6. HÄLSA OCH SÄKERHET

(1)

6. HÄLSA OCH SÄKERHET

6.1 ALLMÄNT

Olika miljö- och riskfaktorer kan direkt eller indi- rekt påverka människors hälsa och säkerhet, på- verka miljön och leda till egendomsskador. Detta kan ske genom långsamma effekter, oftast beroende på miljöfaktorer eller genom snabba effekter vid enstaka händelser, t ex olyckor.

Människors hälsa och säkerhet handlar inte bara om frågor som störningar, sjukdomar, olyckor etc, utan också om olika faktorers inverkan på trivsel, välbefinnande och trygghetskänsla.

Bedömningen av vilka konsekvenser miljö- och riskfaktorer kan leda till utgår vanligen från veder- tagna riktvärden och gränsvärden.

6.2 RISKANALYS

OCH RÄDDNINGSTJÄNST

Kommunfullmäktige har antagit en räddnings- tjänstplan, vilket föreskrivs i räddningstjänstlagen.

Den redovisar hur räddningstjänstens verksamhet ska vara planerad och organiserad. Underlag för denna plan är bl a en riskanalys.

För Munkedals del finns Kommunal riskanalys för Munkedals kommun, antagen av kommunfullmäk- tige 1997-09-24. Riskanalysen redovisar var och i vilka sammanhang det finns risk för att människor, miljö eller egendom kan skadas genom olyckshän- delser, skred, trafikolyckor, utsläpp etc. Flera frå- gor har direkt anknytning till den fysiska plane- ringen.

I riskanalysen konstateras bl a att:

• framtida byggnation av bensinstationer bör lokaliseras så att de inte blir ett hot mot kringlig- gande bebyggelse.

• framtida industrietableringar ska göras på där-

för avsedda områden och med hänsyn till kring- liggande bebyggelse.

• en utbyggnad av E6:an är viktig för att minska trafikolyckorna.

En av kommunens två räddningsstationer finns i Munkedal. Av riskanalysen framgår vilken insats- tid räddningstjänsten har till olika platser i kommunen. Dessa tider för respektive plats är ett viktigt underlag för miljö- och byggnämndens dimensionering av byggnader ur brand- och utrymningssynpunkt.

6.3 RADON

Allmänt

Radioaktiva grundämnen är instabila grundämnen som sönderfaller under avgivande av joniserande strålning. Ett sådant ämne är radon som i form av gas avgår till luften. Radon och dess radioaktiva söderfallsprodukter, radondöttrarna, utgör den största strålningsrisken som vi människor utsätts för.

Allt berg och all jord innehåller uran som avger radon. I de flesta fall är halterna obetydliga men vissa bergarter som granit och pegmatit avger högre halter. Även områden med grova jordarter, som t ex isälvsgrus, kan vara riskområden.

Radon i byggnader kan komma från byggnadsmaterial, från marken och från hushållsvatten. I villor och andra bostäder med markkontakt kan ibland alla dessa tre radonkällor samverka till en hög radonhalt.

Markradon är den vanligaste orsaken till höga radonhalter inomhus. Den radonhaltiga jordluften kan transporteras in i huset genom otätheter i dess grundkonstruktion. Relativt enkla åtgärder kan därför ge ett radonsäkert byggande.

(2)

43

HÄLSA OCH SÄKERHET

Alla stenbaserade byggnadsmaterial avger en viss mängd radongas, men det är främst den radiumrika

"blåbetongen", använd i en del äldre byggnader ("blåbetong" tillverkades mellan 1929 och 1975), som utgör ett stort radonproblem.

Radonrikt vatten förekommer i huvudsak i bergborrade brunnar. Radonhalten kan vara så hög att användning av vattnet ger upphov till mätbart höga radonhalter inomhus.

Socialstyrelsen och Boverket har fastställt gräns- värden för hur höga radonhalterna får vara i bostä- der och arbetslokaler där människor stadigvarande uppehåller sig.

