En samling av flera metoder hjälper till att skapa en bredare och mer mångfasetterad bild av verkligheten som forskningen bättre försöker förstå i enlighet med Laws (2004) teorier gällande metoders påverkan på forskning. Därför ligger det en stor styrka i just kombinationer av de i studien prövade metoderna för återkoppling till brukare i en lärande praktik. Vilka metoder som i studien visat på styrkor att kombinera samt vilken ordningsföljd som är passande presenteras nedan.
Styrkan med att kombinera enkät med kvalitativa intervjuer
Enkäten var effektiv när det gällde att mer statistiskt säkerställa vad en betydande del av hur de boende upplever och använder sig av bostadsgårdarna. Den genererade datan var av en mer kvantitativ karaktär med rangordning- och flervalsfrågor men inkluderade även data av en mer kvalitativ karaktär i form av de skrivfrågor som fanns med. Dessa skrivfrågor var av en begränsad längd och fanns på en tredjedel av frågorna i enkäten. Då möjligheten att i enkäten erhålla kvalitativ data är något begränsad, kan det vara effektivt att i samma fallstudie utföra intervjuer som i denna rapport. Att också utföra intervjuer gav möjlighet till att i större utsträckning gå djupare in i de intervjuades åsikter genom att ställa följdfrågor. Genom att utföra en mindre strukturerad intervju kan forskaren känna av när det är effektivt att ställa följdfrågor och därmed erhålla empiri som inte går att komma åt eller förutses i utformningen av en enkät. Men att bara använda sig av intervjuer, utan en enkätundersökning, kan även det vara problematisk då det är svårt att nå en stor mängd data och en statistisk signifikans med intervjuer, vilket är målet med en enkätundersökning. Med en intervju kan en mättnad nås efter att författaren har samtalat med en viss mängd informanter och inte längre känner att det framkommer någon ny väsentlig data. I arbetet med analysen av datan från de sammanställda enkäterna kunde många intressanta mönster observeras, mönster som tillsammans med datan från
intervjuerna var lättare att förstå och som tillsammans bidrog till att det gick att fatta gemensamma slutsatser med hjälp av datan från de båda metoderna.
Styrkan av att kombinera metoder i förhållande till Law
Vad som är viktigt att tänka på är att varje metod är anpassad för att enklare förstå och förklara en bild av en verklighet, eftersom metoden är anpassad för att förstå just en bild, en del, och inte det stora hela kommer också metodens resultat att speglas av just metoden. Den kommer alltså inte endast ge en förklaring eller öka en förståelse för scenariot, fallet eller frågeställningen utan kommer
tillsammans med frågeställningen och genom metoden att generera en ny situation, eller scenario som tidigare inte fanns. Eftersom att det fokuseras på vissa specifika faktorer eller aspekter och förbiser andra, kommer förklaringen eller den nya situationen vara en förenklad bild i enlighet med Laws (2004) teorier gällande forskningens metoder. Tankesättet går att applicera på fallstudien för den här rapportens undersökning, där metoderna ämnar att undersöka vad som gör en bostadsgård välanvänd och omtyckt. Genom den metodsamling som använts tas ett beslut av forskarna att djupare undersöka utvalda aspekter som är relaterade och bidrar till användningen och hur omtyckta de undersökta bostadsgårdarna är. I och med det valet av metoder och i vilka aspekter undersökningen fördjupas, faller medvetet eller omedvetet andra möjliga påverkansfaktorer och relaterade aspekter bort. Det är viktigt att vara medveten om det bortfallet och förenklingen som gjorts i analysen av resultatet för att inte göra felaktiga påståenden och förmedla en felaktig bild genom att påstå eller förmedla att detta är den enda förklaringen och verkligheten som finns (Law, 2004).
Om att forska reflektivt och om att reflektera över forskarens tolkningar av empirin
Den data som har samlats in genom samtliga tre metoder kan ses som tolkningar av verkligheten. Det är inte helt oproblematiskt att tolka empirin som en direkt spegelbild av verkligheten och det är därför av stor vikt att kritiskt reflektera över hur forskarna själva och andra faktorer kan påverka de
tolkningar som utförs här i rapporten. Båda författarna har personliga åsikter vilka inte direkt har påverkat utförandet av denna rapport, men som undermedvetet finns där. Enkätundersökningen och intervjufrågorna utformades av författarna med vad som ansågs kunna vara intressant ur en
forskarsynpunkt, men som ändå dock indirekt kan färgas av våra personlighetsdrag. Det är viktigt att som forskare försöka förhålla sig objektivt(även om det är omöjligt att vara helt objektiv) till
tolkningen av datan från metoderna, att kunna förmedla de intervjuades röster på ett sant språkligt vis och utan att ta bort essensen i det informanterna säger. I rapporten har det ackumulerats stora mängder data, i synnerhet från enkäter och intervju, och sållningar måste ske för att behålla en viss relevans.
