Platsbesök, enkät, platsobservationer och genskjutsintervjuer: 39 timmar / 39. 000 kronor Sammanställning och presentation av analys: 8 timmar / 8000 kronor
Total kostnad: 47 timmar / 47. 000 kronor 3. Högsta-nivå:
Platsbesök, enkät, platsobservationer, genskjutsintervjuer och intervjuer: 99 timmar / 99. 000 kronor
Sammanställning och presentation av analys: 12 timmar / 12. 000 kronor Total kostnad: 111 timmar / 111. 000 kronor
Anpassad modell för områden mes stor språklig mångfald
En problematik som finns i det ovan föreslagna arbetssättet är att det främst riktar sig och fungerar för en grupp med god förståelse för det språk som enkäten är utformad på samt som undersökaren
exempelvis och den person som utför intervjuerna talar. I de områden där språkförståelsen är eller förväntas vara sämre är det därför att föredra att använda sig av en tolk och istället för en
enkätundersökning endast genomföra platsbesök och platsobservationer i kombination med
genskjutsintervjuer då tolk närvarar. Detta för att faktiskt nå rätt målgrupper och inte utesluta viktiga åsikter, erfarenheter och insikter i återkopplingen.
4.3 Hur kan en spridning av kunskapen ske mellan leden?
Nästa utmaning är hur den insamlade informationen kan lagras samt presenteras på ett sätt som sprids utanför den eller de personer som utför metoderna. Enkätens insamlade empiri lagras smidigast i en databas. Därefter bör en mall finnas för att på ett informativt, pedagogiskt och lättöverskådligt sätt presentera utmärkande teman eller trender som funnits i samtliga applicerade metoder i projektet, eventuellt även i kontext till utmärkande teman och trender för den totala empirin som finns samlat i en databas. En databas bestående av ackumulerad data från enkätundersökningar från återkoppling från andra färdigställda projekt. Mallen bör bestå en kort informativ text som enkelt går att anpassas för fallet där allmän information, som alltid är av intresse, presenteras. Lathundar för hur teman och trender kan presenteras grafiskt i diagram eller tabeller bör utformas och finnas tillgängligt för den som sammanställer. Den förberedda texten bör även finnas för att enkelt inkorporera detta i
informationsbladet. Skriven text bör hållas till max 1000 ord utöver grafiskt presenterad information.
Grafisk framställning av platsobservationer bör inkorporeras i mallen i de tillfällen de utförs, eventuellt på samma sätt som presenterat i fallstudierna för denna undersökningen. Den grafiska bilden kan även kompletteras med en beskrivande text i de fall det uppfattas som nödvändigt.
Platsobservationer bör presenteras schematiskt och kompletteras med en grafisk karta som visar var de olika funktionerna återfinns på den undersökta platsen. Beskrivande text är i detta fall inte nödvändigt då en schematisk bild i form av checklista eller tabellformat är mer informativt och lättöverskådligt. Genomgående teman från genskjutsintervjuerna bör presenteras i en kort sammanfattande text. Djupintervjuer blir här ett särskilt fall som bör ges utrymme för utförligare beskrivning för att inte förlora de kvalitativa egenskaper och djupgående förklaringar de ämnar att presentera. Den sammanställda analysen av metoderna bör slutligen presenteras efter förutsättningen att målgruppen är väl insatt och påläst inom ämnet och därför inte innefatta förklaringar av begrepp för professionen. För att slutligen sprida informationen vidare kan övergripande
branschorganisationer, som Sveriges Arkitekter eller liknande, vara ansvariga för hanteringen av den stora totala databasen samt utformningen av de standardiserade mallarna intervjufrågor,
enkätundersökningen samt för sammanställningen och presentationen av analysen. Fall som visar på specifikt intressant data kan då också spridas via dem till hela yrkeskåren via deras kanaler och intressanta sammanställningar kan göras årsvis grundat på återkopplingar för att visa vad brukare anser om färdigställa miljöer.
4.4 Vad händer när arkitekter börjar arbeta systematiskt med återkoppling från brukare?
Rollen som arkitekt, vare sig det handlar om husarkitekter, plan- och landskapsarkitekter, skulle genom att arbete med återkoppling av färdigställda projekt kunna utvecklas till att dra lärdom från brukare för att få bättre förutsättningar i utformningen av kommande projekt. I dagsläget är både återkopplingen samt inhämtandet av kunskap från brukare, något som är svårt att föreställa sig i arkitektrollen, oavsett inriktning, eftersom de ofta arbetar i konsultuppdrag och budget för
återkopplingen väldigt sällan är inkluderat i projektens totala budget. Det krävs därför en ändring i projektens uppbyggnad samt vad arbetsuppgiften för en arkitekt innebär. Projektbudgeten bör
innefatta återkoppling samt att arkitektens uppgift i högre grad innefattar inhämtande av kunskap inför nya projekt. Ett alternativ för att förverkliga detta skulle vara att projektkontrakten omformuleras för
att innefatta tid till återkoppling med brukare ett par år efter färdigställt projekt. De summor som ovan uppskattats för olika grader av återkoppling är förhållandevis små i en total budget för ett projekt och skulle därför kunna tänkas vara möjliga att inkorporera i ett projektavtal.
