Resultat från kontrollen av Larsmo-Öjasjön 2018

(1)

Resultat från kontrollen av Larsmo-Öjasjön 2018

Mykrä Marjut, Jutila Heli och Virtanen Joni

Österbottens vatten och miljös publikationer nr 5

(2)

Pärmbild: Vårbild från Pirilöviken i Larsmosjön, 4.5.2019 Heli Jutila.

Bilden på insidan pärmen: Bredvikens fågeltorn, 5.5.2019 Heli Jutila.

Mykrä Marjut, Jutila Heli & Virtanen Joni 2019: Resultat från kontrollen av Larsmo‐Öjasjön 2018. ‐ Österbottens vatten och miljös publikationer nr 5. 49 s + 13 bilagor. Jakobstad.

Översättning: Curt Nyman

ISBN tryckalster: 978‐952‐7363‐12‐6 ISBN nätpublikation: 978‐952‐7363‐13‐3 ISSN (tryckt): ISSN 2669‐8447

ISSN (nätpublikation): ISSN 2669‐8978

(3)

2

SISÄLLYS

SAMMANFATTNING ... 3

ABSTRACT ... 5

1. GRUNDEN FÖR KONTROLLEN ... 7

2. GENOMFÖRANDET AV KONTROLLEN ... 7

3. BAKGRUNDSINFORMATION ... 9

3.1 Undersökningsområdet och observationspunkter ... 9

3.2 Väderlek och nederbörd 2018 ... 11

3.3 Vattenföring, avtappningar och vattenstånd 2018 ... 11

3.4 Larsmo-Öjasjöns eklogiska klassificering ... 13

4. VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA ... 14

4.1 Datamaterialet ... 14

4.2 Åarna som utmynnar i Larsmo–Öjasjön 2018 ... 14

4.2.1. Åarnas vattenkvalitet ... 14

4.2.2. Ämnestransport ... 16

4.3 Vattenkvaliteten i Larsmosjön 2018 ... 18

4.3.1. Vintern ... 18

4.3.2. Tid med öppet vatten ... 19

4.4 Vattenkvaliteten i Öjasjön 2018 ... 22

4.4.1. Vintern ... 22

4.4.2. Tid med öppet vatten ... 24

4.5 Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo–Öjasjön ... 26

4.5.1. Larsmosjön ... 26

4.5.2. Öjasjön ... 31

4.6 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen ... 37

5. BOTTENDJURSUNDERSÖKNINGAR ... 38

5.1 Metoder ... 39

5.2 Resultat ... 39

6. FISKERIEKONOMISK KONTROLL... 41

6.1 Årlig datainsamling ... 41

6.2 Provfiske i Larsmo–Öjasjön 2018 ...43

6.3 Granskning av förutsättningarna för fiskvägarnas funktion ... 44

REFERENSER ... 46

BILAGOR ... 49

(4)

3

SAMMANFATTNING

Larsmosjön och Öjasjön har avskiljts från havet för att tjäna som sötvattenreservoarer för industrins vat- tenbehov. Dess innehavare är Larsmo–Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Regle- ringsbolaget har en överenskommit med UPM Kymmene Abp och Öjasjöns regleringsbolag om skötseln av kontrollen. Enligt kontrollprogrammet kartläggs vattenkvaliteten fyra gånger per år genom omfattande provtagningar. Kontrollprogrammet innehåller dessutom mätningar av vattenstånd och vattenföring, kontroll av vattenvegetation, fåglar, bottendjur och fiskeriekonomi. I denna rapport behandlas resultaten från 2018 gällande kontrollen av vattenkvalitet, bottendjur och fiskeriekonomi i bägge sjöarna.

Vattnet i de åar som rinner in till Larsmo–Öjasjön är sura, mörka till färgen samt mycket järnhaltiga och näringsrika. De högsta ämneshalterna 2018 uppmättes i Kovjoki å. Den bästa vattenkvaliteten fanns liksom tidigare år i Esse å. Både det beräknade inflödet av vatten till Larsmo–Öjasjön och avtappningen till havet var betydligt mindre än under föregående år. Också materialflödet av näringsämnen från sjön till havet hade minskat från föregående år. Till följd av den torra sommaren sjönk sjöns vattennivå under juli–oktober under målnivån men hölls för övrigt i huvudsak på målnivån.

Bägge sjöarnas vatten var i april 2018 synnerligen brunt samt järn- och humushaltigt, lindrigt surt och hade god buffertkapacitet. Näringshalterna var delvis betydligt högre i Öjasjön än i Larsmosjön. Syresituationen var för årstiden relativt bra men var ställvis tydligt nedsatt i Öjasjön i närheten av bottnen. Under tiden med öppet vatten var syresituationen bra i bägge sjöarna. Variationerna i vattenkvalitet mellan olika delar av Larsmosjön var vanligen små. I Öjasjön fanns däremot betydande skillnader inom sjön. Vattnets pH- värden, också de lägsta, indikerade endast lindrig surhet i bägge sjöarna och vattnets buffertkapacitet var åtminstone nöjaktig. På basen av fosforhalternas medelvärden under tiden med öppet vatten var vattnet i Öjasjön eutroft i Bredviken och i sjöns norra del. I övrigt var bägge sjöarnas vatten mycket eutroft. Enligt medelvärden för klorofyll a -haltena i maj och augusti och enligt eutrofieringsklassificeringen var vattnet eutroft i Larsmosjön samt i Öjasjön i Bredviken, i Träskminneviken och i kanalen till Larsmosjön. I övriga delar av Öjasjön var vattnet mycket eutroft. Den hygieniska kvaliteten på vattnet visade att Öjasjön hade gott badvatten liksom även Larsmosjön med undantag av en övervakningsprovtagning.

Både Larsmosjöns och Öjasjöns vattenkvalitet har under de senaste 7–8 åren försvagats märkbart. Vatt- nets humushalt har ökat. Också färgtalen samt fosfor- och järnhalterna har stigit. Under åren 2017–2018 har situationen i fråga om färgtal och kemisk syreförbrukning (COD^Mn) varit lite bättre än föregående år.

Halterna klorofyll a har varierat kraftigt i bägge sjöarna även om variationen i Larsmosjön minskat liksom också skillnaderna mellan sjöns olika delar. I Öjasjön har klorofyllhalterna i Bredviken i allmänhet varit lägre än i Bysundet men i och med att halterna i Bredviken har ökat har skillnaderna också i Öjasjön jäm- nats ut. Förändringarna i sjöns vattenkvalitet förklaras endast delvis av förändringar i vattenkvaliteten i åarna som rinner in till sjön. En mera ingående utredning av orsak-verkan förhållandena skulle förutom statistiska analyser kräva en kartläggning av förändringarna i markanvändningen inom avrinningsområdet.

Syresituationen under vintern har i Öjasjöns bägge djupa delar försämrats från 2008 framåt. Syresituat- ionen i Larsmosjöns djupa delar har förblivit stabil och hållits närmast på nöjaktig nivå. Surheten förefaller att ha minskat i bägge sjöarna eftersom från de sura sulfatmarkerna i avrinningsområdet inte kommit sura lakvatten.

