I detta kapitel besvaras studiens huvudsakliga forskningsfråga: Vilka metoder är lämpliga för arkitekter att använda vid uppföljning av brukares upplevelser och användning av färdigställda miljöer? Underordnad forskningsfråga: Vilka svagheter respektive styrkor har skilda metoder? Vilka metoder är effektiva i kombination? De valda metoderna för studien kommer att analyseras ur kritiska synsätt från kunskaps- och metodteori, djupare beskrivna i rapportens teorikapitel, för att kritiskt analysera vår tolkning och bearbetning av empirin av forskningen.
3.1 Platsobservation
Med platsobservation som metod finns det bra möjligheter att få en bild av de boendes faktiska användning av gården. Det bidrar till att lättare kunna verifiera eller ifrågasätta empiri insamlad i enkäter och intervjuer, närmare bestämt undersöka om de boende faktiskt gör vad de uppger i enkäter och intervjuer, eftersom den empirin är baserad på boendes egna uppfattningar. Det är viktigt att ha i åtanke att även observatören bidrar med en annan uppfattning och tolkning än de boendes, vilket kommer färga dennes bild av den från observationen insamlade empirin. Vilka användningar och faktorer observatören väljer att inkludera i observationen samt vad denne väljer att förbise, är två aspekter vilka kan färgas av observatörens världsbild (Alvesson & Sköldberg, 2009). Det är även något som knyter an till Laws (2004) teorier om att metoden producerar en verklighet genom valet att framhäva vissa faktorer i observationen men förbiser andra. Det kommer resultera i en färgad
världsbeskrivning eftersom varje kopplad aspekt inte är inräknad i bilden som porträtteras efter genomförd observation. Eftersom metoden behandlar en begränsad mängd information blir den insamlade empirin lätthanterlig och behöver inte särskilt mycket bearbetning innan resultat kan ses och en analys kan genomföras. Det är även enkelt att på ett lättförståeligt och översiktligt sätt presentera insamlad empiri från platsobservationer.
Komplikationer och lärdomar
Eventuella komplikationer med platsobservationer som metod är att de är väderberoende då
användandet starkt hänger ihop med bra väder. Observationerna borde även genomföras vid tider då boende använder sin gård vilket gör att observationerna kan bli ganska tidskrävande. Det är önskvärt att observera användandet under veckodagar samt helgdagar, och ur ett forskningsperspektiv är observationer över två heldagar önskvärt, motsvarande 08.00 - 20.00, vilket skulle motsvara 24 timmars observerande. För att generera en bredare empiri bör kanske även flera heldagar täckas, fördelade på veckodagar och helger, vilket i sin tur kräver ytterligare tid. Men trots det kan
platsobservationer ge en bra hint om hur användningen ser ut, även under kortare varaktighet, och i kombination med andra metoder är behovet av ett stort antal observationer med lång varaktighet inte lika stort. Även i reflektionen gällande antal observationer och deras varaktighet, samt andra
påverkande faktorer, är det viktigt att återkoppla till Laws (2004) tankar om metoder, där
observationer kan anses vara ögonblickliga beskrivningar av verkligheten. Den under observationen insamlade empirin är en beskrivning och direkt spegling av de förutsättningar och aspekter som spelar in vid just det tillfället, som vädret, tidpunkten, veckodagen och liknande. Ur det perspektivet kan det anses viktigt att utföra ett flertal observationer för att skapa en så heltäckande bild av verkligheten som möjligt.
