Regeringens förslag: Uppgifter om födelseort, familjesamband som grundas på adoption samt inflyttning från utlandet skall inte få användas som sökbegrepp vid sökning i folkbokföringsdatabasen.
Uppgift om medborgarskap skall få användas som sökbegrepp endast i fråga om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island samt om medborgarskap i ett land inom eller utom Europeiska unionen (unionsmedborgarskap eller icke unions-medborgarskap).
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att även gravsättning bör få användas som sökbegrepp. Övriga remissinstanser tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Prop. 2000/01:33
146 Skälen för regeringens förslag: Frågan om vilka sökmöjligheter som
skall få finnas i ett personregister har ansetts vara av stor betydelse från integritetssynpunkt. I motiven till lagen om folkbokföringsregister ansågs dock att hänsyn självfallet skall tas även till kravet på en effektivt och rationellt bedriven folkbokföringsverksamhet (prop. 1990/91:53 s. 34). I fråga om folkbokföringsregistren har man valt att uttömmande i lagen ange vilka sökbegrepp som är tillåtna.
De sökbegrepp som är tillåtna vid sökning i de lokala folkbok-föringsregistren är till stora delar desamma som de uppgifter vilka får finnas i registret. Vissa begränsningar har dock gjorts av integritetsskäl.
Det är inte tillåtet att som sökbegrepp använda en persons födelseort eller medborgarskap och inte heller relationsbegrepp som urskiljer adoptiv-förhållanden från biologiska relationer. Detsamma gäller uppgifter om gravsättning eller anmälningar enligt vallagen. Sökning på uppgift om avregistrering är inte tillåtet i de lokala folkbokföringsregistren, men uppgiften får användas vid sökning i det centrala referensregistret. I det centrala referensregistret får som sökbegrepp även användas uppgifter om personnummer och namn.
Även i aviseringsregistret är möjligheterna att söka begränsade. Det är inte tillåtet att som sökbegrepp använda en persons födelseort, civilstånd eller datum för inflyttning från utlandet. Medborgarskap tillåts som sökbegrepp endast avseende uppgift om en persons medborgarskap i ett nordiskt land samt uppgift om en person är medborgare i ett EU-land eller inte (unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).
Förutom de begränsningar vid sökning som allmänt skall gälla för behandling av uppgifter i elektroniska handlingar bör av integritetsskäl de i dag gällande begränsningarna i sökmöjligheter enligt lagen om folkbokföringsregister i huvudsak tillämpas även i framtiden. De uppgifter om anmälan enligt vallagen som får behandlas i databasen bör dock få användas som sökbegrepp. Anmälningarna gäller svenska med-borgare som inte är folkbokförda i landet och det finns enligt regeringens mening inga faror från integritetssynpunkt att tillåta uppgifterna som sökbegrepp. Vidare bör, i likhet med vad som gäller i fråga om det centrala referensregistret, sökning på avregistrering vara möjlig.
I dag får uppgift om födelsehemort inte användas som sökbegrepp. En persons födelsehemort är den ort i Sverige där modern var folkbokförd när personen föddes. Några integritetsskäl för att den uppgiften inte skall få användas som sökbegrepp finns inte. Däremot bör det inte vara möjligt att söka på födelseort. Födelseort anges för personer som är födda utomlands.
I fråga om uppgifter om medborgarskap bör den begränsning som i dag gäller för aviseringsregistret tillämpas, nämligen att sökning får göras på medborgarskap i de nordiska länderna eller om någon är medborgare i ett land inom EU eller inte. Uppgifterna behövs för bl.a. för framställning av röstlängder och för avisering till vissa myndigheter, se prop. 1994/95:201 s. 33.
Riksskatteverket anser att även uppgift om gravsättning bör få an-vändas som sökbegrepp. Med uppgiften avses den kyrkogårdsmyndighet (ort och datum) som ombesörjt gravsättningen. Uppgift om gravsättning kan enligt regeringens mening inte anses känslig och bör därför få använ-das som sökbegrepp.
