletterats med ett utvidgat uppdrag omkring barn- och ungdomspsykiatrin.

Efter diskussion beslutade beredningen

att godkänna förslaget till justerat reglemente, samt

att överlämna förslaget till justerat reglemente för psykiatriberedningen till hälso- och sjukvårdsnämnden för godkännande.

Bilaga: Psykiatriberedningens reglemente

Bilaga punkt B PsB 2008-01-29

PSYKIATRISKA KLINIKENS HISTORIA PSYKIATRISKA KLINIKENS HISTORIA

• • 1799, S:t Annas mentalsjukhus 1799, S:t Annas mentalsjukhus

• • 1971, Psykiatrisk klinik 1971, Psykiatrisk klinik

• • 1980, 1100 slutenv 1980, 1100 slutenv å å rdsplatser i l rdsplatser i l ä ä net net

• • 1980, 300 platser i Nyk 1980, 300 platser i Nyk ö ö ping ping

• • 1983, Sektorisering 1983, Sektorisering

• • 1983, 3 1983, 3 ö ö ppenv ppenv å å rdsteam rdsteam

• • 1983, 268 platser i Nyk 1983, 268 platser i Nyk ö ö ping ping

• • 1995, Psykiatrireformen 1995, Psykiatrireformen

• • 2003, 48 platser i Nyk 2003, 48 platser i Nyk ö ö ping ping

• • 2006, 35 platser i Nyk 2006, 35 platser i Nyk ö ö ping ping

Nyk Nyk ö ö pings Lasarett pings Lasarett

Psykiatriska kliniken

Psykiatriska kliniken

Personalkategorier Personalkategorier

• • Sjuksk Sjuksk ö ö terskor terskor

• • Sk Sk ö ö tare tare

• • Kuratorer Kuratorer

• • Psykologer Psykologer

• • Psykoterapeuter Psykoterapeuter

Nyk Nyk ö ö pings Lasarett pings Lasarett Psykiatriska kliniken Psykiatriska kliniken

• • Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter

• • Sjukgymnast Sjukgymnast

• • Administrat Administrat ö ö rer rer

• • Sekreterare Sekreterare

• • L L ä ä kare kare

UPPTAGNINGSOMR

UPPTAGNINGSOMR Å Å DE DE

Nyk Nyk ö ö pings Lasarett pings Lasarett Psykiatriska kliniken Psykiatriska kliniken

Psykiatriska v

Psykiatriska v å å rden i l rden i l ä ä net ä net är uppdelad i tv r uppdelad i tv å sektioner. å sektioner.

Norra 118 000 inv.

Norra 118 000 inv.

Mellersta/S

Mellersta/S ö ö dra dra 140 000 inv.

140 000 inv.

Nyk Nyk ö ö pings/Katrineholm klinikens pings/Katrineholm klinikens upptagningsomr

upptagningsomr å å de de

Nyk Nyk ö ö pings Lasarett pings Lasarett Psykiatriska kliniken Psykiatriska kliniken

• • Katrineholm Katrineholm

• • Ving Ving å å ker ker

• • Flen Flen

• • Nyk Nyk ö ö ping ping

• • Trosa Trosa

• • Gnesta Gnesta

• • Oxel Oxel ö ö sund sund

Öppenvårdsmottagning II NLN Öppenvårdsmottagning I NLN

Öppenvårdsmottagning III NLN

Allvårdsenheten NLN

Psykosenheten NLN Beroendecentrum

PIVA NLN

Beroendecentrum Öppenvård KSK/NLN

Mobilt team NLN

ABE NLN

Unga Vuxna NLN Klinikstab

Verksamhetschef

Basenhetsråd

Ledningsgrupp

Läkargrupp

Avdelning 4 KSK Flens

Öppenvårdsmottagning KSK

Katrineholms öppenvårdmottagning KSK

Hemvårdsteam KSK

Öppenvårdsmottagningar Slutenvårdsavdelningar

Psykiatrisk klinken KSK/NLN

ÖVT1 Ö VT1

ÖVT2 Ö VT2 Ö Ö VT3 VT3

Allv Allv å å rds rds - - avdelning avdelning

16 16 vpl vpl

Stab Stab

Psykosenhet Psykosenhet

Sluten 6vpl

Sluten 6vpl- -ö öppenv ppenvå ård rd

Mobilt team Mobilt team

Nyk Nyk ö ö pings Lasarett pings Lasarett Psykiatriska kliniken Psykiatriska kliniken

Klinikens avdelningar Klinikens avdelningar

ABE ABE

Unga vuxna Unga vuxna

PIVA,

PIVA, 13 vpl 13 vpl

(6 (6 vpl beroende vpl beroende slutvå slutv ård rd, , 7 7 vpl Piva vpl Piva ) )

Beroendecentrum

Beroendecentrum

Psyk kliniken Nyk

Psyk kliniken Nyk ö ö ping ping

P P Ö Ö VM1, P VM1, P Ö Ö VM2 P VM2 P Ö Ö VM3 VM3 . .

