Vattenkvaliteten i Larsmosjön 2018 - VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA

4. VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA

4.3 Vattenkvaliteten i Larsmosjön 2018

Vattentemperaturen i Larsmosjön varierade i april 2018 mellan 0,1–2,6 °C (bilaga 4) och temperaturskikt-ning förekom vid Gertruds och i Kalvholmsfjärden. Sjövattnet var vid alla punkter lindrigt surt (pH 6,4–6,8) och pH-värdena låg nära varandra både vid ytan och nära bottnen. Larsmosjöns alkalinitet eller vattnets buffertförmåga var vid alla punkter god i hela vattenpelaren (figur 11).

Ytvattnets syrevärden var vid Gertruds (L5) bättre än föregående år men mättnadsgraden (60 %) var fort-farande endast försvarlig. Också vid Fårholmsströmmen (L6A), där syresituationen var sämre än föregå-ende år, var mättnadsgraden (45 %) försvarlig. Vid övriga punkter var syresituationen nöjaktig (72–76 %) men något sämre än föregående år. Nära bottnen varierade mättnadsgraden 39–75 % och var lägre än vid ytan förutom vid punkten i Gloskärsfjärden. Svagast var syressituationen vid Gertruds (L5: 39 %) och i Kalvholmsfjärden (L9: 39 %) där syrets mättnadsgrad låg vid övre gränsen till dålig. Med hänsyn till årstiden var syrets mättnadsgrad dock fortfarande någorlunda bra (figur 12).

Figur 11. Surheten och alkaliniteten (buffertförmågan) i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (-1 m) vintern 2018.

Järnhalten i Larsmosjön varierade vid provtagningen i april 1,0–3,3 mg/l. I ytvattnet var järnhalten högst vid Fårholmsströmmen (L6A). I det bottennära vattnet i Kalvholmsfjärden (L9) var järnhalten liksom före-gående år dubbelt så hög (2,9 mg/l) i det bottennära vattnet jämfört med ytvattnet, som kan bero på syrebrist tidigare under vintern då järn löst sig från bottensedimenten (figur 12).

Figur 12. Syrets mättnadsgrad och järnhalt i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (-1 m) vintern 2018.

Under vintern var Larsmosjöns vatten mycket brunt och mycket humushaltigt. Det högsta färgtalet och värdet för kemisk syreförbrukning i ytvattnet fanns vid Gertruds (L5). I det bottennära vattnet uppmättes det högsta färgtalet och CODMn-värdet i Kalvholmsfjärden (L9) där värdena låg på samma nivå som i yt-vattnet och i det bottennära yt-vattnet vid Gertruds (figur 13).

4,0

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,00

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,0

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

Figur 13. Värdena för färg och den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och bottennära vatten (botten

-1 m) under vintern 2018.

Vintern 2018 var fosforhalterna i Larsmosjöns ytvatten 29–64 µg/l och kvävehalterna 650–1100 µg/l. De högsta fosforhalterna i ytvattnet fanns vid Fårholmsströmmen (L6A) och de högsta kvävehalterna vid Ger-truds (L5). De högsta näringsämneshalterna i det bottennära vattnet uppmättes i norra delen av Larsmo-sjön där halterna var på samma nivå som vid Fårholmsströmmen (figur 14).

Figur 14. Fosfor- och kvävehalten i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottennära vatten (-1 m) vintern 2018.

4.3.2. Tid med öppet vatten

Under 2018 var vattnets temperatur vid alla observationstidpunkter varmare än under föregående år.

Den största skillnaden gentemot temperaturerna året innan var i slutet av maj då ytvattnets temperatur var 16–17 °C eller 4–6 grader högre än föregående år. I augusti var ytvattnets temperatur ungefär 18 °C.

Vid provtagningen i oktober hade vattnet redan svalnat betydligt och ytvattentemperaturen var ca 8 °C (bilaga 4). Under tiden med öppet vatten var vattenpelaren av nästan jämn temperatur och sjövattnet av mycket jämn kvalitet beträffande alla parametrar.

Larsmosjöns pH-värden varierade 6,7–7,2 och alkaliniteten 0,13–0,25 mmol/l (bilaga 4). Vattnet var surast i maj men även då endast svagt surt och vattnets buffertförmåga var nöjaktig. Generellt sett varierade pH och alkalinitet mycket litet och i snitt var sjövattnet mycket likartat på de olika observationspunkterna (figur 15).

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

Figur 15. Medelvärden för surhet och alkalinitet i Larsmosjöns ytvatten (1m) och bottennära vatten (botten -1 m) under tiden med öppet vatten år 2018.

Under tiden med öppet vatten var ytvattnets syresituation likartad med föregående år och syrets mätt-nadsgrad varierade 78–93 % (figur 16). I det bottennära vattnet var syrets mättmätt-nadsgrad mycket nära yt-vattnets nivå på alla kontrollområden. Syresituationen var sämst vid Gertruds (L5) och vid Fårholmsström-men (L6A) i slutet av maj då ytvattnets syremättnad var 78–79 %. På grund av den svaga temperaturskikt-ningen förblev syresituationen god i Larsmosjöns bottennära vatten.

