Öppna fasen

I följande avsnitt kommer en redogörelse över hur processen har sett ut i den öppna fasen.

Avsnittets uppbyggnad har ett strukturerat upplägg, men i själva verket sker processens delar simultant i en interaktiv process.

4.1.1 Urval

I denna fas fanns det ingen tidigare insamlad data att basera det inledande urvalet på.

Eftersom grundad teori inte förutsätter att det finns en färdig forskningsfråga att utgå ifrån, baserades urvalet på studiens generella intresseområde. Valet landade då på att samla in studiens första primära data ifrån en internetbaserad plattform där ofrivillig barnlöshet som ämne diskuteras. Med en önskan om att finna en plats med så riklig information som möjligt i detta skede valdes därför forumet Familjeliv (Familjeliv, 2022). Familjeliv är en mötesplats online för personer som har ett gemensamt intresseområde de vill diskutera. Forumet har funnits i många år, vilket bidrar till att det finns rikligt med information att hämta.

Forumet familjeliv delar in sidans olika diskussionsområden i så kallade kategorier som indikerar vad för typ av innehåll man kan förvänta sig att hitta. Kategorier har i sin tur underkategorier som specificerar innehållet i dessa. Till denna studie valdes kategorin ”Svårt att få barn” som ledde till 26 specificerade underkategorier. Här kunde man således få en bra överblick om vilka diskussionsämnen personer som har svårt att få barn vill diskutera. Utifrån denna studies intresseområde valdes underkategorin ”Ofrivillig barnlöshet” där det fanns 100 sidor med 20 trådar i vardera.

Trådarna hade i sin tur pågående diskussioner och det är diskussionsinläggen i dessa trådar som valts ut för vidare analys. Det innebar att det fanns 2000 trådar med olika innehåll relaterade till ofrivillig barnlöshet, vilket mynnade ut i en stor terräng av information. På grund av den stora mängden information valdes trådar för översiktlig läsning med rubriker som ansågs generella och inte specifika. Specifika trådar kunde exempelvis handla om frågor som berörde tidigare operationer som eventuellt påverkat ofrivillig barnlöshet, medan de

14 generella trådarna i stället handlade om ofrivillig barnlöshet mer allmänt. Detta val baserades utifrån föreställningen att de nischade diskussionerna skulle kunna påverka studiens riktning, varför de mer generella trådarna ligger till grund för analysen i denna fas.

Sammanlagt användes diskussionsforumet familjeliv vid två tillfällen i denna fas. Första tillfället bidrog till att ge en övergripande förståelse över intresseområdet. Information och data hämtades och analyserades, vilket vidare gav riktning till att kunna göra ett teoretiskt urval till det andra datainsamlings tillfället. Efter att den andra omgångens datainsamling hade analyserats gjordes valet att söka sig vidare till andra informationskällor.

Genom att följa kvinnor som är öppna med sin ofrivilliga barnlöshet på sociala medier öppnades nya möjligheter för andra informationskällor. Dessa plattformar är en plats där ofrivilligt barnlösa kvinnor möts och delar med sig om tips och råd, vilket synliggörs i kommentarsfälten. Något av de tips som den här studien tog fasta på var att lyssna på podcasts som tog upp ämnet - ofrivillig barnlöshet. Detta ledde i sin tur till att podcasts blev studiens nästa datainsamlingsplats. För att kunna få fram podcasts som ansågs relevanta lästes sammanfattningar av podcastens innehåll samt en genomlyssning av introt. Detta gav upphov till att två podcasts valdes ut för att säkerställa att inga fler kategorier kunde uppstå, vilka var ofrivillig barnlöshet (från vettet, 2021), samt jag vill ha barn (Sorg, vård, ris och ros, 2018).

4.1.2 Datainsamling

Datainsamling och analys är en process som sker i omgångar genom att man börjar

någonstans för att sedan hämta något nytt i en ny omgång av insamling. Datamaterialet som samlas in analyseras och man låter något framträda genom emergensen för att sedan vidare hämta nytt material för att fylla på (Holton & Walsh, 2017:72–73).