ƒ ƒ Antal bes Antal bes ö ö k 2007; ca13000 st. k 2007; ca13000 st.

P P Ö Ö VM1, P VM1, P Ö Ö VM2, P VM2, P Ö Ö VM3 VM3

ƒ ƒ Totalt antal patienter sjukskrivna >28 dagar, Totalt antal patienter sjukskrivna >28 dagar, 20080122.

20080122.

ƒ ƒ 18>25 18>25 å å r = 12 personer r = 12 personer

ƒ ƒ 26>50 26>50 å å r = 110 personer r = 110 personer

ƒ ƒ 51> = 42 personer 51> = 42 personer

ƒ ƒ Totalt 183 Totalt 183 st st ( ca 19 personer skyddad id) ( ca 19 personer skyddad id)

ƒ ƒ Personer med sjukers Personer med sjukers ä ä ttning ej inkluderade ttning ej inkluderade

Behandlingsmetoder i

Behandlingsmetoder i ö ö ppenv ppenv å å rd rd

•Medicinsk behandling

•ECT

•Samtalsbehandlingar

•Bildterapi

•Olika former av gruppbehandlingar

•Konsultverksamhet

•Nätverksarbete (FK,AF, AG,

anhöriga mfl.)

Psykiatrisk

Psykiatrisk ö ö ppenv ppenv å å rd rd

Förekommande diagnoser öppenvård

•Depression 35%

•(Bipolär sjukdom 8%)

•Ångest, tvång 20%

•Stressrelaterade sjukdomar 7%

•Personlighetstörningar 3,5%

Kontakt med psykiatrin Kontakt med psykiatrin

ƒ ƒ Prim Prim ä ä rv rv å å rden rden

ƒ ƒ F F ö ö retagsh retagsh ä ä lsov lsov å å rd rd

ƒ ƒ Andra sjukv Andra sjukv å å rdsinr rdsinr ä ä ttningar ttningar

ƒ ƒ Egenanm Egenanm ä ä lan lan

ƒ ƒ Internremisser Internremisser

ƒ ƒ Socialtj Socialtj ä ä nst nst

ƒ ƒ (Antal remisser under 2007; ca 200 st.) (Antal remisser under 2007; ca 200 st.)

Funktion Symtom

(GAF)

Primärvården

Psykiatri

Samverkansdokument Samverkansdokument Psykiatri och Prim

Psykiatri och Prim ä ä rv rv å å rden rden

Privat

Privat psykoterapi psykoterapi

Funktion Symtom

(GAF)

Primärvården

Psykiatri

Privat psykoterapi, 19 Psykoterapeuter

Bedömning

ƒ Stefan Bernhardsson

ƒ PÖVM2, 20080129

Privat

Privat psykoterapi psykoterapi

Bild som underlag f

Bild som underlag f ö ö r diskussion r diskussion

Funktion Symtom

(GAF) Psykoterapi inom Primärvårdens ramar

Psykoterapi inom Psykiatri

Arbetsområde för privat psykoterapi ?, 19 Psykoterapeuter

Bedömning för psykoterapi

Privat psykoterapi som bekostas av patient

Bilaga punkt C PsB 2008-01-29

Hälso- och sjukvård

M A R I A J Ö R G E N S E N D A T U M D I A R I E N R

2007-10-19 HN-HOS6-34

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se

Till Hälso- och sjukvårdsnämnden

Privat Psykoterapi

Efterfrågan på landstingsfinansierad privat psykoterapi har ökat från år 2006 då enligt politiskt beslut alla kunde söka direkt till privata psykoterapeuter.

Beviljande för landstingsfinansierad psykoterapi sker för närvarande endast utifrån de medel som står till buds.

Det är idag svårt att överblicka i vilken omfattning efterfrågan är behovsbaserad eller vilken patientgrupper det är frågan om.