Fluga-på-väggen vs. deltagande observation
I den här studien valdes att genomföra platsobservationer med ambitionen att agera fluga på väggen och inte interagera eller på annat sätt påverka boende i sin användning av gården. Att smälta in med bakgrunden och vara ‘osynlig’. Möjligheten att faktiskt vara osynlig på detta sätt och att på intet sätt påverka eller interagera med boende kan ifrågasättas och utifrån erfarenheter efter utförda
platsobservationer i fallstudien kan det sägas att det är komplicerat att bibehålla den rollen. Under observationer utförda i det slutna kvarteret Porla Brunn, där gårdens känsla är mycket intim och privat, är observatören mycket nära användare och boende vid vistelse på gården, därav blir det naturligt att konversera och interagera med de boende. Under observationerna kom boende fram för
att hälsa och tog sig även i vissa fall ut på gården av just anledningen att konversera med
observatören. Sonfjället som har en öppnare karaktär, vilket ger en möjlighet för andra än boende att både gå in på och använda gården, ger inte samma intima känsla, men den begränsade storleken på huvuddelen av gården försvårar samtidigt möjligheten att endast betrakta utan påverkan. Här känner observatören sig betraktad från balkonger och användare av gården som är väl medvetna om ens närvaro. För att få en bra bild av användandet är det även här nödvändigt att röra sig mycket då det inte är möjligt att överblicka hela gården från en punkt, det kan även tänkas förstärka känslan hos användarna av förföljelse eller betraktande av observatören. Bostadsgården i Gåshaga, som är uppdelad i två ytor separerade av en väg, var någorlunda överblickbar från en punkt vid den övre gården. Den icke-existerande möbleringen, de stora öppna ytorna och den sparsamma användningen av gården bidrog till att observatören kände sig något inkräktande. Metoden fungerade som ett bra komplement till andra metoder för att besvara hur gården används av de boende.
3.2 Enkät
Arbetet med enkätundersökning som metod är uppdelat i flera steg med olika lång tidsåtgång.
Förarbetet med utformningen av enkäten i form av att formulera frågor, utformning av svarsmetoden med exempelvis kryssfrågor, rangordningsfrågor eller kortsvarsfrågor tar upp mycket tid, men kan samtidigt vara ett arbete som lönar sig senare om det utförs väl. För att den insamlade empirin ska vara lätthanterlig och enkel att tolka är det av vikt med välformulerade frågor som är ställda på ett sätt som förenklar kopplingar frågor emellan för att senare påvisa samband. Utformningen av enkäten var i denna undersökning den mest tidskrävande delen av metoden.
Omfattning och svarsfrekvens
Efter att enkätundersökningen var genomförd och den insamlade datan analyserats, upptäcktes det att en del frågor var överflödiga eller inte kunde påvisa det samband som de var tänkta för. Enkäten utformades för att vara omfattande med en medvetenhet att svarsfrekvensen kunde påverkas något negativt av enkätens längd. Syftet med en omfattande enkät var att prova om olika samband kunde ses mellan olika kategorier och därmed kunna ge ett förslag på hur en mer rationell och effektiv enkät skulle kunna utformas i framtiden. Den initiala intentionen med enkäten var även att täcka ett brett fält gällande boendes uppfattning och användning av gården då dessa frågeställningar var likställda med de slutgiltiga forskningsfrågorna, i studiens startskede. Därmed var längden på enkäten viktig och prioriterades framför den eventuella förlusten av svar. Svarsfrekvensen blev något varierande för de tre fallen och totalt sett inkom 122 st enkätsvar vilket resulterade i en total svarsfrekvens på 30%.
- Svarsfrekvensen i kv. Porla Brunn uppgick till 40 %.
- Svarsfrekvensen i brf. Gåshaga Pirar 1 uppgick till 24 % - Svarsfrekvensen i kv. Sonfjället uppgick till 25 %
I kv. Sonfjället, vilket var det enda fallet som hade hyresrätter kring gården, varierade svarsfrekvensen mellan bostadsrättsföreningen och HEBA:s hyreshus stort:
- Svarsfrekvensen i HEBA:s hyreshus var 12,5 % - Svarsfrekvensen i Brf. Björk & Plaza var 35,1 %
Denna varierande svarsfrekvens kan bero på olika faktorer utöver längden på enkäten. I Sonfjället var svarsfrekvensen nästan tre gånger så hög i bostadsrättsföreningen som i hyreshusen runt
bostadsgården, vilket skulle kunna ha ett samband med att det var lättare att få kontakt med de boende i bostadsrättsföreningen via föreningens styrelse vilken även varit engagerad i arbetet med studien.
