Öppen bostadsgård i Gåshaga

Gåshaga Pirar är ett bostadsområde, färdigställt 2005, beläget längst ut på sydöstra Lidingö, där ett oljehanterings- och varvsområde ägt av Walleniusrederiet tidigare varit beläget. Detaljplanens syfte lyfter fram att ambitionen var att skapa ett område med en identitetsstark arkitektur där det vattennära läget skulle tillvaratas i boendemiljöerna genom utsikt mot havet. Det skulle hålla en hög

boendestandard och ge boende goda möjligheter till rekreation genom promenadvägar, småbåtshamn och bad (Lidingö stad, 1999).

Projektet uppfördes i fem etapper och har resulterat i 350 lägenheter och 15 radhus med utsikt mot vattnet. I projektet lades stor vikt vid kvalitet på materialval och bästa möjliga med fokus på just utsikten, där korta nymodernistiska

Sofia och Anders var båda landskapsarkitekter anställda på White och deltog i projektet med olika roller. Sofia var medverkande i projektet och Anders var ansvarig för projektering av utomhusmiljöer.

Idag är Sofia fortfarande anställd på White och Anders är pensionerad.

Uppdraget, enligt Anders, var att utnyttja lägets närhet till havet vilket resulterade i visionen om att alla lägenheter skulle ha en havsutsikt. Området som tidigare varit en oljedepå ägt av

Walleniusrederiet, genomgick stora marksaneringar vilket därför skulle finansieras genom

utvecklingen av området beskriver han. Visionen var att bostäderna skulle vara exklusiva med hög standard på materialval vilket även kom att gälla för utomhusmiljöerna. Det huvudsakliga konceptet för området var att varje lägenhet skulle ha havsutsikt vilket satte väldigt strikta ramar för husens placering men även utformningen av de kringliggande grönytorna och gårdsmiljöerna berättar Anders.

Då hela området speglas av ambitionen om hög kvalitet med exklusiva materialval speglades det även i materialen som användes i utformningen av gårds- och utomhusmiljöer. Sofia berättar att en lösning

Figur 7, Detaljplan - Gåshaga pirar och hamn, Kvarteret stapelbädden mm inom stadsdelen Gåshaga

med infällt rött grus i asfalten istället för asfaltbelagda vägar samt stora finare betongplattor. Det röda gruset var också under denna tiden ett ideal eller en trend, det är något som inte alls kan ses idag men som användes mycket i detta projektet enligt Sofia.

Som tidigare nämnt var utsikten mot havet den styrande faktorn för planeringen av hela området vilket även starkt influerade arbetet med gårdsmiljöerna som utformades främst som ett skådebröd.

Enkla gårdar utformades jämfört med ett normalfall eftersom det inte fanns något behov av särskilda funktioner enligt Anders. Det som skulle undvikas var att funktionsuppdela gården med lekområden och gungställningar eller liknande, som gårdar traditionellt innehåller beskriver han. Här fanns en möjlighet att skippa det eftersom det skapar en trist och tråkig miljö, särskilt om det inte finns många barn som använder det. Sammantaget innebar det en förenkling vilket också resulterade i mindre kostnader på gårdarna där krutet och fokus istället lades på gaturummen som Anders minns det. Det valdes att inte satsa på konventionell asfalt utan valde istället rött grus infällt i asfalten, som nämnt tidigare, vilket skulle skapa en roligare och mer påkostad känsla i kombination med gatuträden.

Anders påpekar att det var en såpass stor total budget för byggnader, kajer, konstgjorda öar och så vidare att budget för gårdarna i det sammanhanget inte var något problem. De infällda asfaltsytorna, med rött grus blev i slutändan ett stort problem enligt både Anders och Sofia. Problemet var att asfalten började blöda, vilket innebär att asfalten smälter och blir klibbig vilket gjorde att gruset lossnade och fastnade under skor eller bildäck. Det rullade också in på andra hårdgjorda ytor och skapade mycket problem. Just utsiktens prioritet i projektet är även något Anders lyfter som en

utmaning i utformningen av gårdarna sett till grönskan. Ingen grönska som valdes fick bli för högt och skymmande, då uppkom klagomål från de boende.

