Kronofogdemyndigheterna hanterar frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, indrivning, betalnings-föreläggande och handräckning samt skuldsanering. Kronofogde-myndigheterna är dessutom regionala myndigheter för frågor om tillsyn i konkurs. Exekutiv försäljning av fast egendom, bostadsrätter, ske pp och luftfartyg behandlas i många sammanhang som en särskild verksamhetsgren för kronofogdemyndigheterna. Även tvångsförsäljning av bostadsrätter hör dit.
En kronofogdemyndighet skall, i egenskap av tillsynsmyndighet i konkurs, föra statens talan vid tingsrätt när en arbetstagare har väckt talan mot en konkursförvaltares beslut om betalning enligt lönegarantilagen (1992:497) vid konkurs utan bevakning. En tillsynsmyndighet kan även själv väcka talan mot en konkursförvaltares beslut. Kronofogdemyndigheter handlägger enligt lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer även ansökningar om sådan kallelse i samband med bouppteckning efter en avliden eller i samband med äktenskapsskillnad. När en arbetsgivare önskar göra avdrag på en arbetstagares lön för att kvitta med en motfordran, skall han enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt från kronofogdemyndigheten inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som skall vara skyddad mot kvittning. En kronofogdemyndighet skall vidare enligt 2 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) kontakta en målsägande som har tilldömts skadestånd i ett brottmål, för besked om denne vill ansöka om verkställighet samt hjälpa målsäganden med en sådan ansökan.
Prop. 2000/01:33
74 Härutöver utför kronofogdemyndigheterna vissa mindre uppgifter som
närmast kan beskrivas som rena registreringsförfaranden. Till exempel kan protester av växlar och checkar enligt växellagen (1932:130) och checklagen (1932:131) tas upp av en kronofogdemyndighet. Vidare skall avhandlingar om köp enligt lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, ges in till en kronofogdemyndighet för registrering.
4.4.1 Utsökningsregister
Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna skall föra ett för hela landet gemensamt utsökningsregister – det centrala utsökningsregistret – samt ett regionalt register i varje region. Bestämmelser om registren finns i utsökningsregisterlagen (1986:617)
Huvudändamålet med utsökningsregistren är kronofogdemyndig-heternas exekutiva verksamhet. I utsökningsregisterlagen anges därför att registren skall användas inom exekutionsväsendet för verkställighet enligt utsökningsbalken, verkställighet eller tillsyn enligt annan författning, indrivning av statliga fordringar m.m. samt för avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Registren skall dessutom användas för exekutionsväsendets planering och tillsyn av den exekutiva verksamheten och för fördelning av mål m.m. mellan kronofogde-myndigheter samt för redovi sning till sökande.
Utsökningsregistren får användas även av andra myndigheter. Det är främst myndigheter inom skatteförvaltningen som behöver använda registren, men det gäller även bl.a. Tullverket. För dessa myndigheter finns en särskild ändamålskatalog, enligt vilken registren får användas för avräkning vid återbetalning av skatt, för planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet, vid beskattning och tulltaxering samt för utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och socialavgifter. Myndigheter som utövar tillsyn enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1998:492) om biluthyrning har möjlighet att använda registren i tillsynsverksamheten.
Registerinnehåll
Det centrala utsökningsregistret skall innehålla uppgifter om personer – fysiska eller juridiska – som är gäldenärer eller svarande i mål enligt utsökningsbalken hos en kronofogdemyndighet. För dessa personer skall vissa i utsökningsregisterlagen angivna identifieringsuppgifter finnas i registret. I det centrala registret får också finnas uppgifter om bl.a.
exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare, influtna medel, datum för skuldens fastställande, när den förföll till betalning, preskriptionstidpunkt samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldigheten. Vidare får registret innehålla uppgifter om den som sökt verkställighet, utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalningssäkring, likvidation, skuldsanering, företagsrekonstruktion, konkurs, ackord och näringsförbud. Även personer som inte är gäldenärer eller svarande i mål hos kronofogdemyndigheten kan i begränsad omfattning förekomma i det centrala utsökningsregistret. De
Prop. 2000/01:33
75 uppgifter som får finnas är uppgifter om skuldsanering,
företagsrekonstruktion, konkurs, ackord och näringsförbud.
Ett regionalt register får innehålla samma uppgifter som det centrala utsökningsregistret. De regionala utsökningsregistren får dessutom, i likhet med skattemyndigheternas regionala register, innehålla de handlingar som kommit in eller upprättats i ett ärende, s.k. elektroniska akter. Några regionala register har emellertid inte inrättats och elektronisk dokumenthantering har inte införts. Riksskatteverket arbetar nu med helt andra lösningar för indrivningsverksamheten. Sedan några år tillbaka pågår inom exekutionsväsendet arbete med ett nytt och avancerat datasystem, INIT, för utsöknings och indrivningsverksamheten. Det nya systemet är tänkt att innefatta endast ett centralt register samt elektroniska akter. Systemet antas kunna tas i bruk den 1 oktober 2001.
