Ämnesgruppering

Jag presenterar här de ämnesområden sagesmännen svarat på och hur valet av ämnesområde fördelar sig på kön. Resultatet presenteras först för Otto Blixt och sedan för Ingeborg Nordin-Grip. Accessionerna för respektive upptecknare har jag delat in i grupper för att få en överskådlig och sammanhållen bild.

2.6.1 Otto Blixts ämnesområden

När det gäller Otto Blixts sagesmän kan vi se en skillnad i ämnesgrupperingen för de manliga och de kvinnliga sagesmännen. De gemensamma ämnen, som alltså både manliga och kvinnliga sagesmän gett svar på, är; ”Gåtor och kuggfrågor” (acc.nr: 11566), ”Bebyggelse, personhistoria, såbröd m.m.” (acc.nr: 11565) ”Personhistoria, sed och bruk m.m.” (acc.nr: 11483), ”Vallgång” (acc.nr: 13679) och ”Magi, övernaturliga väsen m.m.” (acc.nr: 12507). Trots att både män och kvinnor givit uppgifter om dessa områden är fördelningen av sagesmän inte alltid jämn. I accessionen 12507 finns elva manliga sagesmän och endast fyra kvinnliga. I accessionen 13679 finns nio kvinnliga sagesmän och endast tre manliga. I de övriga tre accessionerna är fördelningen relativt jämn.

I flera accessioner kan vi se en uppdelning på kön. Tre ämnen har endast män svarat på: ”Sägner” (acc.nr: 16135), ”Magi” (acc.nr: 12505) och ”Magi. Kuggfråga. Ramsa. Härm.” (acc.nr: 11567). Fyra ämnen har endast kvinnliga sagesmän: ”Ringlekar” (acc.nr: 12508), ”Uvbergsvisan” (acc.nr: 12572), ”Visor” (acc.nr:16136) och ”Ringlek” (acc.nr:12506). Vi kan här se en skillnad i och med att de kvinnliga sagesmännen i större omfattning svarat på frågor kring visor och lekar medan de manliga sagesmännen oftare svarat på frågor kring magi och sägner. För en sammanställning, se tabell 5, där accessionerna av mig grupperats enligt ämnena: Magi, gåtor, lekar och rim, Om gården, sysslor med mera och Personhistoria, sed och bruk. För en total sammanställning av ämnesfördelning i Blixt material, se bilaga 3.

Ett problem i detta är att det i flera accessioner endast är en sagesman. Vi måste då fundera på om denna person valts ut för att han eller hon är den enda som kan svara på de frågor upptecknaren vill ha svar på, exempelvis accession 12572. Där kan man tänka sig att endast en person kom ihåg en äldre visa. Eftersom vi inte kan fråga upptecknaren låter jag detta vara en öppen fråga.

Tabell 5. Ämnesfördelning för Otto Blixt

Ämne Antal kvinnor Antal män

Magi, gåtor, lekar och rim

24 21

Om gården, sysslor m.m. 9 4

bruk m.m.

2.6.2 Ingeborg Nordin-Grips ämnesområden

På grund av det stora materialet presenteras här resultatet av ämnesfördelningen landskapsvis.

2.6.2.1 Gästrikland

För Nordin-Grips ämnesindelning kan vi se en relativt jämn könsfördelning för de olika ämnena. För en sammanställning, se tabell 6. För en total sammanställning av ämnesområden i Gästrikland, se bilaga 4. De kategorier där något kön är representerat till en större del är Matordning och bordsseder och Matlagning. För Nordin-Grips material har jag, för att öka överskådligheten delat in ämnena/titlarna på accessionerna i fem grupper: Övernaturliga väsen, magi och sägner, Om gården, sysslor med mera, Matordning och bordsseder, Matlagning och Fest och underhållning. I vissa fall är accessionerna svårplacerade i och med att de behandlar flera ämnen och då har jag valt att placera dem där jag anser att de i huvudsak bäst passar in. Accessionen som behandlar Tibast är en sådan. Jag har valt att placera den i gruppen Övernaturliga väsen, magi och sägner i och med att det är en växt som ofta användes i folkmedicin, mot bland annat gikt och andra sjukdomar (Høeg 1974, s. 312).

