Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr
Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro
40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr
686 80 Sunne Sunne
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Förskolan Hasselbol Sunne kommun
Innehåll
Presentation av förskolan ... 3
Kunskap och kompetens ... 4
Vision för förskolan Sunne kommun ... 5
Vad ska känneteckna undervisningen ... 5
Lärande miljö………...…6
Hållbar utveckling. ……… 8
Förskolan i världen ………..9
Presentation av förskolan
Hos oss är barn kompetenta och vi ger dem verktygen och möjligheterna till att lyckas – vi tror på deras förmåga och behandlar dem med respekt.
Förskolan Hasselbol har 4 avdelningar för totalt 72 barn och ligger i bostadsområdet Brårud, på östra sidan Fryken. Förskolan har nära till skog, grönområde, ishall och gymnastikhall. Vi besöker skogen regelbundet och under säsong är de äldsta barnen till ishallen en gång i veckan. Gymnastikhall/fotbollshall finns möjlighet att boka tid i.
För oss är det viktigt att ta med barnens intressen, tankar och frågor i vår planering av verksamheten.
Hasselbol har eget tillagningskök med egen kock och förskolan är byggt i passivhusteknik.
Kortfattat kan tekniken förklaras med att man bygger energisnålt. Värmeförluster minimeras genom effektiv ventilation, att ta tillvara värme från de som finns i huset, elektriska apparater och instrålad sol. Tjock isolering samt fönster och dörrar med hög isolationsförmåga ingår också i tekniken.
Vi på Hasselbol arbetar utifrån systematisk kvalitetsarbete dvs. planering- uppföljning- utvärdering och utveckling. Detta kan ni se i våra dokumentationer t.ex. barnens portfolio.
Vi är en miljöförskola och har startat vårt jobb mot Grön Flagg. Hållbar utveckling är ett av våra ledord. Just nu arbetar vi utifrån tre utvecklingsmål: Närmiljö, Kretslopp och
Konsumtion. Exempel på det är att vi har kompost, vi återbrukar material i inomhus och
utomhusmiljön och vi sår och planterar. Vi har vår egen mini köksträdgård där vi skördar
sallad, persilja, dill mm
Kunskap och kompetens
BakgrundEnligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt.
Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov.
Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande.
Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas.
Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande.
Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.
Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef.
Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas.
Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas.
Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.
Vision för förskolan Sunne kommun
Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential
Vad ska känneteckna undervisningen
Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbar utveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete.
Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling.
Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling.
Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling.
Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.
Lärandemiljö
Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet.
Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb.
(s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015)
Nulägesbeskrivning:
Utegården Eken/Lönnen – Vi behöver fler lekmiljöer, eftersom cykling och lek pågår på en begränsad del av gården.
Inne – Torgen används mer än tidigare. Det blir ofta en bra lek, men vi vill utveckla lekmiljöerna ytterligare.
Tillgänglighet – Utemiljön på Björken/Kastanjens gård behöver ytterligare förstärkta kontraster. Belysning i vissa innemiljöer (korridoren, tamburen) är generellt för svag och varierande.
Mål:
Leken är den viktigaste delen av vår verksamhet.
Barnen ska få fler möjligheter till att variera sig och få ostördhet i sin lek.
Barnen ska ha inflytande över sin lekmiljö.
Ute innebär det fler lekmiljöer, fördelade över större del av gården på Eken/Lönnens gård.
Process/insatser/åtgärder:
Vi lyssnar av och observerar barnen så att vi uppmärksammar vad de gör och vilka förslag till förändring de uttrycker. Vi arbetar också aktivt för att minska avbrotten i barnens lek och ge möjlighet för barnen att bevara byggen, material och rekvisita för att stödja längre lekar.
Tillgänglighet – Vi kartlägger behoven av kontraster. Vi uppmärksammar hur vi arbetar med syntolkning för att sprida kompetensen i huset.
Dokumentation:
Vi dokumenterar samtal med barnen och våra observationer för att se vilka ytor och utrymmen de väljer och vilka som kan utvecklas. Vi uppmärksammar och skriver anteckningar om vi ser exempel på att lekar förlängs, för att kunna utvärdera om de därmed också får en annan kvalitet.
Uppföljning:
Reflektionsunderlag ca 1ggr per månad i arbetslagen, lyfta kort varje APT. Det som
kommer fram i reflektionen återförs till verksamheten för förändringar i syfte att nå målen.