Utlämnande och direktåtkomst
Riksskatteverket har obegränsad direktåtkomst till det centrala registret och får – med undantag för de elektroniska akterna – ha obegränsad åtkomst även till de regionala registren om de inrättas.
En kronofogdemyndighets tillgång till uppgifter i det centrala utsökningsregistret avser främst personer som är registrerade hos myndigheten som gäldenärer i mål om exekutiva åtgärder eller som annars är gäldenärer eller svarande i mål eller ärende som handläggs av myndigheten. Även uppgifter om andra personer får vara tillgängliga, men det krävs då att den personen har anknytning till någon som är registrerad som gäldenär hos myndigheten i ett mål om exekutiva åtgärder. När det gäller de regionala utsökningsregistren skall en kronofogdemyndighet ha direktåtkomst till det register som förs i dess region.
Även Tullverket och skattemyndigheterna får ha direktåtkomst till uppgifter i utsökningsregistren. För dessa myndigheter gäller att åtkomsten endast får avse personer som förekommer i ärenden hos dem.
Åtkomsten till det centrala registret är under de förutsättningarna inte begränsad.
Regeringen får föreskriva att en sökande eller dennes ombud i viss utsträckning får ha direktåtkomst till utsökningsregistren. Som begränsning gäller dock att uppgifterna måste avse mål eller ärenden som sökanden har gett in och att de inte får omfattas av sekretess enligt 9 kap.
19 § sekretesslagen (1980:100). Det är alltså endast uppgifter om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten eller beslut i målet eller ärendet som får lämnas ut genom direktåtkomst. Endast ett tillstånd för en sökande att ha direktåtkomst har lämnats. Försäkringskassorna har fått tillstånd att i mål om återkrav av underhållsstöd ha åtkomst till de mål där de själva är sökande.
Från både det centrala och de regionala utsökningsregistren får uppgifter lämnas ut på medium för automatisk databehandling, om det sker för utbetalning av influtna medel eller för annan redovisning.
Regeringen har dessutom utnyttjat sin möjlighet att uppdra åt Datainspektionen att lämna särskilt medgivande om utlämnande för andra ändamål. Ett sådant medgivande kan dock endast avse uppgifter
Prop. 2000/01:33
76 som inte omfattas av sekretess, dvs. uppgifter om förpliktelse som avses
med den sökta verkställigheten eller beslut i mål eller ärende. I dag förekommer regelmässigt utlämnande på medium för automatisk databehandling till kreditupplysningsföretag.
4.4.2 Betalningsföreläggande- och handräckningsregister
Varje kronofogdemyndighet för med hjälp av automatisk databehandling ett register för handläggning av mål om betalningsföreläggande och handräckning. Bestämmelser om registret finns i lagen (1991:876) om register för betalningsföreläggande och handräckning.
Registren får, utöver handläggning av ärenden, användas även för tillsyn, planering och uppföljning av verksamheten samt för framställning av statistik. Vidare får uppgifter i registren även användas som underlag för verkställighet enligt utsökningsbalken.
Betalningsföreläggande- och handräckningsregistren är i första hand avsedda som hjälpmedel vid ärendehanteringen och innehållet i registren är anpassat därefter. I registren får finnas identifieringsuppgifter gällande parterna samt övriga förhållanden som är av betydelse för delgivningsförfarandet. Härutöver får registren innehålla uppgifter som är direkt knutna till ärendehanteringen.
En kronofogdemyndighet har huvudsakligen åtkomst endast till det register som förs inom myndighetens verksamhetsområde. En kronofogdemyndighet får även ha direktåtkomst till andra kronofogdemyndigheters register. Åtkomsten är dock begränsad till uppgifter om delgivningsadress i utslag för den som är svarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning vid den egna myndigheten samt alla uppgifter i utslag i ett mål om betalningsföreläggande för den som är gäldenär i ett mål om verkställighet av utslaget vid den egna myndigheten.
Från register för betalningsföreläggande och handräckning får uppgifter lämnas ut på medium för automatisk databehandling, om det sker för redovisning till sökanden i ett mål. I dag förekommer dessutom regelmässigt utlämnande på medium för automatisk databehandling till kreditupplysningsföretag.