Larsmosjön och Öjasjön har i vattenvårdsplaneringen ansetts vara en kraftigt modifierad havsvik och bägge sjöarnas ekologiska tillstånd har bedömts vara nöjaktig. På basen av samkontrollens vattenkvali- tetsdata från 2018 och från åren 2014–2017 har en bedömning gjorts beträffande de olika parametrarna och provtagningsplatserna. Gällande provtagningsplatserna i Larsmosjön så placerade sig Gertruds enligt data från 2018 på gränsen mellan klasserna ”god” och ”nöjaktig”. Mörtgrundet fanns i klassen ”nöjaktig”.

De övriga platserna placerade sig på gränsen mellan ”nöjaktig” och ”försvarlig”. I Öjasjön placerade sig provtagningsplatsen i norra delen av Bredviken i klassen ”god”. Södra Bredviken och Träskminnsviken fanns på gränsen ”god/nöjaktig”. Bysundet och Jouxfjärden placerade sig i klassen ”försvarlig”. Klassifice- ringen för perioden 2014–2018 avvek inte väsentligt från klassificeringen för 2018.

(5)

4

Bottenfaunaproven togs 1.10.2018 från Gloskärsfjärden i Larsmosjön och från Bredviken i Öjasjön. Arts- ammansättningen är likartad på bägge platserna. Liksom tidigare år bestod största delen av biomassan och individantalet på bägge platserna av fjädermygglarver. Också musselkräftor är en betydande grupp i Larsmosjön. Fåborstmaskar utgjorde den näst största gruppen i Öjasjön beträffande individantalet. I stort sett är bottenfaunans biodiversitet låg både i Larsmosjön och i Öjasjön.

År 2018 fiskade sammanlagt 350 personer i Larsmo–Öjasjön, varav 12 var yrkesfiskare eller hade fisket som binäring. Fisket utfördes främst med nät, kassar, kast- och metspön. På basen av den insamlade informationen från fiskeområdet var den totala fångsten 36 000 kg. Fångsten bestod mest av braxen (31

%) vars andel av den totala fångsten dock minskade från föregående år. Resultaten från provfisket med nät i Larsmo–Öjasjön 2018 rapporteras separat.

Under 2018 måste alla fiskvägar stängas för långa perioder under sommaren och hösten på grund av att sjöns nivå var låg. Avsikten är att fiskvägarna hålls öppna så mycket som möjligt. Fiskvägarna måste dock hållas stängda också under den tid som var viktig för sikens lekvandring (oktober).

(6)

5

ABSTRACT

Larsmo Lake and Öja Lake are originally sea bays, which have been embanked as freshwater reservoir for industrial purposes. The holder is Larmo−Öja Lake regulation company formed by municipalities, which has arranged for managing monitoring with UPM Kymmene Oyj and Öja Lake regulation company. Ac- cording to the current monitoring program water quality is surveyed with four broad annual sampling cycle. The monitoring program includes also monitoring of water level and discharge, aquatic vegetation, birdlife, bottom fauna and fisheries. The results of water quality, bottom fauna and fisheries monitoring for both lakes during 2018 are presented in this report.

Rivers running to the Larsmo−Öja Lake are acidic, dark and extremely iron and nutrient rich. The highest concentrations in 2018 were in Kov River. The best water quality was the same way as previous years in Ähtävä River. Both the calculated discharge to the Larsmo−Öja Lake and the run to the sea were smaller than during the previous year. Furthermore, the nutrient discharge from lake to the sea decreased from the previous year. The water level in the Lake decreased due to the dry summer in July−October below the target level, but otherwise it stayed in the target level.

The water of both lakes was extremely brown and iron and humus rich, fairly acidic and the buffer capacity was good in April 2018. The nutrient concentrations were partly clearly higher in Öja Lake than in Larsmo Lake. Oxygen situation was in Larsmo Lake fairly good considering the season, but in Öja Lake clearly decreased in places near the bottom. During the open water in 2018 the oxygen conditions were good in both lakes. Regional differences in water quality were in Larsmo Lake mainly fairly small, while they were in Öja Lake large. The pH-values in both lakes indicated at lowest only fairly acid water and the buffer capacity of the water was at least moderate. Based on the average phosphorous concentrations during open water the water was eutrophic in Öja Lake’s Laajalahti and in the northern part of the lake, elsewhere the both lakes were extremely eutrophic. Using the averages of May and August chlorophyll a concentra- tion in the eutrophication classification the water was eutrophic in Larsmo Lake, Öja Lake’s Laajalahti, Träskminnsviken and a channel to the Larsmo Lake, but in other areas of Öja Lake it was extremely eutrophic. Based on the hygiene quality, the water of the Öja Lake was good swimming water, which was also the case for Larsmo Lake except for one control visit.

The water quality of both Larsmo Lake and Öja Lake has during the last 7‒8 years decreased noticeably.

The humus content of the water has increased. Furthermore, the colour values, phosphorous and nutrient concentrations have shown increasing trend. During 2017‒2018 the situation with colour value and chem- ical oxygen demand (COD^Mn)has once again been slightly better. Chlorophyll a concentrations have varied largely in both lakes, but in Larsmo Lake the variation has decreased and at the same time the regional differences have decreased. Mainly the chlorophyll concentrations have been lower in Laajalahti than in Bysundet, but the concentrations in Laajalahti have increased reducing the differences between areas also in Öja Lake. The changes in the lake water quality can be explained only partly with the changes in the incoming river water. More detailed causal relationship study would require in addition to statistical data handling also mapping the land use and load changes.

The dissolved oxygen situation has weakened in both Öja Lake’s deep points since year 2008. Instead in Larsmo Lake’s deep points the dissolved oxygen situation has stayed stabile and the oxygen saturation percent mainly at moderate level. Acidity seems to have decreased in both lakes, because no acid discharge has come from the acid sulphate soils of the drainage basin.

Larsmo Lake and Öja Lake have been named as heavily modified bodies of surface waters in water re- sources management planning and both lakes the ecological status has been evaluated as moderate. A review of the joint monitoring water quality data of year 2018 and years 2014–2017 has been conducted by observation sites. Larsmo Lake’s observation point Gertruds is classified based on year 2018 water quality parameters between of ”good” and ”moderate”. Mörtgrundet was in the class ”moderate”. The other observation sites were between classes ”moderate” and ”poor”. The northernmost of the Öja Lake observation sites, North Laajalahti was classified as ”good”. South Laajalahti and Träskminnsviken were in

(7)

6

the boarder of ”good/moderate”. The strait of Bysundet and Jouxfjärden were ”poor”. The classifications of the period 2014–2018 hardly differed from the classification of 2018.

The bottom fauna samples were taken on 1.10.2018 in Larsmo Lake Gloskärsfjärden and Öja Lake Laajalahti. In species the sampling sites reminded each other. Like on previous years the main part of the biomass and number of individuals were formed by the chironomid maggots. Also ostracods were a sig- nificant group in Larsmo Lake. The second highest numbers of individuals were for Oligochaeta. All in all the diversity of Larsmo−Öja Lakes is low.