Genom informationen, som kan inhämtas från en långsiktig uppföljning av projekt, kan arkitekter dra lärdomar inför framtida utformningar och projekt. Det skulle på lång sikt kunna användas för att utmana de ekonomiska vinstmaximerande krafterna med väl uppbackade argument baserat på utmärkande trender hos brukare. Något som i slutändan kan leda till för brukare mer långsiktigt hållbara miljöer med uppskattade och väl fungerande utformningar. Forskningsrapporten av Werner och Grange (2011) påvisade en viss skillnad i vad brukare respektive arkitekter identifierar som goda kvaliteter i boendemiljöer och att det därför är viktigt att arbeta med att systematiskt återföra kunskap från brukare av genomförda projekt. De menar att god kvalitet är något som skapas i samarbete mellan samtliga inblandade aktörer; arkitekter, byggherrar och brukare. Brukares åsikter som i dagens debatt sällan får någon plats, skulle då tas i beaktning och förmedlas genom arkitekten som språkrör, och arkitekter skulle i sin uppgift få ytterligare en aspekt, nämligen de boendes åsikter, att noggrant avväga mot estetik, ekonomi, funktion och hållbarhet för att skapa välbalanserade och lyckade projekt. Arkitekten kan vidare använda kunskapen från brukarna som ett underlag till förhandlingar med byggherrar i projekt, där de kan påvisa tydliga argument för att upprätthålla olika kvaliteter.
Byggherrar och entreprenörer har även en vinst att hämta i denna återkoppling och inkorporering av boendes perspektiv då det ligger i deras intresse att producera uppskattade miljöer och erhålla nöjda kunder. Det ger förhoppningsvis byggherrar och entreprenörer möjligheten att producera miljöer som är ekonomiskt gångbara på samma sätt som i dagsläget utan att kompromissa bort exempelvis grönytor och möjligheter till rekreation, vilket görs i dagsläget. Återgången till den mer kunskapsbaserade stadsutbyggnaden som fördes under miljonprogrammet, ger en mer jämlik stadsutveckling där fler röster görs hörda och tas i beaktning vid utvecklingen och framställandet av projekt. Det kan i längden ta stadsutvecklingen ett steg närmare visionen om att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara städer.
5.0 Litteraturförteckning
5.1 Litteratur
Alvesson, M. Sköldberg, K. (2009). Reflexive Methodology - New Vistas for Qualitative Research.
2nd edition.
Berglund, U. Jergeby, U. (1998). Stadsrum människorum - att planera för livet mellan husen, (Rapport T8:1998). Stockholm: Byggforskningsrådet.
Boverket. (2016). Rätt tätt - en idéskrift om förtätning av städer och orter. Karlskrona
Brunge et.al. (2014). Liten plats för barn i tät stad, Svenska Dagbladet, Stockholm, 2014-06-22 https://www.svd.se/liten-plats-for-barn-i-tat-stad
Hämtad: 12-05-2019
Caldenby et.al. (2008). 1951-2018 Whiteboken. Stockholm: Arkitektur Media
Ekologigruppen, (2017), Tät och socialt hållbar stad - Komplexa begrepp och enkla lösningar?
Hållbar stad, 2017-09-26
https://hallbarstad.se/kronikor-om-hallbarhet/tat-och-socialt-hallbar-stad/
Hämtad: 2019-05-23
Gehl, J. (1987). Life between buildings: using public space, 6: e upplagan.
Arkitektens Forlag
Göteborgs stad, park och naturförvaltningen, (2014), Parker och naturområden - riktlinjer för jämställdhetsarbete, Göteborg, 2014-12-04 https://goteborg.se/wps/wcm/connect/7857827d-cb5c-
4a37-a598-461e8fc9db6c/Parker+och+naturomr%C3%A5den_Riktlinjer+f%C3%B6r+j%C3%A4mst%C3%A4ll dhetsarbete.pdf?MOD=AJPERES
Hämtad: 2019-05-27
Hedin, K. Clark, E. Lundholm, E. Malmberg, G. (2012). Neoliberalization of Housing in Sweden:
Gentrification, Filtering, and Social Polarization. Lund University. Department of Human Geography.
Umeå University. Annals of the Association of American Geographers, 102(2) 2012, pp. 443-463.