Eftersom det är Landstinget som har ansvar för prioritering och planering för behovsanpassad hälso- och sjukvård är det nödvändigt att hitta en modell för bedömning och uppföljning även till behovsanpassad privat

psykoterapeutisk behandling och enligt landstingsstyrelsen beslut LS- LED06-119 en modell för administrativa rutiner som främjar tillgänglighet och kostnadskontroll.

En arbetsgrupp på uppdrag av divisionschefen Närvård har lämnat förslag avseende:

• länsgemensamma bedömningskriterier som grund för bedömning inför behandling hos landstingsfinansierad privat psykoterapeut

• bedömningsmodell där patienten hänvisas till en av ca tio

legitimerade psykoterapeuter inom psykiatrin, jämnt fördelade över länet, vilka bildar en bedömargrupp. Bedömarna, tillsammans med representanter från primärvården utgör en samverkansgrupp där genomförda bedömningar diskuteras och utgör underlag för säkerställande och vidareutveckling av gemensamma bedömningskriterier samt kunskapsutveckling.

• uppföljningsmodell som skulle möjliggöra uppföljning av kvalitet, kostnader och rutiner för praktisk hantering.

Bilaga 1 § 126, HSN 2007-12-13

Med hänvisning till medföljande slutrapport från arbetsgruppen för Samverkan psykoterapi föreslås Hälso- och sjukvårdsnämnden besluta:

• att remiss krävs för behandling hos privat psykoterapeut med vårdavtal

• att vårdgarantin går före kostnadskontrollen, dvs behovet är inte kopplat till en viss summa pengar och gången motsvarar den för somatiska patienter

• att vårdavtalen med arton privata psykoterapeuterna upphör fr.o.m.

2009-01-01.

Hans Tanghöj Divisionschef Närvård

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19 HN-HOS6-034

Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil:

S LUTRAPPORT - S AMVERKAN PSYKOTERAPI

Inledning

Hans Tanghöj, divisionschef Närvård, har givit utvecklingsenheten hälso- och sjukvård i uppdrag att tydliggöra landstingets respektive de privata psy- koterapeuternas åtaganden och villkor vad gäller psykoterapeutisk behand- ling samt att, med utgångspunkt i landstingsstyrelsens beslut LS-LED06- 119, ta fram en modell för administrativa rutiner som främjar tillgänglighet och kostnadskontroll.

Avrapportering

Arbetet i gruppen har koncentrerats till uppdragets fem huvudpunkter:

1. Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykotera- peutisk behandling.

2. Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling.

3. Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske.

4. Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och primärvården.

5. Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, rutiner, ekonomi m.m.

Bedömningskriterier

Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykoterapeutisk behandling.

I samband med ny upphandling av privata psykoterapeuter hösten 2005 vi- dareutvecklades tidigare bedömningskriterier för privat psykoterapi. Arbets- gruppen har gått igenom dessa och gjort ytterligare förändringar.

Riktlinjer för bedömning av individuell psykoterapi

För att en patient ska kunna erbjudas psykoterapi hos psykoterapeut med vårdavtal ska samtliga nedan angivna omständigheter föreligga samtidigt:

• Patienten ska vara över 18 år och folkbokförd inom Landstinget Sörm- land

Monica Reuter 0155-24 53 43 070-398 58 00

E-post: Besöksadress: Postadress:

monica.reuter@dll.se Nyköpings lasarett 611 85 Nyköping

Bilaga 2 § 126, HSN 2007-12-13

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19

• Målet för behandlingen ska vara

9 att bota eller lindra diagnostiserbara psykiska besvär och lidanden 9 att förebygga ytterligare nedsättning av funktionsförmågan

• Jagresurser skall finnas, d v s patienten bedöms ha en förändringsbenä- genhet. Detta förutsätter förmåga till självreflektion och aktivt deltagande i terapiprocessen.

Diagnoser som är aktuella för individuell psykoterapi

• Depressiva reaktioner på aktuell/förfluten livssituation

• Kriser som inte kunnat bearbetas (överdeterminerade)

• Ångestproblematik

• Lättare psykosomatisk problematik

• Svårigheter att relatera till andra människor (dvs ej samlevnadsproblem, vilka hänvisas till familjerådgivningen)

• Specifika fobier

Positiva kriterier:

• Upplever sin nuvarande situation otillfredsställande, det finns en motiva- tion till och behov av förändring

• Är införstådd med att svårigheterna kan vara av psykologisk natur

• Har förmåga att knyta an till andra

• Har eller har haft en viss stabilitet i arbetslivet, studier och i relationer

Negativa kriterier:

