Röstlängdsregister

I och med ikraftträdandet av den nya vallagen den 1 juni 1997 infördes ett nytt system för röstlängder, som innebar att man gick i från förfarandet med längder med fast giltighetstid. I stället tas röstlängder nu fram endast när det skall hållas val eller folkomröstning. För framställning av röstlängder och röstkort förs ett särskilt röstlängdsregister. Bestämmelser om registret finns i lagen (1997:158) om röstlängdsregister.

I ett röstlängdsregister får finnas endast uppgifter om personer som kan ha rösträtt vid olika val eller omröstningar i Sverige. Det är alltså framför allt svenska medborgare som är minst 18 år på valdagen och som är eller har varit folkbokförda i Sverige. Därutöver förekommer uppgifter om medborgare i Norge och Island och EU-medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige samt andra utlänningar som sammanhängande har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen eller dagen för omröstningen.

De uppgifter som får finnas är namn, adress, den församling som personen är folkbokförd i enligt folkbokföringslagen och medborgarskap.

För personer som inte är folkbokförda i landet får även datum för utvandring antecknas. Uppgifterna hämtas från aviseringsregistret.

Utöver nämnda personuppgifter innehåller ett röstlängdsregister även uppgifter av mer teknisk eller administrativ karaktär, såsom uppgifter om valdistrikt, vallokaler och deras öppettider, adress till valnämnden samt andra sådana uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.

Direktåtkomst till röstlängdsregistren är begränsad till de myndigheter som är direkt inblandade i arbetet med val och folkomröstningar, nämligen Riksskatteverket som är central valmyndighet, skatte-myndigheterna som ansvarar för framställning av röstlängder m.m. samt länsstyrelserna som är regionala valmyndigheter.

Prop. 2000/01:33

73 4.3.2 Kandidatregister

Riksskatteverket och samtliga länsstyrelser i landet har Datainspektionens tillstånd att föra kandidatregister. Ett kandidatregister får användas för anmälan av kandidater till val, för kontroll av valbarhet och valsedelsbeställning samt för den slutliga röstsammanräkningen (valresultat) vid länsstyrelserna och Riksskatteverket. Dessutom anges i tillståndsbeslutet att registret får användas som underlag för statistikuppgifter till Statistiska centralbyråns valstatistik.

I kandidatregistren får det finnas vissa uppgifter om de kandidater som har anmälts av partier, såsom personnummer, namn, adress, partitillhörighet och andra uppgifter om kandidaterna som finns på valsedlar. Därutöver får registren innehålla uppgifter om valkrets, valnämnd, vallokaler och partiombud m.m. För kontroll av kandidaternas valbarhet får till kandidatregistren dessutom hämtas in vissa uppgifter från lokala folkbokföringsregister, nämligen uppgifter om folkbokföringsort, svenskt eller icke svenskt medborgarskap.

Sedan 1998 har Riksskatteverket och länsstyrelserna tillstånd av datainspektionen att lämna ut uppgifter i kandidatregistren över Internet.

Avsikten med detta är att såväl innehåll i valsedlar som uppgifter om valresultat – bl.a. valda ledamöter och ersättare – skall kunna tas fram via Internet.

4.4 Register i exekutionsväsendets verksamhet

Kronofogdemyndigheterna hanterar frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, indrivning, betalnings-föreläggande och handräckning samt skuldsanering. Kronofogde-myndigheterna är dessutom regionala myndigheter för frågor om tillsyn i konkurs. Exekutiv försäljning av fast egendom, bostadsrätter, ske pp och luftfartyg behandlas i många sammanhang som en särskild verksamhetsgren för kronofogdemyndigheterna. Även tvångsförsäljning av bostadsrätter hör dit.