2.4.3 Platsobservation

Vid två tillfällen utfördes platsobservationer vid bostadsgården kopplad till brf. Gåshaga Pirar 1.

Första tillfället var tisdagen den 23 april mellan kl. 11:00 och 14:00, en solig dag med lätt vind och en temperatur på 18°. Det andra tillfället för observation var lördagen den 18 maj mellan kl. 11:00 och 14:00, temperaturen var 17° och det var soligt med en lätt bris. Förutom att observera hur

bostadsgården användes, av vem, var och vad de gjorde, utfördes även en inventering med syftet att kartlägga vad för typ av grönska och möblemang gården har. Denna inventering presenteras nedan i figur 8. Bostadsgården består huvudsakligen av två stora stora gräsytor separerade av en gata. Den västra ytan är avskärmad i nord och syd med lamellhus och är delvis avskärmade med ett parhus i väst och ett staket och parhus i öst. Ytan har fyra entréer samt två portiker mot gården. Den östra ytan är avskärmad med hus i nord och syd, är öppen mot gatan i väst samt är sluten i öst med ett staket och höjdskillnad mot kajen. Den östra gräsytan har fem entréer samt tre portiker mot gården. Båda gräsytorna har utsikt mot havet i öst. De båda gräsytorna kantas med totalt 22 stycken privata uteplatser i nord och syd, vilka delvis är omslutna med häckar och buskar i varierande höjd. Utöver växtligheten kring uteplatserna så finns det häckar och buskar vid de två gräsytornas hörn, i närheten av portikerna samt ett femtontal träd. Det finns ingen möblering på bostadsgården och den

huvudsakliga belysningen är pollare längs de båda gångarna mellan portikerna. Utöver de två huvudsakliga gräsytorna så finns det på bostadsrättsföreningens mark tre stycken grusytor med träd samt en mindre gräsyta i syd kantad med träd och en häck.

Figur 8, inventering av bostadsgården Gåshaga

Nedan, i figur 9, presenteras de båda platsobservationerna. Den blå pricken representerar användning av vuxen och den rosa pricken representerar användning av barn, med innebörden att personen vistades på platsen, passage på gård är inte inkluderat i figuren. Pricken är placerad vid den

genomsnittliga platsen som personen vistades på och användning av privata uteplatser är inkluderade i observationen. Användningen av bostadsgården i Gåshaga var väldigt begränsad. Vid det första observationstillfället, en vardag mitt på dagen, gjordes endast en observation av användning utöver passage. Under det andra tillfället observerades några fler användare, främst på privata uteplatser.

Noterbart var att inga barn observerades använda gården.

Figur 9, platsobservationer 1 & 2 Gåshaga

2.4.4 Enkät

I detta avsnitt presenteras den insamlade datan, från enkäten till de boende i brf. Gåshaga Pirar 1, sammanställd i diagram och text vilka påvisar genomgående teman.

Allmänt om de boende

Könsfördelningen på de boende som svarade på enkäten var 50/50. Den genomsnittliga

åldersintervallet är 60-69 år och hälften av de boende har bott i sitt hus i över 10 år. Det dominerande antalet i hushållet är två stycken, sex av tio, och var tre av tio bor ensamma. 55 % av de boende är pensionärer och 86 % har inga hemmavarande barn. På frågan “Tycker du om din bostadsgård?”

svarade de boende i genomsnitt 3,3, där 5 motsvarar i hög utsträckning, 3 i viss utsträckning och 1 inte alls.

Användningsfrekvens

Det genomsnittliga svaret på om de boende tycker tycker att bostadsgården är välanvänd är 1,8, där 5 motsvarar i hög utsträckning, 3 i viss utsträckning och 1 inte alls. Upplevelsen att de som svarat tycker att gården används i låg utsträckning speglas vidare i frågan om hur ofta de boende är på sin gård, där 41 % valde aldrig och 18 % någon gång per år (se diagram 21 nedan).

Diagram 22, hur ofta är du på din bostadsgård?

