5. Når vi miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt och dess delmål?
5.2 Miljökvalitetsmålet
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Som en följd av åtgärder i Sverige och andra länder börjar nu halterna av de ozonnedbrytande ämnena i atmosfären avta. Eftersom ozonnedbrytande ämnen har en lång livslängd i atmosfären, och den naturliga variabiliteten i total ozonmängd är stor, kan inte en mätbar återhämtning av ozonskiktet förväntas förrän år 2020. Total återhämtning vilket innebär att miljökvalitetsmålet nås kan inte förväntas förrän tidigast år 2050, under förutsättning att alla parter ratificerar samtliga tillägg till Montrealprotokollet.
Observationer visar att den kombinerade totala effekten av ODS i troposfären sakta fortsätter att avta från den topp som inträffade 1992-1994. Den totala klorkoncentrationen avtar och var ca 5 % lägre år 2000 än maximum (1992-1994). Minskningen år 2000 var ungefär 0,6 % per år. Det dominerande inflytande som 1,1,1-trikloretan haft på denna nedgång minskar eftersom koncentrationen avtar i det närmaste exponentiellt. Totalkon- centrationen av de dominerande klorfluorkarbonerna ökar inte längre, CFC-11 och CFC- 113 avtar och ökningen av CFC-12 har minskat.
Bromhalten ökar fortfarande, dock med lägre hastighet än tidigare. Den årliga ökning- en var ca 3 % år 2000 medan ökningen för år 1996 var 4-5 %.
I den lägre atmosfären stämmer förändringen av mängderna CFC, HCFC och metyl- kloroform överens med den rapporterade produktionen och de uppskattade utsläppen.
Det senast uppdaterade scenariot för halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären gör gällande att halterna kommer minska till halterna före ozonhålets upptäckt kring 2050 under förutsättning att alla parter ratificerar samtliga tillägg Montrealprotokollet (fig. 5.1). 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 1950 2000 2050 2100
Total effektiv klorhalt i stratosfären (ppt)*
*ppt=en triljondel (10-12)
prognos
Källa: Twenty Questions and Answers About The Ozone Layer, UNEP 2003
Figur 5.1 Historisk och framtida halt av ozonnedbrytande ämnen i stratosfären.
Datormodellernas oförmåga att noggrant simulera tidigare trender för ozonlagret talar emot möjligheterna att göra trovärdiga prognoser om framtidens ozonlager. Försök har
69
dock gjorts av ett flertal forskargrupper64. De flesta resultaten visar att ozonlagretkommer att ha återhämtat sig omkring år 2050, men några modeller förutspår att återhämtningen kan fördröjas med 10-15 år delvis på grund av de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären (fig. 5.2).
Källa: Twenty Questions and Answers About The Ozone Layer, UNEP 2003
Figur 5.2 Historiska förändringar och framtida återhämtning av ozonskiktet65
5.2.1 Kan återhämtningshastigheten ökas? Vad händer om Montrealprotokollet inte efterlevs?
Trots de framsteg som gjorts med att avveckla de ozonnedbrytande ämnena är ozon- skiktet fortsatt sårbart men mängden ozonnedbrytande ämnen i stratosfären har nu förmodligen nått sitt maximum och därmed har vi också nått kulmen för den mänskliga påverkan av ozonskiktet.
Det finns få möjligheter att ytterligare påverka ozonskiktets återhämtningshastighet66. I tabell 5.1 redovisas hur mycket mer den effektiva klorhalten i stratosfären skulle minska till år 2050 relativt bedömningen av de senaste överenskommelserna i Montrealprotokol- let (Peking 1999). Dels om produktion av ett visst ozonnedbrytande ämne helt skulle upphöra år 2003, dels om utsläpp av ett visst ozonnedbrytande ämne skulle upphöra år 2003.