En kronofogdemyndighet skall, i egenskap av tillsynsmyndighet i konkurs, föra statens talan vid tingsrätt när en arbetstagare har väckt talan mot en konkursförvaltares beslut om betalning enligt lönegarantilagen (1992:497) vid konkurs utan bevakning. En tillsynsmyndighet kan även själv väcka talan mot en konkursförvaltares beslut. Kronofogdemyndigheter handlägger enligt lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer även ansökningar om sådan kallelse i samband med bouppteckning efter en avliden eller i samband med äktenskapsskillnad. När en arbetsgivare önskar göra avdrag på en arbetstagares lön för att kvitta med en motfordran, skall han enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt från kronofogdemyndigheten inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som skall vara skyddad mot kvittning. En kronofogdemyndighet skall vidare enligt 2 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) kontakta en målsägande som har tilldömts skadestånd i ett brottmål, för besked om denne vill ansöka om verkställighet samt hjälpa målsäganden med en sådan ansökan.

Prop. 2000/01:33

74 Härutöver utför kronofogdemyndigheterna vissa mindre uppgifter som

närmast kan beskrivas som rena registreringsförfaranden. Till exempel kan protester av växlar och checkar enligt växellagen (1932:130) och checklagen (1932:131) tas upp av en kronofogdemyndighet. Vidare skall avhandlingar om köp enligt lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, ges in till en kronofogdemyndighet för registrering.

4.4.1 Utsökningsregister

Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna skall föra ett för hela landet gemensamt utsökningsregister – det centrala utsökningsregistret – samt ett regionalt register i varje region. Bestämmelser om registren finns i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Huvudändamålet med utsökningsregistren är kronofogdemyndig-heternas exekutiva verksamhet. I utsökningsregisterlagen anges därför att registren skall användas inom exekutionsväsendet för verkställighet enligt utsökningsbalken, verkställighet eller tillsyn enligt annan författning, indrivning av statliga fordringar m.m. samt för avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Registren skall dessutom användas för exekutionsväsendets planering och tillsyn av den exekutiva verksamheten och för fördelning av mål m.m. mellan kronofogde-myndigheter samt för redovi sning till sökande.

Utsökningsregistren får användas även av andra myndigheter. Det är främst myndigheter inom skatteförvaltningen som behöver använda registren, men det gäller även bl.a. Tullverket. För dessa myndigheter finns en särskild ändamålskatalog, enligt vilken registren får användas för avräkning vid återbetalning av skatt, för planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet, vid beskattning och tulltaxering samt för utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och socialavgifter. Myndigheter som utövar tillsyn enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1998:492) om biluthyrning har möjlighet att använda registren i tillsynsverksamheten.

Registerinnehåll

Det centrala utsökningsregistret skall innehålla uppgifter om personer – fysiska eller juridiska – som är gäldenärer eller svarande i mål enligt utsökningsbalken hos en kronofogdemyndighet. För dessa personer skall vissa i utsökningsregisterlagen angivna identifieringsuppgifter finnas i registret. I det centrala registret får också finnas uppgifter om bl.a.

exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare, influtna medel, datum för skuldens fastställande, när den förföll till betalning, preskriptionstidpunkt samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldigheten. Vidare får registret innehålla uppgifter om den som sökt verkställighet, utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalningssäkring, likvidation, skuldsanering, företagsrekonstruktion, konkurs, ackord och näringsförbud. Även personer som inte är gäldenärer eller svarande i mål hos kronofogdemyndigheten kan i begränsad omfattning förekomma i det centrala utsökningsregistret. De

Prop. 2000/01:33

75 uppgifter som får finnas är uppgifter om skuldsanering,

företagsrekonstruktion, konkurs, ackord och näringsförbud.

Ett regionalt register får innehålla samma uppgifter som det centrala utsökningsregistret. De regionala utsökningsregistren får dessutom, i likhet med skattemyndigheternas regionala register, innehålla de handlingar som kommit in eller upprättats i ett ärende, s.k. elektroniska akter. Några regionala register har emellertid inte inrättats och elektronisk dokumenthantering har inte införts. Riksskatteverket arbetar nu med helt andra lösningar för indrivningsverksamheten. Sedan några år tillbaka pågår inom exekutionsväsendet arbete med ett nytt och avancerat datasystem, INIT, för utsöknings och indrivningsverksamheten. Det nya systemet är tänkt att innefatta endast ett centralt register samt elektroniska akter. Systemet antas kunna tas i bruk den 1 oktober 2001.