Situationen i Munkedal

Översiktlig markundersökning utfördes 1989 (Väst- svenska berg, jord- och vattenundersökningar, 1989

"Översiktlig markundersökning, Munkedals kom- mun"). Munkedals kommun delades enligt rekom- mendationer i olika riskområden. I undersökningen beskrivs de geologiska förhållanden som råder i kommunen.

Höga radonhalter kan förekomma i bergborrade brunnar, särskilt i områden med uranrik berggrund som t ex Bohusgranit. Analyser visar också att risk för förhöjda halter även kan finnas i södra delen av Tungenäset samt söder om Saltkällan.

Även inom de områden där berggrunden har låg halt av uran finns brunnar med höga radonhalter.

Således kan man inte utesluta radonrisk i övriga områden inom Munkedals kommun. Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört relativt om- fattande provtagningar av vatten från brunnar med avseende på förekomst av radon.

6.4 GEOTEKNIK

De geotekniska förhållandena i Munkedal kan något förenklat beskrivas som berg och mellanlig- gande dalgångar med skiftande lerdjup och lut- ning.

Berggrunden domineras av urberg i form av gnejs i Stora Le-Marstrandsformationen. Lerområdena kan, liksom i stora delar av Västra Götalands län, vara skredbenägna. Skred inträffar oftast i starkt sluttande områden i anslutning till vattendrag.

Detta kräver särskild uppmärksamhet vid bebyggelseexploatering och anläggning av vägar m m i sådana områden.

Det pågår en ständig forskning inom geoteknik- området och nya rön förbättrar möjligheten att göra bra bedömningar. Nya tekniska lösningar för att öka stabiliteten i mark och vid grundläggning av bebyggelse har också utvecklats under senare år.

Statens geotekniska institut, SGI, har tidigare ar- betat fram underlagsmaterial beträffande stabilitetsförhållandena inom detaljplanelagda områden i kommunen. Från statligt håll har man, via Räddningsverket initierat en uppdatering av detta i ett antal utvalda kommuner, däribland Mun- kedals kommun. Genom erfarenhetsåterföring och nya beräkningsmetoder har man möjlighet att göra mer ingående analyser än tidigare. Detta arbete påbörjades under 1999 och omfattar endast bebyggda områden. När resultaten föreligger kommer dessa att arbetas in på intressekarta "Hälsa och säkerhet".

Miljö- och byggnämnden beslutade 1999-04-22 om en prioriteringslista för geotekniska insatser med avseende på stabiliteten. Syftet är att succes- sivt kunna "friskriva" områden där det tidigare, i brist på kunskap, rått osäkerhet om stabilitets- förhållandena. Områden med många fastigheter prioriteras. Under 1999 påbörjades ett sådant arbete vad gäller Vadholmen i Munkedals samhälle.

På kommunkontoret finns detaljerade kartor till- gängliga som ger en god överblick vad gäller stabilitetsförhållandena, resultatet av befintliga geotekniska undersökningar och gjorda förstärk- ningsåtgärder inom befintliga samhällen. Dessa kartor ajourhålls med hjälp av det nya material som tas fram. Kartorna fungerar som ett värdefullt underlagsmaterial vid all planering och exploatering.

(3)

Hensb

Småröd

Saltkällan

Munkedal

Kleva Kviström

Saltkällefjorden

Munkedals hamn

Åtorp

Önnebacka

Stale Bråland

Berg

Foss

Ödsby

Pilegård

Bergsvik

Tungenäset

Lökeberg

Torreby

Sjöris

Gårvik Röd Sältorna - Färlev

Knarrevik

Gullmarn

Färlev- fjorden

Område med hög eller eventuell hög risk för markradon

Fördjupning av delen Munkedal - Tungenäset

MUNKEDALS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN

ÖP 2001

(4)