Altogether 350 persons fished on the Larsmo−Öja Lake in year 2018, of which vocational or secondary vocational fishermen were 12. The fishing occurred mainly with nets, fish traps, spinning rods and fishing rods. The total catch was according to the data collected by Fisheries area altogether about 36 000 kg. The catch consisted mainly of bream (31%), for which the share of the catch decreased clearly from the previous year. The results of fish population survey with gillnets in Larsmo-Öja Lakes during 2018 are reported separately.

In year 2018 the fishways were forced to be closed for long time during summer and fall due to the low lake water level. The fishways are supposed to be open as much as possible. However, the fishways were forced to be closed during the important spawning rise time of the white fish (October).

(8)

7

1. Grunden för kontrollen

Larsmosjön avskildes från havet genom uppdämning år 1962. Sjön tjänar som råvattenreservoar för indu- strin i Jakobstadsnejden och staden Jakobstad. Öjasjön dämdes upp år 1969 för att trygga till-gången till vatten åt industrierna i Yxpila samt Karleby stad. Enligt gällande beslut får högst 5 m³/s vatten tas från Larsmosjön och högst 1 m³/s från Öjasjön. Enligt ett tilläggstillstånd beviljat 7.9.1972 får 0–5 m³/s tilläggs- vatten tas ur Öjasjön när vattnet annars skulle avtappas direkt ut i havet. Västra Finlands vattendomstol har dessutom genom beslut 33/1982 C (2.6.1982) fastställt ett särskilt avtal, enligt vilket högst 2 m³/s av Larsmosjöns kvot kan avtappas via Öjasjön. Beslutet gäller tillsvidare.

Enligt beslut 96/1969 (24.11.1969) från Västra Finlands vattendomstol var regleringen av Larsmosjön bun- den till havsvattennivån och Öjasjöns reglering följde Larsmosjöns reglering. Larsmo–Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m. 1.5.1998 enligt Västra Finlands vattendomstols beslut nr 56/1996/3 (26.6.1996), som Vattenöverdomstolen till vissa delar förändrat genom beslut 19.9.1997 (VYO 106/1997). Regleringen av Larsmosjön lösgjordes därmed från havsvattennivån.

Regleringstillståndet (LSY 58/2009/3, 30.11.2009 och VHO 11/0202/1, 21.7.2011) innehas av Larsmo–Öja- sjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Åliggandet att justera tillståndsbestämmelserna (MSL 71 §) har förfallit till följd av en ändring i miljöskyddslagen (423/2015). Tillsynsmyndigheten skall senast inom ett år efter den i miljötillståndet bestämda tidpunkten för justering av tillståndsbestämmel- serna (31.12.2025) bedöma behovet av att ändra bestämmelserna. Tillstånds-innehavaren skall övervaka regleringens inverkan på vattendraget och inverkan på fiskstammarna och fisket på ett sätt som framgår ur tillståndsbestämmelse 5. Larsmo–Öjasjöns regleringsbolag har med UPM Kymmene Abp och Öjasjöns regleringsbolag överenskommit om skötseln av kontrollen.

Det första gemensamma kontrollprogrammet är daterat 31.3.1998 (Aaltonen 1998) då reglerings-föränd- ringen trädde i kraft. Kontrollen förverkligades enligt detta program med vissa preciseringar och föränd- ringar åren 1998–2011. Då det nuvarande regleringstillståndet trädde i kraft i slutet av år 2011, gjordes ett nytt kontrollprogram upp för perioden 2012–2016 (Aaltonen 2012). Programmet uppdaterades 2016 för perioden 2017–2030. Det uppdaterade programmet har godkänts av NTM-centralen för Södra Öster- botten, beslut EPOELY/343/07.00/2011 (27.6.2017) och av NTM-centralen för Egentliga Finland, beslut VARELY/2746/5723/2015.

2. Genomförandet av kontrollen

2018 var det andra året i det uppdaterade kontrollprogrammet för Larsmo–Öjasjön (2017–2030; Aaltonen 2016). Den största förändringen från det föregående programmet (Aaltonen 2012) är att den under åren 2012–2016 genomförda eutrofieringsuppföljningen (tot. 3 observationer/år) har upphört. Enligt det nya programmet karteras vattenkvaliteten fyra gånger per år genom extensiva provtagningar. Utöver kontroll av vattenkvalitet innehåller programmet kontroller av vattenstånd och vattenföring, vegetation, fågel- fauna, bottendjur och fiskeriekonomi såsom förutsatts i tillståndsbestämmelserna.

Vattenståndet och vattenföringen

Vattenståndet i Larsmosjön mäts kontinuerligt vid Storströmmens mareograf och i Öjasjön med Reips automatiska pegel. Från dessa stationer beräknas vattenståndets dygnsmedelvärden och rapporteras må- natligen. Peglar som kan ses av allmänheten finns vid Hickarö och Gertruds bro samt vid Esse ås och Purmo ås mynningar samt mot Kronoby vid Hästö. I denna rapport redovisas vattenståndet vid Storströmmen och havsvattenståndet år 2018 (figur 5). Vattenföringen ut i havet (Hästgrundet, Gertruds och fiskvägarna) har beräknats utgående från UPM Kymmene Ab:s automatiskt uppmätta data för vattenstånd och tiden när dammluckornas varit öppna (figur 4, bilaga 3).

(9)

8 Vattenvegetationen

På tre olika stränder (Sandgrundet, Svartvattugrundet och Lilla Kalvholmen) har undersökningar av strand- vegetationen gjorts sex gånger sedan år 1998 (Nyman 2000, 2003, 2008 och 2016). Omfattande kartering av vattenvegetationen med hjälp av flygfotografering och vegetationslinjer har gjorts 1997 (Vääränen 1997) och 2015 (Viitasalo & Hertteli 2016). Kartering av vattenvegetationen utförs nästa gång år 2024.

(Aaltonen 2016).

Fågelfaunan

Omfattande fågelinventeringar har gjorts åren 1999, 2005 och 2016 (Hannila 2002, 2006 och 2016). Mel- lersta Österbottens ornitologiska förening rf. har dessutom gjort en begränsad fågelinventering år 1998 (Hannila 1999). Ytterligare en fågelinventering görs 2024.

Enligt fågelinventeringen 2016 har fåglarnas parantal och artantal bibehållits ungefär på samma nivå som vid inventeringen tio år tidigare men betydande kvalitativa förändringar har inträffat i fågelfaunan på mot- svarande sätt som observeras i Finland som helhet. De häckande stammarna av ett flertal halvdykare och dykänder samt vadare har gått bakåt på grund av livsmiljöns (grunda strandängar) försvinnande. Undan- tag är strandskatan, som har ökat betydligt. Stora fåglar, såsom sångsvan, grågås och trana tycks klara sig bra. De häckande fågelparen i sjön var 2016 totalt 7096 par och skrattmåsen var sjöns dominerande få- gelart och utgjorde 68 % av de häckande paren. Skrattmåskolonierna fungerar som många vattenfåglars häckningsplatser (Hannila 2016).

