3.1 Undersökningsområdet och observationspunkter
Larsmosjön som ligger mellan Karleby och Jakobstad är en konstgjord sjö som bildades 1962 genom att invalla en havsvik som dessutom ligger inom Pedersöre, Kronoby och Larsmo kommuner. Larsmo-sjön har en förbindelse med ÖjaLarsmo-sjön via en cirka 400 meter lång kanal. ÖjaLarsmo-sjön är mindre och anlades år 1969. Kanalen går genom Långös södra ända via näset vid Gåsören till Jouxfjärden i Öjasjön. Bysun-dets del av Öjasjön har en förbindelse till Bredviken via Boholmens kanal. Åarna som utmynnar i Lar-smo–Öjasjön har ett tillrinningsområde som omfattar sammanlagt 3 973 km2 och sjöbassängens eget tillrinningsområde är 410 km2. Vattnets uppehållstid i Larsmo–Öjasjön är vid medelvattenföring 53 da-gar och vid högvattenföring 14 dada-gar (Lauri 2014). Mera information om Larsmosjöns och Öjasjöns hydrologi finns samlat i tabell 1. Hydrologiska data om Kronoby å, Esse å, Purmo å och Kovjoki å som alla rinner ut i Larsmosjön finns i tabell 2.
Tabell 1. Hydrologisk information om Larsmosjön och Öjasjön (Palko m.fl. 1987, Tana & Langi 1987).
Larsmosjön Öjasjön Totalt
Avrinningsområde 4 280 km2
Areal 73 km2 12 km2 85 km2
Volym 168 milj m3 27 milj m3 195 milj m3
Medeldjup 2,6 m 1,6 m 2,3 m
Maximidjup 10 m 9 m
10
Tabell 2. Hydrologisk information om åar som mynnar ut i Larsmosjön (Vesihallitus 1984, Ekholm 1993).
Figur 1. Larsmo–Öjasjöns undersökningsområde och observationspunkter för vattenkvalitet.
Larsmo–Öjasjöns vatten rinner ut i havet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds. Dessutom finns i banken mellan sjön och havet fyra båtslussar (Hästgrundet, Gertruds, Palma och Reips). Vid Gertruds och Storströmmen i Larsmosjön finns fungerande fiskvägar. Vid Bågast (tidigare Kräkilä) i Öjajön har man för-nyat fiskvägen 2008 och dess funktion har testats åren 2009, 2010 och 2015 (Keränen 2009, 2010 och 2015). Enligt undersökningarna används fiskvägarna speciellt aktivt av vårlekande fisk och fiskfaunan är mångsidig. För vuxen fisk är variationerna i fiskvägarnas vattenföring inte problematisk men för små fis-kars vandring uppåt kan strömhastigheten vid lågvatten i havet vara för hög (Keränen 2015).
Enligt Nymans (2012) beräkningar är vattenföringen från Larsmosjön till Öjasjön cirka 52 milj.m3/år alltså tre gånger större än den var enligt Rantalas (1991) balansberäkningar. Inget vatten rinner inte heller längre från Öjasjön ut i Larsmosjön. Vattnets uppehållstid har sedan 1990-talet halverats från nio månader till
Vattenföring m3/s Sjö Avrinningsomårde
MHQ MQ MNQ % F km2
Kovjoki 20 2,4 0,1 0,7 292
Purmo å 60 6,9 0,8 2,4 864
Esse å 34 15,8 5,6 9,8 2 054
Kronoby å 46 6,1 0,9 2,8 788
Åarna totalt 160 31,2 7,4 3 998
11
cirka fyra och en halv månader. Uppehållstiden vid Bysundet är betydligt mindre än vid Bredviken ef-tersom största delen av vattnet från Larsmosjön och Kronoby å rinner via Bysundet (Leiviskä 1993).
I Larsmosjön finns sammanlagt nio provtagningspunkter (bilaga 1), varav fyra finns i åarna som rinner ut i sjön (L1–L4), två i närheten av dammluckorna (L5 och L6A), en i Larsmosjöns djuphölja (L9) och två i fjär-darna (L10 och L11). Hästgrundets observationspunkt i Larsmosjön (L6) flyttades år 1997 till Fårholms-strömmen (L6A), eftersom den nya punkten bättre beskriver kvaliteten på vattnet som strömmar ut från Larsmosjön. År 1998 tillades för Öjasjöns kontroll en ny punkt i Boholmens kanal (Ö2). Numera finns det sammanlagt sju observationspunkter i Öjasjön, varav en finns i kanalen till Larsmosjön (Ö7), en i Bohol-mens kanal (Ö2) som förenar Bredviken och Bysundet och fem i sjöns fjärdar (Ö1 och Ö3–Ö6). Undersök-ningsområdet och observationspunkterna för vattenkvalitet visas i figur 1.
