Kallelse/föredragningslista

Sida 1 Datum

2019-09-17

Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott, ordinarie ledamöter

Kommundirektören Miljö- och byggchefen Plan- och byggchefen Näringslivschefen

Utredare, kommunkansliet

Kallelse/föredragningslista

Styrelse: Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Plats: Stadshusets sammanträdesrum v1

Tid: Tisdag 1 oktober 2019 klockan 10:00

Val av justerare samt plats och tid för justering Gunilla Berglund (C) med Johan Thomasson (M) som ersättare Kommunkansliet onsdag 2 oktober klockan 13:15

Information

Aktuella planärenden – Håkan Eck, förvaltningschef, Peter Granqvist, planingenjör/ Stina Björnholm, plan- och byggchef/ Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef

”Information och dialog med Maria Saxe, länsstyrelsen, kring regionala transportfrågor.”

Horndals utveckling

Plan- och näringslivsutskotts- ärenden

Begäran om att Sveriges geologiska undersökningar (SGU) ska åta sig rollen som huvudman för saneringen av Gotthard aluminium på Avesta Månsbo 2:1 och 2:2

Sida 2

Delgivningar

Plan- och näringslivsutskottets protokoll finns att läsa på:

https://www.avesta.se/kommun-demokrati/handlingar-protokoll/protokoll/

Lars Isacsson ordförande

Britt-Marie Färje Sekreterare

PM  

HORNDALS UTVECKLING 

PM ~ Förutsättningar och utveckling av Horndal 

Avesta har en lång historia som en viktig ort i Sveriges basindustri. Avestas  industrihistoria tillsammans med det geografiska läget, utmärkt 

infrastruktur och den höga kompetens som finns i regionen, har varit  viktiga ingredienser i Avestas presentationer som en ort för Google. 

Hösten 2017 bekräftades att Google har köpt 109 hektar mark i Horndal  av Avesta kommun.  

Kommunens vision och mål inriktas mot tillväxt. Ett mycket stort antal  personer kommer att vara direkt engagerade i bygget av serverhallar de  kommande åren efter ett eventuellt investeringsbeslut. Efter det, eller  kanske till och med vart efter, kommer anställd personal att börja arbeta i  området. Detta kommer att skapa efterfrågan på mark för bostäder, såväl  tillfälliga som permanenta, och för olika verksamheter som hotell, handel  och restauranger. Dessutom kommer befintliga transportinfrastrukturer  att få en ökad belastning. Det arbete som nu inleds med att förbereda  Horndal för detta är ett viktigt steg och ökar möjligheterna till ett  investeringsbeslut i Horndal.   

Detta PM belyser och ger förslag på hur Horndal kan utvecklas för ökad  attraktivitet och livskraft i ett långsiktigt hållbart perspektiv, bl.a. utifrån  kommunens målsättning om ökad tillväxt. 

Sammanfattning  

Ortens trafikinfrastruktur stärks och resecentrum, tillsammans med  busshållplatser utvecklas för förbättrad arbetspendling och för att skapa  förutsättningar för ett balanserat trafiksystem med prioritering av cykel  och kollektivtrafik. 

Utbudet av handelslokaler och bostäder kan utökas genom förtätning  inom och i anslutning till befintlig bebyggelse i enlighet med gällande 

detaljplaner, och genom framtagande av nya detaljplaner. Ny bebyggelse  ska lokaliseras så att den inte försvårar en fortsatt framtida utveckling.  

Under byggtiden för eventuella serverhallar finns möjligheter att etablera  tillfälliga bostäder, t.ex. i form av baracker eller husvagnar vid campingen  eller på åkermarken söder om markområdet för exploatering. Detta är då  kommunal mark med närhet till exploatering området. Därutöver finns  privat mark som skulle kunna nyttjas, t.ex. vid gamla sågverksområdet. 

Det finns god tillgång på parkeringsplatser i Horndal, något som är en av  förutsättningarna för att handeln ska utvecklas positivt. Idag finns några  tomma handelslokaler i centrum och utmed Stora vägen. Dessa är i privat  ägo och förutsätter fastighetsägarens intresse för att kunna nyttjas. I  anslutning till dessa finns även mark som skulle kunna utvecklas för  ytterligare handel och olika centrumändamål. Detta kräver då också  fastighetsägarnas intresse. En utökning av handel och annan service  kommer att ge behov av nya effektiva, parkeringslösningar. 

