Semisluten bostadsgård i Norra Djurgårdsstaden

Kvarteret Sonfjället är beläget i den nyutvecklade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som växer fram på ett område vilket tidigare har fungerat som ett hamn- och industriområde i den nordöstra delen av Stockholms innerstad. Sonfjället är mer specifikt en del av etappen Norra 2, som ligger i anslutning till Husarviken och Nationalstadsparken (Stockholm växer, 2019). Hela området Norra

Djurgårdsstaden är ett miljöprofilerat stadsutvecklingsområde där höga krav ställs på aktörer, nedan i figur 4 visas detaljplanen för Norra 2 (Stockholms stad, 2013).

Detaljplanen för Norra 2 syftar till att möjliggöra bebyggelse för i huvudsak bostadsändamål, lokaler med service och verksamheter i bottenplan mot huvudgata och vissa specifika lägen. Ambitionen för bebyggelsen är att uppnå en stor variation i typologier,

Annie, Anna och Jack var alla tidigare anställda som landskapsarkitekter på Temagruppen, vilket var det företag som ritade bostadsgården för kvarteret Sonfjället. De är alla tre idag anställda på White Arkitekter.

Stockholms stad har haft höga ambitioner med Norra Djurgårdsstaden, fortsatt benämnt NDS.

Ambitionen med en hög miljöprofil för NDS tillkom först efter området hade börjat att exploateras.

Grönytefaktorn, som då var ett nytt verktyg, började därmed att arbetas in i projekten. Den höga miljöprofilen gjorde projektet i Sonfjället lite speciellt i den bemärkelsen att de flesta kraven var stadens och inte beställarens. Detta beror utöver den höga miljöprofilen också på att staden äger marken i området. Projektet var i hög grad styrt och anpassat efter stadens krav på grönytefaktorn, vilket var 0,6. Det krävdes enligt arkitekterna ett otroligt pusslande att få till kravet på den lilla marken som fanns. Detta är något som landskapsarkitekterna har kämpat med mest i utformningen av projektet. Dem tycker att det är ett jättebra verktyg men att det ibland styr lite för mycket. Anna säger att:

“Det som var jätteintressant i det här projektet var ju de här gröna värdena som vi har jobbat med i alla år och som man försökt förklara varför man ska ha dem, som helt plötsligt formaliserades i ett Excel-ark i och med den här grönytefaktorn. Det var liksom första gången som jag upplevde hur otroligt användbart det var i diskussionen med byggherrarna. Exakt de värden som man

argumenterat för fanns nu på det här pappret i form av en siffra som skulle uppfyllas. Det var ju jättelätt att kommunicera med dem, dels var det ju ett krav från staden, men också ett verktyg som dem känner igen. Det är ju deras verktyg med Excel-arken.”

Figur 4, detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden - Norra 2

Gestaltningen av kvarterets hus har väldigt olika karaktär och uttryck på grund av att det finns många olika byggherrar i projektet. Landskapsarkitekternas tanke med gårdsgestaltingen var att den därför skulle vara ganska lugn och inte så brokig, utan mera raka former och inte så mycket konstigheter. För att vara ett nybyggt kvarter så ansåg landskapsarkitekterna att det var en ganska bra storlek på

bostadsgården i förhållande till hushöjden och pekar samtidigt på att det i många andra nybyggda områden är samma storlek på gården men att husen är betydligt mycket högre. Anna skulle dock gärna ha sett mer plats och utformning för lekmiljön på gården. Hon säger vidare att: “Det är ju för tätt och för trångt, man skulle ju vilja ha mycket större och sammanhållen yta om det hade gått, men då blir det ju mindre exploatering”. Det gjordes solstudier på gården vilka visade att den är rätt belyst.

“Vi hade normala förutsättningar kan man väl säga, det är så här bostadsgårdar ser ut idag, dem är för små och det är på bjälklag” säger Anna. Positiva förutsättningar var att gården låg på marknivå mestadels och att det fanns mycket jorddjup på grund av den höga grönytefaktorn. Jack säger vidare att: “Mer sol hade gjort att folk och all vegetation hade trivts bättre. Jag kan tänka att hälften av gården ligger i skugga under ett halvår.” Gällande öppenheten i Sonfjället säger Anna att:

“Jag tycker att det är ett jättefint svenskt ideal att vi under en lång tid har ritat bostadsgårdar som ska vara allmänt tillgängliga för alla. Om du bor här som barn så ska du kunna använda dig av alla gårdarna. Det ska inte vara liksom stängt ... Det tycker jag verkligen är något som man ska värna om att det inte ska vara höga staket och inlåst och helt privatiserat. Det känns som en jätteviktig princip i sådana här täta stadsstrukturer, att bor du här så ska du känna att du kan använda dig av, inte bara din gård, utan andras gårdar också.”