• Pågående missbruk av alkohol, läkemedel eller andra droger

• Svår psykiatrisk problematik, såsom psykos, schizofreni, bipolär sjuk- dom, djup depression, svår ångest och/eller tvångsproblematik, person- lighetsstörning

• Utagerande beteende

• Aktuella suicidförsök

• Starkt befäst psykosomatisk problematik

• Pågående samtalskontakt inom psykiatrin

• Genomgått längre psykoterapi (30 timmar eller mer) inom en 8-årsperiod

• Omfattande och aktuell psykosocial/ekonomisk problematik

• Neuropsykiatrisk problematik

Begränsning

En person som uppfyller ett eller flera av de negativa kriterierna ska ej be- viljas psykoterapi enligt vårdavtal

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19

Personer som av utbildningsskäl behöver psykoterapi (t ex egen terapi inom psykoterapiutbildning) skall ej beviljas psykoterapi enligt vårdavtal.

Riktlinjer för bedömning av familjeterapi

För att en familj ska kunna erbjudas psykoterapi i privat regi ska nedanstå- ende angivna omständigheter föreligga samtidigt:

• Målgruppen är familjer med barn under 18 år, där någon av vårdnadsha- varna är folkbokförd inom Landstinget Sörmland och någon i familjen har psykiatriska symtom

• Målet för behandlingen ska vara att mildra dysfunktionella familjemöns- ter

• Det ska finnas en öppenhet och vilja till förändring inom familjen

• Familjeterapin kan bedrivas med hela eller delar av familjen/nätverket Par utan barn hänvisas till familjerådgivning, psykiatrisk öppenvård eller annan lämplig instans.

Prioritering

• Sjukdomsbehandling, då det föreligger ett subjektivt lidande med risk för destruktiv utveckling för en individ eller familj. Förmåga att kunna an- vända sig av den aktuella psykoterapin.

• Behandling för personer verksamma inom människovårdande yrken.

Genomförande av behandling

Den psykoterapeutiska behandlingen förväntas genomföras med viss inten- sitet, samt bedrivas med kontinuitet. Behandlingen måste slutföras inom ett och ett halvt år efter första samtalet. Därutöver kan två boostersessioner beviljas inom två år efter första samtalet.

Behandling var?

Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling

Bedömningskriterierna (se ovan) tillsammans med kommande samverkans- dokument mellan psykiatri och primärvård i länet samt befintliga vårdpro-

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19

gram är de dokument som ligger som grund för bedömning om var patienten bäst får sin behandling.

Bedömningsmodell

Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske

Patienten hänvisas till en av ca tio legitimerade psykoterapeuter inom psyki- atrin, jämnt fördelade över länet, vilka bildar en bedömargrupp. Bedömarna fattar beslut om huruvida vårdbehov föreligger. Om så är fallet bedöms vårdnivå: psykoterapeutisk behandling hos privat psykoterapeut eller inom psykiatrin alternativt annan samtalsbehandling inom primärvård. Behovet av psykofarmakologisk behandling måste vägas in i beslutet om vårdnivå.

Om patienten bedöms vara aktuell för privat psykoterapi har patienten rätt att välja privat vårdgivare.

Bedömarna, tillsammans med representanter från primärvården utgör en samverkansgrupp där gjorda bedömningar diskuteras och utgör underlag för säkerställande och vidareutveckling av gemensamma bedömningskriterier samt kunskapsutveckling.

Fördelar:

• Säkerställer att patienten inte hamnar mellan stolarna utan att patien- ten kommer till bedömd vårdnivå

• Fler patienter får behandling

• Bedömningen underlättas genom tillgång till journaler inom psykiat- rin

• Enhetliga bedömningskriterier över hela länet

• Bedömning och behandling hos två vårdgivare säkerställer kvaliteten i bedömningarna

• Ökad samverkan

• Kunskapsutveckling och -spridning Nackdelar:

• Det finns en risk för ”underbedömning” pga betalningsansvaret vid trängt ekonomiskt läge

• Bedömning och behandling hos två olika vårdgivare kan av patien- terna upplevas negativt

Konsekvenser/kännetecken:

• Remiss krävs för behandling hos privat psykoterapeut med vårdavtal

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19

• Resurser för fler bedömningar kommer åter att behövas inom psyki- atrin

• Vårdgarantin går före kostnadskontrollen, dvs behovet är inte kopp- lat till en viss summa pengar

• Psykiatrin bör remittera vidare vid brist på resurser

• Budgeten för psykoterapi ligger inom psykiatrin

• Gången motsvarar den för somatiska patienter

• Avtal med privata psykoterapeuter behöver ses över

I bedömningen används en gemensam bedömningsmall (bil 1) liksom en gemensam remiss (bil 2).