I gruppen Övernaturliga väsen, magi och sägner är det sammanlagt 11 manliga och 11 kvinnliga sagesmän. I gruppen Om gården, sysslor med mera finns 7 manliga och 8 kvinnliga sagesmän. För gruppen Matordning och bordsseder är sagesmännen 15 manliga och 20 kvinnliga och i gruppen Matlagning är sagesmännen 15 manliga och 22 kvinnliga. Slutligen i den lilla gruppen Fest och underhållning är representationen 2 manliga och 1 kvinnlig sagesman. Inte i någon grupp är endast ett kön representerat.

Om vi går in på de enskilda accessionerna är det dock vissa accessioner som har enbart manliga eller kvinnliga sagesmän. Två accessioner (5057 och 9326) i gruppen Övernaturliga väsen, magi och sägner har enbart manliga sagesmän, en sagesman vardera. I samma grupp finns dock två accessioner (4905 och 5828) med enbart kvinnliga deltagare, fyra respektive en sagesman. Övriga fyra accessioner har både manliga och kvinnliga sagesmän.

I gruppen Om gården, sysslor med mera har tre accessioner enbart kvinnliga sagesmän och tre accessioner enbart manliga sagesmän, medan de övriga två har sagesmän av båda könen. De accessioner där enbart män deltar är benämnda Skördetermer, Tröskning och malning och Om salpetersjudning. De accessioner där enbart kvinnor deltar benämns Linberedning och spinning, Vävstol och vävning och Folktro rörande slakt. Vi kan alltså se en klar könsfördelning i accessionerna, där kvinnorna har svarat på frågor om typiskt ”kvinnliga” områden och männen svarat på frågor om typiskt ”manliga” områden.

Tabell 6. Ämnesfördelning för Ingeborg Nordin-Grip, Gästrikland

Ämne Antal kvinnor Antal män

Övernaturliga väsen, magi och sägner

11 11 Om gården, sysslor m.m. 8 7 Matordning och bordsseder 20 15 Matlagning 22 15

Fest och underhållning 1 2

2.6.2.2 Hälsingland

I Hälsinglands ämnesfördelning har jag valt att dela upp accessionerna i grupperna: Matlagning, matordning och bordsseder, Övernaturliga väsen, magi och sägner, gåtor och visor, Om gården, sysslor med mera, Samhället och bygden. Jag har här valt att sammanställa accessionerna som behandlar matordning och bordsseder och matlagning till en grupp. Detta för att det i materialet för Hälsingland finns flera accessioner som har titeln Spridda anteckningar om frågelista M81 och M82, vilka alltså behandlar båda dessa ämnen. För en sammanställning, se tabell 7. För en total sammanställning av ämnesområden i Hälsingland, se bilaga 5.

Vi kan se att i gruppen Matlagning, matordning och bordsseder är det en större andel kvinnliga än manliga sagesmän, vilket inte heller förvånar. Även i de två nästföljande grupperna är det en större del kvinnliga än manliga sagesmän. Endast i den sista gruppen, Samhället och bygden är det en större andel män. Vi kan anta att män ansågs veta mer om samhället. Går vi närmare in på accessionerna kan vi se att två av accessionerna i denna grupp (8079 och 5838) är Handel och livet på färdvägarna, frågelista T11 och antagligen hade män större ansvar för handel i bygden.

För gruppen Om gården, sysslor med mera kan vi se en intressant skillnad i könsfördelningen. I de accessioner som behandlar tröskning, skördetermer och slåtter är det främst manliga sagesmän (9 manliga sagesmän och 5 kvinnliga). De accessioner som behandlar mjölkhushållning har främst kvinnliga sagesmän (6 kvinnliga sagesmän och 1 manlig). En tredje grupp accessioner som behandlar vävning, spinning och garner har endast kvinnliga sagesmän. Framförallt intressant är gruppen accessioner som behandlar slakt. Också här är sagesmännen endast kvinnor. Vi kan här jämföra med materialet för Gästrikland där det endast var kvinnliga sagesmän i accessionen Folktro rörande slakt. Det intressanta är att detta inte verkar ha varit generellt i Sverige. Vi kan alltså se att det i de socknar som undersöks i mitt material hade kvinnorna ansvar för själva slakten.

Ämne Antal kvinnor Antal män Matlagning, matordning

och bordsseder

37 22 Övernaturliga väsen,

magi och sägner, gåtor och visor

47 27

Om gården, sysslor med mera

23 12

Samhället och bygden 1 4