Regeringens förslag: Uppgifter skall få behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs inom kronofogde-myndigheterna för handläggning av ärenden om skuldsanering, samt tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Uppgifter skall få behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs i författningsreglerad verksamhet utanför kronofogdemyndigheterna för tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Prop. 2000/01:33
167 Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något
att erinra mot förslaget. Riksförsäkringsverket anser att de sekundära ändamålen bör utökas så att de omfattar även ärenden om åter-betalningsskyldighet för underhållsstöd.
Skälen för regeringens förslag: Den behandling av personuppgifter som skall göras inom ramen för regleringen av skuldsaneringsdatabasen skall motsvara den behandling som sker i dag med stöd av i huvudsak förordningen (1994:348) om register för skuldsaneringsärenden.
För kronofogdemyndigheternas verksamhet avseende frågor om skuldsanering är det förhållandevis enkelt att slå fast de ändamål som skall vara styrande för behandling av personuppgifter i databasen. Det primära ändamålet är nämligen just handläggning av skuldsanerings-ärenden. Liksom i övriga verksamheter inom såväl kronofogde-myndigheterna som andra myndighetsorganisationer måste det finnas möjligheter att utvärdera den egna verksamheten och på olika sätt behandla personuppgifter för intern kontroll och uppföljning. Som primära ändamål anges därför även tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Det finns hos andra myndigheter ett behov av information om att en person har ansökt om skuldsanering vid olika prövnings- och tillsyns-förfaranden. Vissa uppgifter som skall finnas i skuldsaneringsdatabasen kommer därför att användas av olika myndigheter i deras verksamhet.
Som exempel kan nämnas kommunernas tillståndsgivning i fråga om utskänkning av alkohol och länsstyrelsernas tillsyn över restauranger m.m. Ett sekundärt ändamål med databasen bör därför vara tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning.
Riksförsäkringsverket behöver uppgifter om skuldsanering för att inbetalningar som görs till försäkringskassorna inte skall krediteras fel fordran. Motsvarande torde gälla för samtliga borgenärer. Enligt regeringens mening får den information som lämnas till borgenärer och berörda myndigheter om beslut om skuldsanering anses omfattas av de primära ändamålen med databasen.
Utredningen har föreslagit att det särskilt anges att databasen får användas för framställning av statistik. Enligt regeringens mening be-höver detta emellertid inte anges särskilt då detta följer av person-uppgiftslagens regler, se avsnitt 8.1.
12.9 Uppgifter som får behandlas i skuldsaneringsdatabasen
Regeringens förslag: I databasen skall, i den utsträckning det behövs för skuldsaneringsverksamheten, få behandlas uppgifter om
– en fysisk persons identitet, bosättning och familjeförhållanden, – en juridisk persons identitet och säte, m.m.,
– en enskilds ekonomiska förhållanden, – yrkande och grunder i ett ärende,
– beslut och övriga åtgärder i ett ärende, samt
– uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott eller domar i brottmål om uppgifterna utgör grund för en fordran i ett ärende.
Prop. 2000/01:33
168 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen.
Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m.
skall utöver vad som sägs ovan få behandlas i databasen endast som en del av en elektronisk handling.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som föreslås i fråga om utsöknings- och indrivningsdatabasen bör i lag endast anges vilka kategorier av uppgifter som får behandlas i den informationsbaserade databasen. Innehållet i databasen bör i huvudsak motsvara vad som i dag gäller enligt förordningen om register för skuldsaneringsärenden. De uppgifter som skall få behandlas i databasen är vanliga identifikations-uppgifter och handlingar som kommer in eller skickas ut samt beslut i ärendet. Detsamma gäller yrkanden och grunder och övriga åtgärder i ett mål.
Slutligen bör även vissa uppgifter om skulderna och om en enskilds ekonomiska förhållanden få behandlas. Information om en sökandes och eventuellt hans eller hennes familjemedlemmars ekonomi är av av-görande betydelse i ett ärende om skuldsanering. Med ekonomiska förhållanden avses bl.a. uppgifter om inkomster, skuldbelopp, när skulder förföll till betalning, borgensåtaganden samt anstånd med betalning.
Behandlingen av känsliga personuppgifter och uppgifter om lag-överträdelser m.m. enligt 13 och 21 §§ personuppgiftslagen bör uttömmande regleras i lag. Inom den verksamhet som rör skuldsanering finns behov av att behandla främst uppgifter om böter eller skadestånd på grund av brott i de fall dessa utgör grund för en fordran i ett ärende. I lagen bör det därför anges att sådana uppgifter får behandlas även på annat sätt än i elektroniska handlingar.
12.10 Gallring av uppgifter i skuldsaneringsdatabasen Regeringens förslag: Uppgifter och handlingar i databasen skall gallras fem år efter det att ett ärende avslutats. Har skuldsanering beviljats i ett ärende skall uppgifter och handlingar dock gallras efter sju år. Vad som nu sagts hindrar inte att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att en uppgift skall bevaras under längre tid.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Prop. 2000/01:33
169 Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något
att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har föreslagit att huvudregeln skall vara att uppgifter och handlingar i databasen skall gallras fem år efter utgången av det kalenderår då det ärende som uppgifterna eller handlingarna hänför sig till avslutades. Regeringen delar utredningens bedömning. Har skuldsanering däremot beviljats blir följden vanligtvis att gäldenären skall betala ett visst belopp till borgenärerna varje månad i upp till fem år. I dessa fall behöver uppgifter således bevaras under längre tid. Som huvudregel för dessa ärenden bör anges att uppgifter och handlingar skall gallras sju år efter utgången av det kalenderår då beslutet att bevilja skuldsanering fattades. Regeringen eller Riksarkivet har dock möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från de regler som anges i lagen.
12.11 Ändamålen med behandling i