Bottenfaunan

De årliga bottenfaunaproverna fram till 2016 har tagits, behandlats och rapporterats av Curt Nyman. Un- der perioden 2017–2021 ansvarar Eurofins Ahma Oy för provtagning och rapportering. Under den nya kontrollperioden görs den årliga bottendjursuppföljningen från två punkter (L11 och Ö4). I denna rapport finns en sammanfattning av resultaten för bottendjursundersökningen från den separat publicerade rapporten (Åsbacka 2019). En extensiv kartering av bottendjuren har senast gjorts 2014 (Nyman 2015) och görs nästa gång 2019.

Vattenkvalitet

Vattenprov tas i Larsmosjön från tre observationspunkter i djupområden (L9, L10 och L11) och i Öjasjön från sex observationspunkter (Ö1–Ö6). I kontrollprogrammet ingår dessutom observationspunkter i den s.k. Larsmosjöns kanal (Ö7), i åarna som rinner ut i Larsmo–Öjasjön (L1, L2, L3 och L4) samt observationspunkter vid regleringsdammarna (L5 och L6). Provtagningen och analyseringen för perioden 2017–2021 har beställts av Eurofins Ahma Oy. Resultaten från år 2018 finns i bilaga 4.

En strömnings- och vattenkvalitetsmodell har gjort för Larsmo–Öjasjön 2014 (Lauri 2014). Arbetet var inte en del av samkontrollen. Vattenströmmarna och vattenkvaliteten i Larsmo- och Öjasjön beräknades med en 3D-strömningsmodell och med en vattenkvalitetsmodell. Målsättningen var att utreda möjligheterna att använda de regleringsmöjligheter som finns för sjön för att dämpa de problem med vattenkvaliteten som tidvis uppträder. Resultaten har använts bl.a. vid undantagsavtappningar.

Fiskbestånd och artsammansättning

Norra svenska fiskeområdet har samlat in information för 2018 om antalet fiskare på området, använda fångstredskap och fångsten (Wistbacka 2019). Resultaten från den årliga datainsamlingen finns i denna rapport. Det provfiske med nät som enligt programmet för Larsmo–Öjasjön utfördes 2018 (KVVY Tutkimus Oy) rapporteras separat (Westermark 2019). Resultaten refereras kort i denna rapport. Resultat från tidigare provfiske är från sensommaren 2009 (Tikkanen 2010) och på hösten 2013 (Kantojärvi 2014). Följande provfiske görs 2023. En omfattande fiskeriförfrågan för Larsmo–Öjasjön har gjorts 2012 (Wistbacka 2013) och följande förfrågan görs gällande fångsterna 2022.

Fiskerikontroll gällande vattenavtappningstunneln från Öjasjön har gjorts enligt ett separat kon-trollpro- gram (Pöyry Finland Oy 2012) under åren 2014 (Keränen 2014) och 2016 (Keränen 2016).

(10)

9 Fiskledernas funktion

Norra svenska fiskeområdet har 1998 genom provfiske rett ut hur fiskvägarna vid Gertruds och Reips (Kräkilä) fungerade (Wistbacka 1998). Utgående från resultaten av utredningen har Gertruds fiskväg iståndsatts så att fiskens vandring har förbättrats vid högvattenföring. Utredningen gjordes på nytt under åren 2003–2004 (Wistbacka 2004). En utredning över fiskvägens funktion i Storströmmen gjordes under år 2005 (Keränen 2005) och vid Bågast (tidigare Reips) fiskväg hösten 2009 och 2010 (Keränen 2009 och 2010, slutrapport 2011) samt 2015 (Keränen 2015). Funktionen hos fiskvägen i Bågast undersöks nästa gång år 2019. Hur regleringen inverkar på förutsättningarna för fiskvägarnas funktion utreds årligen på basen av data för vattenstånd och tider när fiskvägarna är öppna.

Rapportering

Rapporteringen sker enligt i kraft varande kontrollprogram. I denna rapport behandlas data för 2018 i fråga om kontrollen av vattenkvalitet och bottenfauna samt den årliga datainsamlingen gällande den fis- keriekonomiska kontrollen. Materialet jämförs med tidigare års resultat. Rapporten har sammanställts av Österbottens vatten och miljö rf.

Föregående omfattande sammandragsrapport över vattenkvaliteten har gjorts på basen av data från åren 1989–1995 (Kalliolinna 1996). År 2010 färdigställdes en rapport som om utvärdering av skador på fiskeri- näringen till följd av förändringar i vattenkvaliteten i Larsmosjön under åren 1977–2009 (Kalliolinna m.fl.

2010). År 2012 färdigställdes utredningen ”Undersökning av de faktorer som påverkar vattenkvaliteten i Öjasjön och åtgärder som minskar skadorna”. I undersökningen utvärderades bl.a. Öjasjöns vattenbalans och avtappningar, uppdateringen av belastningsutredningen, förebyggandet av försurning samt åtgärder som främjar vattenskyddet och -vården (Nyman 2012).

3. BAKGRUNDSINFORMATION

3.1 Undersökningsområdet och observationspunkter

Larsmosjön som ligger mellan Karleby och Jakobstad är en konstgjord sjö som bildades 1962 genom att invalla en havsvik som dessutom ligger inom Pedersöre, Kronoby och Larsmo kommuner. Larsmo- sjön har en förbindelse med Öjasjön via en cirka 400 meter lång kanal. Öjasjön är mindre och anlades år 1969. Kanalen går genom Långös södra ända via näset vid Gåsören till Jouxfjärden i Öjasjön. Bysun- dets del av Öjasjön har en förbindelse till Bredviken via Boholmens kanal. Åarna som utmynnar i Lar- smo–Öjasjön har ett tillrinningsområde som omfattar sammanlagt 3 973 km² och sjöbassängens eget tillrinningsområde är 410 km². Vattnets uppehållstid i Larsmo–Öjasjön är vid medelvattenföring 53 dagar och vid högvattenföring 14 dagar (Lauri 2014). Mera information om Larsmosjöns och Öjasjöns hydrologi finns samlat i tabell 1. Hydrologiska data om Kronoby å, Esse å, Purmo å och Kovjoki å som alla rinner ut i Larsmosjön finns i tabell 2.

Tabell 1. Hydrologisk information om Larsmosjön och Öjasjön (Palko m.fl. 1987, Tana & Langi 1987).

Larsmosjön Öjasjön Totalt

Avrinningsområde 4 280 km²

Areal 73 km² 12 km² 85 km²

Volym 168 milj m³ 27 milj m³ 195 milj m³

Medeldjup 2,6 m 1,6 m 2,3 m

Maximidjup 10 m 9 m

(11)

10

Tabell 2. Hydrologisk information om åar som mynnar ut i Larsmosjön (Vesihallitus 1984, Ekholm 1993).

Figur 1. Larsmo–Öjasjöns undersökningsområde och observationspunkter för vattenkvalitet.

Larsmo–Öjasjöns vatten rinner ut i havet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds. Dessutom finns i banken mellan sjön och havet fyra båtslussar (Hästgrundet, Gertruds, Palma och Reips). Vid Gertruds och Storströmmen i Larsmosjön finns fungerande fiskvägar. Vid Bågast (tidigare Kräkilä) i Öjajön har man för- nyat fiskvägen 2008 och dess funktion har testats åren 2009, 2010 och 2015 (Keränen 2009, 2010 och 2015). Enligt undersökningarna används fiskvägarna speciellt aktivt av vårlekande fisk och fiskfaunan är mångsidig. För vuxen fisk är variationerna i fiskvägarnas vattenföring inte problematisk men för små fis- kars vandring uppåt kan strömhastigheten vid lågvatten i havet vara för hög (Keränen 2015).

