4. VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA
4.2 Åarna som utmynnar i Larsmo–Öjasjön 2018
Vattnet i alla de åar som rinner ut i Larsmo–Öjasjön är måttligt surt, brunt till färgen samt mycket järn- och näringämneshaltiga. Vattenkvaliteten i Esse å har vanligtvis varit bäst, eftersom vattendragets sjöar jäm-nar ut och förbättrar åvattnets kvalitet. Kovjoki å har vanligtvis haft den sämsta vattenkvaliteten.
Tabell 4. Den genomsnittliga vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo–Öjasjön år 2018. De bästa och sämsta värdena av vattenkvalitetsparametrarna har markerats med grön respektive röd färg.
pH pH Alkalinitet Aciditet Grumlighet Färg* Järn Fosfor Kväve CODmn
min mmol/l mmol/l FTU mgPt/l mg/l µg/l µg/l mg/l
Kovjoki L 1 6,9 6,7 0,34 0,11 30 270 7,53 110 1300 25
Purmo å L 2 6,9 6,8 0,29 0,10 11 180 3,49 76 1100 20
Esse å L 3 7,0 6,8 0,23 0,05 3,7 96 0,87 35 630 15
Kronoby å L 4 6,9 6,6 0,26 0,07 11 260 4,61 81 1200 25
*komparator
15
Vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo–Öjasjön var 2018 något bättre än under föregående år och de genomsnittliga näringsämneshalterna var delvis lägre än under det föregående året och låg på eutrof nivå. Halterna totalkväve varierade mellan 530–1 500 µg/l och totalfosforhalterna mellan 24–130 µg/l. De högsta genomsnittliga näringsämneshalterna uppmättes i Kovjoki å (tot-N: 1 300 µg/l; tot-P: 110 µg/l). Vattnet i Kovjoki å var också grumligast och mest järnhaltigt. Den bästa vattenkvaliteten fanns liksom tidigare år i Esse å (tabell 4).
På basen av samkontrollens resultat var åvattnen med undantag för Kronoby å surast i april och då också endast lindrigt surt. Det lägsta pH värdet (6,6) uppmättes dock i Kronoby å i augusti (figur 6). Den kritiska nivån för organismerna anses vara pH-värdet 5,5. Vattnets alkalinitet eller buffertförmåga var i Kovjoki å och Purmo å svagast i maj och var då i Kovjoki å på nöjaktig nivå och i Purmo å på god nivå. I Esse å och Kronoby å var buffertförmågan svagast i augusti, i Esse å på gränsen mellan god och nöjaktig nivå och i Kronoby å på nöjaktig nivå (figur 6).
Figur 6. Åvattnens surhetsgrad och alkalinitet (buffertförmåga) vid de olika provtagningstillfällena år 2018.
Vattnet i Esse å var 2018 vid alla samkontrollens provtagningar klarast av alla åvattnen (figur 7). Grumlig-ast, mörkast och allra mest järnhaltigt var vattnet i Kovjoki å där de högsta värdena uppmättes vid prov-tagningen i augusti. Den kemiska syreförbrukningen (CODMn) var i regel störst i augusti (högst i Kronoby å:
39 mg O2/l).
Figur 7. Åvattnens grumlighet, färgtal, järnhalt och kemiska syreförbrukning (CODMn) vid de olika provtagningstillfällena år 2018.
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
0,00
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
0
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
0
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
0
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
0
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
16
Näringsämneshalterna var 2018 vid alla provtagningar liksom tidigare år lägre i Esse å än i de övriga åarna som utmynnar i Larsmo–Öjasjön (figur 8). Näringsämneshalterna var i Esse å högst i augusti. Också i Kro-noby å uppmättes de högsta halterna i augusti. I Purmo å mättes de högsta halterna näringsämnen i april då också halterna kväve var som högst i Kovjoki å. Fosforhalten var högst i Kovjoki i augusti.
