Regeringens förslag: Behandling av personuppgifter inom folkbokföringsverksamheten skall regleras i en lag.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Inom folkbokföringsverksamheten förs i dag för den egentliga folkbokföringsverksamheten ett centralt referensregister samt lokala folkbokföringsregister. För att tillhandahålla i första hand andra myndigheter uppgifter från folkbokföringen förs ett aviseringsregister. Bestämmelser om registren finns i lagen om folkbokföringsregister respektive lagen om aviseringsregister.
Utredningen har föreslagit att behandlingen av personuppgifter för folkbokföringsverksamheten och aviseringsverksamheten regleras i en lag. För en gemensam reglering talar att det i fråga om allmänna bestämmelser om behandling av uppgifter samt bestämmelser om enskildas rättigheter inte finns anledning att göra någon åtskillnad mellan de olika verksamheterna. Även i fråga om bestämmelser om ändamål, innehåll, elektroniska handlingar, utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling och direktåtkomst kan regleringen vara densamma. Regeringen anser därför i likhet med utredningen att verksamheterna bör regleras i en lag.
10.2 Ändamål
Regeringens förslag: Uppgifter skall få behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs för
– samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter,
– handläggning av folkbokföringsärenden,
– framställning av personbevis och andra registerutdrag,
– fullgörande av underrättelseskyldighet enligt lag eller förordning.
– aktualisering, komplettering och kontroll av personuppgifter, – uttag av folklängder och urval, samt
– tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Prop. 2000/01:33
140 Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det bör anges att
folkbokföringsdatabasen får användas även för kontroll och analys.
Statskontoret anser att vissa ändamål behöver bli tydligare, t.ex. är ändamålet som anger att uppgifterna får användas för att tillgodose samhällets behov av folkbokföringsuppgifter i övrigt allt för oprecist.
Övriga remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister får folkbokföringsregistren användas för samordning av identifieringsuppgifter för fysiska personer och andra folkbokf öringsuppgifter, handläggning av folkbokföringsärenden, framställning av personbevis och andra registerutdrag samt uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring hos statliga arkivmyndigheter. Aviseringsregistret får enligt 2 § lagen (1995:743) om aviseringsregister användas för aktualisering, komplettering och kontroll av samt uttag av urval av personuppgifter. Aviseringsregistret får i huvudsak endast användas av myndigheter. Regeringen får dock föreskriva att även annan än myndighet får använda registret. Med stöd härav har regeringen föreskrivit att registret får användas av Svenska kyrkan.
Ett primärt ändamål för dagens folkbokförings- och aviseringsregister kan närmast sägas vara att bistå samhället i stort, och inte bara den egna verksamheten, med uppgifter om fysiska personer i Sverige. Någon indelning i primära och sekundära ändamål är därför inte lämplig när det gäller folkbokföringsdatabasen.
Nuvarande bestämmelser om ändamålen med folkbokföringsregistren och aviseringsregistret bör enligt regeringens mening med vissa redaktionella ändringar föras över till den nya lagen. Utredningen har föreslagit att nuvarande ändamål för aviseringsregistret skall ersättas med att uppgifterna får användas för att tillgodose samhällets behov av folkbokföringsuppgifter. Regeringen anser emellertid i likhet med Statskontoret att detta ändamål är allt för allmänt hållet. Det är väsentligt att ändamålsbestämmelserna är tydliga. Enligt regeringens mening är de nu gällande ändamålsbestämmelserna för aviseringsregistret bättre.
Inom ramen för folkbokföringsverksamheten ingår att fullgöra vissa kvalitetskontroller när uppgifter skall registreras i databasen samt göra kontroller och analyser av riktigheten av registrerade uppgifter. Kontroll av uppgifter om identitet, bosättning och familjerättsliga förhållanden är en viktig del av folkbokföringsverksamheten. Detta förutsätter bl.a. att urvalskontroller görs, dvs. analyser av vilka personer som skall granskas.