Attraktiva offentliga miljöer skapas genom upprustning av befintliga  gator, torg och naturmark. Kommunen, bedömer att gång‐ och cykeltrafik  kan ske blandat med fordonstrafiken på alla gator utom väg 68. Frågan  kommer även att hanteras fortlöpande, t.ex. vid eventuellt kommande  arbeten med att ta fram nya detaljplaner för bostäder.   

I detta PM lyfts också fram möjlig mark för verksamheter, t.ex. olika  former av industri, som beredskap för när sådan eventuellt efterfrågas. 

Denna mark finns då i och runt Horndal, men mark finns även i övriga  delar av kommunen, t.ex. vid Nordanö i Avesta. Utveckling av ny mark för  verksamheter behöver sannolikt utredas genom detaljplaneläggning. 

Även utveckling av befintlig mark för verksamheter kan behöva utredas på  detta sätt. 

Tillfälliga bostäder 

Vid en eventuell exploatering inom det  större, planlagda, området vid ställverket i  norra Horndal, Krångede, kan ett stort antal  personer komma att arbeta i området under  samtidigt. Detta kommer i så fall medföra ett  behov av flera platser för olika former av  tillfälligt boende i anslutning till platsen för  exploatering, och då både i Horndal och i dess  övriga närområde. 

I Horndal finns idag bara campingplatsen som  har, och kan inrymma, tillfälligt boende. Det  har längre tillbaks funnits ett vandrarhem  men detta finns inte kvar längre. 

Förslag 

Mark som kan nyttjas för uppställning av  tillfälliga boenden finns på olika ställen i  närheten av Horndal, se karta och tabell. Att  ianspråkta denna mark kan oftast hanteras  direkt genom ansökan om bygglov. En viss del  av den utpekade marken är i privat ägo och  kräver då så klart markägarens intresse för  att vara möjlig att nyttja. 

De områden som pekas ut beskrivs lite mer i  en tabell i kartans övre vänstra hörn.  

Områdesförklaringar (A) Befintlig campingplats samt  grusad parkeringsyta intill järnväg  (B) Större markområden intill site  för eventuell exploatering  (C) Öppen mark inom privatägt  industriområde 

(D) Befintliga byggnader och  öppen tomtmark intill   (E) Mark planlagd för bostäder  där tillfälliga bostäder av lite  högre byggnadsteknisk kvalitet  kan vara ett första steg mot  permanenta bostäder 

Bostäder 

Den största delen av bostadsbebyggelsen i  Horndal är koncentrerad till centralorten,  men en viss andel finns också ute på  landsbygden. Enligt Översiktsplanen från  2007, finns i området cirka 400 lägenheter i  flerbostadshus och cirka 370 småhus. I  Horndal har det tidigare rivits flerbostadshus  för att minska antalet tomma lägenheter. 

Efterfrågan på mark för nya bostäder har  varit låg i många år, så även nu.  

De flesta bostäderna utgörs av enbostadshus  i en till två våningar. De flerbostadshus som  finns ligger främst utmed Åsvägen och vid  Hällvägen‐Sollidenvägen. I den norra delen av  centrum finns också Tallbacken som är ett av  kommunens gruppboenden för äldre. 

I centrala delarna av Horndal finns idag en hel  del planlagd, kommunal, mark för bostäder,  både en‐ och flerbostadshus, som inte är  bebyggd. Detta läge är mycket lämpligt för ny  bostadsbebyggelse.  

Förslag i de centrala delarna 

Tillkommande nya bostäder kan i första hand  förläggas till de planlagda områden som finns  centralt I Horndal. Nya byggnader bör då  placeras och utformas med hänsyn till  omgivande bebyggelse. För läget bakom  befintliga flerbostadshus vid Hällvägen  föreslås att ny även ny bebyggelse bör vara  flerbostadshus, i upp till fem våningar, vilket  är möjligt genom en ändring av gällande  detaljplan. 

