• No results found

Återstående användning i Sverige

In document Skyddande ozonskikt (Page 37-39)

3. Avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnena

4.1 Uppföljning av nationella drivkrafter och påverkan

4.1.1 Återstående användning i Sverige

Användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige är, med vissa undantag, idag helt avvecklad. Undantagen gäller bl.a. vissa användningsområden inom försvaret, temporära undantag från påfyllnadsförbudet för HCFC, och halon som brandsläckningsmedel bl.a. för flygfartyg. En mindre mängd CFC används som drivgas i medicinska astmainhalato- rer för vissa patientgrupper. Noterbart är att dessa användningsområden avser konsumtion eller förbrukning.

Yrkesmässig användning av CFC är helt förbjuden för nytillverkning, påfyllning och användning för alla kyl/frys-, värme- och andra klimatanläggningar, med undantag för användningen av små befintliga enhetsaggregat med köldmediefyllning av 900 gram eller mindre och en mindre kvot som används av försvaret. Undantaget små enhetsaggregat upphör vid utgången av år 2004. I denna produktkategori finner man framför allt kyl/frysskåp, vitvaror vid storkök, restauranger, bagerier och konditorier och barer, dryckeskylar i kontorslokaler och skolor, ismaskiner på restauranger, konditorier och barer. Vidare finns det i avfuktare som används i lokaler som måste torkas upp eller där krav finns på ett torrt klimat, i konditoridiskar, glassboxar, stora kyl/frysgondoler som finns i handeln, stora som små värmepumpar, etc.

Gamla kylskåp, frysar och värmepumpar i hushållen med CFC kan fortsätta att använ- das så länge de fungerar och från dessa kan läckage ske. Dock är påfyllning av CFC eller HCFC förbjudet även i hushållen eftersom ingreppet görs yrkesmässigt. Hushållet måste då köpa ny anläggning eftersom det inte är aktuellt att byta köldmedium i små anlägg- ningar.

Läckaget av CFC ersätts således inte längre med påfyllnad. Trots detta har ett litet antal kommuner rapporterat viss påfyllnad av CFC i större system (över 900 gram köldmedie- fyllnad) på sammanlagt 40 kg för år 2001. Här kan man anta en viss felrapportering och att faktisk illegal påfyllning skett. Tillsynsmyndigheterna har möjlighet att spåra detta via sina egna rapporter.

För HCFC är det sedan 1 januari 2002 användningsförbud vid nytillverkning och påfyllning för alla kyl/frys-, värme- och andra klimatanläggningar. Emellertid får HCFC fortfarande användas som köldmedium i befintliga anläggningar. Inför påfyllningsförbu- det minskade de påfyllda mängderna något. Ingenting tyder på att aggregat har fyllts på i

37

syfte att förlänga tiden innan de måste tas ur bruk. Detta skulle kunna vara en risk

eftersom inget datum ännu är fastställt för ett totalt användningsförbud.

Dispens ges fortfarande för användning av HCFC vid frysning till låga temperaturer (- 150- -130°C) eftersom fullgoda alternativ fortfarande saknas för detta ändamål. År 2002 var antalet dispensansökningar 9 st. I de fall dispens beviljats rör det sig om mycket små mängder, mellan 20 och 800 gram, vid tillämpningar vid forskningsinstitut, sjukhus och läkemedelsföretag. Den sammanlagda mängden överstiger inte 5 kg.

Övriga dispensansökningar (3 st) rör tillämpningar inom processkyla där driftsäkerhe- ten är mycket viktig. De beviljade dispenserna uppgår till totalt ca 700 kg. Men dessa mängder kommer enbart användas vid driftsstörningar eller läckage varför den egentliga användningen troligtvis kan antas vara marginell.

Försvaret har dispens för användning av CFC i flygplansmateriel till den 31 december 2003 och i luftkonditionerade bergrumsanläggningar till den 31 december 2007. Försvaret får även använda HCFC för påfyllning av befintliga kyl-, värme- och andra klimatanlägg- ningar om inte HCFC kan ersättas med något annat ämne. Försvaret bedömer att såväl CFC som HCFC kommer vara borta ur alla anläggningar år 2010, endast små mängder kommer att finnas kvar i krigsmateriel. Halon får fortfarande användas som brandsläck- ningsmedel för vissa kritiska applikationer såsom luftfartyg och ubåtar. Försvaret har också en egen avvecklingsplan för ozonnedbrytande ämnen.

Inhalationssprayer, (pMDI = pressurised metered dose inhaler) har funnits sedan 1956. De innehåller läkemedel blandat med en inert drivgas och smörjmedel. De nya sprayerna där HFA (Hydro Fluoro Alkan) ersatt CFC som drivgas har efter mångårigt utvecklings- arbete delvis kommit ut på marknaden. En snabb utveckling har också skett med allt mer förfinade pulverinhalatorer och i Sverige har dessa till stor del tagit över marknaden från sprayerna sen CFC-förbudet infördes. Mellan år 1995 och år 2002 har förbrukningen av CFC i astmainhalatorerna minskat från ca 12 700 kg till 5 600 kg. De senast åren har minskningen varit ca 10 % per år. Minskningen kommer bli större under kommande år eftersom ett flertal nya preparat har tagits fram som efter långtidstestning kommer släppas ut på marknaden.

Det har länge saknats tillräckligt bra alternativ till användningen av ozonnedbrytande ämnen vid kemisk analys. Det är bl.a. vid mätning av koncentrationen av olja i avlopps- vatten som CFC-113 och koltetraklorid använts som extraktionsmedel. Undantaget från användningsförbudet av ozonnedbrytande ämnen vid kemiskt analysarbete i laboratorier upphörde 1 januari, 2003. Ett alternativ till CFC och koltetraklorid kan i de flesta

tillämpningar vara tetrakloretylen som varken bryter ner ozonskiktet eller är förbjudet för yrkesmässig användning.

En sammanställning som gjorts på initiativ av CFC-gruppen under Nordiska Minister- rådet inom projektet ”Use of ozone depleting substances in laboratories – ODSLAB” uppskattar den totala användningen i nordiska laboratorier till 17 ODP-ton år 2002. Användningen under år 2003 bedömdes ha sjunkit till ca 1,5 ODP-ton eftersom många laboratorier då ersätter de ozonnedbrytande ämnen med andra ämnen eller använder andra metoder för sina analyser. Användningen år 2003 ger upphov till utsläpp på ca 100 kg. År 2005 bedöms behovet av att använda ozonnedbrytande ämnen, inom områden där

ersättningsmetoder eller ersättningsämnen är orimligt dyra eller där alternativ saknas, vara ca 100 kg (ODP) per år.

38

Under 2002 söktes inga dispenser för användning av CFC eller koltetraklorid inom laboratorier i Sverige. Under 2003 (t.o.m. mars)har hittills dispenser motsvarande ca 10 kg koltetraklorid och 14 kg CFC-113 beviljats.

Användningen av metylbromid som är ett bekämpningsmedel avvecklades 1998. Eftersom inga bra alternativ för behandling vid utskeppning (gasning av trävaror) och karantänsättning fanns tillhands då förbudet trädde i kraft gavs under några år dispenser för användning. De senaste åren ha inga dispenser beviljats och användningen av metylbromid har ersatts av Sulfurylklorid i tillämpningar där andra metoder som inte kräver kemikalier ej kunnat användas. Sulfurylklorid bryter inte ned ozonskiktet men klassas som mycket giftigt.

4.1.2 Installerad mängd ozonnedbrytande ämnen i varor och produkter

In document Skyddande ozonskikt (Page 37-39)