3.2 Väderlek och nederbörd 2018
Mätning av nederbörd vid stationen Karleby Korplax har upphört 2014 och därefter har nederbördsdata fåtts från Meteorologiska institutets observationsstation i Karleby Hållhagen. Denna var dock ur bruk år 2018. Kontrollårets nederbördsdata har därför fåtts från Metsäkylä stationen i Kalajoki där den totala ne-derbörden var 420 mm eller betydligt mindre än långtidsmedelvärdet (544 mm). Årets medeltemperatur (4,5 °C) var i Kronoby ungefär en grad högre än föregående år och långtidsmedelvärdet (3,4 °C) (Meteo-rologiska institutet/klimattjänster 2019).
Figur 2. Summan av nederbörden månatligen och under året 2018 i Kalajoki Metsäkylä och medeltemperaturen månatli-gen och under året i Kronoby samt långtidsmedelvärden (1981–2010) (Havsforskningsinstitutet/Meteorologiska institutet 1982–2011; Meteorologiska institutet 2019).
Förvinten 2017/2018 var mildare än under jämförelseperioden men februari–april var kallare än normalt.
Maj var igen varmare än normalt. Nederbörden var under vintern, med undantag av mars, mindre än genomsnittet. I synnerhet februari var nederbördsfattig (figur 2).
Sommaren 2018 var från och med juli varmare än normalt och det över genomsnittet varmare vädret fortgick till slutet av året. På den nederbördsfattiga försommaren följde en mera än normalt regnig sen-sommar och höst. November var dock betydligt torrare än normalt och nederbörden i december var också mindre än genomsnittet.
3.3 Vattenföring, avtappningar och vattenstånd 2018
Av de åar som rinner ut i Larsmo–Öjasjön, mäts vattenföringen i Esse å och i Kronoby å. De övriga åarnas vattenföring har beräknats på basen av Kronoby ås vattenföring och i förhållande till storleken på åarnas avrinningsområden. I beräkningen har man använt Kronoby ås vattenföring, eftersom sjöprocenten i åns avrinningsområde bäst motsvarar Purmo ås och Kovjoki ås sjöprocent (tabell 2).
Medelvattenföringen i Esse å vid Herrfors var 11,9 m3/s eller betydligt mindre än föregående år (15,7 m3/s) och mindre än långtidsmedelvärdet (14,2 m3/s) (bilaga 2). De månatliga medelvattenföringarna avvek
0
Kalajoen Metsäkylä 2018 Korplax 1981-2010
-15
12
under nästan hela året 2018 från långtidsmedelvärdena (figur 3).
I januari–mars var medelvattenföringen i Esse å endast något större än medeltalet under lång tid. I april–
maj ökade vattenföringen och blev större än normalt i och med att toppen av vårens vattenföring inföll redan i april. Årets maximivattenföring (dygnsmedelvärde) uppmättes i mitten av april (43,0 m3/s). Under slutet av året var vattenföringen i Esse å betydligt mindre än normalt och skillnaderna mellan månaderna var liten.
Variationen i den månatliga vattenföringen i Kronoby å följde exakt variationen i Esse å under hela året.
Också Kronoby ås medelvattenföring var högst i april då årets maximivattenföring uppmättes (49,5 m3/s) (figur 3).
Larsmo–Öjasjöns totala inkommande vatten från åarna var 2018 i genomsnitt 22,6 m3/s eller betydligt mindre än föregående år (33,3 m3/s). Den beräknade inkommande vattenmängden till sjön från Esse, Kro-noby, Purmo och Kovjoki åar var i januari–februari samt i maj på den genomsnittliga nivån. I april var medelvattenföringen betydligt över långtidsmedeltalet. Under övriga månader var den månatliga medel-vattenföringen mindre än genomsnittet (figur 3).
Figur 3. Kronoby och Esse ås månatliga medelvattenföring år 2018 (Hertta 2019) samt Esse ås långtidsmedelvärden (1991–2010) (Korhonen & Haavanlammi 2012) och den månatliga medelvattenföringen i åarna som mynnar ut i Larsmosjön år 2018 samt långtidsmedelvärden (2001–2010) (månatliga medelvattenföring i Esse och Kronoby åar åren 2001–2010 Korhonen & Haavanlammi 2012).
Under 2018 var avtappningen till havet från Larsmo–Öjasjön i genomsnitt 23,9 m3/s, vilket är betydligt mindre än i genomsnitt efter att sjöns reglering lösgjorts från havsvattnets nivå (1999–2017: 30,0 m3/s) (bilaga 3). I april var avtappningen betydligt större än den sedvanliga. Också i maj var avtappningen större än normalt. I januari–februari var avtappningen mycket nära det typiska värdet för årstiden. Under övriga månader avtappades mindre än i genomsnittet. Speciellt under hösten och förvintern var avtappningen mycket liten och vatten strömmade ut i havet främst genom fiskvägarna (figur 4). Under 2018 fördelades avtappningen från Larsmosjön till havet så att det via Hästgrundet avtappades i genomsnitt 10,3 m3/s (ca 48 %) och via Gertruds 11,3 m3/s (ca 52 %). Fiskvägarnas andel av detta var ca 23 %. Dessutom avtappades från Öjasjön via Bågast fiskväg i genomsnitt 2,2 m3/s.
