3. Avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnena
3.3 Avvecklingsarbetet 1988-2002
3.3.1. I Sverige har vi nått långt
Större delen av användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige har avvecklats. Mellan 1988 och 1995 minskade förbrukningen av ozonnedbrytande ämnen med 93 % eller från ca 8000 ton per år till ca 550 ton per år. Idag är förbrukningen begränsad till några få områden där undantag från förbuden beviljats eller där dispenser givits. Aerosoler (sprayer), sterilisering och förpackningstillverkning var användningsområden för både CFC och HCFC. I konsumentprodukter (hårspray m.m.) hade CFC förbjudits redan under 1970-talet och senare avvecklades även användningen av CFC i industriellt använda aerosoler. Det var svårare att avveckla användningen vid sterilisering av läkemedel och sjukvårdsmaterial.
Trycket från konsumenterna gjorde att köttråg och äggförpackningar m.m. som tillver- kades i CFC-blåst skumplast snabbt fick ersättas med andra produkter. Avvecklingen var i praktiken redan genomförd när riksdagen antog regeringens avvecklingsplan 1988.
Vid tillverkningen av flexibla och styva skumplaster (PUR och XPS) fick CFC använ- das fram till 1 januari, 1995 och HCFC fram till 1 januari, 1997. Svårigheterna inom detta område har varierat eftersom tillverkningen var spridd på väldigt många företag och alternativa lösningar inte varit tillgängliga i lika stor utsträckning för alla tillämpningar. Skumplastindustrin hade till en början stora problem med hanteringen av ny teknik vilket lett till att en stor andel produkter fick kasseras.
All användning för avfettning och rengöring avvecklades till den 1 januari 1995. CFC användes för ändamålet främst inom elektronik- och verkstadsindustrin. Unikt för detta avvecklingsområde var att kompetensen för att klara avvecklingen helt fanns inom landet och de tekniska lösningar som togs fram var banbrytande även för avvecklingen i andra länder.
I kemtvättar förbjöds användningen av CFC och HCFC från den 1 januari 1995 respektive 1 januari, 1994. Detta var ett av de mindre kända områdena och utvecklingen gick mot färre men större företag i branschen. En fördel med detta är att hanteringen blivit billigare och mer miljömässig när större mängder tvätt hanteras på en gång.
Området kyl- och värmepumpaggregat har varit stort och svårt att hantera. Därför har också speciella lösningar krävts. Avvecklingen av CFC som köldmedium inleddes 1995 med installationsförbud följt av påfyllnadsförbud 1998 och användningsförbud 2000 med undantag för stationära enhetsaggregat med mindre än 900 gram köldmediumfyllning där
34
användning tillåts till 1 januari 2005. För HCFC påbörjades avvecklingen år 1998 då installationsförbudet trädde ikraft följt av påfyllnadsförbudet den 1 januari 2002. En internationell jämförelse visar att även andra länder inom EU har fasat ut HCFC snabbare än vad EU-förordningen föreskriver. Inom detta område återstår att besluta om ett
användningsförbud för HCFC.
Koltetraklorid som främst använts som insatskemikalie avvecklades till den 1 novem- ber 1993. Eftersom alternativ tidigare saknats gavs dispens för användning av koltetraklo- rid vid analysarbete i laboratorier fram till 1 januari 2003.
Metylbromid som bl.a. använts för skadedjursbekämpning avvecklades till den 1 januari 1998. Dispenser gavs under några år efter förbudet till tillämpningsområden där alternativ till Metylbromid saknades.
Användningsförbudet för halon trädde ikraft den 1 januari 1998. Dessutom gäller EU:s bestämmelser, EG:s förordning (2037/2000), om ämnen som bryter ned ozonskiktet att brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller halon skall avvecklas senast 31 december 2003, med undantag för de områden som anges i förordningen.
Återstående avvecklingsområden är de områden där undantag från förbuden beviljats eller där dispenser givits. Dessa områden är försvarets verksamheter, ett fåtal kommersi- ella anläggningar (dispenser för användning av HCFC för processkyla och kylning till låga temperaturer) och halon som brandsläckningsmedel för vissa militära applikationer samt luftfartyg. En mindre mängd CFC används också som drivgas i medicinska astmainhalatorer för vissa patientgrupper.
3.3.2 Den Globala avvecklingen17
Det internationella samarbetet för att skydda ozonskiktet har hittills varit framgångsrikt. Förbrukningen av ozonnedbrytande ämnen har minskat betydligt och effekten av de ozonnedbrytande ämnena på ozonskiktet beräknas ha minskat med 60-80 procent. Dessutom har man beslutat att användningen av ämnen som är skadliga för ozonskiktet skall upphöra.
U-länderna är, med stöd från den multilaterala fonden, på väg att klara sina första åraganden enligt Montrealprotokollets avvecklingsplan, i den takt stödet från den
multilaterala fonden tillåter. Om implementeringen av nya avvecklingsprojekt inte blir en begränsande faktor, kommer tidpunkten för utfasning bero på tillgänglig finansiering eftersom en utfasning nu är möjlig både ur ett tekniskt och ur ett användarekonomiskt perspektiv.
Utvecklingen av utfasningsstrategier pågår nu i flera i-länder för att klara avvecklingen av HCFC som komponent i skumplast. Många u-länder är i sin tur på väg att nå målet med att fasa ut CFC-användningen inom skumplastindustrin. Kolväten accepteras nu som en fullgod ersättare i tillverkningen av skumplast sedan tidigare brister eliminerats. Dessutom verkar flytande HFC vara på väg att bli tillgängligt.
Acceptans och godkännande av olika alternativ till metylbromid beror på ekonomiska faktorer, effektivitet, regelverk, lokal infrastruktur för kunskapsöverföring av ny teknik. Registrering av nya kemikalier för besprutning är en bidragande orsak till att det går