Det högt liggande bjälklaget för garaget under gården var också en utmaning för

landskapsarkitekterna. Bostadsgården skulle ha en omfattande dagvattenhantering vilket gjorde det riskabelt för läckage ner i garaget samt svårberäknat vilken hållfasthet bjälklagen behövde. Annie menade att garagen ofta hamnar högt upp vilket resulterar i att landskapsarkitekterna blir kvar med ett 400 mm tjockt lager där isolering och dränering ska få plats. Detta innebär ofta att det finns liten till ingen plats kvar för planteringar. Ofta behövs då upphöjda planteringar anläggas, vilka det inte går att leda vatten till. Annie betonar vikten på att det i ett tidigt skede är viktigt att låsa höjden på garagen för att garantera ett bra djup ovanför bjälklagen som landskapsarkitekterna kan arbeta med. Eftersom att kraven på grönytefaktorn kom in efter att höjderna för bjälklagen var bestämda i detaljplanerna gjorde det att det blev en utmaning att få till kraven för grönytor.

Jack arbetade mycket med dagvatten och rain gardens i projektet vilket även var ett poänggivande element för grönytefaktorn. Han tittade mycket på själva uppbyggnaden och vattenavrinning och hur vatten kan ledas ner från taket i dessa rain gardens. Han uttrycker att det var ett unikt projekt och det var jättekul att jobba med. Annie är nyfiken på hur dagvattnet fungerar på gården och om avledningen blev som det var tänkt, nu när gården har varit i bruk i två säsonger. När det gäller rain gardens så är det bekymmersamt från entreprenörernas sida när de gäller tätskikt. De är tveksamma till om sådana lösningar kan hålla i 50 år, håller det inte så behöver det rivas upp så småningom säger Jack. “Det är priset man betalar för att försöka uppnå den miljönivån”. Jack säger vidare:

“Jag skulle gärna varit med under bygget och följt den processen, vad funkar, vad funkar inte. Jag upplever ganska ofta att vi bara blir bortkopplade efter att vi har levererat färdiga bygghandlingar.

Nu vet jag inte hur det gick med den här, om någon annan tog över den under bygget, vanligtvis har vi inget kontrakt med byggherrarna under bygget, för regelbundna avstämningar och det är en nackdel tycker jag.”

2.3.3 Platsobservation

Vid två tillfällen utfördes platsobservationer vid bostadsgården i kv. Sonfjället, första tillfället var tisdagen den 16 april mellan kl. 14:00 och 17:00, en solig eftermiddag med en temperatur på 12°. Det andra tillfället för observation var lördagen den 11 maj mellan kl. 13:00 och 16:00, temperaturen var 15° och det var molnigt. Förutom att observera hur bostadsgården användes, av vem, var och vad de gjorde, utfördes även en inventering med syftet att kartlägga vad för typ av grönska och möblemang

gården har. Denna inventering presenteras nedan i figur 5. Bostadsgården är inramad av kringliggande bebyggelse från alla håll men har fyra öppningar in till gården i samtliga väderstreck. Gårdens sidor i syd och öst kantas med privata uteplatser vilka är avgränsade mot gården med planteringar. Brf. Björk

& Plaza och även i viss utsträckning Brf. Zenhusen har entréer ut direkt mot bostadsgården. Gårdens samtliga sidor kantas med planteringar, gångvägar och ett tiotal träd. Genom gräsmattan i gårdens mitt leder ett trädäck vilken i sin mitt har en pergola med fyra bänkar, två konstverk och ett träd. I den norra delen av gården finns en öppen yta under radhusen där det finns två hammockar och

konstgjorda kullar för lek. Utöver bänkarna under pergolan så finns det tre bänkar i gårdens norra del och tre bänkar i den södra delen. All lekmiljö befinner sig i gårdens norra del och inkluderar bland annat en liten lekstuga, gungbräda, en lektunnel och en sandlåda. Det finns gott om cykelparkering, ett tjugotal pollare runt gården samt en större lyktstolpe på gräsmattans mitt.