Enligt Nymans (2012) beräkningar är vattenföringen från Larsmosjön till Öjasjön cirka 52 milj.m³/år alltså tre gånger större än den var enligt Rantalas (1991) balansberäkningar. Inget vatten rinner inte heller längre från Öjasjön ut i Larsmosjön. Vattnets uppehållstid har sedan 1990-talet halverats från nio månader till

Vattenföring m³/s Sjö Avrinningsomårde

MHQ MQ MNQ % F km²

Kovjoki 20 2,4 0,1 0,7 292

Purmo å 60 6,9 0,8 2,4 864

Esse å 34 15,8 5,6 9,8 2 054

Kronoby å 46 6,1 0,9 2,8 788

Åarna totalt 160 31,2 7,4 3 998

(12)

11

cirka fyra och en halv månader. Uppehållstiden vid Bysundet är betydligt mindre än vid Bredviken eftersom största delen av vattnet från Larsmosjön och Kronoby å rinner via Bysundet (Leiviskä 1993).

I Larsmosjön finns sammanlagt nio provtagningspunkter (bilaga 1), varav fyra finns i åarna som rinner ut i sjön (L1–L4), två i närheten av dammluckorna (L5 och L6A), en i Larsmosjöns djuphölja (L9) och två i fjär- darna (L10 och L11). Hästgrundets observationspunkt i Larsmosjön (L6) flyttades år 1997 till Fårholms- strömmen (L6A), eftersom den nya punkten bättre beskriver kvaliteten på vattnet som strömmar ut från Larsmosjön. År 1998 tillades för Öjasjöns kontroll en ny punkt i Boholmens kanal (Ö2). Numera finns det sammanlagt sju observationspunkter i Öjasjön, varav en finns i kanalen till Larsmosjön (Ö7), en i Bohol- mens kanal (Ö2) som förenar Bredviken och Bysundet och fem i sjöns fjärdar (Ö1 och Ö3–Ö6). Undersök- ningsområdet och observationspunkterna för vattenkvalitet visas i figur 1.

3.2 Väderlek och nederbörd 2018

Mätning av nederbörd vid stationen Karleby Korplax har upphört 2014 och därefter har nederbördsdata fåtts från Meteorologiska institutets observationsstation i Karleby Hållhagen. Denna var dock ur bruk år 2018. Kontrollårets nederbördsdata har därför fåtts från Metsäkylä stationen i Kalajoki där den totala ne- derbörden var 420 mm eller betydligt mindre än långtidsmedelvärdet (544 mm). Årets medeltemperatur (4,5 °C) var i Kronoby ungefär en grad högre än föregående år och långtidsmedelvärdet (3,4 °C) (Meteo- rologiska institutet/klimattjänster 2019).

Figur 2. Summan av nederbörden månatligen och under året 2018 i Kalajoki Metsäkylä och medeltemperaturen månatli- gen och under året i Kronoby samt långtidsmedelvärden (1981–2010) (Havsforskningsinstitutet/Meteorologiska institutet 1982–2011; Meteorologiska institutet 2019).

Förvinten 2017/2018 var mildare än under jämförelseperioden men februari–april var kallare än normalt.

Maj var igen varmare än normalt. Nederbörden var under vintern, med undantag av mars, mindre än genomsnittet. I synnerhet februari var nederbördsfattig (figur 2).

Sommaren 2018 var från och med juli varmare än normalt och det över genomsnittet varmare vädret fortgick till slutet av året. På den nederbördsfattiga försommaren följde en mera än normalt regnig sen- sommar och höst. November var dock betydligt torrare än normalt och nederbörden i december var också mindre än genomsnittet.

3.3 Vattenföring, avtappningar och vattenstånd 2018

Av de åar som rinner ut i Larsmo–Öjasjön, mäts vattenföringen i Esse å och i Kronoby å. De övriga åarnas vattenföring har beräknats på basen av Kronoby ås vattenföring och i förhållande till storleken på åarnas avrinningsområden. I beräkningen har man använt Kronoby ås vattenföring, eftersom sjöprocenten i åns avrinningsområde bäst motsvarar Purmo ås och Kovjoki ås sjöprocent (tabell 2).

Medelvattenföringen i Esse å vid Herrfors var 11,9 m³/s eller betydligt mindre än föregående år (15,7 m³/s) och mindre än långtidsmedelvärdet (14,2 m³/s) (bilaga 2). De månatliga medelvattenföringarna avvek

0 100 200 300 400 500 600 700 800

0 10 20 30 40 50 60 70 80

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII summa

mm mm

Kuukausi/ Månad

Sadanta/ Nederbörd

Kalajoen Metsäkylä 2018 Korplax 1981-2010

-15 -10 -5 0 5 10 15 20 25

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII ka.

°C

Kuukausi/ Månad

Lämpötila/ Temperatur

Kruunupyy 2018 Kronoby 1981-2010

(13)

12

under nästan hela året 2018 från långtidsmedelvärdena (figur 3).

I januari–mars var medelvattenföringen i Esse å endast något större än medeltalet under lång tid. I april–

maj ökade vattenföringen och blev större än normalt i och med att toppen av vårens vattenföring inföll redan i april. Årets maximivattenföring (dygnsmedelvärde) uppmättes i mitten av april (43,0 m³/s). Under slutet av året var vattenföringen i Esse å betydligt mindre än normalt och skillnaderna mellan månaderna var liten.

Variationen i den månatliga vattenföringen i Kronoby å följde exakt variationen i Esse å under hela året.

Också Kronoby ås medelvattenföring var högst i april då årets maximivattenföring uppmättes (49,5 m³/s) (figur 3).

Larsmo–Öjasjöns totala inkommande vatten från åarna var 2018 i genomsnitt 22,6 m³/s eller betydligt mindre än föregående år (33,3 m³/s). Den beräknade inkommande vattenmängden till sjön från Esse, Kro- noby, Purmo och Kovjoki åar var i januari–februari samt i maj på den genomsnittliga nivån. I april var medelvattenföringen betydligt över långtidsmedeltalet. Under övriga månader var den månatliga medel- vattenföringen mindre än genomsnittet (figur 3).

Figur 3. Kronoby och Esse ås månatliga medelvattenföring år 2018 (Hertta 2019) samt Esse ås långtidsmedelvärden (1991–2010) (Korhonen & Haavanlammi 2012) och den månatliga medelvattenföringen i åarna som mynnar ut i Larsmosjön år 2018 samt långtidsmedelvärden (2001–2010) (månatliga medelvattenföring i Esse och Kronoby åar åren 2001–2010 Korhonen & Haavanlammi 2012).