Prop. 2000/01:33
147 10.7 Gallring av uppgifter i databasen
Regeringens bedömning: Arkivlagens bestämmelser om gallring och bevarande skall gälla för uppgifter och handlingar i folkbokförings-databasen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I dag gallras uppgifter i folkbok-föringsregister i enlighet med arkivlagens bestämmelser, medan särskilda bestämmelser gäller för aviseringsregistret. Principen för gallring av upp-gifter i aviseringsregistret är att uppupp-gifter skall gallras när de inte är ak-tuella. Det är med andra ord endast aktuella uppgifter som skall aviseras.
Enligt regeringens mening bör liksom i dag i huvudsak endast aktuella uppgifter aviseras. Det kan dock även finnas skäl att för vissa ändamål avisera historiska uppgifter. Närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall användas för aviseringsverksamheten regleras lämpligen i förord-ning. Dessa föreskrifter kan därmed ersätta de särskilda gallrings-bestämmelser som gäller i dag för aviseringsregistret. Regeringen anser mot bakgrund av det angivna att samma gallringsregler kan tillämpas för samtliga uppgifter i folkbokföringsdatabasen och anser därför, i likhet med vad som gäller för folkbokföringsregister i dag, att arkivlagens bestämmelser skall tillämpas.
11 Verksamhet med val och folkomröstningar
Regeringens förslag: Behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar skall regleras i en lag.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Västa Götalands län och Länsstyrelsen i Dalarnas län anser dock att i analogi med vallagens bestämmelser bör ”Riksskatteverket” bytas ut med
”central valmyndighet”.
Skälen för regeringens förslag: För verksamheten med val och folkomröstningar skall det finnas en central, samt regionala och kommu-nala valmyndigheter. Riksskatteverket är i dag central valmyndighet och länsstyrelserna är regionala valmyndigheter. De valnämnder som skall finnas i varje kommun är kommunala valmyndigheter.
Utredningen har föreslagit att lagen bör begränsas så att den endast omfattar de statliga myndigheter som arbetar med val och folkomröst-ningar. De kommunala valnämnderna är i dag inte ansvariga för de personregister som förs, dvs. röstlängdsregister och kandidatregister. Det kan i och för sig finnas fördelar från effektivitetssynpunkt med att låta valnämnderna vara personuppgiftsansvariga jämte Riksskatteverket,
Prop. 2000/01:33
148 skattemyndigheterna och länsstyrelserna. De skulle då på eget ansvar
kunna behandla uppgifter om valresultat i den för verksamheten gemensamma databasen. Regeringen anser emellertid i likhet med utred-ningen att ansvaret för personuppgiftsbehandlingen endast bör åligga de statliga myndigheter som är involverade i verksamheten. Det innebär inte att de kommunala valnämnderna i sin verksamhet inte skall kunna dra nytta av de uppgifter som behandlas av de statliga myndigheterna, t.ex. i form av direktåtkomst till val och folkomröstningsdatabasen.
I lagen om röstlängdregister (1997:158) anges att Riksskatteverket är registeransvarig. I vallagen pekas dock någon särskild myndighet inte ut som central valmyndighet. Att Riksskatteverket är central valmyndighet framgår av förordningen (1985:953) om central valmyndighet.
Regeringen har den 17 februari 2000 beslutat att tillkalla en särskild utredare för att göra en teknisk och administrativ översyn av delar av valsystemet. I utredningsuppdraget ingår bl.a. att överväga om den centrala valadministrationen skall flyttas från Riksskatteverket till någon annan myndighet. Utredningen har i en promemoria den 6 juni 2000 föreslagit att en ny myndighet bildas för uppgiften att vara central valmyndighet. Promemorian bereds inom Regeringskansliet. Regeringen anser därför i likhet med remissinstanserna att Riksskatteverket inte bör pekas ut i lagen. I stället bör på samma sätt som i vallagen anges att lagen gäller behandling av uppgifter hos den centrala valmyndigheten.
11.1 Ändamålen med behandling i val och