45

6.5 VERKSAMHETSANKNUTNA RISKER OCH OLÄGENHETER

Av kommunens riskanalys (1997) framgår vilka verksamheter inom kommunen som då medförde risk för t ex utsläpp av giftiga ämnen eller gaser vid brand, explosion eller felaktig hantering. De före- tag och anläggningar inom kommunen som nu (1999) kan medföra risk är:

• Munkedals AB - pappersbruk i Munkedal

• Skogsvallen - ishall med ammoniakanläggning för kylning i Munkedal

• Ammoniakfabrik vid Småröd under utveck- ling, inrymd i bergrum

Verksamheten vid tegelbruket på Tungenäset, som eldas med gasolugn, är vilande.

Brand- och miljöfarliga ämnen hanteras även i mindre omfattning på övriga industrier och an- läggningar i kommunen.

Andra, mindre föroreningsställen kan ge störningar lokalt i form av nersmutsning, lukt och buller. Det kan gälla så olika verksamheter som industrier,

bergtäkter, bensinstationer, djurhållning etc men också kommunala verksamheter som t ex avloppsreningsverk och avfallsanläggningar. Cent- rala direktiv om lämpliga skyddsavstånd finns i Boverkets rapport "Bättre plats för arbete".

6.6 TRAFIKBULLER M M

Buller kan definieras som oönskat ljud. Graden av påverkan beror både på hur känslig mottagaren eller miljön är och på bullrets karaktär.

Biltrafiken är en stor bullerkälla vilken kan inne- bära olägenheter för boende kring vägar. Vissa industrier är också betydande bullerkällor, liksom bl a järnvägstrafik. Bullerstörningar kan även inne- bära kraftigt försämrade rekreationsvärden och naturupplevelser i natur- och friluftsområden.

Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för bostäder vid vägar, järnvägar industrier, m m. För inomhusmiljön bör ekvivalentnivån (medelvärde över dygnet) inte överstiga 30dBA och maxnivån inte överstiga 45 dBA nattetid. Utomhusnivån för buller vid bostäder bör inte överstiga 55dBA nat-

Verksamheter vid Munkedals AB innebär hantering av brandfarliga ämnen

(5)

tetid. Utomhusnivån för buller vid bostäder bör inteöverstiga 55dBA ekvivalentnivå. Från boende- synpunkt kan även avgaser och vibrationer med- föra olägenheter. Buller- och vibrationsproblematik vad gäller järnvägar behandlas i en policy utarbe- tad av Banverket i samarbete med Naturvårdsver- ket (Buller- och vibrationer från spårburen lin- jetrafik).

Genom lämplig lokalisering av vägar och andra bullerkällor kan man förebygga bullerproblem.

Såväl risken för bullerstörningar och avgasutsläpp som trafiksäkerhetsskäl gör det mindre lämpligt att bygga bostäder i den närmaste zonen kring större vägar. Generellt gäller därför ett byggför- bud om 12 meter kring allmänna vägar. För större vägar är byggförbudet utvidgat till 30 eller 50 meter, se även under rubriken Vägar i kap 5.8 Kommunikationer.

I befintlig bebyggelsemiljö kan det bli aktuellt att vidta andra åtgärder, som att avskärma buller- källorna eller reglera trafiken.

6.7 TRANSPORTER MED FARLIGT GODS

Till farligt gods räknas explosiva ämnen, gaser, brandfarliga vätskor och ämnen, gifter, radioaktiva ämnen m m. En olycka med explosiva och brandfarliga ämnen i anslutning till bebyggelse kan orsaka skador vad gäller liv och egendom. En olycka där giftiga ämnen släpps fritt nära en vat- tentäkt, ett vattendrag eller en känslig naturmiljö kan medföra vattenförsörjningsproblem respektive ekologiska skador.

Vissa färdvägar är olämpliga att använda för transporter av farligt gods, t ex om de passerar tät bebyggelse eller en vattentäkt. Transporter med farligt gods ska ske så att de utgör så liten risk som möjligt. Ett förslag till vägvalstyrningsplan finns framtagen inom kommunen.

