Regeringens förslag: Uppgifter skall få behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs hos den centrala valmyndigheten, skattemyndigheterna och länsstyrelserna för
– framställning av röstlängder och röstkort inför ett val eller en folkomröstning,
– framställning av valsedlar och sammanräkning av valresultat, samt
– tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Uppgifter i databasen skall även få behandlas för att tillgodose samhällets behov av uppgifter i samband med val och folkomröstningar.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar skall ersätta lagen (1997:158) om röstlängdsregister samt omfatta de kandidatregister som förs med stöd av tillstånd av Datainspektionen.
Det huvudsakliga ändamålet för röstlängdsregistret är framställning av röstlängder och röstkort inför ett val eller en folkomröstning samt framställning av statistik. Kandidatregistret används huvudsakligen för framställning av valsedlar och sammanräkning av valresultat. Nuvarande
Prop. 2000/01:33
149 bestämmelser om ändamål för röstlängdsregistret och kandidatregistret
bör enligt regeringens mening med vissa redaktionella ändringar föras över till den nya lagen.
Som primära ändamål bör även anges tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten. Den centrala valmyndigheten, skatte-myndigheterna och länsstyrelserna måste ha möjlighet att som ett led i verksamheten behandla personuppgifter med syfte att kartlägga verksamheten, dvs. följa upp val och folkomröstningar och planera för åtgärder som skall vidtas i framtiden.
Som ett sekundärt ändamål bör anges behandling av uppgifter för att tillgodose samhällets behov av uppgifter i samband med val och folkom-röstningar. Det är en självklarhet att ett ändamål med val och folkomröst-ningsdatabasen måste vara att offentliggöra och sprida bl.a. uppgifter om kandidater i val via valsedlar samt resultatet av ett val eller en folkom-röstning.
Utredningen har föreslagit att det särskilt anges att databasen får användas för framställning av statistik. Enligt regeringens mening be-höver detta emellertid inte anges särskilt då detta följer av person-uppgiftslagens regler, se avsnitt 8.1.
11.2 Uppgifter som får behandlas i databasen
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om röstlängdsregister om vilka uppgifter som får behandlas skall föras över till den nya lagen.
För en person som är kandidat i ett val skall i databasen få behandlas uppgifter om personnummer, namn, adress, folkbok-föringsort, medborgarskap samt identifieringsuppgifter och partibeteckning som finns eller kommer att finnas på valsedlar där personen är upptagen.
I databasen skall få behandlas uppgifter om beslut, yrkande och grunder i ett ärende samt andra uppgifter som behövs för handlägg-ningen av ett ärende. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som sålunda får behandlas i databasen.
Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m.
skall få behandlas i databasen endast som en del av en elektronisk handling.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som gäller inom folkbokföringsverksamheten är förändringstakten inom verksamheten med val och folkomröstningar förhållandevis låg när det gäller vilka uppgifter om fysiska personer som behöver behandlas på automatiserad väg. Uppgifterna bör därför i likhet med vad som gäller i dag regleras i lag.
Prop. 2000/01:33
150 Vad som får registreras om personer som är eller kan antas komma att
vara röstberättigade vid kommande val eller folkomröstning regleras i dag i lagen om röstlängdsregister. Dessa bestämmelser bör med vissa redaktionella ändringar föras över till den nya lagen. Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Länsstyrelsen i Dalarnas län anser att det bör framgå av lagen att databasen får innehålla uppgift om datum för anmälan från utlandssvenskar om att bli upptagen i röstlängd.
Uppgiften är väsentlig för verksamheten och regeringen anser därför i likhet med remissinstanserna att det av lagen bör framgå att uppgiften får registreras.
Kandidatregister förs i dag med stöd av tillstånd från Datainspektionen. I tillståndet anges vilka uppgifter som registren får innehålla. För en person som är kandidat i ett val får behandlas uppgifter om personnummer, namn, adress, folkbokföringsort samt identifierings-uppgifter och partibeteckning som finns eller kommer att finnas på valsedlar där personen är upptagen. Dessa regler bör med vissa redaktionella ändringar oförändrade föras över till den föreslagna lagen.
Enligt 5 kap. 16 § vallagen skall unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet lämna en försäkran till den centrala valmyndigheten.
I försäkran skall uppgift lämnas om bl.a. nationalitet. I likhet med utredningen anser regeringen därför att även medborgarskap skall få tas in i databasen.
Förutom de ovan angivna uppgifterna bör i likhet med vad som föreslås i fråga om övriga databaser även få behandlas uppgifter om beslut, yrkande och grunder i ett ärende samt andra uppgifter som behövs för handläggningen av ett ärende. Något system med behandling av elektroniska dokument finns dock inte i dag.