För hyreshusen gick kontakten via en tjänsteman som inte bor i kvarteret eller har någon personlig koppling till de boende och därav kan ha en mer restriktiv inställning till deltagandet i studien än bostadsrättsföreningarna. Andra aspekter som kan spela in är att hyresgäster anser att de inte har samma direkta möjlighet att påverka utformningen av gården då kontakten gällande förvaltning av gården i samfälligheten förmedlas av hyresvärden. De kan helt enkelt vara så att hyresgäster inte har samma ägandekänsla över gården som boende i en bostadsrättsförening har. Förlusten av
hyresgästernas synvinkel utgör en risk då representativiteten för enkätundersökningen sjunker. Den
högsta svarsfrekvensen var i fallet Porla Brunn och den lägsta svarsfrekvensen var i fallet Gåshaga, vilket förutom omfattningen av enkäten kan bero på att användningen av bostadsgården där var låg jämfört med de andra bostadsgårdarna. Bostadsrättsföreningens byggnader var i det här fallet också många fler och mer utspridda än för de andra fallen, med en mängd olika entréer vilket kan ha medfört att de boende tyckte att det var obekvämt att gå och lämna enkäten i föreningens brevlåda som är belägen i en av byggnadernas trappuppgångar. Den låga svarsfrekvensen bör även diskuteras i förhållande till representativitet eftersom det kan tänkas att de få personer som tar sig tiden att besvara en lång enkät inte ger en representativ bild av boende i kvarteret generellt. I Gåshaga, men även för de andra fallen, kan det tänkas att vissa åldersgrupper eller andra grupper i minoritet eller majoritet, svarat i högre eller mindre grad än andra vilket kan ha påverkat de utmärkande temana.
Svårigheter, lärdomar och producerad empiri
Ett fåtal frågor bidrog också med en del tekniska svårigheter som var svårlösta inom examensarbetets snäva tidsram. Exempelvis frågan där svarande kunde rangordna flera val, var svåra att bearbeta, men påvisade samtidigt intressanta teman. Att utforma enkäten i ett format som går att scanna in eller digitalt, eventuellt online, skulle spara mycket tid när det gäller att samla in och sammanställa datan i Excel. Ett annat alternativ skulle också vara att skicka med ett förfrankerat kuvert med enkäten för att underlätta inlämningen av enkäten. Vad som kan anses positivt med en enkätundersökning som metod i ett återkopplande lärandeperspektiv är möjligheten att utforma en standardiserad enkät som lätt går att anpassa efter specifika projekt och därmed blir mycket tidseffektiv för att generera stora mängder data. Med en effektivare inläsning av datan som tidigare föreslagits, genom exempelvis inskanning och en mall för hur datan därefter ska jämföras och analyseras är metoden ett bra sätt för en snabb och enkel återkoppling. Det finns dock risker med att skapa generaliserade enkäter, då en förlust av framförallt kvalitativ och fallspecifik data kan ske. Rapportens enkätundersökning hade en del kvalitativa inslag i form av skrivsvar, vilka nästan alla troligtvis skulle försvinna i en standardiserad version. Även den kvalitativa karaktären på skrivfrågorna kan ifrågasättas, inte minst i kontrast till den typ av kvalitativ data som kan nås genom semi-strukturerade intervjuer. En enkät kommer alltid att ha svårigheter med att nå insikter om komplicerade och djupt bakomliggande faktorer till skillnad mot en djupintervju. Det måste ske en avvägning om enkäterna ska vara enkla, generella och lätta att bearbeta för att därmed öka chansen att de kan inkorporeras på ett brett plan, mot att enkäterna ska vara mer omfattande med mer kvalitativa inslag vilket ökar arbetsbördan och minskar chansen till att det kommer anammas av arkitekter. Till detta ska tilläggas att det alls inte är ointressant att få in data av en mer kvantitativ karaktär och att enkäten fungerar bra i kombination med kortare spontana intervjuer, djupintervjuer, platsobservationer och platsbesök.