Figur 4. Den månatliga avtappningen från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds samt fiskvägarna (Gertruds, Stor-strömmen och Bågast) år 2018 och långtidsmedelvärden (1999 – 2017).
0
Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å 1991-2010
0
Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å 2001-2010
Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden 1999-2017
13
Målnivån för regleringen av Larsmo–Öjasjön är +10 – + 20 cm i N60-systemet. Under den ovanligt torra och varma sommaren 2018 var tillrinningen från åarna till Larsmo–Öjasjön liten och sjöns nivå sjönk under juni–oktober under målnivån under sammanlagt 84 dagar (23 %) (tabell 3). Detta är betydligt mera än genomsnittet under lång tid (1999–2017: 12 %). Målnivån överskreds under en dag i januari, tre dagar i april och under en dag i oktober. Sammanlagt överskreds målnivån 2018 under fem dagar (1 %) eller mer sällan än under lång tid (1999–2017: 7 %). Överskridningarna av målnivån beror på högt vattenstånd i havet.
Figur 5. Vattenståndet i Larsmo–Öjasjön vid Storströmmen och havsvattenståndet år 2018. Av figuren framgår även av-tappningarna från Hästgrundet, Gertruds och fiskvägarna.
Tabell 3. Larsmo–Öjasjöns månatliga vattennivå år 2018.
3.4 Larsmo–Öjasjöns eklogiska klassificering
Larsmo–Öjasjön och avrinningsområdet för åarna som utmynnar i sjön hör till Kumo älvs-Skärgårdshavets och Bottenhavets vattenvårdsområde. För planeringen av vattenvården har ytvattnen (sjöar, åar och kust-områden) klassificerats i fem kvalitetsklasser enligt referensvärden för sin typ: utmärkt, god, nöjaktig, för-svarlig och dålig (Vuori m.fl. 2009). Målsättningen för vattenvården är att förhindra att åarnas, sjöarnas
Tavoitetaso/ Målnivå
0 50 100 150 200 250 300 350
-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60
1.1. 12.1. 23.1. 3.2. 14.2. 25.2. 8.3. 19.3. 30.3. 10.4. 21.4. 2.5. 13.5. 24.5. 4.6. 15.6. 26.6. 7.7. 18.7. 29.7. 9.8. 20.8. 31.8. 11.9. 22.9. 3.10. 14.10. 25.10. 5.11. 16.11. 27.11. 8.12. 19.12. 30.12.
Q m3/s N60 cm
Päivä/ Dag
Pinnankorkeus ja juoksutukset 2018 Vattenstånd och avtappningar 2018
Tavoitetaso Kalatiet/Fiskled Gertruds Hästgrundet Meri Järvi
År 2018 vattennivån > +20 cm vattennivån +10 cm ≤ +20 cm vattennivån < +10 cm dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm) dagar (d) nivå (cm)
januari 1 21 30 17-20 -
-februari - - 28 17-19 -
-mars - - 31 17-18 -
-april 3 21 27 18-20 -
-maj - - 31 17-20 -
-juni - - 19 12-19 11 5-9
juli - - 17 10-11 14 5-9
augusti - - 6 10-16 25 5-9
september - - - - 30 -1-9
oktober 1 21 26 19-20 4 8-9
november - - 30 19-20 -
-december - - 31 19-20 -
-tot. 5 276 84
% 1 75 23
14
och kustvattnens status försämras och eftersträva att alla vatten uppnår minst god status (Bonde m.fl.
2016).
Ett eget åtgärdsprogram för Larsmo–Öjasjön för åren 2016–2021 har gjorts (Bonde m.fl. 2016). Pro-gram-met innehåller en bedömning av nuläget för Larsmo–Öjasjön och de vattenförekomster som finns inom dess avrinningsområde, en betraktelse över problemen inom vattenvården och förslag till metoder att lösa problemen. Larsmo–Öjasjön har definierats som en kraftigt modifierad havsvik eftersom de naturliga förbindelserna med havet har avbrutits. Områdets vatten och organismer hör hemma i sötvatten och vid bedömningen av den ekologiska statusen räknas Larsmo–Öjasjön till typen grunda humussjöar (Mrh). En-lig klassgränserna för den typen har Larsmosjöns och Öjasjöns ekologiska tillstånd bedömts vara nöjaktig (Bonde m.fl. 2016).
Tyngdpunkten bland kriterierna för bedömningen av det ekologiska tillståndet ligger på biologiska para-metrar som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsparapara-metrar samt annan information om områdets egenskaper och belastning. De biologiska kvalitetsparametrarna för sjöar består av växtplankton, vatten-växter, kiselalger, bottendjur och fisk. Den nuvarande bedömningen av det ekologiska tillståndet bygger på data från 2006–2012. Bedömningen av Larsmo–Öjasjön har gjort på basen av ett mycket begränsat och bristfälligt material eftersom samkontrollens resultat inte funnits med i klassificeringsmaterialet
På basen av data från Larsmo–Öjasjöns samkontroll har gjorts en klassificering av observationsplatserna enligt vattenkvalitetsparametrarna. Denna återfinns i kapitel 4.6.