I västra delen av Horndals centrum, utmed  västra och norra sidan av Fäbodvägen och  Folketshusvägen finns områden som kan vara  möjliga för ytterligare enbostadshus. Dessa  områden är inte är planlagda idag.  

Öster om Åsvägen finns ett område mellan  befintliga flerbostadshus som skulle kunna bli  lämpligt för ytterligare flerbostadshus. För  detta krävs en ändring av gällande detaljplan. 

Uppskattningsvis kan Horndal idag rymma  förtätning med ca 150 nya bostäder, till viss  del efter vissa planändringar, och ytterligare  ca 80 bostäder efter ny planläggning. 

Förslag lite utanför de centrala delarna 

Lägen för planläggning av nya, attraktiva, bostadsområden kan  t.ex. finnas intill sjöarna Rossen och Lumsen, där då närhet till  vatten och natur bidrar till attraktiviteten. I kartan till höger  redovisas ett antal olika platser som förslag på områden för lite  mer attraktiva bostäder (gula ytor). Förutsättningarna för  dessa har inte utretts närmare i detta läge och senare 

utredningar av t.ex. höga naturvärden, risker med transporter  av farligt gods, buller mm kan komma att visa att dess inte är  så väl lämpade för bostäder. 

Även det område söder om Rossen, som i kommunens  översiktsplan utpekats som s.k. LIS‐område (se karta nedan),  kan vara möjligt för attraktiva bostäder. Det förutsätter då att  markens ägare är intresserade av detta. 

HORNDAL

Verksamheter, industri mm 

De verksamhets‐ och industriområden som  finns i Horndal idag, norra och södra  industriområdet, är till största delen  bebyggda. Det finns dock vissa byggnader,  och mindre delområden, som kan användas  eller bebyggas för nya verksamheter. 

Om efterfrågan på mark för verksamheter av  olika slag ökar, t.ex. som en följd av en  eventuell exploatering inom det planlagda  området norr Krångede, behöver ny mark  planläggas för detta. 

Förslag 

Ytterligare mark i Horndal som kan utvecklas   för verksamhets‐ och industriändamål finns  främst intill det större markområde som  kommunen sålt till Google för eventuell  exploatering, se de två nedre kartbilderna till  höger. 

Handel, service och vistelseytor 

Det sociala livet i ett samhälle har stor  betydelse för människors trivsel och 

välbefinnande. Det påverkar också bilden av  en ort och dess attraktivitet. 

Horndal har idag en relativt väl utbyggd  kommersiell och offentlig service. I Horndal  finns t.ex. låg‐, mellan‐ och högstadieskola  med badhus och teater, daghem, fritidshem,  posttjänst och basstation för äldreomsorgen. 

Det finns även livsmedelsbutiker, apotek,  klädesaffär, matservering m.m.  

Handeln är idag huvudsakligen etablerad på  ömse sidor av Stora vägen. Entréerna nås  företrädesvis från Stora vägen men också  från några av tvärgatorna.  

Torg, mötesplatser, grönområden och olika  kulturmiljöer bidrar också till ortens identitet  och genererar olika rörelser bland invånarna. 

I Horndal finns ett antal centrala platser som  kan användas för olika former av spontana  möten, rekreation och friluftsliv. 

 Förslag 

För en långsiktigt hållbar utveckling är det  viktigt att det finns arbetstillfällen och tillgång  till kommersiell och annan service i Horndal. I  detta PM föreslås några platser för nya  etableringar av sådana verksamheter, vilka  behöver utredas mer noggrant i ett 

kommande detaljplanearbete.   

Det är viktigt att den kommersiella service  som idag finns i centralorten ges möjlighet att  utvecklas positivt. Det är också viktigt att nya  företag och olika former av service lokaliseras  där de bäst gagnar en långsiktigt hållbar  utveckling och Horndals attraktivitet. Det  bästa läget för detta är då i centrum, där ett  starkare kluster kan bildas samtidigt som  handel och service är lättillgänglig för de  flesta boende på orten. 

Det är också av stort betydelse att centrum är  lättillgängligt med bil och i det ingår även att  parkeringsmöjligheterna är goda.  