Utlämnande och direktåtkomst

Riksskatteverket har obegränsad direktåtkomst till det centrala registret och får – med undantag för de elektroniska akterna – ha obegränsad åtkomst även till de regionala registren om de inrättas.

En kronofogdemyndighets tillgång till uppgifter i det centrala utsökningsregistret avser främst personer som är registrerade hos myndigheten som gäldenärer i mål om exekutiva åtgärder eller som annars är gäldenärer eller svarande i mål eller ärende som handläggs av myndigheten. Även uppgifter om andra personer får vara tillgängliga, men det krävs då att den personen har anknytning till någon som är registrerad som gäldenär hos myndigheten i ett mål om exekutiva åtgärder. När det gäller de regionala utsökningsregistren skall en kronofogdemyndighet ha direktåtkomst till det register som förs i dess region.

Även Tullverket och skattemyndigheterna får ha direktåtkomst till uppgifter i utsökningsregistren. För dessa myndigheter gäller att åtkomsten endast får avse personer som förekommer i ärenden hos dem.

Åtkomsten till det centrala registret är under de förutsättningarna inte begränsad.

Regeringen får föreskriva att en sökande eller dennes ombud i viss utsträckning får ha direktåtkomst till utsökningsregistren. Som begränsning gäller dock att uppgifterna måste avse mål eller ärenden som sökanden har gett in och att de inte får omfattas av sekretess enligt 9 kap.

19 § sekretesslagen (1980:100). Det är alltså endast uppgifter om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten eller beslut i målet eller ärendet som får lämnas ut genom direktåtkomst. Endast ett tillstånd för en sökande att ha direktåtkomst har lämnats. Försäkringskassorna har fått tillstånd att i mål om återkrav av underhållsstöd ha åtkomst till de mål där de själva är sökande.

Från både det centrala och de regionala utsökningsregistren får uppgifter lämnas ut på medium för automatisk databehandling, om det sker för utbetalning av influtna medel eller för annan redovisning.

Regeringen har dessutom utnyttjat sin möjlighet att uppdra åt Datainspektionen att lämna särskilt medgivande om utlämnande för andra ändamål. Ett sådant medgivande kan dock endast avse uppgifter

Prop. 2000/01:33

76 som inte omfattas av sekretess, dvs. uppgifter om förpliktelse som avses

med den sökta verkställigheten eller beslut i mål eller ärende. I dag förekommer regelmässigt utlämnande på medium för automatisk databehandling till kreditupplysningsföretag.

4.4.2 Betalningsföreläggande- och handräckningsregister

Varje kronofogdemyndighet för med hjälp av automatisk databehandling ett register för handläggning av mål om betalningsföreläggande och handräckning. Bestämmelser om registret finns i lagen (1991:876) om register för betalningsföreläggande och handräckning.

Registren får, utöver handläggning av ärenden, användas även för tillsyn, planering och uppföljning av verksamheten samt för framställning av statistik. Vidare får uppgifter i registren även användas som underlag för verkställighet enligt utsökningsbalken.

Betalningsföreläggande- och handräckningsregistren är i första hand avsedda som hjälpmedel vid ärendehanteringen och innehållet i registren är anpassat därefter. I registren får finnas identifieringsuppgifter gällande parterna samt övriga förhållanden som är av betydelse för delgivningsförfarandet. Härutöver får registren innehålla uppgifter som är direkt knutna till ärendehanteringen.

En kronofogdemyndighet har huvudsakligen åtkomst endast till det register som förs inom myndighetens verksamhetsområde. En kronofogdemyndighet får även ha direktåtkomst till andra kronofogdemyndigheters register. Åtkomsten är dock begränsad till uppgifter om delgivningsadress i utslag för den som är svarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning vid den egna myndigheten samt alla uppgifter i utslag i ett mål om betalningsföreläggande för den som är gäldenär i ett mål om verkställighet av utslaget vid den egna myndigheten.