Om all produktion av alla ozonnedbrytande substanser upphörde år 2003 skulle koncentrationen av ODS i stratosfären nå tillbaks den nivå som var före 1980-talet fyra år tidigare än med den avvecklingsplan som antagits i Montrealprotokollet. Om utsläppen på motsvarande sätt upphörde år 2003 blir motsvarande tidsvinst ca 10 år.
64 Ozone layer – climate change interactions, Influence on UV levels and UV related effects, 2002, report 410 200 112, National Institute of Public Health and the Environment (RIVM), Holland
65 Twenty Questions and Answers About The Ozone Layer, UNEP 2003 66 Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2002, UNEP/WMO
70
Om däremot Montrealprotokollet inte efterlevs finns risk för att återskapandet av ozonskiktet fördröjs och till och med förhindras. Om produktionsnivån tilläts vara konstant på 1999 års nivå skulle återhämtningstiden öka med ca 50 år.
Tabell 5.1 Möjlig ytterligare minskning om utsläpp resp. produktion av ozonnedbrytande ämnen upphör år 2003
Ämne Produktion upphör 2003 Utsläpp upphör 2003
CFC 5 % 9 % HCFC 5 % 9 % Metylbromid 4 % 4 % Halon 1 % 11 % Koltetrakloirid 3 % 1,1,1-trikloretan 0,33 % 2 % 5.2.1 Generationsperspektivet
- Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i atmosfären inte överstiger naturliga nivåer.
Sverige verkar inom EU och internationellt för att tillräckliga åtgärder skall vidtas och att implementering- en av överenskommelserna skall påskyndas. Inom en generation (till 2020) bör tillräckligt många åtgärder finnas på plats för att säkerställa en återhämtning av ozonskiktet.
- Inom loppet av en generation skall användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad.
Om Naturvårdsverkets förslag till användningsförbud för HCFC i befintliga anläggningar införs, bedöms användningen av ozonnedbrytande ämnen vara avvecklad inom en generation (till år 2020). De undan- tagna områden bedöms ha alternativ på plats till år 2020.
För att nå miljökvalitetsmålet krävs att fortsatta åtgärder vidtas i andra länder. Sverige verkar inom EU och internationellt för att sådana åtgärder skall vidtas och att implemen- teringen av överenskommelserna skall påskyndas. Det är svårt att bedöma när tillräckliga åtgärder kan komma till stånd men inom en generation (till 2020) bör tillräckligt många åtgärder finnas på plats för att säkerställa en återhämtning av ozonskiktet.
I dag är all nyanvändning av ozonnedbrytande ämnen i stort sett avvecklad. Tillförseln av nya ozonnedbrytande ämnen vid tillverkning och vid påfyllning av befintliga system är förbjuden med vissa undantag:
• Undantag finns för försvarsmakten för användning av CFC och HCFC.
• Ett fåtal kommersiella anläggningar har fått ett temporärt undantag från påfyllnads- förbudet för HCFC.
• Halon får användas som brandsläckningsmedel för vissa militära applikationer samt inom flyget.
• En mindre mängd CFC används som drivgas i medicinska astmainhalatorer för vissa patientgrupper.
De mängder ozonnedbrytande ämnen som idag finns kvar i samhället är framför allt i produkter/varor som tillverkats med ozonnedbrytande ämnen och i utrustning som idag fortfarande innehåller ozonnedbrytande ämnen.
71
Om Naturvårdsverkets förslag till användningsförbud för HCFC i befintliga anlägg- ningar införs, har man reglerat det sista stora användningsområdet. Vad som då återstår är de områden som är undantagna. Det är rimligt att utgå från för att alternativ till halon inom de kritiska områdena skall kunna komma att utvecklas inom de närmaste 8- 10 åren. Inom läkemedelsindustrin pågår intensiv forskning och utveckling för att få framalternativ till CFC i astmainhalatorer. Redan nu finns några alternativ på marknaden. Denna utveckling går något långsammare än för andra områden då man är beroende av att långtidstesta alternativen för att säkerställa patientsäkerhet.