Enkätundersökning och Laws ögonblicksbilder av verkligheten
Vad som är viktigt att ta i beaktning vid en standardisering av en enkät samt analys av den insamlade empirin är att det även producerar en förenklad och komprimerad bild av verkligheten vilket Law (2004) påpekar. Hur förenklad bilden, som produceras i undersökningen, är hänger tätt ihop med graden av standardisering, och allt fler påverkansfaktorer går förlorade när fallspecifika frågor
prioriteras bort. Det blir en avvägning som får göras mellan hur nyanserad den producerade bilden ska vara kontra tids- och kostnadseffektivitet för återkopplingen. Även i sammanställningen och
presentationen av analysen är risken att ytterligare komprimera denna beskrivna förenklade verklighet, vid användandet av en mall kan mallen i sig själv sätta gränser som påverkar hur väl verklighetsbilden empirin påvisar förmedlas vidare.
Enkätundersökning och reflexivitet
Enligt Alvesson & Sköldbergs (2009) resonemang kring att bedriva forskning reflexivt, är det viktigt att titta närmare på hur författarna, de bakomliggande institutionerna samt samhället i stort, har färgat empirin och tolkningen av empirin i denna rapport. Genom identifikation av nyckelverk i
litteraturöversikten, vilken kartlade nutida forskning om bostadsgårdar, är det möjligt att andra verk har förbisetts av författarna. Litteraturöversikten, vilken till stor del låg till grund för utformningen av enkätundersökningen, kunde ha sett annorlunda ut om den hade inkluderat internationell litteratur.
Därmed hade också enkäten kunnat se annorlunda ut om andra perspektiv än de svenska hade inkluderats. De båda enkäterna vilka Eva Minoura använde i sin doktorsavhandling från (2016)
användes delvis i denna rapport som inspiration för utformning av frågor samt för grafisk och teknisk formgivning. Det kan ha resulterat i att enkäten fokuserade för mycket på tekniska aspekter, då Minouras avhandling behandlade avgränsningar och territorialitet. Visserligen användes hela litteraturöversikten som grund för utformningen av enkät- och intervjufrågorna, men att endast två typer av enkäter med samma syfte och från samma avhandling användes som inspiration för själva utformningen av enkäten kan ha påverkat den empiri som samlades in i denna rapport. Det är också viktigt att reflektera över hur både KTH, White Arkitekter och handledarna har påverkat denna rapport. Enkätundersökningen har utformats i samråd med de tre handledarna, vilka alla har olika bakgrunder, utbildning och synpunkter på vad som är viktigt att belysa i enkäten.
Behov av iteration för att uppnå en standardiserad enkät
Insikter gällande rumsliga perspektiv, avsaknad av funktioner på gårdar eller populära inslag går att erhålla genom enkäter, och i en samling i databaser går det att dra generaliserande slutsatser då trender börjar utmärkas. Samband mellan gårdars storlek, hushöjder, typologier och användning skulle eventuellt vara information som kan analyseras och ges insikter i. Med mycket bearbetning och test av enkäten kan en standardiserad version till slut ge mycket användbar data som praktiserande inom branschen kan ta del av. Utformningen av enkäten skulle efter hand också kunna anpassas på ett sådant vis att alla frågor där svaret ska rangordnas på en skala, ex. 1-5, alltid är utformade så att 5 representerar ett bra resultatet. Det skulle i sin tur möjliggöra en presentation av insamlad data i ett spindeldiagram, med innebörden att ju större area diagramytan för ett fall har i sammanställningen, desto bättre är projektet enligt boende. Detta är svårt att utforma vid ett första försök som i denna undersökning, då det är svårt att bedöma vad ett bra resultat är och de ska kopplas till en enda siffra.
Sådana bedömningar kräver omfattande forskning och det är inte denna rapports syfte att bedöma vad en “bra” bostadsgård är.
3.3 Intervjuer
Intervju som metod var ett tidskrävande moment i fallstudien. Det tog tid att aktivt söka upp de boende som skulle intervjuas, det tog även tid att resa till och från platsen för intervjun och det tog 12,5 timmar att utföra själva intervjuerna. Det tog uppskattningsvis tre gånger så mycket som själva intervjuerna, att sammanfatta och transkribera intervjuerna och det tog även tid att skriva
sammanfattningar av vad som sades under intervjuerna per varje fall. Trots det tidskrävande arbetet med metoden så gav intervjuerna en omfattande samling kvalitativ data vilken har varit viktig för att djupare förstå de boendes upplevelse och användning av bostadsgården. Att låta intervjun vara semistrukturerad gav möjlighet till att låta den intervjuade i en större utsträckning tala om det som låg dem varmt om hjärtat kring intervjumallens övergripande ämnen. Det gav även möjlighet för
intervjuaren att ställa följdfrågor på de ställen där det passade och där information av intresse uppkom. Det resulterade i en insamling av information vilken inte på förhand kunde förutspås men som var relevant för rapportens forskningsfrågor.