Vid genomförandet av val eller folkomröstningar är det av administrativa skäl viktigt att det finns uppgifter tillgängliga om de personer som arbetar med genomförandet av ett val, t.ex. korrektur-ansvariga, valnämndernas ordförande och sekreterare. Dessutom behövs det uppgifter om valdistrikt, vallokaler och deras öppettider, adress till valnämnden m.m. Administrativa uppgifter om personal m.m. omfattas inte av lagförslagen, utan vid behandling av sådana uppgifter skall personuppgiftslagens bestämmelser tillämpas. Det hindrar emellertid inte att sådana uppgifter behandlas i val och folkomröstningsdatabasen tillsammans med de andra uppgifter som behövs för verksamheten.
11.3 Direktåtkomst till databasen
Regeringens förslag: Den centrala valmyndigheten, skatte-myndigheterna, länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna skall få ha direktåtkomst till val och folkomröstningsdatabasen.
Skattemyndigheterna skall dock inte ha direktåtkomst till uppgifter om kandidater. De kommunala valnämndernas direktåtkomst får inte avse elektroniska handlingar.
Prop. 2000/01:33
151 Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens.
Utredningen har föreslagit att skattemyndigheterna skall få ha direktåtkomst även till uppgifter om kandidater samt att regeringen skall få föreskriva att även annan skall få ha direktåtkomst till databasen.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Riksskatteverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland anser att skattemyndigheterna inte behöver direktåtkomst till uppgifterna i databasen om kandidater samt framhåller att även utlandsmyndigheterna borde få direktåtkomst till delar av databasen.
Verket anför vidare att det inte finns skäl att inskränka valnämndernas direktåtkomst till de elektroniska handlingarna.
Skälen för regeringens förslag: Verksamheten med val och folko mröstningar kännetecknas av stor öppenhet och av behovet av omedelbar tillgänglighet. Uppgifterna i databasen, bortsett från uppgifterna i röstlängderna om de röstberättigade, bör därför så långt möjligt kunna hållas allmänt tillgängliga.
Regeringen anser i likhet med utredningen att den centrala valmyndigheten och länsstyrelserna skall ha rätt till fullständig tillgång till uppgifter i val och folkomröstningsdatabasen, inklusive de elektro-niska handlingarna. Utredningen har föreslagit att även skattemyndig-heterna skall ha fullständig åtkomst till uppgifterna i databasen.
Riksskatteverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland anser emellertid att det inte är motiverat att skattemyndigheterna får åtkomst till uppgifter om kandidater. Kandidatregistret förs i dag av Riksskatteverket och läns-styrelserna. Registret används för anmälan av kandidater till val, för kontroll av valbarhet och valsedelsbeställning samt för den slutliga röstsammanräkningen (valresultat) vid länsstyrelserna och Riksskatte-verket. Skattemyndigheterna har inte någon del i denna verksamhet.
Även om uppgifterna i sig inte är känsliga framstår det inte som motiverat att ge skattemyndigheterna åtkomst till uppgifter som de inte har något behov av i sin verksamhet. Regeringen anser därför i likhet med remissinstanserna att skattemyndigheterna inte bör medges åtkomst till uppgifter om kandidater.
De kommunala valnämnderna är tillsammans med Riksskatteverket och länsstyrelserna ansvariga för genomförandet av ett val och sammanräkning av valresultat. Det finns ett värde i att valnämnderna kan få tillgång till uppgifter i val och folkomröstningsdatabasen. Det skulle bl.a. möjliggöra att röstkort kan lämnas ut hos kommunkontoren samt att personalen i vallokalerna lättare kan komma åt den information som behövs för att valdeltagare skall kunna hänvisas till rätt vallokal.
Regeringen föreslår därför att de kommunala valnämnderna skall få ha direktåtkomst till databasen. Åtkomst bör dock inte medges till de elektroniska handlingarna.
Som anförts i avsnitt 9.4. innebär de föreslagna bestämmelserna om direktåtkomst inte att eventuell sekretess för uppgifterna bryts. För uppgifter i databasen om röstberättigade gäller sekretess endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgifterna röjs. Presumtionen är alltså att uppgifterna är offentliga. I likhet med vad som anförts i fråga om utlämnande av uppgifter från folkbokföringsdatabasen anser regeringen att några sekretessbrytande regler inte behövs för utlämnande av
Prop. 2000/01:33
152 uppgifter. Det bör också framhållas att direktåtkomst föreslås få finnas
endast för de myndigheter som arbetar med val.
Utredningen har föreslagit att regeringen skall ha möjlighet att meddela föreskrifter om att andra myndigheter och enskilda skall få direktåtkomst till uppgifter i databasen. Regeringen anser emellertid att direktåtkomsten till uppgifter i databasen, i likhet med vad som föreslås i fråga om åtkomst till beskattningsuppgifter, bör regleras i lag. Något skäl att i dag medge ytterligare myndigheter åtkomst finns inte. Regeringen har i avsnitt 8.9 föreslagit att enskilda efter medgivande av regeringen skall få ha åtkomst till uppgifter om sig själva. I avsnitt 11.4 behandlas frågan om allmän åtkomst till uppgifter om kandidater. Direktåtkomst för enskilda till uppgifter i databasen bör i övrigt inte medges.