Samarbetsformer

Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och pri- märvården

Den bedömningsmodell vi föreslår innebär att landstinget remitterar patien- ter för behandling hos privat psykoterapeut eller till landstingets egen verk- samhet. De privata psykoterapeuterna blir därmed ”leverantörer” av beställd behandling och ingår därför inte i den samverkansgrupp som finns i model- len. Samverkansgruppen består i stället av de ca tio bedömarna i länet till- sammans med representanter för primärvården.

Målsättningen med samverkansgruppen är:

• Att säkerställa och vidareutveckla gemensamma bedömningskriterier

• Att analysera och lära utifrån gjorda bedömningar och redovisade re- sultat

• Att vidareutveckla uppföljning av SCL-90 och GAF-värden

• Att sprida och utbyta erfarenhet och kunskap om ovanstående vid etablerade samverkansmöten mellan psykiatrin och primärvården samt inom respektive verksamhet

De privata psykoterapeuterna får kontinuerlig information om aktuella frå- geställningar och ges möjlighet till dialog.

Vi föreslår att samverkansgruppen träffas 3-4 ggr per år.

Uppföljningsmodell

Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, ruti- ner, ekonomi m.m.

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19

Följande modell för uppföljning och utvärdering är direkt kopplad till före- slagen bedömningsmodell.

Förslaget innehåller tre delar som utgör uppföljningsmodellen:

• Uppföljning av kvalitet

• Uppföljning av kostnader

• Rutiner för praktisk hantering

Uppföljningsmodellen ska möjliggöra/säkerställa:

Kvalitet

• Att patienten kommer till rätt vårdnivå i rätt omfattning och inom vårdgarantitiden

• Att behandlingens effekt mäts med avseende på symtom och funk- tionsnivå

• Att patientens väg till behandling ska vara så kort och snabb som möjligt

Kvalitetsuppföljning

• I samband med bedömning av patienten görs en vårdplanering med uppgifter om behandlingsinriktning, bedömt antal behandlingstim- mar, frekvens (t ex 2 tim/vecka) och behandlingsmål. Uppgifterna sammanställs och analyseras efter behandlingsslut.

• SCL-90 före och efter behandling

• GAF före och efter. GAF före behandling görs av bedömaren medan GAF efter görs av behandlaren.

• Alla resultaten ställs samman och analyseras.

Kostnadsuppföljning – Vi föreslår att denna behandlingsform, dvs privat psykoterapisk behandling, inte följs upp på annat sätt än alla andra behand- lingsformer inom landstinget. Kostnaderna för privat behandling ingår på samma sätt som t ex kostnaderna för utomlänsvård i verksamheternas ordi- narie budgetar, vilket innebär att budgeten ligger hos den som remitterar (bedömer). Kostnaden för privat behandling kan följas av respektive verk- samhet i efterhand eftersom separat konto används, däremot inte för behand- lingar som genomförs av verksamheterna.

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19

Rutiner – patientens väg

Arbetsgruppen föreslår att:

1. Beslut fattas om att föreslagen bedömningsmodell ska gälla fr o m 2009- 01-01

2. Bedömningsmodellen förutsätter att likartade rutiner för nyanmälnings- ärenden fastställs och införs vid länets psykiatriska öppenvårdsmottag- ningar

3. Ca tio bedömare jämnt fördelade inom länet utses

4. Primärvårdens representanter till samverkansgruppen utses 5. Uppföljningsmodellen fastställs

6. Samverkansgruppen etableras

7. Samverkansgruppen startar så snart som möjligt under 2008 och vidare- utvecklar sitt arbete

8. Vårdavtalen med de nitton privata psykoterapeuterna förlängs t o m 2008-12-31. Övergångsbestämmelser/rutiner måste tas fram.

Rådgivn ssk, psykiatri

Bedömn psyk

Behandl PV

Behandl psyk Behandl

privat

Patienten ringer till en av psykiatrins öppenvårds- mottagningar.

Rådgivningssjuk- sköterskan gör en preliminär bedömning.

”Remissgruppen” avgör om patienten ska erbju- das bedömning för psykoterapi, annan in- sats alternativt hänvisas till annan instans.

Patienten bedöms enligt fastställd bedömnings- mall.