Published by Taylor & Francis, LLC.
Heldmark, T. (2017). Miljonprogrammet - En gång till, KTHmagazine, 2017-01-25, Stockholm https://www.kthmagazine.se/artiklar/miljonprogrammet-en-gang-till
Hämtad: 2019-05-18
Jensfeldt, A. (2015). Landskapsarkitekterna tar strid för barns utemiljö. Arkitekten, 2015-08-25, Stockholm
https://arkitekten.se/nyheter/landskapsarkitekter-tar-strid-for-barns-utemiljo/
Hämtad: 2019-05-12
Kristensson, E. (1996) Gröna kvaliteter och socialt liv. En studie av hur några bostadsgårdar används av sina invånare. Lunds universitet; Institutionen för byggnadsfunktionslära.
Kristensson, E. (2003) Rymlighetens betydelse : en undersökning av rymlighet i bostadsgårdens kontext, Institutionen för arkitektur, Avdelningen för byggnadsfunktion, Lunds tekniska högskola, Lund 2003
Kristensson, E. (2007), Bostadsgården – vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt, Formas, Stockholm
Kristensson, E. (2004). Rymlig bostadsgård ger bättre livsmiljö, Movium - Centrum för stadens utemiljö, SLU, Alnarp., Vol.2004(2)
Larsvall, M. (1993). Gård i stad - Gårdens delar. Samband och förändringar. Med exempel från Lund. (R31:1993) Byggforskningsrådet
Law, J. (2004). After method - Mess in social science research, Routledge, London
Minoura, E. (2016) Uncommon Ground: Urban Form and Social Territory. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur, Stadsbyggnad. Doktorsavhandling.
Olsson, S. Cruse Sondén, G. Ohlander, M. (1997). Det lilla grannskapet - Gårdar, trapphus & socialt liv. Centrum för byggnadskultur i västra Sverige. Chalmers tekniska högskola - Göteborgs universitet.
Olsson, T. (2007). Vad ska vi ha bostadsgården till? Den nya bostadsgården. Movium - Centrum för stadens utemiljö, SLU, Alnarp, Vol.2007(2)
Reiter, O. (2007). Bostadsgården - ett privat eller offentligt rum, Den nya bostadsgården. Movium - Centrum för stadens utemiljö, SLU, Alnarp, Vol.2007(2)
Sohl Stjernberg, M. (2018). Malmöföretagen om upproret: “Allt för enkelt att byta ut arkitekter”, Arkitekten 2018-12-21
https://arkitekten.se/nyheter/malmoforetagen-om-uppropet-allt-for-enkelt-att-byta-ut-arkitekter/
Hämtad: 2019-05-25
Stenberg, E., (2012) Miljonprogrammet - utveckla eller avveckla, Formas fokuserar 20, pp. 163-178 Svensson, J. (2017). Vinstmaximerat bostadsbyggande triggar social katastrof, Dagens Nyheter, Stockholm, 22-03-2017
https://www.dn.se/kultur-noje/vinstmaximerat-byggande-triggar-social-katastrof/
Hämtad: 12-05-2019
Senast uppdaterad: 22-03-2017
Svetoft, I. (2008). Arkitekten och brukarmedverkan. Diss. Lund: Lunds universitet
Torseke Hulthén, K. (2000). Bra bostadsgårdar - här vill vi bo!, Svensk byggtjänst. (2000)
Werner, I & Grange, K. (2011). Svårfångade kvaliteter - Erfarenhetsåterföring från fyra av Sveriges Arkitekter nominerade och prisbelönade bostadsprojekt. KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad.
Forskningsrapport. Stockholm.
Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi - En kritisk genomgång av vissa
grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Nr 2000:13. Reviderad upplaga från september 2001.
5.2 Handlingar och författningar
Plan- och bygglag (2010:900). 8 kap. 9–11 §§.