Användning av bostadsgården

Det största användningsområdet bland de boende i Gåshaga är att leka med sina barn (27%) följt av att leka med sina barnbarn (18%). När de boende frågas om de saknar utrymme för att utföra några aktiviteter var de mest valda alternativen: sola (27%), umgås med grannar (23%), odla (23 %) och grilla (23 %) (se diagram 23 och 24 nedan). Anmärkningsvärt att 59 % inte svarade på frågan.

Diagram 21, vid vilken/vilka tider på dygnet använder du din bostadsgård?

Diagram 23, hur använder du din bostadsgård?

Diagram 24, saknar du utrymme för att utföra någon/några av följande aktiviteter på bostadsgården?

Avgränsning vs. öppenhet

De boende upplever generellt att bostadsgården bara i en viss utsträckning är till för de som bor i anslutning till gården och att de nästan inte alls känner att de kan bjuda in familj och vänner till gården. De svarande upplever vidare att gården bara till en viss utsträckning är tydligt avgränsad. De vill inte att gården ska vara av en mer öppen karaktär och tror heller inte att deras användning skulle öka om den avgränsas mer (Se diagram 25 nedan).

Diagram 25, avgränsning och ägande

Bild 16, vy över nedre gård Gåshaga

Lekmiljö

Majoriteten av de boende upplever att leken på bostadsgården har en ganska låg frekvens, endast en tredjedel uppfattar att barn leker en eller flera gånger i veckan, resterande har ingen uppfattning eller upplever att barnen leker någon gång i månaden eller några gånger per år. När det väl är barn ute på gården och leker uppskattar boende att det är en ganska jämn fördelning på barn i åldrarna 0-12 år.

Diagram 27, hur ofta leker barn på bostadsgården?

Storleken på bostadsgården

De som har svarat på enkäten upplever att storleken på bostadsgården är tillräcklig och att det inte finns några krockande aktiviteter på grund av platsbrist. Detta kan också ha att göra med att användningen av gården är mycket låg.

Grönska, möblering och skötsel

De boende i föreningen är inte helt nöjda med grönskan på gården, på en skala från 1-5 där 1 är ej tillfredsställande och 5 är tillfredsställande var det genomsnittliga svaret 2,6. Över 60 % av de svarande skulle vilja ha mer blommor på bostadsgården och 36 % vill både ha buskar och odlingslådor (Se diagram 28 nedan). Skötseln av gården anses vara okej och är inte något som påverkar deras användning av den.

Diagram 28, skulle du vilja ha mer av eller någon annan typ av grönska på din bostadsgård?

Gåshagaborna är inte tillfredsställda med möbleringen av bostadsgården, på en skala från 1-5 där 1 är ej tillfredsställande, där 3 är okej och 5 är tillfredsställande var det genomsnittliga svaret 1,8. Närmare hälften av de svarande önskar att ha bänkar på bostadsgården och över en tredjedel önskar både bord, stolar och grillplats (Se diagram 29 nedan).

Diagram 26, hur ofta leker dina barn på bostadsgården?

Bild 17, vy mot havet från nedre gårdsytan Gåshaga

Diagram 29, skulle du vilja ha mer av eller någon annan typ av möblering på din bostadsgård?

Privata uteplatser

De privata uteplatserna anses vara ganska väl avgränsade från bostadsgården och anses i låg utsträckning ta upp för mycket yta på gården eller hindra de boende i sin användning av gården. De som har uteplats använder den i hög utsträckning, 60 % svarade flera gånger i veckan och 20 % dagligen.

Bild 18, privat uteplats Gåshaga

Tillgänglighet och trygghet

Tillgängligheten till gården anses vara god och likaså tryggheten, vilken inte förändras under dygnets timmar. Dock så upplevs belysningen under kvällen och natten endast som okej, 3,6 i genomsnittligt svar, där 5 är i tillräckligt, 3 är okej och 1 är otillräckligt.