Remiss upprättas enligt mall, läggs in i journalen och lämnas till pat som tar den med till behand- laren.

Bedömningen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till bedömaren.

Patienten behandlas enligt remissen.

Behandlingen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till behandlaren fvb till remittenten.

Ingen åt- gärd/hän- visn annan

instans Ingen åt-

gärd/hän- visn annan

instans Remiss från

annan instans

Remiss- granskning Rådgivn

ssk, psykiatri

Bedömn psyk

Behandl PV

Behandl psyk Behandl

privat

Patienten ringer till en av psykiatrins öppenvårds- mottagningar.

Rådgivningssjuk- sköterskan gör en preliminär bedömning.

”Remissgruppen” avgör om patienten ska erbju- das bedömning för psykoterapi, annan in- sats alternativt hänvisas till annan instans.

Patienten bedöms enligt fastställd bedömnings- mall.

Remiss upprättas enligt mall, läggs in i journalen och lämnas till pat som tar den med till behand- laren.

Bedömningen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till bedömaren.

Patienten behandlas enligt remissen.

Behandlingen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till behandlaren fvb till remittenten.

Ingen åt- gärd/hän- visn annan

instans Ingen åt-

gärd/hän- visn annan

instans Remiss från

annan instans

Remiss- granskning

Lednings- och verksamhetsstöd

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R

Monica Reuter 2007-10-19

Slutkommentar

Om det ska ske en ny upphandling av privata psykoterapeuter eller om re- mittering kan ske utan upphandling måste snarast klarläggas tillsammans med upphandlingsenheten. Detta arbete har arbetsgruppen inte påbörjat.

Arbetsgruppen har bestått av representanter från psykiatrin, primärvården och utvecklingsenheten samt från de privata psykoterapeuterna. Gruppen har träffats ca en gång per månad under drygt ett halvår.

Malmköping 2007-04-30

Bernice Calissendorff, psykiatriska kliniken, KSK Peggy Boström, psykiatriska kliniken, MSE

Anna Lundqvist-Magnil, psykiatriska kliniken, NLN Marie Wolfe, primärvård södra länsdelen

Iren Lagerstedt, primärvård västra länsdelen

Mats Henningson, primärvård norra länsdelen (delvis) Maria Jörgensen, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård

Monica Reuter, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård, sammankallande Tiiu Peterström, privat psykoterapeut, Eskilstuna

Bilagor

1. Bedömningsmall 2. Remiss

Utkast till remissunderlag Bilaga 1 Peggy Boström

2007-03-29

Bedömningsmall - Underlag vid ställningstagande för psykoterapi

Beskrivning av vad bedömningen ska innehålla.

Prioritering

1. Graden av lidande/hur handikappande problemet är, dvs hur mycket problemet begränsar den sökandes liv

2. Problemet i relation till den sökandes resurser och förmåga att hantera problem 3. Betydelsen av att få psykoterapi nu vägt mot konsekvenserna av att inte få

psykoterapi. (Riskera att sjukdomstillståndet förvärras ytterligare, riskera att bli

långtidssjukskriven, förlora möjligheten att gå tillbaka till arbete, problemen går ut över andra - barn)

4. Barn i familjen

5. Lidandets varaktighet - kroniskt?

Problembeskrivning

1. Hur omfattande är problemet?

2. I vilka situationer besväras den sökande av problemet?

3. Vilken effekt får det på individen? Begränsningar i livsföringen? Andra konsekvenser?

4. Hur länge har problemen funnits?

5. Hur yttrade sig problemen då?

6. Vad utlöste problemen?

7. Hur formulerar den sökande själv sitt problem?

8. Vad önskar den sökande bli hjälp med?

9. Vilka förväntningar har den sökande på psykoterapin?

10. Förmåga att formulera mål, realistiska föreställningar om resultat?

11. På vilket sätt skulle en psykoterapi kunna förändra/förbättra den sökandes liv?

12. Vad är en rimlig målsättning med psykoterapin med tanke på den avsatta tiden?

Psykiatrisk bakgrund

Värdera problemet mot personliga resurser och psykiatrisk bakgrund 1. Tidigare kontakt inom psykiatrin. Vilken omfattning (längd, frekvens)?