Från register för betalningsföreläggande och handräckning får uppgifter lämnas ut på medium för automatisk databehandling, om det sker för redovisning till sökanden i ett mål. I dag förekommer dessutom regelmässigt utlämnande på medium för automatisk databehandling till kreditupplysningsföretag.

4.4.3 Skuldsaneringsregister

Varje kronofogdemyndighet skall med hjälp av automatisk databehandling föra ett register för handläggning av ärenden enligt skuldsaneringslagen (1994:334). Bestämmelser om registret finns i förordningen (1994:348) om register för skuldsaneringsärenden. Ett sådant register får användas även för tillsyn, planering och uppföljning av verksamheten samt för framställning av statistik. Varje kronofogdemyndighet är registeransvarig för sitt register.

I ett skuldsaneringsregister får finnas uppgifter om gäldenären och borgenärerna i ett ärende samt om parternas ställföreträdare eller ombud.

Datainspektionen har dessutom i ett beslut förklarat att hinder inte föreligger mot att registrera uppgifter om borgensmän och solidariskt

Prop. 2000/01:33

77 betalningsskyldiga personer – som är parter i ett ärende – i registren, trots

att detta inte uttryckligen anges i förordningen.

De uppgifter som får förekomma i ett skuldsaneringsregister är vanliga identifikationsuppgifter samt vissa handläggningsuppgifter, t.ex.

ärendenummer, inkomstdag, delgivningar, handlingar som kommer in eller skickas ut samt beslut i ärendet. Slutligen får även vissa uppgifter om skulderna anges, nämligen skuldbelopp, uppkomstdag, ställda säkerheter och övriga villkor.

4.4.4 Andra register

Konkurstillsynsregister

Enligt 7 kap. 25 § konkurslagen (1987:672) är kronofogdemyndigheterna tillsynsmyndigheter i konkurs, och har i den egenskapen Data-inspektionens tillstånd att föra ett diarie- och ärendehanterings-stödsregister.

Registret används för diarieföring, ärendehantering och framställning av statistik. Inkomna och upprättade handlingar inom tillsyns-myndighetens verksamhetsområde registreras enligt bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen, med uppgift om bl.a. från vem handlingen har kommit in eller till vem den har expedierats samt diarienummer. Vid ärendehantering förs register över samtliga konkurser. De personer – förutom handläggare på myndigheten – om vilka det får finnas uppgifter i ärendehanteringsregistren är konkursförvaltare, ställföreträdare och konkursgäldenärer. Registren får innehålla uppgifter om bl.a. namn, adress, pe rson- eller organisationsnummer, tingsrättens beslutsdatum, förvaltararvoden och lönegaranti.

Lönegarantiregister

Riksskatteverket får enligt förordningen (1994:1283) om lönegarantiregister med hjälp av automatisk databehandling föra ett register över vissa uppgifter om statlig lönegaranti vid konkurs.

Uppgifterna i registret får användas endast för framställning av statistik.

De uppgifter som får finnas i registret är fordringsslag och belopp för lönefordringar för vilka lönegaranti har begärts eller skall lämnas, datum för underrättelser och beslut, arten av arbetsgivarens verksamhet samt kommunen där arbetsgivarens verksamhet bedrevs vid tiden för konkursbeslutet.

Riksskatteverket har direktåtkomst till registret. Verket får också lämna uppgifter från registret till Statistiska centralbyrån på medium för automatisk databehandling.

Register för handläggningsstöd vid exekutiva försäljningar

Som ett led i effektiviseringen av förfarandet med exekutiv försäljning av fastigheter, skepp och luftfartyg samt exekutiv försäljning och

Prop. 2000/01:33

78 tvångsförsäljning av bostadsrätter pågår inom exekutionsväsendet arbete

med ett särskilt ärendehanteringssystem.

Datainspektionen har gett kronofogdemyndigheterna tillstånd att inrätta och föra personregistren DUFFEX (Datorunderstödd fastighetsförsäljning m.m. för exekutionsväsendet). Ändamålet med registren är att de skall utgöra ett hjälpmedel för kronofogdemyndigheterna vid diarieföring och handläggning av försäljningsärenden m.m. för verkställighet enligt utsökningsbalken och bostadsrättslagen (1991:614). Registren får användas även för framställning av statistik.