Enligt kontrollproverna var vattnet i Larsmosjön mycket järnhaltigt under tiden med öppet vatten år 2018.

Järnhalterna i ytvattnet var 1,1–3,5 mg/l och i det bottennära vattnet 1,1–2,5 mg/l. Den goda syresituat-ionen i det bottennära vattnet kunde även ses i järnhalterna och Larsmosjöns vatten hade en ganska jämn järnhalt i hela vattenpelaren vid alla provtagningar under tiden med öppet vatten. De lägsta järnhalterna observerades i maj. Den högsta järnhalten uppmättes i oktober vid Fårholmsströmmen (L6A) i ytvattnet (3,5 mg/l).

Figur 16. Medelvärden för syrets mättnadsgrad och järnhalt i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under tiden med öppet vatten år 2018.

Färgtalen i Larsmosjöns ytvatten (120–180 mg Pt/l) var under tiden med öppet vatten på nivån för mycket bruna humusvatten. Vid Fårholmsströmmen uppmättes högre färgtal än vid de andra punkterna. I övrigt var de områdesvisa variationerna små och vattnet var i fråga om färg av jämn kvalitet i hela vattenpelaren (figur 17).

Larsmosjöns kemiska syreförbrukning (CODMn) var under tiden med öppet vatten år 2018 mindre än fö-regående år och i snitt på den typiska nivån för humusvatten. Vid provtagningstidpunkterna under tiden med öppet vatten fanns inga betydande områdesvisa variationer i den kemiska syreförbrukningen och värdena var de samma i hela vattenpelaren.

4,0

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,00

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

0,0

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

Figur 17. Medelvärden för färg och kemisk syreförbrukning i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) under tiden med öppet vatten år 2018.

Under tiden med öppet vatten var näringsämneshalterna nästan på samma nivå vid alla punkter och vatt-net var av samma kvalitet i hela vattenpelaren (figur 18). Ytvattvatt-nets kvävehalter var 680–1000 µg/l och fosforhalterna 35–70 µg/l och ingen generell topp i halterna kunde observeras. Vid Fårholmsströmmen (L6A) uppmättes vid alla observationerna något högre halter fosfor än vid de andra punkterna. Den högsta enskilda fosforhalten (70 µg/l) uppmättes vid punkten L6A i oktober. Den högsta enskilda kvävehalten (1 000 µg/l) uppmättes i Kalvholmsfjärden (L9) i maj. I övrigt var halterna vid Fårholmsströmmen en aning högre än på andra ställen. På basen av fosforhalterna under tiden med öppet vatten var Larsmosjöns vatten mycket eutroft.

Figur 18. Medelvärden för fosfor- och kvävehalten i yt- (1 m) och bottennära vatten (botten -1 m) i Larsmosjön under tiden med öppet vatten år 2018.

Larsmosjöns halter av klorofyll-a var 2018 under tiden med öppet vatten 7,3–26 µg/l. De genomsnittliga halterna (15–18 µg/l) varierade ganska lite mellan olika provpunkter (figur 19). Klorofyll-a halterna var högst i augusti. Den högsta halterna uppmättes då i Kalvholmsfjärden och vid Mörtgrundet (26 µg/l). Klo-rofyllhalten är ett mått på de i vattnet fritt svävande planktonalgerna som innehåller klorofyll, dvs. mäng-den växtplankton, som i sin tur beskriver vattnets eutrofinivå. Larsmosjöns vatten var liksom tidigare år på basen av klorofyll-a halternas medelvärden för maj och augusti och enligt eutrofieringsklassificeringen eutroft på alla observationsområden.

Larsmosjöns vatten var 2018 på basen av samkontrollresultaten till sin hygieniska kvalitet gott badvat-ten (bilaga 4). Enligt övervakningen av badstränderna uppfylldes kvalitetskraven vid alla tillfällen föru-tom 19.7. när det i proven från de övervakade badstränderna i Larsmosjön förekom mängder en-terokocker som överskred gränsen för åtgärder. Orsaken till förekomsten av enen-terokocker kunde inte klarläggas och vid den förnyade provtagningen 23.7. hade bakteriemängderna åter minskat (Hautala 2019; bilaga 9). Blågröna alger observerades endast i små mängder vid Vikarholmens badstrand i slutet av juli. Vid de övriga badstränderna observerades en topp av blågrönalger i slutet av augusti. Vid ob-servationspunkten vid Gertruds som hör till den nationella alguppföljning och där besök görs varje vecka observerades alger i någon mån under den sista veckan i augusti (vecka 35) (Järviwiki 2019).

pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m

Figur 19. Larsmosjöns genomsnittliga halter klorofyll-a (0–2 m) under tiden med öppet vatten år 2018.

4.4 Vattenkvaliteten i Öjasjön 2018

In document Resultat från kontrollen av Larsmo-Öjasjön 2018 (Page 19-23)