Diagram 30, tillgänglighet och trygghet

Dagsljus och höjd på bebyggelse

De boende är generellt nöjda med dagsljuset på bostadsgården där det genomsnittliga svaret hamnar mellan okej tillräckligt. Ljusinsläppet på gården påverkar inte användningen av gården i någon stor utsträckning. Det genomsnittliga svaret för vad de boende tycker om höjden på de kringliggande husen hamnar på lagom på skalan. De boende känner sig i en viss utsträckning betraktade när de befinner sig på gården.

2.4.5 Intervjuer med boende

Detta kapitel är grundat på fem stycken intervjuer utförda med boende i bostadsrättsföreningen Gåshaga Pirar 1. Totalt sett medverkade sex informanter på intervjuerna och de hölls mellan den 23:e och 29:e april.

Bostadsgården sällan nyttjad

Gemensamt för samtliga intervjuer är att bostadsgården sällan nyttjas av de boende. Om den används är den huvudsakliga användningen att rasta hunden eller att föräldrar sparkar boll med sina barn.

Fredrik, 40-49 år, har bott tre år i Gåshaga med sin fru och två barn, 10 och 2,5 år. Båda föräldrarna jobbar hemifrån en del och tycker att området är en bra blandning mellan stad och landsbygd. De har sin båtplats på gångavstånd och älskar att åka ut med båten. Han tror att anledningen till det låga nyttjandet är att det är lite äldre personer som bor i området och att de inte använder bostadsgården som en barnfamilj gör. Han går ut på gården ibland och spelar fotboll med sina barn när det är fint väder. Karin, 60-69 år, bor ensam i markplan med en privat uteplats. Hon har bott i området i 15 år och har barnbarn på besök ofta. Hon pendlar ofta med båten in till arbetet. Hon har inget behov av att använda gården så mycket på grund av att hon har sin privata uteplats, men tycker att det är trevligt när andra använder den. Hon använder endast gården när barnbarnen är på besök för att leka men nämner att det har flyttat in lite barn på nedervåningarna som är ute och leker ibland.

Jeanette, 60-69 år, bor ensam och har balkong med utsikt över bostadsgården. Hon arbetar deltid och har även ett landställe som hon gillar att åka till. Jeanette har bott i området i tio år och har en son och barnbarn som bor i kvarteret. Jeanette tycker i dagsläget inte om gården, vilken hon tyckte hade bättre drag när hon flyttade dit för tio år sedan, då hade de boende gårdsfester. Nu menar hon att det har dött ut.:

“Om du tittar ut så är det ju en fantastisk yta men det är inte en människa som är här ute. Jag har sex snart sju barnbarn och vi kan spela lite fotboll eller bygga en snögubbe här nere men det är typ allt. Det finns inte ens en bänk att sitta på här ute, det finns ingenting. ... Nu är det bara en yta för att man inte ska komma för nära varandra.”

Karin tycker att gården har försämrats, förvanskats och är ganska tråkig: “De boende bryr sig för mycket om utsikten och vill bara ha en gräsmatta för att maximera utsikten.” Karl, 50-59 år, har bott i Gåshaga med sin fru i fem år, arbetar och har tidigare bott i en villa i närheten. Han är nöjd över att bo i området på grund av närheten till havet och Waxholmsbåten. Karl använder inte alls sin bostadsgård och tror inte heller att det finns något behov för andra att göra det. Han menar att de som använder den är dem som har privata uteplatser längs gården och tror heller inte att gården är byggd för att nyttjas.

“Mellan husen som ligger på Slipvägen och Hamnvägen(de två största gräsytorna i föreningen), där skulle man ju kunna utnyttja, men på nedre plan så ligger det ju uteplatser. Så därför så blir det ju inte så naturligt att gå ner och sätta sig där heller. Man känner sig lite inkräktande liksom.”

Anna-Lena och Thomas, båda 70 år eller äldre, har bott i området i 9 år. Båda är pensionärer och har en uteplats i markplan mot bostadsgården. De använder nästan inte alls bostadsgården, endast när barnbarnen är på besök går de ibland ut och kastar lite boll eller åker pulka. Paret har dock en uteplats längs gården som de nyttjar. Själva bostadsgården är ingen plats där de boende känner att de kan finna lugn och ro. Både Fredrik och Anna-Lena känner det är hemma i uterummet och på balkongen som är

platserna för att finna avkoppling, inte gården. Karin säger följande gällande att finna avkoppling på gården:

“Det kan man ju inte på den här gården, för att den består ju bara av en gräsmatta och dem här hemska nerklippta historierna runt omkring. Hade det funnits en pergola då kunde man sagt ja, för då kunde man gått dit och känna sig lite skyddad.”