I registren får finnas uppgifter om t.ex. ägare till fastighet som är föremål för exekutiv försäljning, gäldenär som inte är ägare till fastigheten, bostadsrättshavare vars bostadsrätt är föremål för exekutiv försäljning, sökande och ombud, andra borgenärer, sysslomän, innehavare av nyttjanderätt, konkursförvaltare samt inropare och köpare.

Ett stort antal uppgifter som behövs vid handläggningen får registreras i registren. Det rör sig om bl.a. identifikationsuppgifter för aktuella personer, uppgifter om bevakad fordran, fastighetsbeteckningar och taxeringsvärde, avtal med mäklare och värderare, godtagbara bud och försäljningsdag. Även uppgifter om föremålet för förfarandet, t.ex.

fastigheten, registreras.

4.5 Register i Tullverkets verksamhet

Tullverket utgör sedan den 1 juli 1999 en enda myndighet. Den tidigare organisationen bestod av Generaltullstyrelsen som chefsmyndighet samt regionala tullmyndigheter. I dag består verket i stället av ett huvudkontor samt en regional organisation som omfattar sex tullregioner.

Tullverkets uppgifter består i att uppbära tull och andra skatter vid import och export, att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel efterlevs samt att bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott mot bestämmelserna om import och export. Verket har dessutom vissa andra föreskrivna öve rvakningsuppgifter.

Tullverket samlar även in ett omfattande statistiskt material om utrikeshandeln som sedan förs vidare till Statistiska centralbyrån.

En särskild uppgift som åligger Tullverket är att utföra vissa punktskattekontroller. Den rättsliga regleringen av den verksamheten finns i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Tullverket är dock inte beskattningsmyndighet i fråga om dessa punktskatter, utan den uppgiften ligger på Riksskatteverket.

4.5.1 Tullregistret - tulldatasystemet

För klarering av varor vid import och export, transiteringsärenden, debitering av tull och andra skatter samt behandling av uppgifter för statistiska ändamål används tulldatasystemet (TDS). Systemet innefattar bl.a. elektronisk dokumenthantering vid tullklarering m.m. Bestämmelser

Prop. 2000/01:33

79 om systemet finns i tullregisterlagen (1990:137) och

tullregisterförordningen (1990:179).

Tullregisterlagen reglerar ett för Tullverket gemensamt register som får föras med hjälp av automatisk databehandling. TDS används allmänt som ett begrepp för såväl tulldatasystemet som tullregistret. Främst har TDS inneburit att manuella procedurer vid tullklarering (dvs. Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som anmälts till godkänd tullbehandling) automatiseras, bl.a. genom att information som tidigare lämnats på pappersdokument nu i stället kan lämnas i form av elektroniskt överförda uppgifter, s.k. elektroniska dokument.

Tullregistret får användas för fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull och skatter m.m. som skall betalas till Tullverket, fullgörande av övervakning, kontroll och revisioner inom Tullverkets verksamhetsområde, planering och tillsyn av tullverksamheten samt framställning av viss statistik.

Tullregistret får även användas för prövning av och tillsyn över upplagshavare, skatteupplag och registrerade varumottagare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi samt för revision och annan kontrollverksamhet enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Registerinnehåll

I motiven till tullregisterlagen anges att det är viktigt att karaktären på de uppgifter som får föras in i registret slås fast i lag, men att någon detaljreglering inte är möjlig (prop. 1989/90:40 s. 20). De uppgifter som tillåts är sådana som krävs för att TDS skall kunna fylla sin funktion. Det rör sig om uppgifter som importörer eller exportörer lämnar i ett ärende, vissa uppgifter i EG:s tulltaxa, uppgifter om kontroll av import, export och punktskatter samt uppgifter för statistikproduktion.