Under 2018 var avtappningen till havet från Larsmo–Öjasjön i genomsnitt 23,9 m³/s, vilket är betydligt mindre än i genomsnitt efter att sjöns reglering lösgjorts från havsvattnets nivå (1999–2017: 30,0 m³/s) (bilaga 3). I april var avtappningen betydligt större än den sedvanliga. Också i maj var avtappningen större än normalt. I januari–februari var avtappningen mycket nära det typiska värdet för årstiden. Under övriga månader avtappades mindre än i genomsnittet. Speciellt under hösten och förvintern var avtappningen mycket liten och vatten strömmade ut i havet främst genom fiskvägarna (figur 4). Under 2018 fördelades avtappningen från Larsmosjön till havet så att det via Hästgrundet avtappades i genomsnitt 10,3 m³/s (ca 48 %) och via Gertruds 11,3 m³/s (ca 52 %). Fiskvägarnas andel av detta var ca 23 %. Dessutom avtappades från Öjasjön via Bågast fiskväg i genomsnitt 2,2 m³/s.

Figur 4. Den månatliga avtappningen från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds samt fiskvägarna (Gertruds, Stor- strömmen och Bågast) år 2018 och långtidsmedelvärden (1999 – 2017).

0 5 10 15 20 25 30 35

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII

m³/s

Kuukausi/ Månad

Virtaama/ Vattenföring

Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å 1991-2010

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

m³/s

Kuukausi/ Månad

Virtaama/ Vattenföring

Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å 2001-2010

0 20 40 60 80 100 120 140

m³/ s

Kuukausi/ Månad

Juoksutukset / Avtappning

Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden 1999-2017

(14)

13

Målnivån för regleringen av Larsmo–Öjasjön är +10 – + 20 cm i N60-systemet. Under den ovanligt torra och varma sommaren 2018 var tillrinningen från åarna till Larsmo–Öjasjön liten och sjöns nivå sjönk under juni–oktober under målnivån under sammanlagt 84 dagar (23 %) (tabell 3). Detta är betydligt mera än genomsnittet under lång tid (1999–2017: 12 %). Målnivån överskreds under en dag i januari, tre dagar i april och under en dag i oktober. Sammanlagt överskreds målnivån 2018 under fem dagar (1 %) eller mer sällan än under lång tid (1999–2017: 7 %). Överskridningarna av målnivån beror på högt vattenstånd i havet.

Figur 5. Vattenståndet i Larsmo–Öjasjön vid Storströmmen och havsvattenståndet år 2018. Av figuren framgår även av- tappningarna från Hästgrundet, Gertruds och fiskvägarna.

Tabell 3. Larsmo–Öjasjöns månatliga vattennivå år 2018.

3.4 Larsmo–Öjasjöns eklogiska klassificering

Larsmo–Öjasjön och avrinningsområdet för åarna som utmynnar i sjön hör till Kumo älvs-Skärgårdshavets och Bottenhavets vattenvårdsområde. För planeringen av vattenvården har ytvattnen (sjöar, åar och kust- områden) klassificerats i fem kvalitetsklasser enligt referensvärden för sin typ: utmärkt, god, nöjaktig, för- svarlig och dålig (Vuori m.fl. 2009). Målsättningen för vattenvården är att förhindra att åarnas, sjöarnas

Tavoitetaso/ Målnivå

0 50 100 150 200 250 300 350

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60

1.1. 12.1. 23.1. 3.2. 14.2. 25.2. 8.3. 19.3. 30.3. 10.4. 21.4. 2.5. 13.5. 24.5. 4.6. 15.6. 26.6. 7.7. 18.7. 29.7. 9.8. 20.8. 31.8. 11.9. 22.9. 3.10. 14.10. 25.10. 5.11. 16.11. 27.11. 8.12. 19.12. 30.12.

Q m³/s N60 cm

Päivä/ Dag

Pinnankorkeus ja juoksutukset 2018 Vattenstånd och avtappningar 2018

Tavoitetaso Kalatiet/Fiskled Gertruds Hästgrundet Meri Järvi

År 2018 vattennivån > +20 cm vattennivån +10 cm ≤ +20 cm vattennivån < +10 cm dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm)

januari 1 21 30 17-20 - -

februari - - 28 17-19 - -

mars - - 31 17-18 - -

april 3 21 27 18-20 - -

maj - - 31 17-20 - -

juni - - 19 12-19 11 5-9

juli - - 17 10-11 14 5-9

augusti - - 6 10-16 25 5-9

september - - - - 30 -1-9

oktober 1 21 26 19-20 4 8-9

november - - 30 19-20 - -

december - - 31 19-20 - -

tot. 5 276 84

% 1 75 23

(15)

14

och kustvattnens status försämras och eftersträva att alla vatten uppnår minst god status (Bonde m.fl.

2016).

Ett eget åtgärdsprogram för Larsmo–Öjasjön för åren 2016–2021 har gjorts (Bonde m.fl. 2016). Pro-gram- met innehåller en bedömning av nuläget för Larsmo–Öjasjön och de vattenförekomster som finns inom dess avrinningsområde, en betraktelse över problemen inom vattenvården och förslag till metoder att lösa problemen. Larsmo–Öjasjön har definierats som en kraftigt modifierad havsvik eftersom de naturliga förbindelserna med havet har avbrutits. Områdets vatten och organismer hör hemma i sötvatten och vid bedömningen av den ekologiska statusen räknas Larsmo–Öjasjön till typen grunda humussjöar (Mrh). En- lig klassgränserna för den typen har Larsmosjöns och Öjasjöns ekologiska tillstånd bedömts vara nöjaktig (Bonde m.fl. 2016).

Tyngdpunkten bland kriterierna för bedömningen av det ekologiska tillståndet ligger på biologiska parametrar som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsparametrar samt annan information om områdets egenskaper och belastning. De biologiska kvalitetsparametrarna för sjöar består av växtplankton, vatten- växter, kiselalger, bottendjur och fisk. Den nuvarande bedömningen av det ekologiska tillståndet bygger på data från 2006–2012. Bedömningen av Larsmo–Öjasjön har gjort på basen av ett mycket begränsat och bristfälligt material eftersom samkontrollens resultat inte funnits med i klassificeringsmaterialet

På basen av data från Larsmo–Öjasjöns samkontroll har gjorts en klassificering av observationsplatserna enligt vattenkvalitetsparametrarna. Denna återfinns i kapitel 4.6.

4. Vattenkvalitetsresultat och tolkning av dessa 4.1 Datamaterialet

Här behandlas kontrollresultaten från de prov och analyser Eurofins Ahma Oy har utfört (bilaga 4). Vinter- proven togs i april huvudsakligen från isen (vid L5 och Ö7 var öppet vatten) och med ett 0–30 cm tjockt snötäcke på isen. Tre provtagningsomgångar genomfördes under tid med öppet vatten i maj, augusti och oktober. En förteckning över använda metoder finns i samlade i bilaga 11.

Till rapporten har också fogats data för 2018 från fabrikernas råvattenanalyser från Larsmosjön (UPM Kymmene Abp), Öjasjön (Kokkolan Teollisuusvesi Oy) och Esse å (Jakobstads Vatten) (bilagorna 5–7).