Ortens olika vistelseytor kan behöva ses över  och utvecklas för att bli mer attraktiva att  använda. Parker, grönstråk, naturområden  mm kan även påverka en orts täthet, och  ibland kan de öka avstånd på ett negativt  sätt. Därför är det t.ex. viktigt att offentliga  platser även är tillgängliga för människor med  olika funktionhinder. 

Infrastruktur‐ Biltrafik 

En viktig aspekt av olika stadstyper är  gatunätets fysiska organisation och 

trafikarbetets intensitet. Sambandet mellan  gatustrukturer påverkar gaturummets  utformning.  

Området genomkorsas av väg 68 (Stora  vägen), vilken är rekommenderad färdväg för  transport av farligt gods. Vägen har högt  flöde av trafik med stora mängder bilar,  lastbilar och bussar, men även cyklister och  gående. Vägen är relativ högt belastat under  större delen av dygnet, vilket ger en ökad risk  för trafikolyckor. Korsningen Villborgs 

väg/Stora vägen och Lundins Väg/Stora  vägen är särskilda riskområden med bl.a. 

skymd sikt.  

Den nationellt ökande biltrafiken medför inte  bara mera utsläpp, buller, fler olyckor och  ökad trängsel, utan är också ett potentiellt  folkhälsoproblem om fler väljer bilen istället  för att gå eller cykla. 

Gratis parkering finns bl.a. i anslutning till  apoteket, öster om torget och bussplatsen. 

Förslag 

Att en ort har/ges hierarkiskt gatumönster har  olika syften och funktioner. Områden har ofta  gaturum utformade för olika trafikslag (gång,  cykel, bilar osv) och trafiksystem för olika  hastigheter. Det är viktigt att skapa ett  nätverk av gator som möjliggör en lokal  avlastning på Stora vägen, väg 68. För detta  kan t.ex. ringvägar skapas i några områden. 

Åsvägen, Folketshusvägen, Fäbodvägen och  Verkstadsvägen är befintliga vägar som kan ta  mer av den lokala trafiken för att minska  trafiken på Stora vägen något. Dessa gator är  dubbelriktade idag och kan behöva vissa  förbättringar, t.ex. genom breddning av  körbaneytor, mer belysning och eventuellt  anläggande av g/c‐väg om det finns möjlighet.  

Resten av befintligt gatunät kan fungera som  lägre belastade gator. Möjligen kan någon  gata behöva enkelriktas och i något område  skulle separerad g/c‐väg kunna anläggas. 

Vissa gator kan även utformas på olika sätt  för att åstadkomma lägre hastigheter. I vissa  fall kan då detta kombineras med åtgärder  för att åstadkomma ökad säkerhet för gång  och cykeltrafikanter. 

För ökad trafiksäkerhet utmed Stora vägen  kan hastigheten komma att reduceras från  nuvarande 50 km/h till 40 km/h. I detta fall  kommer nu gällande 30 km/h vid skolan att  kvarstå. 

Infrastruktur‐ Kollektivtrafik 

Horndals kollektivtrafik bygger idag på  bussförbindelser längs Stora vägen och  tågtrafik på järnvägen mellan Gävle och  Örebro. Bussar rör sig i princip enbart i  huvudvägnätet med målpunkter som större  industrier och omlastningspunkter.  

Kollektivtrafiken, på både väg och järnväg, är  av stor betydelse för kommunen och 

Horndal. Bussterminalen ligger i norra delen  av Horndals centrum, på torget. Busstrafiken  utgörs av Dalatrafikens landsbygdstrafik från  Avesta centrum. Två linjer trafikerar Horndal  – Avesta, till största delen med entimmes  trafik.  

I närhet en av bussterminalen ligger 

tågstoppet i Horndal. Tågförbindelser här går  mellan Gävle och Hallsberg, och från dessa  städer, samt från Avesta/Krylbo kan ett stort  utbud av destinationer nås. Tågstoppet  består idag av ett glasat väderskydd på  perrongen.  

Intill tågstoppet finns anlagt ett antal 

parkeringsplatser och en busshållplats, som ej  används för tillfället.  

Förslag  

Långsiktigt planerad och god kollektivtrafik  har stor betydelse för en tätorts attraktivitet. 

Högre standard på kollektivtrafik, med ökade  möjligheter till arbetspendling inom 

kommunen och regionen, är väldigt viktig. 