I Vägverkets väginformation redovisas rekom- menderade transportvägar för farligt gods. Väg E6

är utpekad som "primär transportväg" och rast- platsen vid Håby som "rekommenderad parke- ringsplats för farligt gods".

För närvarande utgörs ca 7 % av den tunga trafiken genom kommunen av fordon lastade med farligt gods. (Senaste mätning gjordes vid Håby 1996) Antalet fordon har dock ökat markant eftersom den tunga trafiken på E6:an nästan har fördubblats på några få år. Farligtgods-trafiken utgörs till stor del av lokala och regionala transporter av bensin och diesel.

Med den planerade ombyggnaden av E6:an till motorvägsstandard kommer risken för att en olycka med farligt gods inträffar att minska jämfört med dagsläget.

6.8 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT

Det finns en allmän debatt kring riskerna med att bo eller vistas i närheten av större kraftledningar och andra källor som alstrar elektromagnetiska fält bör gränsvärdet 0,2 mikrotesla inte överskridas i bostäder eller lokaler där människor stadigvarande vistas.

Andra risker utmed kraftledningar är brott, över- slag mm som kan leda till bl a personskador och brand.

Ellagen anger att byggförbud råder inom ett visst avstånd från kraftledningar, där minimiavståndet ökar med ledningens systemspänning. Ett motiv för detta är att brand i byggnader kan leda till en avsevärt minskad brotthållfasthet hos ledningen.

Ett annat motiv för skyddsavstånden är de elektromagnetiska fälten kring ledningarna. Styr- kan på sådana fält är beroende på strömstyrkan.

De säkerhetsavstånd som idag tillämpas med avseende på ledningarnas systemspänning bör i de flesta fall även tillgodose att gränsvärdena för de elektromagnetska fälten ej överskrids men det kan i vissa fall krävas större avstånd..

(6)

47

• Kommunalt ställningstagande

Kommunens grundsyn är att samhälls- utbyggnaden ska ske så att nya riskkällor så långt möjligt undviks och att effekterna av befintliga riskkällor reduceras och om möjligt elimineras.

Vid planläggning och bygglovgivning ska kommunen tillse att byggnader där människor ska bo eller vistas stadigvarande får ett radonsäkert utförande.

Där mätresultat visar att dricksvatten från en- skilda borrade brunnar innehåller mer än 1000 Bq/l, ska åtgärder enligt Boverkets och länssty- relsens rekommendationer vidtas. Fastighet- sägarna ska informeras om risker med radon i vatten inom högriskområdena och även inom kommunen totalt.

Kartorna från SGI bör utgöra underlag för en prioritering av var man, inom befintlig bebyggelse, behöver göra ytterligare geotekniska un- dersökningar.

Stabilitetsfrågorna ska särskilt beaktas i detalj- planer och vid ansökan om bygglov. Vid lokaliseringsärenden och förhandsbesked i om- råden med lutande lermark inom övriga kommunen får den sökande, med hjälp av fackman, visa att stabiliteten är godtagbar innan för- handsbesked behandlas.

Nya bostäder, publika anläggningar m m ska inte lokaliseras i anslutning till befintliga verksamheter som innefattar risker för miljö- störningar, säkerhetsrisker eller utsläpp av giftiga ämnen eller gaser. Vid lokalisering av bensinstationer bör ett skyddsavstånd på ca 200 m tillämpas mot exempelvis bostäder.

Kommunen har ambitionen att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för buller utanför och inne i bostäder.

Kommunen skall också tillämpa gällande gräns- värde för elektromagnetisk strålning samt an- givna säkerhetsavstånd kring kraftledningar, transformatorer mm.

Utförda stabiliseringsåtgärder i anslutning till Örekilsälven har gett Munkedal ett nytt rekreationsområde, Örekilsparken