2. Varför kontakt? Vad arbetade man med?

3. Resultat? Var den sökande nöjd med kontakten och resultatet?

4. Tidigare och nuvarande medicinering? Resultat av medicinering?

Bilaga 3 § 126, HSN 2007-12-13

Utkast till remissunderlag Bilaga 1 Peggy Boström

2007-03-29

Motivation och förutsättningar för psykoterapi

1. Vill den sökande själv ha psykoterapi eller är det någon annan som övertalat henne/honom att söka?

2. Vilken typ av samtalskontakt/inriktning av psykoterapi passar den sökande:

Stödjande/bekräftande/bearbetande

3. Aktuellt psykiskt tillstånd. Klarar den sökande att hålla en regelbunden kontakt? Passa tider?

4. I vilken fas i livet är den sökande? Är det rätt tidpunkt att arbeta i en psykoterapi?

Socialt? Arbetsmässigt?

5. Tidigare psykoterapier/samtalskontakter.

Andra alternativ som övervägts?

Stödkontakt med behandlande inslag Kuratorskontakt via primärvården Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Socialpsykiatri/kommunala insatser Bekosta psykoterapi med egna medel

Kontakt med Försäkringskassa/Arbetsförmedling m.m

2007-04-30

Remissen gäller ett år från och med ovanstående datum.

Remiss privat psykoterapi

1. Bedömare (remittent)

Namn

Mottagning, ort

2. Patientuppgifter

Namn Personnummer (ååmmdd-xxxx)

Gatuadress

Postnummer Postadress 3. Bedömd behandlingsinriktning

Välj ett alternativ

4. Bedömd omfattning av behandlingen

Totalt antal timmar

Frekvens

(t ex 2 tim/vecka)

5. Diagnos Diagnos enligt ICD10

6. SCL-90 före behandling ifylld av patienten ja nej

7. Problemformulering

Ort och datum Underskrift remittent

Journalhandling – sparas i fem år Bilaga 4 § 126, HSN 2007-12-13

Bilaga 5 § 126, HSN 2007-12-13

Hälso- och sjukvårdsnämnden BILAGA PsB § 3/08

D A T U M D I A R I E N R

Göran Gustavsson 2008-01-14 HN-HOS08-021

Förslag till

program- och arbetsplan för beredningens arbete under 2008

29 januari Nyköpingskliniken och Fontänhuset

Beredningen får en presentation av den psykiatriska kliniken i Nyköping. Beredningen besöker en öppen- vårdsmottagning och gör ett studiebesök på beroende- centret. Verksamhetschefen Jonas Borgman medverkar.

Utblickar

Beredningen besöker Fontänhuset.

02 april Eskilstunakliniken och brukarinflytande

Beredningen får en presentation av den psykiatriska kliniken i Eskilstuna. Beredningen besöker en öppen- vårdsmottagning och beroendecentret. Verksamhetschefen Lena Gothefors medverkar.

Utblickar

Anders Printz från Socialstyrelsen och David Ershammar från Inflytandeguiden medverkar och ger beredningen information om brukarinflytande och brukarmedverkan.

Brukarmedverkan

20 maj Södertäljemodell och arbetande beredning

Beredningen får en presentation av Södertäljemodellen och arbetar fram en handlingsplan för hur beredningen skapar brukarinflytande och brukarmedverkan.

02 september Barn och ungdomar

Beredningen träffar representanter för länets barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet under förmiddagen omkring barn och ungdomars situation i samhället.

Under eftermiddagen träffar beredningen socialbered- ningen i Eskilstuna och norra samverkansberedningen och pratar om gemensamma frågor.

Utblickar

Brukarinflytande

Bilaga § 3, PsB 2008-01-29

22 oktober Ett år efter Miltonfinalen

Beredningen följer upp händelseutvecklingen efter Miltonfinalen. Vad har hänt och hur fortlever projekten.

Utblickar

Brukarmedverkan

02 december Beroendevården

Beredningen följer upp beroendevårdens struktur och innehåll. Beredningen träffar representanter för länets tre beroendecentra.

Utblickar

Brukarinflytande

Ansvarsfördelning mellan beredningarna

Bilaga PsB § 4/08

Ansvarsfördelning mellan psykiatri- och samverkansberedningarna

Psykiatriberedningen

Enligt psykiatriberedningens reglemente ska beredningen följa upp och utvärdera

- Samarbetsformerna med socialpsykiatrin - Beroendevårdens struktur och innehåll

Dessutom har beredningen hos hälso- och sjukvårdsnämnden begärt att få sitt uppdrag utökat med att även omfatta barn- och ungdomspsykiatrin.

Samverkansberedningarna

I samverkansberedningarnas reglemente har beredningarnas uppdrag pre- ciserats som att arbeta med och utveckla samverkansfrågorna när det gäller närvård, rehabilitering inom hälso- och sjukvården och folkhälsofrågorna.