4.2 Åarna som utmynnar i Larsmo – Öjasjön 2018 4.2.1. Åarnas vattenkvalitet

Vattnet i alla de åar som rinner ut i Larsmo–Öjasjön är måttligt surt, brunt till färgen samt mycket järn- och näringämneshaltiga. Vattenkvaliteten i Esse å har vanligtvis varit bäst, eftersom vattendragets sjöar jäm- nar ut och förbättrar åvattnets kvalitet. Kovjoki å har vanligtvis haft den sämsta vattenkvaliteten.

Tabell 4. Den genomsnittliga vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo–Öjasjön år 2018. De bästa och sämsta värdena av vattenkvalitetsparametrarna har markerats med grön respektive röd färg.

pH pH Alkalinitet Aciditet Grumlighet Färg* Järn Fosfor Kväve CODmn

min mmol/l mmol/l FTU mgPt/l mg/l µg/l µg/l mg/l

Kovjoki L 1 6,9 6,7 0,34 0,11 30 270 7,53 110 1300 25

Purmo å L 2 6,9 6,8 0,29 0,10 11 180 3,49 76 1100 20

Esse å L 3 7,0 6,8 0,23 0,05 3,7 96 0,87 35 630 15

Kronoby å L 4 6,9 6,6 0,26 0,07 11 260 4,61 81 1200 25

*komparator

(16)

15

Vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo–Öjasjön var 2018 något bättre än under föregående år och de genomsnittliga näringsämneshalterna var delvis lägre än under det föregående året och låg på eutrof nivå. Halterna totalkväve varierade mellan 530–1 500 µg/l och totalfosforhalterna mellan 24–130 µg/l. De högsta genomsnittliga näringsämneshalterna uppmättes i Kovjoki å (tot-N: 1 300 µg/l; tot-P: 110 µg/l). Vattnet i Kovjoki å var också grumligast och mest järnhaltigt. Den bästa vattenkvaliteten fanns liksom tidigare år i Esse å (tabell 4).

På basen av samkontrollens resultat var åvattnen med undantag för Kronoby å surast i april och då också endast lindrigt surt. Det lägsta pH värdet (6,6) uppmättes dock i Kronoby å i augusti (figur 6). Den kritiska nivån för organismerna anses vara pH-värdet 5,5. Vattnets alkalinitet eller buffertförmåga var i Kovjoki å och Purmo å svagast i maj och var då i Kovjoki å på nöjaktig nivå och i Purmo å på god nivå. I Esse å och Kronoby å var buffertförmågan svagast i augusti, i Esse å på gränsen mellan god och nöjaktig nivå och i Kronoby å på nöjaktig nivå (figur 6).

Figur 6. Åvattnens surhetsgrad och alkalinitet (buffertförmåga) vid de olika provtagningstillfällena år 2018.

Vattnet i Esse å var 2018 vid alla samkontrollens provtagningar klarast av alla åvattnen (figur 7). Grumlig- ast, mörkast och allra mest järnhaltigt var vattnet i Kovjoki å där de högsta värdena uppmättes vid provtagningen i augusti. Den kemiska syreförbrukningen (CODMn) var i regel störst i augusti (högst i Kronoby å:

39 mg O2/l).

Figur 7. Åvattnens grumlighet, färgtal, järnhalt och kemiska syreförbrukning (CODMn) vid de olika provtagningstillfällena år 2018.

4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

pH

Päivä/ Dag

Happamuus/ Surhet

Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45 0,50 0,55

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

mmol/l

Päivä/ Dag

Alkaliniteetti/ Alkalinitet

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

FTU

Päivä/ Dag

Sameus/ Grumlighet

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

mg Pt/l

Päivä/ Dag

Väri/ Färg

0 2 4 6 8 10 12

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

mg/l

Päivä/ Dag

Rauta/ Järn

0 5 10 15 20 25 30 35

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

mg/l

Päivä/ Dag

COD^Mn

(17)

16

Näringsämneshalterna var 2018 vid alla provtagningar liksom tidigare år lägre i Esse å än i de övriga åarna som utmynnar i Larsmo–Öjasjön (figur 8). Näringsämneshalterna var i Esse å högst i augusti. Också i Kro- noby å uppmättes de högsta halterna i augusti. I Purmo å mättes de högsta halterna näringsämnen i april då också halterna kväve var som högst i Kovjoki å. Fosforhalten var högst i Kovjoki i augusti.

Figur 8. Åvattnens fosfor- och kvävehalter vid de olika provtagningstillfällena år 2018.

4.2.2. Ämnestransport

Den årliga ämnestransporten via åarna till Larsmo–Öjasjön beräknades utgående från kontrollresultaten (n = 4) genom att multiplicera ämneshalterna medelvattenföringen för tre månader. Av den sam-man- lagda vattenmängden från åarna år 2018 (22,6 m³/s) kom hälften från Esse å, cirka en femtedel från Purmo och Kronoby åar och knappt en tiondel från Kovjoki å (figur 9).

Under 2018 tillfördes ungefär 37 ton fosfor och 600 ton kväve till Larsmosjön med åvattnen eller ungefär hälften av mängden under föregående år (bilaga 8). Esse å belastade sjön betydligt mindre och de övriga åarna mera i förhållande till deras andel av vattenföringen till Larsmosjön.

Mest kväve och fosfor kom till Larsmosjön från Esse å, vars andel av materialtransporten var något över en tredjedel. Från Purmo å och Kronoby å kom från vardera ungefär en fjärdedel och från Kovjoki å en tiondedel av transporten av näringsämnen från åarna till sjön.

Figur 9. Vattenföringen och ämnestransporten från åarna som utmynnar i Larsmo–Öjasjön år 2018.

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

µg/l

Päivä/ Dag

Typpi/ Kväve

0 20 40 60 80 100 120 140

3.4. 28.5. 20.8. 1.10.

µg/l

Päivä/ Dag

Fosfori/ Fosfor

Kovjoki/ Kovjoki å

7 % Purmonjoki/

Purmo å 21 %

Ähtävänjoki/ Esse å 53 % Kruunupyynjoki/

Kronoby å 19 %

Virtaama/ Vattenföring yhteensä/ sammanlagt 22,6 m³/s

Kovjoki/ Kovjoki å

11 % Purmonjoki/

Purmo å 24 %

Ähtävänjoki/ Esse å 39 % Kruunupyynjoki/ Kronoby å

26 %

Typpivirtaama/ Kväveflödet yhteensä/ sammanlagt 593 tonnia/ ton

Kovjoki/ Kovjoki å

12 % Purmonjoki/

Purmo å 25 %

Ähtävänjoki/ Esse å 36 % Kruunupyynjoki/ Kronoby å

27 %

Fosforivirtaama/ Fosforflödet yhteensä/ sammanlagt 36,8 tonnia/ ton

(18)

17

Åarnas ämnestransport följde ganska exakt variationerna i vattenföring (figur 10) och under hög-vatten- föring var också vanligen näringsämnestransporten störst. Vattenföringen har sjunkit från 2015 då en ovanligt mild början av året ökade vattenföringen. Minskningen av vattenföringen fortsatte under 2018 (2018: 22,6 m³/s). Vattenföringen under 2018 var också mindre än genomsnittet under perioden 2001–

2010 (29,8 m³/s). Liksom vattenföringen minskade också transporten av näringsämnen från åarna betydligt från föregående år.