Idag pendlar många från Horndal, men även  till, och då framförallt med bil eller tåg. 

För förbättrad möjlighet till arbetspendling  föreslås att busstrafiken även ansluter till  tågstoppet. Något som på sikt kan omvandlas  till ett mer utvecklat resecentrum. 

På sikt är en kollektivtrafikplanering som ger  förbättrad tågtrafikering till och från Horndal  av stor vikt. Det som dock kan göras på kort  sikt är förbättrade busskommunikationer  till/från Horndal. För ytterligare förbättrad  tillgänglighet kan sedan olika skyttelbussar  finnas för trafik till olika punkter inom  tätorten. 

Om ett större antal arbetsplatser skulle  komma att etableras inom, och i anslutning  till, planområdet vid Krångede är Avesta  kommun beredd att förlänga den busslinje  som idag stannar i Horndals centrum. Det är  också viktigt att olika bytespunkter mellan  trafikslagen lokaliseras strategisk, t.ex. nära  boende, arbetsplatser och besökspunkter. 

Infrastruktur‐ Gång‐ och cykeltrafik 

Gång‐ och cykeltrafiken i Horndals centrum  rör sig främst längs Stora vägen, där g/c‐

trafiken är separerad från fordonstrafiken,  men även Gravyrvägen, Frötallsvägen,  Hällvägen, Tallåsvägen och Lundins väg är  viktiga kommunikationsstråk. Vid dessa gator  sker gång‐ och cykeltrafik blandat med  fordonstrafik.  

Några viktiga målpunkter för gående och  cyklister är lekplatser, t.ex. den vid 

Frötallsvägen, butiker mm längs Stora vägen,  skolan och bussterminalen. 

Förslag  

Det är viktigt att prioritera de oskyddade  trafikanterna, både cyklister och gående,   när man önskar skapa levande stadsrum och  effektiva cykelstråk mellan målpunkter. 

Det överordnade gång‐ och cykelstråket i  Horndal går idag utmed Stora vägen och en  förlängning söderut, förbi kyrkogården,  utreds. Stråket kommer att kompletteras  med en g/c‐väg utmed Allévägen ner till  nuvarande tågstation. Även separerade  gång‐ och cykelvägar längs Åsvägen och den  ringled som skapas om Folketshusvägen  byggs ihop med Fäbodvägen kan övervägas i  framtiden. Utmed Stora vägen kan även  hastighetsreducerande åtgärder för 

fordonstrafiken övervägas för ökad säkerhet. 

Ett överordnat g/c‐stråk skall vara 

lättillgängligt, effektivt och trafiksäkert och  alla nivåer av g/c‐stråk ska utformas med  trygghet och jämställdhet som ledord  (belysning, god sikt, sträckning nära  bebyggelse etc.). 

På övriga gator kan förbättrad säkerhet för  gång‐ och cykeltrafik övervägas vart efter  olika exploateringar sker. Detta kan då t.ex. 

röra sig om olika åtgärder för att begränsa  fordonshastigheter eller fordonsmängder på  vissa gator, eller delar av gator. 

Även trottoarer kan övervägas vid gator i de 

Projektgrupp 

Den kommunala projektgrupp som arbetat fram detta PM har bestått av  följande personer. 

Ulf Lademyr  Västmanland‐Dalarna miljö‐ och byggförvaltning  Anna Norgren  Västmanland‐Dalarna miljö‐ och byggförvaltning  Peter Granqvist  Västmanland‐Dalarna miljö‐ och byggförvaltning  Anna Papapdopoulou  Västmanland‐Dalarna miljö‐ och byggförvaltning  Aino Leijon  Västmanland‐Dalarna miljö‐ och byggförvaltning   Stina Björnholm  Västmanland‐Dalarna miljö‐ och byggförvaltning  Mikael Jansson  Teknisk service 

Martin Ranerfors  Teknisk service  Anders Hagfeldt  Teknisk service   Emil Forslund  Teknisk service   Jan Hedman  Teknisk service      Oskar Gustafsson  Avesta Vatten och Avfall   

Datum 2019-09-16

Brevnr/Diarienr 2011-000723

Handläggare:

Ellinor Jansson

Begäran om att Sveriges geologiska undersökningar (SGU) ska åta sig rollen som huvudman för saneringen av Gotthard aluminium på Avesta Månsbo 2:1 och 2:2

Sammanfattning

På fastigheterna Månsbo 2:1 och 2:2 i Avesta kommun har aluminiumframställning bedrivits 1934 - 1992.