Regeringen delar Riksskatteverkets bedömning att denna verksamhet bör framgå av ändamålsbestämmelsen på motsvarande sätt som gäller för beskattningsverksamheten.
Som ett särskilt ändamål med databasen bör slutligen anges tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten. Riksskatteverket och skattemyndigheterna måste ha möjlighet att som ett led i folkbokf öringsverksamheten behandla personuppgifter med syfte att kartlägga verksamheten, dvs. följa upp verksamheten och planera för åtgärder som skall vidtas i framtiden.
Utredningen har föreslagit att det särskilt anges att databasen får användas för framställning av statistik. Enligt regeringens mening
Prop. 2000/01:33
141 behöver detta emellertid inte anges särskilt då detta följer av
personuppgiftslagens regler, se avsnitt 8.1.
10.3 Uppgifter som får behandlas i databasen
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om folkbokföringsregister om vilka uppgifter som får behandlas skall föras över till den nya lagen.
I databasen skall också få behandlas uppgifter om yrkande och grunder i ett ärende, beslut och andra uppgifter som behövs för handläggningen av ett ärende. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som sålunda får behandlas i databasen.
Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m.
skall, om inte annat anges, få behandlas i databasen endast som en del av en elektronisk handling.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Till skillnad från vad som gäller inom framför allt beskattningsverksamheten är förändringstakten inom folkbokföringsverksamheten förhållandevis låg i fråga om vilka uppgifter om fysiska personer som behöver behandlas på automatiserad väg i den informationsbaserade delen av databasen. Den uppräkning av uppgifter som i dag återfinns i lagen om folkbokföringsregister är dessutom både begränsad till sin omfattning och av central betydelse i folkbokföringsverksamheten. Regeringen anser därför i likhet med utredningen att de uppgifter som får behandlas på samma sätt som för folkbokföringsregister i dag skall anges direkt i lag.
Bestämmelserna om vilka uppgifter databasen får innehålla bör i stort sett oförändrade överföras från dagens bestämmelser. Uppgifter om sjömansregistrering finns det emellertid inte längre något behov av.
I likhet med utredningen anser regeringen att det i folkbok-föringsdatabasen, förutom de ovan angivna uppgifterna, skall få behandlas uppgifter om yrkande, grunder och beslut i ett ärende samt andra uppgifter som behövs för handläggningen av ett ärende. Mot-svarande uppgifter registreras i dag i stor utsträckning i de handlägg-ningsregister som förs enligt förordningen (1991:750) om folkbok-föringsregister. I den omfattning det behövs bör uppgifter om beslut m.m. avseende en person kunna återfinnas i databasen utan att en handläggare behöver ha tillgång till den elektroniska akten i det aktuella ärendet. När sådana uppgifter behandlas på annat sätt än i elektroniska handlingar gäller dock begränsningar i fråga om vilka känsliga personuppgifter m.m. som får behandlas.
Det bör påpekas att de uppgifter som i dag registreras i det särskilda handläggningsregistret enligt förordningen om folkbokföringsregister m.m. även fortsättningsvis skall få behandlas, eftersom det är uppgifter som behövs för handläggning av ärenden. Vilka uppgifter som, utöver
Prop. 2000/01:33
142 vad som ovan angetts, skall få behandlas för handläggningen av ärenden
bör i likhet med vad som gäller i dag närmare regleras i förordning. Det är framför allt uppgifter om personer som aldrig varit folkbokförda.
Känsliga uppgifter
Som tidigare nämnts skall känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m. enligt 13 och 21 §§ personuppgiftslagen i princip endast få behandlas i elektroniska handlingar i ärendehanteringssystem (se avsnitt 8.4). Känsliga personuppgifter m.m. som i andra fall skall få behandlas i databasen bör regleras uttryckligt i lag. För folkbokförings-databasens del saknas anledning att behandla andra sådana uppgifter än de som ingår i den från lagen om folkbokföringsregister överflyttade uppräkningen av uppgifter som får behandlas i databasen.