Utvärdering: En första utvärdering sker 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs
utvecklingsarbete.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna.
Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att få ett hållbart samhälle.
(s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015)
Nulägesbeskrivning:
Hasselbol arbetar med Grön Flagg. Utifrån boken om Sopan arbetar vi tematiskt i hela huset.
Mål:
Målet är att barnen ska utveckla sin medvetenhet om konsumtion, närmiljön och kretslopp. Alla barn ska ha fått vara delaktiga i sopsortering, odling, kompostering och återanvändning.
Process/insatser/åtgärder:
Vi fortsätter med kompostering och odling. Vi för samtal om ärvda kläder, att ta lagom med mat, att vi använder återvinningsmaterial till bygg och skapande.
Sopan fortsätter att komma och utmana barnen i leken och lärandet.
Dokumentation:
Vi tar bilder och pratar om vad vi har gjort tillsammans med barnen. På det sättet blir barnen delaktiga i arbetet även om de inte deltagit. Dokumentationen används även i våra reflektioner. Vi publicerar delar av dokumentationen på bloggen för att göra föräldrar delaktiga och kunna föra samtal med sina barn om ämnet.
Uppföljning:
Reflektionsunderlag ca 1ggr per månad i arbetslagen, lyfta kort varje APT Grön Flagg-råd en eller två gånger per termin.
Utvärdering: En första utvärdering sker 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs
utvecklingsarbete.
Förskolan i världen
Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen.
(s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015)
Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.
Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.
Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
(s.6 Lpfö-98/10)
Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.
(s.7 Lpfö-98/10)
Nulägesbeskrivning mångfald:
För att uppmärksamma våra barns olika nationaliteter har vi skapat en ”Internationell vägg” där familjernas nationaliteter presenteras. Den består av en världskarta där
familjernas land är utmarkerat och en flagga. Det finns även en bild av barnet och en lista med räkneord och hälsningsfraser. Väggen är placerad centralt i huset där många
passerar varje dag och vi uppmuntrar barnen att stanna till och undersöka väggen. På föräldramöten presenteras väggen för föräldrarna och de tillfrågas att vara delaktiga då vi behöver hjälp med översättning av ord och annat. Genom detta stärks barnen och
familjerna i sin identitet och de andra barnen får en inblick i de representerade kulturerna.
Mål:
Barnen ska få en inblick i att människor har olika traditioner t.ex. musik, mat, högtider och språk.
Process/insatser/åtgärder:
Tillsammans med barnen ska vi fortsätta att prata om världskartan på den Internationella väggen. Vi vill utöka väggens inriktning till att omfatta alla barn på förskolan och arbeta med förståelsen för allas lika värde. Vi ska prata om olika platser barnen hört talas om eller varit på. Vi vill tillsammans med barnen lära känna olika länder och deras flaggor, språket, maten samt alla våra olika traditioner.
Dokumentation:
Utveckla den Internationella väggen genom att sätta upp andra bilder som stämmer överens med det vi pratar om.
Uppföljning:
Reflektionsunderlag ca 1ggr per månad i arbetslagen, lyfta kort varje APT Utvärdering maj 2016
Utvärdering: En första utvärdering sker 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs
utvecklingsarbete.
Nulägesbeskrivning
Jämställdhet:Vi upplever att barnen kommenterar varandras kläder utifrån förutbestämda mönster. Vi kan också se att pojkar leker ofta hårdhänta, tuffa lekar medan flickor leker mer
stillsamma prinsesslekar.
Mål:
Uppmärksamma och vidga normer hos oss själva och hos barnen.
Process/insatser/åtgärder:
Vi ska genom att tänka på vårt eget förhållningssätt arbeta för en förändring för att motverka traditionella könsmönster.
Vi ska filma oss själva för att försöka få syn på vårt förhållningsätt och påminna varandra, samt vara närvarande pedagoger i leken för utmana barnen i att tänka utanför de
traditionella ramarna.
Dokumentation:
Film, foto, observationer.
Uppföljning:
Reflektionsunderlag ca 1ggr per månad i arbetslagen, lyfta kort varje APT.
Utvärdering maj 2016
Utvärdering: En första utvärdering sker 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs
utvecklingsarbete.