Vattenkvaliteten i Öjasjön 2018 - VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA

4. VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA

4.4 Vattenkvaliteten i Öjasjön 2018

Vattentemperaturen i Öjasjön var under provtagningen i april 0,1–2,9 °C (bilaga 4) och i norra delen av Bredviken (Ö4) rådde temperaturskiktning. Ytvattnet var huvudsakligen något surt och pH-värdena (6,5–

6,8) var på samma nivå som i Larsmosjön. Vid punkterna i djuphöljorna avvek pH-värdena i det bottennära vattnet endast något från ytvattnet. På basen av alkalinitetsvärdena var Öjasjöns buffertförmåga god vid alla kontrollpunkter och både vid ytan och nära bottnen (figur 20).

Figur 20. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under vintern 2018.

Öjasjöns syresituation var i april 2018 med undantag av Träskminnsviken (Ö6) likartade med föregående år. I Träskminnsviken i Öjasjöns norra del var syresituationen i ytvattnet tydligt nedsatt och syrets mätt-nadsgrad endast 24 %. Vid de övriga punkterna var syrets mättmätt-nadsgrad i ytvattnet 53–71 %. I Bysundet var syresituationen tydligt försvagad i det bottennära vattnet (23 %) men vid ytan var syresituationen med hänsyn till årstiden god (figur 21).

Vintern 2018 var Öjasjöns vatten på alla provpunkter mycket järnhaltigt och halterna (2,9–3,9 mg/l) på samma nivå som under föregående år. Variationen mellan olika platser var fortfarande rätt liten. Halterna nära botten låg mycket nära halterna vid ytan (figur 21).

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,00

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

Figur 21. Syremättnadsgrad och järnhalt i Öjasjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under vintern 2018.

Vintern 2018 var Öjasjöns vatten vid alla provpunkter mycket brunt och färgtalen var på typisk nivå för humusvatten. Liksom järnhalterna fanns det endast små områdesvisa variationer. I april fanns de högsta färgtalen (230 mgPt/l) i norra delen av Bredviken (Ö4) där det bottennära vattnet var betydligt ljusare än ytvattnet men trots det fortfarande mycket brunt. I Bysundet (Ö5) hade vattnet samma färgtal från ytan till bottnen (figur 22).

Figur 22. Färgtal och kemisk syreförbrukning (CODMn) i Öjasjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) vintern 2018.

Den kemiska syreförbrukningen (CODMn) i Öjasjön indikerade vintern 2018 humusrikt vatten på alla ob-serverade områden. Variationen i humushalt mellan olika områden var liten. Den kemiska syreförbruk-ningen var störst i norra delen av Bredviken (Ö4) (figur 22).

Under vintern 2018 var näringsämneshalterna i Öjasjön liksom tidigare år ställvis betydligt högre än i Lar-smosjön. Öjasjöns fosforhalter var i ytvattnet 54–73 µg/l och motsvarande kvävehalter 1100–1200 µg/l.

Skillnaderna mellan områdena var rätt små. De högsta näringsämneshalterna i ytvattnet fanns i norra de-len av Bredviken (Ö4). Halterna i det bottennära vattnet var där något lägre än i ytvattnet (figur 23).

Figur 23. Fosfor- och kvävehalter i Öjasjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under vintern 2018.

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,0

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

4.4.2. Tid med öppet vatten

Under slutet av maj 2018 var temperaturen i Öjasjöns yt- och bottenvatten 17–18 °C (bilaga 4). I augusti var ytvattnets temperatur 17–19 °C. Vid provtagningen i oktober hade vattnet svalnat betydligt och yt-vattnet var 6–8 °C. Under tiden med öppet vatten hade vattenpelaren så gott som jämn temperatur och sjövattnet var också beträffande andra parametrar av mycket jämn kvalitet.

Under tiden med öppet vatten var Öjasjöns pH-värden 6,8–7,4 och alkaliniteten 0,14–0,27 mmol/l. I ge-nomsnitt var Öjasjöns vatten en aning surt eller något basiskt och hade en nöjaktig eller god buffertför-måga (figur 24). De lägsta pH-värdena uppmättes i maj. Generellt sett varierade surheten endast litet mellan de olika provtagningarna.

Figur 24. Medelvärden för surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under tiden med öppet vatten 2018.