Miljöteknisk markundersökning har gjorts som visar på halter av metaller och PAH:er överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM), även i grundvattnet uppmättes mycket höga halter metaller, fluorid och klorid.

Ansvarig verksamhetsutövare har fastställts i domstol, de ansvariga är Stena aluminium AB och Kubikenborg Aluminium. Domstolen har även fastställt att dessa bolag har ett solidariskt ansvar motsvarande 50 % av kostnaderna för efterbehandlingsåtgärderna. Vilket innebär att det saknas kostnadstäckning för resterande 50 %.

Bidrag kan sökas hos Naturvårdsverket när ansvariga av ett förorenat områden saknas. För att kunna söka bidraget och även genomföra saneringen behövs en juridiskt ansvarig, en huvudman. Normalt är

kommunen huvudman när det saknas ansvariga. SGU kan ta på sig rollen som huvudman om kommunen saknar kompetens och resurser. Det måste då finnas ett politiskt beslut från kommunen eftersom SGU inte kan gå in och ta på sig kommunens uppdrag mot kommunens vilja.

Miljöenheten på Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning bedömer att ett sådant beslut behöver fattas då Avesta kommun saknar kompetens och resurser för att genomföra en sanering. Varken Teknisk service eller Avesta vatten och avlopp bedöms ha rätt kompetens eller tillräckliga resurser. Miljöenheten på Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning är en tillsynsmyndighet samt saknar resurser och bör därför inta ta på sig rollen som huvudman.

Ärendet

På fastigheterna Månsbo 2:1 och 2:2 i Avesta kommun har aluminiumframställning bedrivits

1934 - 1992. Fram till mitten av 1960-talet bedrevs primär aluminiumtillverkning som sedan övergick till sekundärtillverkning. Ansvarig verksamhetsutövare har fastställts i mark- och miljööverdomstolen (dom med mål nr M 3960-12). Domen fastställer att det finns två ansvariga verksamhetsutövare och att ansvaret mellan bolagen är solidariskt. Även ansvarets omfattning i fråga om åtgärd har fastställts i mark- och miljödomstolen (dom med mål nr M 5314-16). Av denna dom framgår att bolagen har ett solidariskt ansvar motsvarande 50 % av kostnaderna för samtliga efterbehandlingsåtgärder.

Under 2013 genomförde ansvariga bolag en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Resultatet av undersökningen visade halter av metaller och PAH:er överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). I grundvattnet nedströms det förorenade området uppmättes mycket höga halter metaller, fluorid och klorid. Fastigheterna placerades efter undersökning och riskklassning i riskklass 2, stor risk för människors hälsa och miljön. En detaljerad miljöteknisk markundersökning och förenklad riskbedömning genomfördes av ansvariga bolag under 2014 – 2015. Undersökningen omfattade de sex delområden (A-G) som i den översiktliga

undersökningen påvisat förhöjda föroreningshalter. Viss utökad grundvattenprovtagning utfördes

Sida 2

även. Resultatet av den detaljerade undersökningen visade att samtliga delområden utom B och D uppvisar föroreningar i halter över MKM.

Under 2015 gick bolagen vidare och tog fram en åtgärdsutredning för området. Skyddsobjekt bedöms vara personer som arbetar eller vistas tillfälligt inom området, markmiljön inom området samt

ytvattenekologin i Dalälven. Utifrån riskbedömning konstateras behov av åtgärd i ytlig jord för att minska risk för hälsa och markmiljö. Genom åtgärd i djup jord minskas den generella riskbilden.

Åtgärd föreslås ske genom bortschaktning.

Förslag

- Plan och näringslivsutskottets beslut

Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd ges i uppdrag att tillskriva SGU med en begäran om att SGU ska åta sig rollen som huvudman för sanering av Gotthard aluminium på Avesta Månsbo 2:1 och 2:2