Figur 5, inventering av bostadsgård Sonfjället

Nedan, i figur 6, presenteras de båda platsobservationerna. Den blå pricken representerar användning av vuxen och den rosa pricken representerar användning av barn, med innebörden att personen

vistades på platsen, passage på gård är inkluderat i figuren. Pricken är placerad vid den genomsnittliga platsen som personen vistades på och användning av privata uteplatser är inkluderade i observationen.

Användningen noterades vara något större vid observationen i maj, vilket både kan bero på både att det var något varmare än i april samt att observationen i maj utfördes på en lördag. Noterbart var att bostadsgården hade en betydande del passage vid båda tillfällena samt att den mesta användningen skedde vid lekmiljön på gårdens norra del. Ingen användningen av de privata uteplatserna noterades under observationerna. De målgrupper som sågs nyttja gården mest var yngre barn i åldrarna 6-12 år lekandes med varandra samt vuxna tillsammans med barn i åldrarna 1-5 år.

Figur 6, platsobservation 1 & 2 på bostadsgården Sonfjället

2.3.4 Enkät

I detta avsnitt presenteras den insamlade datan, från enkäten till de boende i kv. Sonfjället, sammanställd i diagram och text vilka påvisar genomgående teman.

Allmänt om de boende

Av de boende som svarade på enkäten var 38 % män och 60 % kvinnor. Den genomsnittliga åldersintervallet är 40-49 år och 90 % av de boende har bott där i 1-2 år. 50 % av de boende är två i hushållet, 24 % är tre, 17 % är fyra och 10 % bor ensamma. Den dominerande dagsaktiviteten är arbete, 74 %, och andelen pensionärer är 16 %. 48 % av de boende som svarat har hemmavarande barn. Den dominerande åldersgruppen är 0-5 år, 65 %. På frågan “Tycker du om din bostadsgård?”

svarade de boende i genomsnitt 4,1, där 5 motsvarar i hög utsträckning, 3 i viss utsträckning och 1 inte alls.

Diagram 12, hur ofta är du på din bostadsgård? Diagram 11, vid vilken/vilka tider på dygnet använder du din bostdasgård?

Frekvens

Det genomsnittliga svaret på om de boende tycker att bostadsgården är välanvänd är 3,3, där 5 motsvarar i hög utsträckning, 3 i viss utsträckning och 1 inte alls. När de boende frågades om hur ofta de använder sin bostadsgård uppgav den största gruppen 29 % “Aldrig” tätt följt av “Någon gång i månaden” 24 %, “Någon gång i veckan” 20 % och “Några gånger per år” 17 % (Se diagram 11 ovan).

Den dominerande tidpunkten på dygnet för användning är “på eftermiddagen”, 39 % följt av “mitt på dagen” 22 % och “på kvällen” 17 % (Se diagram 12 ovan).

Användning av bostadsgården

Den dominerande användningen på bostadsgården är att leka med sina barn, följt av att koppla av och att umgås med vänner/familj (Se diagram 13 nedan). När de boende frågades om de saknade utrymme för något på gården svarade fyra av tio att de saknar ett utrymme för att grilla. Andra aktiviteter som de boende saknar, i intervallet 14-20 %, inkluderar att kunna äta mat, pyssla, fika, läsa och umgås med vänner/familj (Se diagram 14 nedan).

Diagram 13, hur använder du din bostadsgård?

Diagram 14, saknar du utrymme för att utföra någon/några av följande aktiviteter på bostadsgården?

Avgränsning vs. öppenhet

De boende i Sonfjället känner generellt att bostadsgården i ganska hög utsträckning är till för de som bor i anslutning till gården. De upplever dock att det finns en något begränsad användning av personer som inte bor i anslutning till gården. Majoriteten tycker att bostadsgården är tydligt avgränsad och skulle inte vilja att gården var av en mer öppen karaktär eller ytterligare avgränsad(Se diagram 15 nedan).