Figur 8. Åvattnens fosfor- och kvävehalter vid de olika provtagningstillfällena år 2018.
4.2.2. Ämnestransport
Den årliga ämnestransporten via åarna till Larsmo–Öjasjön beräknades utgående från kontrollresultaten (n = 4) genom att multiplicera ämneshalterna medelvattenföringen för tre månader. Av den sam-man-lagda vattenmängden från åarna år 2018 (22,6 m3/s) kom hälften från Esse å, cirka en femtedel från Purmo och Kronoby åar och knappt en tiondel från Kovjoki å (figur 9).
Under 2018 tillfördes ungefär 37 ton fosfor och 600 ton kväve till Larsmosjön med åvattnen eller ungefär hälften av mängden under föregående år (bilaga 8). Esse å belastade sjön betydligt mindre och de övriga åarna mera i förhållande till deras andel av vattenföringen till Larsmosjön.
Mest kväve och fosfor kom till Larsmosjön från Esse å, vars andel av materialtransporten var något över en tredjedel. Från Purmo å och Kronoby å kom från vardera ungefär en fjärdedel och från Kovjoki å en tiondedel av transporten av näringsämnen från åarna till sjön.
Figur 9. Vattenföringen och ämnestransporten från åarna som utmynnar i Larsmo–Öjasjön år 2018.
0
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
0
Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4
Kovjoki/ Kovjoki å yhteensä/ sammanlagt 593 tonnia/ ton
Kovjoki/ Kovjoki å yhteensä/ sammanlagt 36,8 tonnia/ ton
17
Åarnas ämnestransport följde ganska exakt variationerna i vattenföring (figur 10) och under hög-vatten-föring var också vanligen näringsämnestransporten störst. Vattenhög-vatten-föringen har sjunkit från 2015 då en ovanligt mild början av året ökade vattenföringen. Minskningen av vattenföringen fortsatte under 2018 (2018: 22,6 m3/s). Vattenföringen under 2018 var också mindre än genomsnittet under perioden 2001–
2010 (29,8 m3/s). Liksom vattenföringen minskade också transporten av näringsämnen från åarna betyd-ligt från föregående år.
Ämnestransporterna via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet liksom via fiskvägarna har också beräknats utgående från kontrollresultaten (n=4) genom att multiplicera ämneshalterna med tre måna-ders medelvattenföring (bilaga 8). Vattenföringen från Larsmo–Öjasjön till havet var 2018 i medeltal 26,5 m3/s och var betydligt mindre än vattenföring 2017 (32,8 m3/s) och något mindre än genomsnittet för åren 1999–2017 (30,0 m3/s). Näringsämnesbelastningen från sjön till havet var på basen av kontrollresul-taten mindre 2018 än under det föregående året. Den beräknade totala vattenföringen från sjön till havet var en aning större än mängden vatten åarna förde in till sjön. Osäkerhetsfaktorer är att i vattenbalansräkningen i det inkommande vattnet inte beaktats sjöns närområden och i det utgående vattnet inte be-aktats avdunstningen från Larsmo–Öjasjön.
Figur 10. Vattenmängden och ämnestransporten från åarna till Larsmosjön (figurerna till vänster) och från sjön till havet (avtappningarna och fiskvägarna, figurerna till höger) under åren 2000–2018.
0
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
m3/ s
Vuosi/ År
Virtaama/ Vattenflöde
Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å
0
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
m3/ s
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
ton/ a
Vuosi/ År
Fosforivirtaama/ Fosforflöde
Kovjoki/ Kovjoki å Purmonjoki/ Purmo å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å
0
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
ton/ a
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
ton/ a
Vuosi/ År
Typpivirtaama/ Kväveflöde
Kovjoki/ Kovjoki å Purmonjoki/ Purmo å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å
0
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
ton/ a
Vuosi/ År
Typpivirtaama/ Kväveflöde
Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden
18