Det är nödvändigt att nyktert förhålla sig till att författarna är färgade av samhället de lever i, utbildningen de har gått och den kulturella inputen de har. Med det sagt har sållningarna utförts med syftet att bibehålla en relevans för forskningsfrågorna, men det är inte en helt okvalificerad gissning att om andra forskare hade utfört tolkningen av denna rapports empiri, så hade den inte sett precis likadan ut. Personligheten hos forskarna kan lysa igenom när exempelvis en följdfråga i en intervju ställs och det gäller att under och slutskedet av rapportens skrivande reflektera över hur rollen som författare och språkrör för andras röster förmedlar datan. Förutom att granska sig själv som forskare och författare är det viktigt att kritiskt reflektera över ens forskningsobjekt. Inom fallstudiens samtliga fall i rapporten ligger bostadsgårdarna i områden med hög socioekonomisk standard och med en låg grad av diversitet. Förutsättningar som definitivt har haft inverkan på den empirin som har samlats in.
I linje med rapportens syfte och forskningsfrågor var det dock inte av stor vikt att kolla på fall av olika diversitet då fokuset var att undersöka vilka metoder som passar bäst för kunskapsåterföring av färdigställda miljöer (Alvesson & Sköldberg, 2009).
Ordningen i vilken metoderna utförs är av betydelse
I denna undersökningen genomfördes samtliga metoder hyfsat parallellt och arbetet med att utforma enkäten påbörjades samtidigt som urvalet av fall till studien genomfördes. Alla gårdar besöktes innan enkäten färdigställdes och val gällande utformningen gjordes efter vad som framkommit vid dessa platsbesök. Den parallella metodprövning berodde mycket på den snäva tidsramen för
undersökningen, och därmed var ovan föreslagna genomförande mycket svårt att genomföra. Det finns en vinst i att på förhand tänka igenom vilken ordningsföljd som metoderna har för att maximera möjligheter till anpassning för det specifika fallet. Som första metod bör platsobservationer
genomföras, men i första hand endast ett platsbesök kombinerat med en rumslig inventering av platsen. Detta för att undersökaren ska bilda en egen uppfattning av platsen och inte vara “förblindad”
av empiri insamlad i enkät eller genom intervjuer. Under platsbesöket bör även mönster i användandet av platsen snabbt överblickas vilket ger en bra första uppfattning om hur användandet av platsen ser ut i dagsläget vilket utformningen av enkäten sedan kan anpassas till, vilket i sin tur kan resultera i en bättre utformad enkät. Enkäten som då föreslås vara den andra metoden i ordningen genererar empiri i form av teman samt intressanta skriftliga synpunkter från kortsvarsfrågor vilka kan vara värda att ytterligare fördjupa genom intervjuer. Därmed bör intervjuer vara den tredje och sista metoden för fördjupning för att försöka hitta andra svar eller samband för de teman som uppenbarat sig genom tidigare utförda metoder.
Slutord - att kombinera metoder
Ingen av de tre metoderna, platsobservation, enkät och intervju, går att direkt avfärda som en olämplig metod för kunskapsåterföring av brukares användning och upplevelser av färdigställda miljöer. De har alla tre karaktärsdrag och kvaliteter som i grunden är oersättliga. De har också alla tre svagheter när det gäller vilken sorts data de kan samla in och hur väl den datan står sig på egen hand. Svaret måste vara att samtliga tre metoder bör användas i kombination för kunskapsåterföring om detta är möjlig.
Ovan har det belysts hur samtliga tre metoder är bra och effektiva på att täcka upp varandras
svagheter. Det är dock inte helt realistiskt för arkitekter att ur ett tids- och kostnadsperspektiv i varje projekt på ett ordentligt vis tillämpa alla dessa metoder framgångsrikt. Det går att göra avvägningar och kompromisser mellan de tre metoderna och i vissa fall avstå från en av metoderna eller att mer rationellt använda dessa. Detta kan leda till att det blir mer realistiskt för arkitekter att få en rutin för systematiskt utföra uppföljning av brukares användning av färdiga miljöer. Ett förslag på hur arkitekter kan arbeta med detta görs nedan i diskussionen.
4.0 Diskussion
I detta kapitel föreslås det grundat på rapportens slutsatser i analysen hur landskapsarkitekter,
planarkitekter och arkitekter skulle kunna arbeta mer kunskapsåterkopplande för att kunna dra lärdom av och ta del av erfarenheter från brukare av färdiga miljöer och se till att det förs in tillbaka i
slutskedet av projekt.