Diagram 15, avgränsning och ägande

Lekmiljö

Mer än sex ut av tio anser att barn leker på bostadsgården dagligen och en tredjedel av de föräldrar som har hemmavarande barn uppger att deras barn leker på gården flera gånger i veckan. En stor del av de svarande har också uppgett att deras barn aldrig leker på gården eller bara någon gång i månaden(Se diagram 16 och 17 nedan). Boende angav att det främst är barn i åldrarna 0-5 år som leker på gården följt av barn i åldersgruppen 6-8 år. De uppgav vidare att det bara i viss utsträckning finns utrymme för barn i alla åldrar att leka på gården.

Diagram 17, hur ofta leker barn på bostadsgården?

Storleken på bostadsgården

De flesta tycker att storleken på bostadsgården är tillräcklig och att det inte i någon större utsträckning förekommer att aktiviteter krockar på gården på grund av platsbrist.

Grönska, möblering och skötsel

Grönskan på bostadsgården är uppskattad av de boende, det genomsnittliga svaret var 4,2, där 5 är tillfredsställande, 3 är okej och 1 är ej tillfredsställande. Det fanns ingen dominerande typ av grönska som de boende önskade på gården, men mellan 14-19 % önskade mer vatteninslag, blommor,

klätterväxter och träd(Se diagram 18 nedan). Det genomsnittliga svaret för vad de boende tycker om skötseln på gården hamnade mellan okej och tillfredsställande på 3,8.

Diagram 18, skulle du vilja ha mer av eller någon annan typ av grönska på din bostadsgård?

Diagram 16, hur ofta leker dina barn på bostadsgården?

Bild 12, planteringar på bostadsgården Sonfjället

När det gäller möbleringen på bostadsgården är de boende inte lika tillfredsställda, det genomsnittliga svaret på vad de tycker om möbleringen var 3,1, där 5 är tillfredsställande, 3 är okej och 1 är ej tillfredsställande. När de boende frågades vilken typ av möblering som de skulle vilja se mer av på gården svarade 4 av 10 att de skulle vilja ha “Bord, stolar” och “Grillar, grillplats” (Se diagram 19 nedan).

Diagram 19, skulle du vilja ha någon annan typ av möblering på din bostadsgård?

Privata uteplatser

När det gäller de boendes synpunkter på bostadsgårdens privata uteplatser visar empirin klara åsikter.

Det genomsnittliga svaret på om gränsen mellan de privata uteplatserna och gården är tydlig var 4,4, där 5 är i hög utsträckning, 3 är i viss utsträckning och 1 är inte alls. När de boende frågades om uteplatserna tar upp för mycket yta på gården och om det hindrar boende i användningen av gården så var båda de genomsnittliga svaren 1,2.

Tillgänglighet och trygghet

Tillgängligheten till gården anses vara god och likaså tryggheten, dock så sjunker tryggheten en viss del under kvällen och natten (Se diagram 20 nedan). Denna fallande trygghet under kvällen och natten speglas också vidare i att de boende upplever belysningen under kvällen och natten som okej 3,2 i genomsnittligt svar, där 5 är i tillräckligt, 3 är okej och 1 är otillräckligt.

Diagram 20, tillgänglighet och trygghet

Dagsljus och höjd på bebyggelse

De boende är generellt nöjda med dagsljuset på bostadsgården där det genomsnittliga svaret hamnar mellan okej och tillräckligt. Vidare så tycker de boende att de i ganska låg utsträckning känner sig betraktade på bostadsgården och att ljusinsläppet på gården inte påverkar deras användning av den.

Det genomsnittliga svaret för vad de boende tycker om höjden på de kringliggande husen är att man uppfattar den som lagom.

2.3.5 Intervjuer med boende

Fyra intervjuer utfördes med boende i kvarteret Sonfjället fördelat på bostadsrättsföreningen Björk &

Plaza samt hyresrätterna tillhörande Heba. Tre intervjuer hölls med boende från

bostadsrättsföreningen samt en boende från hyreshusen. Sammanlagt närvarade sex informanter under intervjuerna, men de var huvudsakligen fyra informanter som intervjuerna hölls med. Intervjuerna hölls mellan den 16:e och 26:e april 2019.

Största användarna är barn och familjer

Klas som är 70 år eller äldre, bor i huset Plaza sedan 2 år tillbaka, då området färdigställdes,

tillsammans med sin fru. Han är pensionerad och bor för första gången i lägenhet eftersom han vid 70 år ville slippa underhållsarbetet som en villa kräver. De trivs bra i området och paret sitter ofta på balkongen, överblickar gården och uttryckte att de upplever att det främst är barnen som använder den vilket han uppskattar och menar att gården är till för att lekas på.