Det har under åren varit en del diskussioner om hur gården är tänkt att användas och det har funnits konflikter om vilken typ av lek som får utföras på gården. Detta resulterade i att det i styrelsen för några år sedan skrevs ordningsregler för de gemensamma ytorna om att ingen avancerad bollek och spel fick förekomma om det störde marklägenheterna. Thomas, som har lägenhet i markplan med uteplats på den största gårdsytan, säger följande:

“Vi som har marklägenhet och andra, vi störs ju om den används felaktigt. Det är klart att man får acceptera om folk sätter sig och har en picknick eller om små barn som är ute och leker. Men det är skillnad när det kommer grabbar som är 10 - 11 år med fotbollsskor och hård fotboll”

I nuläget verkar inte det finnas några krockar mellan användningsområden på bostadsgården. Samtliga av de intervjuade tycker om när barn väl leker på gården och när det händer någonting. Karl som tidigare har nämnt att han inte tror att det finns något intresse för att använda gården och menar att det finns mycket plats längs kajen att vara på samt fina promenadområden och grönområden i närheten.

Många av de intervjuade med barn och barnbarn använder den närliggande badholmen flitigt.

Positiv inställning till bostadsgårdens öppna karaktär

Något gemensamt för de intervjuade är att samtliga är positiva till bostadsgårdens öppna karaktär.

Jeanette tycker dock att den nedre gården skulle kunna ha en häck mot gatan till, inte i ett syfte att stänga ute folk, utan för att det skulle kunna underlätta för föräldrar att släppa sina små barn. Även Karin hade en idé om att sluta in den nedre gården mot gatan och garagen till med hjälp av en pergola, med syftet att skapa mer rumslighet på den ytan. Boende upplever inte att gården används av personer som inte bor i de kringliggande husen. De är positiva till att det finns rörelse och liv i området men anser att själva bostadsgården är till för de boende i de kringliggande husen. Anna-Lena tycker att det är trevligt att se rörelse i området men säger också att själva gården är till för de boende.

“Det känns inte som om någon är förbjuden att gå här, men om man säger såhär, jag tycker ju inte själv om att springa omkring på andras gårdar. Jag skulle ju inte komma på idén att gå dit, då känns det som om man inkräktar på andras områden. ... Det här är vårt privata som vi som bor här får använda.”

Även Fredrik tycker att det är trevligt att folk rör sig vid gångstråket längs kajen men skulle tycka att det kändes lite konstigt om folk skulle röra sig över deras gård. Gemensamt för de boende, utöver den positiva inställningen till kvarterens öppna karaktär, är också att de är nöjda med höjden på husen samt ljusinsläppet och storleken på gården. Fredrik tycker att det på ett sätt är bra med öppna gräsmattor då det går att använda dem för flera ändamål. “Nämen det är ganska bra variation (på storleken av gården), men det finns en del outnyttjade platser. Framförallt triangeln(en yta med grus och stenar) och kanske vid den stora öppna gräsytan.” ... nämner att ljusinsläppet i området var just en stor anledning till varför hon och hennes man Thomas valde att bosätta sig i Gåshaga. Thomas säger:

“Men skälet till att det är så ljust och fint här det är ju att det är ett bra avstånd mellan husen här, det är det ju inte i innerstaden. Där bakar man ju ihop husen ganska kraftigt. Här kommer ju himlen in på något sätt ändå och det är ju bra.”

Majoriteten känner sig inte betraktade när de vistas på bostadsgården och Fredrik tror att detta beror på att husen har vinklar mellan sig och inte ligger helt parallellt. Karl som aldrig använder gården säger dock att han nog skulle känna sig lite uttittad om han hade satt sig där.