Ämnestransporterna via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet liksom via fiskvägarna har också beräknats utgående från kontrollresultaten (n=4) genom att multiplicera ämneshalterna med tre måna- ders medelvattenföring (bilaga 8). Vattenföringen från Larsmo–Öjasjön till havet var 2018 i medeltal 26,5 m³/s och var betydligt mindre än vattenföring 2017 (32,8 m³/s) och något mindre än genomsnittet för åren 1999–2017 (30,0 m³/s). Näringsämnesbelastningen från sjön till havet var på basen av kontrollresultaten mindre 2018 än under det föregående året. Den beräknade totala vattenföringen från sjön till havet var en aning större än mängden vatten åarna förde in till sjön. Osäkerhetsfaktorer är att i vattenbalansbe- räkningen i det inkommande vattnet inte beaktats sjöns närområden och i det utgående vattnet inte beaktats avdunstningen från Larsmo–Öjasjön.

Figur 10. Vattenmängden och ämnestransporten från åarna till Larsmosjön (figurerna till vänster) och från sjön till havet (avtappningarna och fiskvägarna, figurerna till höger) under åren 2000–2018.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

m³/ s

Vuosi/ År

Virtaama/ Vattenflöde

Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

m³/ s

Vuosi/ År

Virtaama/ Vattenflöde

Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

ton/ a

Vuosi/ År

Fosforivirtaama/ Fosforflöde

Kovjoki/ Kovjoki å Purmonjoki/ Purmo å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

ton/ a

Vuosi/ År

Fosforivirtaama/ Fosforflöde

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

ton/ a

Vuosi/ År

Typpivirtaama/ Kväveflöde

Kovjoki/ Kovjoki å Purmonjoki/ Purmo å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

ton/ a

Vuosi/ År

Typpivirtaama/ Kväveflöde

(19)

18

4.3 Vattenkvaliteten i Larsmosjön 2018 4.3.1. Vintern

Vattentemperaturen i Larsmosjön varierade i april 2018 mellan 0,1–2,6 °C (bilaga 4) och temperaturskikt- ning förekom vid Gertruds och i Kalvholmsfjärden. Sjövattnet var vid alla punkter lindrigt surt (pH 6,4–6,8) och pH-värdena låg nära varandra både vid ytan och nära bottnen. Larsmosjöns alkalinitet eller vattnets buffertförmåga var vid alla punkter god i hela vattenpelaren (figur 11).

Ytvattnets syrevärden var vid Gertruds (L5) bättre än föregående år men mättnadsgraden (60 %) var fort- farande endast försvarlig. Också vid Fårholmsströmmen (L6A), där syresituationen var sämre än föregå- ende år, var mättnadsgraden (45 %) försvarlig. Vid övriga punkter var syresituationen nöjaktig (72–76 %) men något sämre än föregående år. Nära bottnen varierade mättnadsgraden 39–75 % och var lägre än vid ytan förutom vid punkten i Gloskärsfjärden. Svagast var syressituationen vid Gertruds (L5: 39 %) och i Kalvholmsfjärden (L9: 39 %) där syrets mättnadsgrad låg vid övre gränsen till dålig. Med hänsyn till årstiden var syrets mättnadsgrad dock fortfarande någorlunda bra (figur 12).

Figur 11. Surheten och alkaliniteten (buffertförmågan) i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (-1 m) vintern 2018.

Järnhalten i Larsmosjön varierade vid provtagningen i april 1,0–3,3 mg/l. I ytvattnet var järnhalten högst vid Fårholmsströmmen (L6A). I det bottennära vattnet i Kalvholmsfjärden (L9) var järnhalten liksom före- gående år dubbelt så hög (2,9 mg/l) i det bottennära vattnet jämfört med ytvattnet, som kan bero på syrebrist tidigare under vintern då järn löst sig från bottensedimenten (figur 12).

Figur 12. Syrets mättnadsgrad och järnhalt i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (-1 m) vintern 2018.

Under vintern var Larsmosjöns vatten mycket brunt och mycket humushaltigt. Det högsta färgtalet och värdet för kemisk syreförbrukning i ytvattnet fanns vid Gertruds (L5). I det bottennära vattnet uppmättes det högsta färgtalet och CODMn-värdet i Kalvholmsfjärden (L9) där värdena låg på samma nivå som i ytvattnet och i det bottennära vattnet vid Gertruds (figur 13).

4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

pH

Piste/ Punkt

Happamuus/ Surhet talvi/ vinter

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

mmol/l

Piste/ Punkt

Alkaliniteetti/ Alkalinitet talvi/ vinter

0 20 40 60 80 100

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

kyll/ mätt %

Piste/ Punkt

Hapenkyllästys/ Syremätnad talvi/ vinter

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

mg/l

Piste/ Punkt

Rauta/ Järn talvi/ vinter

(20)

19

Figur 13. Värdena för färg och den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och bottennära vatten (botten

-1 m) under vintern 2018.

Vintern 2018 var fosforhalterna i Larsmosjöns ytvatten 29–64 µg/l och kvävehalterna 650–1100 µg/l. De högsta fosforhalterna i ytvattnet fanns vid Fårholmsströmmen (L6A) och de högsta kvävehalterna vid Ger- truds (L5). De högsta näringsämneshalterna i det bottennära vattnet uppmättes i norra delen av Larsmo- sjön där halterna var på samma nivå som vid Fårholmsströmmen (figur 14).

Figur 14. Fosfor- och kvävehalten i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (-1 m) vintern 2018.

4.3.2. Tid med öppet vatten

Under 2018 var vattnets temperatur vid alla observationstidpunkter varmare än under föregående år.

Den största skillnaden gentemot temperaturerna året innan var i slutet av maj då ytvattnets temperatur var 16–17 °C eller 4–6 grader högre än föregående år. I augusti var ytvattnets temperatur ungefär 18 °C.

Vid provtagningen i oktober hade vattnet redan svalnat betydligt och ytvattentemperaturen var ca 8 °C (bilaga 4). Under tiden med öppet vatten var vattenpelaren av nästan jämn temperatur och sjövattnet av mycket jämn kvalitet beträffande alla parametrar.

Larsmosjöns pH-värden varierade 6,7–7,2 och alkaliniteten 0,13–0,25 mmol/l (bilaga 4). Vattnet var surast i maj men även då endast svagt surt och vattnets buffertförmåga var nöjaktig. Generellt sett varierade pH och alkalinitet mycket litet och i snitt var sjövattnet mycket likartat på de olika observationspunkterna (figur 15).

0 50 100 150 200 250

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

mg Pt/l

Piste/ Punkt

Väri/ Färg talvi/ vinter

0 5 10 15 20 25 30

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

mg/l

Piste/ Punkt

CODMn

talvi/ vinter

0 10 20 30 40 50 60 70

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

µg/l

Piste/ Punkt

Fosfori/ Fosfor talvi/ vinter

0 200 400 600 800 1 000 1 200

L 5 L 6A L 9 L 10 L 11

µg/l

Piste/ Punkt

Typpi/ Kväve talvi/ vinter