Däremot nämns varken psykiatri, socialpsykiatri, barn- och ungdoms- psykiatri eller beroendevård även om dessa är viktiga delar av närvården..

Under året har däremot beredningarna fått ett uppdrag av hälso- och sjuk- vårdsnämnden att årligen rapportera

- Utvecklingen av samverkansformerna med socialpsykiatrin - Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet

I sitt arbete med att följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsositua- tion i länet kommer dessutom beredningarna i kontakt med frågor som rör barn- och ungdomspsykiatrin

Enligt verksamhetsplanerna för samverkansberedningarna ska bered- ningarna följa utvecklingen av samverkansfrågorna runt psykiatrin, socialpsykiatrin och beroendevården.

Gränsdragning

Detta betyder att det kommer att bli flera olika gränsytor mellan sam- verkansberedningarna och psykiatriberedningen. För att undvika onödigt dubbelarbete är det därför viktigt att gränsytorna klargörs.

Psykiatriberedningen arbetar med hela länets som sitt verksamhetsområde och kommer i första hand följa och utvärdera verksamheterna vid de

Bilaga § 4, PsB 2008-01-29

Ansvarsfördelning mellan beredningarna

Bilaga PsB § 4/08 psykiatriska klinikerna för såväl vuxna som barn- och ungdomar samt, länets tre beroendecentra.

Samverkansberedningarna ska i sitt arbete utveckla samarbetsformerna med de enskilda kommunerna i respektive länsdel.

Inför samtalen med kommunerna ska samverkansberedningarna samråda med psykiatriberedningen.

När samverkansberedningarna i sina kontakter med länets kommuner upptäcker oklarheter när det gäller samarbetet runt frågor inom psykiatrin, socialpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och beroendevården är det viktigt att samverkansberedningarna rutinmässigt rapporterar detta till psykiatriberedningen.

Detta betyder att reglementena för beredningarna bör kompletteras med en skrivning som

- Samverkansberedningarna ska efter samtal med kommunerna kontinuerligt rapportera till psykiatriberedningen

- Samverkansberedningarna ska inför samtal med kommunerna samråda med psykiatriberedningen.

Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning

Bilaga PsB § 5/08

Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning

§ 1 Allmänna bestämmelser

Beredningen väljs av hälso- och sjukvårdsnämnden och ska ha 11 leda- möter. Valbara till beredningen är ledamöter och ersättare i landstings- fullmäktige. Ledamöterna tillsätts efter proportionerlig ordning med mandatfördelningen i landstingsfullmäktige som grund.

Ordförande och vice ordförande väljs av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Dessa adjungeras till nämndens arbetsutskott.

För beredningen gäller i tillämpliga delar vad som sägs i §§ 3 - 6 i landstingsstyrelsens reglemente.

Beredningens protokoll ska fortlöpande anmälas i nämnden.

§ 2 Uppgifter

Beredningen ska för nämndens räkning följa upp, utvärdera och analysera den psykiatriska vårdens utveckling såväl för vuxna som för barn och ung- domar.

Beredningen ska därvid särskilt följa avvägningen mellan sluten vård, öppen vård och primärvård, användningen av mobila team, samarbetsformerna med socialpsykiatrin, utnyttjandet av erfarenheterna från Miltonprojekten samt samarbetet med och utnyttjandet av Karsuddens resurser

Beredningen ska följa upp och utvärdera beroendevårdens struktur och innehåll.

Beredningen ska stödja utvecklingen av formerna för en dialog mellan brukarna, deras organisationer, anhöriga och företrädare för verksamheten.

I sitt arbete ska psykiatriberedningen kontinuerligt samråda med nämndens samverkansberedningar när det gäller deras samtal med länets kommuner.

När samverkansberedningarna i sina kontakter med länets kommuner upptäcker oklarheter när det gäller samarbetet ska dessa rutinmässigt rapportera detta till psykiatriberedningen.

Bilaga § 5, PsB 2008-01-29

Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning

Bilaga PsB § 5/08

Beredningen ska samverka med andra nämnder och beredningar i lands- tinget samt länets kommuner inom beredningens ansvarsområde och inom sitt område fortlöpande göra omvärldsanalyser.

Beredningen ska kontinuerligt rapportera till nämnden via nämndens arbetsutskott och i förekommande fall ge nämnden åtgärdsförslag och vid behov initiera ärenden till nämnden.