4.4.3 Skuldsaneringsregister
Varje kronofogdemyndighet skall med hjälp av automatisk databehandling föra ett register för handläggning av ärenden enligt skuldsaneringslagen (1994:334). Bestämmelser om registret finns i förordningen (1994:348) om register för skuldsaneringsärenden. Ett sådant register får användas även för tillsyn, planering och uppföljning av verksamheten samt för framställning av statistik. Varje kronofogdemyndighet är registeransvarig för sitt register.
I ett skuldsaneringsregister får finnas uppgifter om gäldenären och borgenärerna i ett ärende samt om parternas ställföreträdare eller ombud.
Datainspektionen har dessutom i ett beslut förklarat att hinder inte föreligger mot att registrera uppgifter om borgensmän och solidariskt
Prop. 2000/01:33
77 betalningsskyldiga personer – som är parter i ett ärende – i registren, trots
att detta inte uttryckligen anges i förordningen.
De uppgifter som får förekomma i ett skuldsaneringsregister är vanliga identifikationsuppgifter samt vissa handläggningsuppgifter, t.ex.
ärendenummer, inkomstdag, delgivningar, handlingar som kommer in eller skickas ut samt beslut i ärendet. Slutligen får även vissa uppgifter om skulderna anges, nämligen skuldbelopp, uppkomstdag, ställda säkerheter och övriga villkor.
4.4.4 Andra register
Konkurstillsynsregister
Enligt 7 kap. 25 § konkurslagen (1987:672) är kronofogdemyndigheterna tillsynsmyndigheter i konkurs, och har i den egenskapen Data-inspektionens tillstånd att föra ett diarie- och ärendehanterings-stödsregister.
Registret används för diarieföring, ärendehantering och framställning av statistik. Inkomna och upprättade handlingar inom tillsyns-myndighetens verksamhetsområde registreras enligt bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen, med uppgift om bl.a. från vem handlingen har kommit in eller till vem den har expedierats samt diarienummer. Vid ärendehantering förs register över samtliga konkurser. De personer – förutom handläggare på myndigheten – om vilka det får finnas uppgifter i ärendehanteringsregistren är konkursförvaltare, ställföreträdare och konkursgäldenärer. Registren får innehålla uppgifter om bl.a. namn, adress, pe rson- eller organisationsnummer, tingsrättens beslutsdatum, förvaltararvoden och lönegaranti.
Lönegarantiregister
Riksskatteverket får enligt förordningen (1994:1283) om lönegarantiregister med hjälp av automatisk databehandling föra ett register över vissa uppgifter om statlig lönegaranti vid konkurs.
Uppgifterna i registret får användas endast för framställning av statistik.
De uppgifter som får finnas i registret är fordringsslag och belopp för lönefordringar för vilka lönegaranti har begärts eller skall lämnas, datum för underrättelser och beslut, arten av arbetsgivarens verksamhet samt kommunen där arbetsgivarens verksamhet bedrevs vid tiden för konkursbeslutet.
Riksskatteverket har direktåtkomst till registret. Verket får också lämna uppgifter från registret till Statistiska centralbyrån på medium för automatisk databehandling.
Register för handläggningsstöd vid exekutiva försäljningar
Som ett led i effektiviseringen av förfarandet med exekutiv försäljning av fastigheter, skepp och luftfartyg samt exekutiv försäljning och
Prop. 2000/01:33
78 tvångsförsäljning av bostadsrätter pågår inom exekutionsväsendet arbete
med ett särskilt ärendehanteringssystem.
Datainspektionen har gett kronofogdemyndigheterna tillstånd att inrätta och föra personregistren DUFFEX (Datorunderstödd fastighetsförsäljning m.m. för exekutionsväsendet). Ändamålet med registren är att de skall utgöra ett hjälpmedel för kronofogdemyndigheterna vid diarieföring och handläggning av försäljningsärenden m.m. för verkställighet enligt utsökningsbalken och bostadsrättslagen (1991:614). Registren får användas även för framställning av statistik.
I registren får finnas uppgifter om t.ex. ägare till fastighet som är föremål för exekutiv försäljning, gäldenär som inte är ägare till fastigheten, bostadsrättshavare vars bostadsrätt är föremål för exekutiv försäljning, sökande och ombud, andra borgenärer, sysslomän, innehavare av nyttjanderätt, konkursförvaltare samt inropare och köpare.
Ett stort antal uppgifter som behövs vid handläggningen får registreras i registren. Det rör sig om bl.a. identifikationsuppgifter för aktuella personer, uppgifter om bevakad fordran, fastighetsbeteckningar och taxeringsvärde, avtal med mäklare och värderare, godtagbara bud och försäljningsdag. Även uppgifter om föremålet för förfarandet, t.ex.
fastigheten, registreras.