Vidare får registret innehålla uppgifter om debitering eller avräkning av skatter eller avgifter, beslut av Tullverket och beslut om import eller exportlicenser som utfärdas av andra myndigheter, tillstånd som krävs för import eller export, registrering av skattskyldig avseende vissa punktskatter samt betalning och indrivning av tull, annan skatt och avgifter. Härutöver får det finnas uppgifter om fysiska och juridiska personers identitet samt identitetsbeteckningar för transportmedel m.m.

och uppgifter om deras ägare.

Direktåtkomst och utlämnande

Tullverket har direktåtkomst till tullregistret. En tullregion får dock endast ta del av de uppgifter som behövs i regionens verksamhet.

Motsvarande begränsning gällde för de regionala tullmyndigheterna före omorganisationen den 1 juli 1999. Vid tullregisterlagens tillkomst hade inga myndigheter utanför Tullverket direktåtkomst, men som ett led i effektiviseringen av punktskattekontrollen får fr.o.m. den 1 juli 1998 såväl Riksskatteverket som vissa skattemyndigheter ha sådan åtkomst till registret. För samtliga myndigheter inom skatteförvaltningen avser

Prop. 2000/01:33

80 direktåtkomsten uppgifter om kontroll och beslut enligt lagen (1998:506)

om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

Uppgifter får lämnas ut från tullregistret på medium för automatisk databehandling till Jordbruksverket, Kommerskollegium, Riksskatteve rket, skattemyndigheter, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Kemikalieinspektionen. Regeringen har även i tullregisterförordningen bemyndigat Datainspektionen att lämna särskilt medgivande om utlämnande till andra myndigheter. Vidare föreslås i prop. 1999/2000:126 att uppgifter skall få lämnas även till Läkemedelsverket och såvitt avser export, Säkerhetspolisen.

RISK

Utvecklingstakten på datorstödsområdet har varit snabb hos Tullverket och i dag utväxlas över 75 procent av tulldokumenten elektroniskt mellan företagen och Tullverket via tulldatasystemet. Det pågår dock fortfarande ett omfattande utvecklingsarbete av datorsystemen som används av Tullverket. I detta sammanhang bör projektet RISK nämnas särskilt.

RISK (Riskvärdering, Initialkontroll, Spärrhantering och Klareringsstrategi) är ett datoriserat riskanalyssystem inom TDS och utgör ett vi ktigt instrume nt för att identifiera och kontrollera de områden inom klareringsverksamheten där riskerna för felaktigheter är störst, samtidigt som de tulldokument där riskerna för fel är mindre passerar snabbare genom systemet. RISK innebär således snabbare och effektivare klarering av elektroniska ärenden. Den nya klarerings-modellen baseras på riskanalysmetoder och ett utökat systemstöd som fördelar ärenden i olika priorietetsgrupper så att ärenden där det finns stor eller medelstor risk för fel sorteras ut för särskilda kontrollåtgärder, medan ärenden där det föreligger en liten risk för fel klareras med en förenklad klareringsfunktion. Genom RISK kan Tullverket satsa större resurser på information och service samtidigt som kvaliteten i kontrollurvalet förbättras, vilket medför att den legala trafiken störs

RISK (Riskvärdering, Initialkontroll, Spärrhantering och Klareringsstrategi) är ett datoriserat riskanalyssystem inom TDS och utgör ett vi ktigt instrume nt för att identifiera och kontrollera de områden inom klareringsverksamheten där riskerna för felaktigheter är störst, samtidigt som de tulldokument där riskerna för fel är mindre passerar snabbare genom systemet. RISK innebär således snabbare och effektivare klarering av elektroniska ärenden. Den nya klarerings-modellen baseras på riskanalysmetoder och ett utökat systemstöd som fördelar ärenden i olika priorietetsgrupper så att ärenden där det finns stor eller medelstor risk för fel sorteras ut för särskilda kontrollåtgärder, medan ärenden där det föreligger en liten risk för fel klareras med en förenklad klareringsfunktion. Genom RISK kan Tullverket satsa större resurser på information och service samtidigt som kvaliteten i kontrollurvalet förbättras, vilket medför att den legala trafiken störs