Stockholms Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2005, Planbeskrivning - Detaljplan för Sabbatsberg 23 mm i Stadsdelen Vasastaden i Stockholm, Dp 2002-17085-54
Stockholms Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2005, Detaljplan för Sabbatsberg 23 mm inom stadsdelen Vasastaden i Stockholm, Plankarta med planbestämmelser, Dp 2002-17085-54
Stockholms stads, stadsbyggnadskontoret, 2013, Planbeskrivning - Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden - Norra 2, 2009-18084-54, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad
Lidingö stad, Stadsbyggnadskontoret, 1999, Detaljplan - Gåshaga pirar och hamn, Kvarteret stapelbädden mm inom stadsdelen Gåshaga, SBK 98:550:III
5.3 Hemsidor
Bild 1, Bostadsgård Porla Brunn ... 16
Bild 2, grästäckt kulle på bostadsgården Porla Brunn ... 18
Bild 3, trappa från gatuplan till bostadsgården Porla Brunn ... 23
Bild 4, lekmiljö Porla Brunn ... 24
Bild 5, träd med plantering Porla Brunn ... 26
Bild 6, privat uteplats omgiven av häck i Avenbok, Porla Brunn ... 27
Bild 7, förråd på gården Porla Brunn ... 28
Bild 8, privat uteplats Porla Brunn ... 29
Bild 9, barn leker på yta för lek Porla Brunn ... 30
Bild 10, bänkar längs förrådsbyggnad Porla Brunn ... 31
Bild 11, bostadsgård Sonfjället ... 34
Bild 12, planteringar på bostadsgården Sonfjället ... 42
Bild 13, lekytor på bostadsgården Sonfjället ... 44
Bild 14, privat uteplats Sonfjället ... 46
Bild 15, bostadsgård Gåshaga ... 49
Bild 16, vy över nedre gård Gåshaga ... 55
Bild 17, vy mot havet från nedre gårdsytan Gåshaga ... 57
Bild 18, privat uteplats Gåshaga ... 58
Bild 19, grusyta i gaturummet Gåshaga ... 62
Bild 20, privat uteplats med häckar Gåshaga ... 63
Bild 21, pollare längs gång övre gårdsyta Gåshaga ... 64 Samtliga bilder är tagna av Robert Gremalm och Emma Lindau
5.5 Figurer
Figur 1, Detaljplan för Sabbatsberg 23 mm inom stadsdelen Vasastaden i Stockholm ... 17
Figur 2, inventering av bostadsgården Porla Brunn ... 19
Figur 3, platsobservation 1 & 2 Porla Brunn ... 20
Figur 4, detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden - Norra 2 ... 35
Figur 5, inventering av bostadsgård Sonfjället ... 37
Figur 6, platsobservation 1 & 2 på bostadsgården Sonfjället ... 38
Figur 7, Detaljplan - Gåshaga pirar och hamn, Kvarteret stapelbädden mm inom stadsdelen Gåshaga ... 50
Figur 8, inventering av bostadsgården Gåshaga ... 52
Figur 9, platsobservationer 1 & 2 Gåshaga ... 52
Platsobservation- och inventeringsbilder är baserade på flygbilder hämtade från Google maps.
5.6 Diagram
Diagram 1, hur ofta är du på din bostadsgård? ... 21Diagram 2, vid vilken/vilka tider på dygnet använder du din bostadsgård? ... 21
Diagram 3, hur använder du din bostadsgård? ... 22
Diagram 4, saknar du utrymme för att utföra någon/några av följande aktiviteter på bostadsgården? 22 Diagram 5, avgränsning och ägande ... 23
Diagram 7, hur ofta leker barn på bostadsgården? ... 24
Diagram 7, hur ofta leker dina barn på bostadsgården? ... 24
Diagram 8, skulle du vilja ha någon annan typ av möblering på din bostadsgård? ... 25
Diagram 9, skulle du vilja ha mer av eller någon annan typ av grönska på din bostadsgård? ... 26
Diagram 10, tillgänglighet och trygghet ... 27
Diagram 11, vid vilken/vilka tider på dygnet använder du din bostdasgård? ... 38
Diagram 12, hur ofta är du på din bostadsgård? ... 38
Diagram 13, hur använder du din bostadsgård? ... 39
Diagram 14, saknar du utrymme för att utföra någon/några av följande aktiviteter på bostadsgården? ... 39
Diagram 15, avgränsning och ägande ... 40
Diagram 16, hur ofta leker dina barn på bostadsgården? ... 41
Diagram 17, hur ofta leker barn på bostadsgården? ... 41
Diagram 18, skulle du vilja ha mer av eller någon annan typ av grönska på din bostadsgård? ... 41
Diagram 19, skulle du vilja ha någon annan typ av möblering på din bostadsgård? ... 42
Diagram 20, tillgänglighet och trygghet ... 43
Diagram 21, vid vilken/vilka tider på dygnet använder du din bostadsgård? ... 53
Diagram 22, hur ofta är du på din bostadsgård? ... 53
Diagram 23, hur använder du din bostdsgård? ... 54
Diagram 24, saknar du utrymme för att utföra någon/några av följande aktiviteter på bostadsgården? ... 54
Diagram 25, avgränsning och ägande ... 55
Diagram 26, hur ofta leker dina barn på bostadsgården? ... 56
Diagram 27, hur ofta leker barn på bostadsgården? ... 56
Diagram 28, skulle du vilja ha mer av eller någon annan typ av grönska på din bostadsgård? ... 56
Diagram 29, skulle du vilja ha mer av eller någon annan typ av möblering på din bostadsgård? ... 57
Diagram 30, tillgänglighet och trygghet ... 58