Under tiden med öppet vatten år 2018 var syresituationen i Öjasjön god och ytvattnets syre-mättnadsgrad varierade 78–95 %. Skillnaderna mellan olika områden var ganska små (figur 25). Den lägsta syresmätta-den (78 %) uppmättes i slutet av augusti i Boholms kanal (Ö2).

Under tiden med öppet vatten 2018 var järnhalterna i Öjasjön höga (1,8–3,9 mg/l) och det fanns just inga skillnader mellan ytvatten och bottennära vatten. I Bredviken (Ö3 och Ö4) och i Öjasjöns norra delar var järnhalterna sinsemellan på samma nivå medan de i snitt var något högre vid de andra observationspunk-terna (figur 25).

Figur 25. Medelvärden för syremättnad och järnhalt i Öjasjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under tiden med öppet vatten 2018.

Under tiden med öppet vatten 2018 var de genomsnittliga färgtalen och den kemiska syreförbrukningen (CODMn) i Öjasjön liksom järnhalterna höga och på nivån som är typisk för humusvatten (figur 26). I Bred-viken (Ö3 och Ö4) var värdena för vattnets färg och kemiska syreförbrukning i snitt lägre än inom de andra områdena. Variationen i vattnets humushalt var något större i Öjasjöns södra delar än på andra ställen. I medeltal var vattnet i Öjasjöns södra delar (Ö1, Ö2 och Ö7) lika mörkt och humushaltigt som i Bysundet (Ö5).

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,00

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,0

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

Figur 26. Medelvärden för färgtal och kemisk syreförbrukning (CODMn) i Öjasjöns yt (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under tiden med öppet vatten 20-18.

Under tiden med öppet vatten varierade fosforhalternas i Öjasjön 37–80 µg/l och kvävehalterna 690–

1100 µg/l. De områdesvisa skillnaderna i näringshalterna var likartade med färgtal, kemisk syreförbrukning och järnhalt under perioden med öppet vatten. I genomsnitt var näringsämneshalterna lägst i Bredviken (Ö3 och Ö4) och i Öjasjöns norra delar (Ö6) (figur 27). De högsta genomsnittliga näringsämneshalterna fanns i kanalen till Larsmosjön (Ö7) och i Jouxfjärden (Ö1). Också i Bysundet (Ö5) var kvävehalten på samma nivå.

På basen av de genomsnittliga fosforhalterna var Öjasjöns vatten under tiden med öppet vatten eutroft i Bredviken (Ö3 och Ö4) och i Öjasjöns norra del (Ö6) samt vid övriga punkter mycket eutroft.

Figur 27. Medelvärden för fosfor- och kvävehalter i Öjasjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under tiden med öppet vatten 2018.

Under tiden med öppet vatten år 2018 var variationen för halterna klorofyll-a i Öjasjön 4,3–46 µg/l (figur 28). Skillnaderna mellan olika områden var fortsättningsvis ganska stora. I genomsnitt var kanalen till Lar-smosjön (Ö7) mest eutrof vars genomsnittliga klorofyllhalt (28 µg/l) ökade väsentligt av den exceptionellt höga uppmätta halten i oktober (46 µg/l). Näringsämneshalten vid denna observation avvek inte då från övriga punkter. På övriga områden uppmättes de högsta klorofyll-a halterna i augusti. Öjasjöns vatten var på basen av klorofyll-a halternas medelvärden för maj och augusti och enligt eutrofieringsklassificeringen eutroft i Bredviken (Ö3 och Ö4), i Träskminnsviken (Ö6) och i kanalen till Larsmosjön (Ö7). Inom övriga områden var klorofyll-a halterna på mycket eutrof nivå.

Till sin hygieniska kvalitet hade Öjasjön god badvattenkvalitet både enligt kontrollresultaten och enligt resultaten från övervakningsproven från badstränderna i Bredviken och i Öja (bilaga 9). Sjöskabb, som besvärar badare, förekom i början 1990-talet vid Hickarö och Bredviken. Snäckor fungerar som mellanvär-dar för sjöskabb och dessa förekom speciellt i sjöns norra och östra delar (Aaltonen 1992 och Storbacka 1994). Det senaste misstänkta fallet av sjöskabb är från 2006 vid Lahdenperä badstrand. Sommaren 2018 observerades inga blågröna alger i samband med badvattnets kontrollprovtagning.

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

Figur 28. De genomsnittliga halterna klorofyll-a i Öjasjön (0 – 2 m) under tiden med öppet vatten år 2018.

In document Resultat från kontrollen av Larsmo-Öjasjön 2018 (Page 23-27)