Även för denna metod fanns svårigheter att komma i kontakt med boende intresserade av att ställa upp på intervjuer, vilket även varierande väldigt mellan de olika fallen. Sammantaget var det ett tidskrävande arbete. För fallet Sonfjället kunde endast 4 intervjuer genomföras just på grund av dessa svårigheter att komma i kontakt med boende som var intresserade av att ställa upp. Eftersom
intervjuer genomförts med omkring 5 boende per fall är även informationen erhållen från dessa svåra att generalisera för alla de boende i kvarteren, men kan fortfarande ge en viss inblick och ge djupare insikter i bakomliggande faktorer för teman och trender som framkommit genom andra metoder som enkätundersökning eller platsobservationer.
Reflexivitet och produktion av verkligheter
Enligt Alvesson & Sköldberg (2009) är det viktigt att reflektera över och vara medveten om att forskningen kan komma att påverkas av att den som utför forskningen är färgad av samhället som den lever i, dess utbildning och personliga åsikter. Detta kan komma att påverka hur intervjufrågorna utformas och vilka följdfrågor som ställs. Som det nämnts ovan i utformningen av frågorna för
enkätundersökningen har det också i utformningen av intervjufrågorna förekommit faktorer som påverkat dessa. Författarna har tittat på nyckelverk inom forskning av bostadsgårdar, men kan ha gått miste om nyare verk och internationella synvinklar. De två handledarna från White Arkitekter och handledaren från KTH har alla skilda kompetenser, landskapsarkitektur och social hållbarhet samt arkitektur. De har alla bidragit med bra synpunkter på utformningen av frågor, men kompetenser bortom deras områden får inte samma chans att bli representerade.
Något som är av stor vikt inom begreppet reflexivitet är att det i bearbetningen och i presentationen av intervjuer ligger ett stort ansvar hos forskaren att vara ett språkrör för informanterna och att varken förlora deras röster eller essensen i det de säger. Det är också viktigt att kritiskt reflektera över vilka personer som representeras i intervjuerna, om de på ett korrekt vis företräder fallstudiens demografi eller om en större bredd är nödvändig för det. Frivilliga intervjudeltagare kan ofta befinna sig i en maktposition i förhållande till andra boende, i fallstudien hade flera av deltagarna ett pågående eller tidigare engagemang i styrelserna eller i andra ansvarstagande grupper kopplat till
bostadsrättsföreningarna. Några av de intervjuade hörde av sig själva och visade intresse av att delta i en intervju, men merparten av de som intervjuades nåddes via kontakter i bostadsrättsföreningarna för samtliga tre fall inom fallstudien. Problematiken ligger i att komma i kontakt med de boende som inte sitter i samma maktposition och att sedan motivera dem att delta. En annan aspekt som kan gå ut över representativiteten är att konflikter tar för upp plats i intervjuerna. I ett av studiens fall deltog två grannar vilka har en pågående konflikt angående deras angränsande privata uteplatser, vilket resulterade i att två utav fem intervjuer upptogs av denna konflikt.
Resonemanget stämmer även bra överens med Laws (2004) teorier om produktionen av verkligheter, att intervju som metod kommer producera en verklighet som baseras på det informanten förmedlar samt hur intervjuaren uppfattar det. Hur det sedan förmedlas vidare kommer återigen skapa ytterligare en verklighetsbild begränsad av de regler som det valda mediet har, exempelvis skrivregler som kan
Resonemanget stämmer även bra överens med Laws (2004) teorier om produktionen av verkligheter, att intervju som metod kommer producera en verklighet som baseras på det informanten förmedlar samt hur intervjuaren uppfattar det. Hur det sedan förmedlas vidare kommer återigen skapa ytterligare en verklighetsbild begränsad av de regler som det valda mediet har, exempelvis skrivregler som kan