Samma åsikt delar även David som är 40 - 49 år, som även han bott här sedan två år tillbaka med sin fru och två barn som är snart två år samt åtta veckor. Familjen valde just Sonfjället som en

kompromiss mellan de olika preferenser för boende som paret hade. David ville ha nyproducerat och frun ville bo på Gärdet och då blev Norra Djurgårdsstadens centrala läge med nyproduktion en bra

kompromiss. Deras användning har påbörjats först nu när deras son har blivit äldre och mer intresserad av gården. David upplever att det ofta är mycket barn som leker på gården och sonen

“har nog börjat uppskatta den mer och mer. Spelar lite fotboll på gräsmattan, det finns någon stuga där som det står något leksakskök i som han gillar att hänga väldigt mycket i och sen kan han sitta och gräva i sandlådan också.”

Mats har i två år bott i området med sin fru och 2 barn, ett i åldern 13 - 16 år och andra i 6 - 8 år. De flyttade till Sverige från Spanien för några år sedan och fick då en tillfällig bostad i Norra

Djurgårdsstaden, därefter hamnade de här i Sonfjället eftersom skolplats kunde ordnas för båda barnen här. Mats upplever att barnen snabbt tog gården i anspråk och att användandet av gården kom igång bra redan första sommaren. I huvudsak är det barnen som använder gården och vuxna följer med barnen ut ibland och en reflektion han gjort är att gården “kanske inte passar för vuxna riktigt, det är barnens plats”.

Lekmiljö

Lekmiljön på gården upplever de intervjuade främst är anpassad för de allra minsta barnen. Mats yngsta dotter uttrycker att det finns “jättelite grejer här” och därför blir tråkigt. Den äldre dottern upplever att gården kanske inte är till för de äldre barnen som inte uppskattar att leka i exempelvis sandlådan. Mats och döttrar tar upp att mycket barn samlas på Husarvikstorget, utanför ett av HEBA-husen, för att leka istället för på gården. Där finns möjligheter att spela King och basket på en korg som någon boende i kvarteren ställt ut för alla att använda.

Leken på torget tar även Elisabeth upp, som är 70 år eller äldre och flyttade till området tillsammans med sin man för 2 år sedan vid färdigställandet. Paret har tidigare bott i en villa på Lidingö men ville flytta till en lägenhet och valde Sonfjället då de efter en periods letande på Lidingö inte hittat varken passande område eller storlek på lägenhet.Båda två i paret är pensionerade men mycket aktiva och Elisabeth spenderar en hel del på gården och i området. Döttrarna till Mats tänker sig att en utmålad King-plan på bostadsgården hade varit kul och hade även kunnat locka de äldre barnen att stanna och inte söka sig till andra platser som torget. En enkel basketkorg hade också varit roligt.

Klas tycker att vissa delar i utformningen av gården motverkar gårdens lekmöjligheter, vilket är väldigt tråkigt. Han tänker särskilt på trädäckets utformning vilket begränsar barnen när de spelar fotboll och leker på gräsmattan, tar upp mycket av lekytan som kunnat finnas på gården. Klas tycker att boende inte använder det särskilt mycket utan någon förälder sitter väl där ibland, men främst

Bild 13, lekytor på bostadsgården Sonfjället

används bänkarna då. Mats kallar trädäcket för “scenen” och berättar att den ibland används av barnen för uppträdanden. Andra detaljer som Klas anser stör än just gräsmattan och barnens användning av den, det finns hårda detaljer som sticker upp lite här och var, såsom en brunn men specifikt den vassa kanten av cortenstål. Både Klas och Mats upplever den kanten som läskig när barnen springer omkring och lätt välter, då kan något hårt och vasst som den orsaka stor skada. Mats påpekar att de har bockat cortenets kanter på den intilliggande gården i kvarteret Hornslandet, vilket passar bättre för lekande barn.

Grönska, växtlighet och solljus

David tycker att gården är väldigt fin och uppskattar gårdens grönska och växtlighet, han tycker att

David tycker att gården är väldigt fin och uppskattar gårdens grönska och växtlighet, han tycker att