I denna fas valdes inlägg som verkar vara informativa och relevanta utifrån det generella intresseområdet. Inläggen kopierades och klistrades in i ett tomt dokument avsett till att kunna skrivas ut. De utskrivna inläggen fördelades mellan författarna utifrån en tids- och

effektiviseringsaspekt.

Efter första omgången av datainsamlingen sammanställdes det som hittills hade framträtt ur materialet och utifrån detta påbörjades nästa datainsamlingsprocess från samma forum.

Ytterligare inlägg samlades in och skrevs ut precis som vid första tillfället för analysering.

Då det ännu inte kunde avgöras om fler kategorier kunde uppkomma valdes ytterligare en insamling av data. Här valdes en annan datainsamlingsplats vilket resulterade i att två podcasts lyssnades igenom. Dessa två podcasts varade mellan 45–60 min vardera och under tiden dessa lyssnades igenom skrevs fältanteckningar och memos som låg till grund för analys.

4.1.3 Analys

Målet med analysen i den öppna fasen är att finna kategorier som i slutändan kan utgöra en kärnkategori. Detta görs genom en öppen/innehållsmässig kodning som syftar till att begreppsliggöra eller kategorisera substansen i datamaterialet (Holton & Walsh, 2017:80).

Därför inleddes analysen med en översiktlig läsning av de inlägg som valts ut, för att på så vis få en övergripande blick över indikatorer som framträder. Därefter gjordes ett textnära arbete

15 med en noggrann läsning av datamaterialet som möjliggjorde ett påbörjande av den

innehållsmässiga kodningen. Det textnära arbetet syftade till att läsa mening för mening mycket noggrant för att sedan kunna koda de incidenter som verkade mest relevanta och som tillskrivits mening av kvinnorna. När fraser eller kategoribegrepp hade kodats fram skrevs dessa neri ett anteckningsblock tillsammans med vilket inlägg de tillhörde. Det skrevs även kontinuerligt minnesanteckningar över de tankar som uppståttunder inläsningen och

kodningen av data. I slutet av den öppna fasen var de skrivna minnesanteckningarna och dessa post-it lappar av stor vikt gällande bestämmandet av huvudangelägenheten och kärnkategorin.

Vid den första omgångens datainsamling och analys hade datamaterialet, som tidigare nämnts, fördelats mellan författarna. När kodningen var klar, träffades författarna för en sammanställning för vidare analys av det som hittills hade framträtt. Uppdelningen av kodningsarbetet gav möjlighet till diskussion författarna emellan där frågor till materialet kunde ställas. Detta för att i största möjliga mån försöka anta ett reflexivt förhållningssätt till materialet. De fraser som hade kodats fram diskuterades och kunde begreppsligöras, vilket ledde till nya koder. Alla begrepp/koder fördes sedan in i ett Excel dokument och blev tilldelade en siffra som indikerade hur många gånger den framträtt ur materialet. Därefter skrevs dessa ner på post-it lappar som sattes upp på en White-boardtavla, vilket gjorde det enklare att diskutera, sålla och inkludera begreppen för att slutligen få fram kategorier.

Kategorierna fick sedan egna post-it lappar som sattes upp på tavlan.

Den andra omgångens process upprepades på samma sätt som den första. Den första

omgångens begrepp och kategorier jämfördes med andra omgångens begrepp och kategorier, vilket gjorde att likheter och skillnader kunde synliggöras. Dessa två analystillfällen lades in i två enskilda spalter i Excel dokumentet för att det skulle bli lättare att jämföra dem

sinsemellan. Dessa begrepp var då inte unika, utan det fanns en hel del upprepanden, det vill säga likheter. Därför gjordes en ny analys av dessa för att få fram de begrepp som skilde sig åt. Begreppen skrevs ner på post-it lappar tillsammans med siffran som talade om hur många gånger den uppkommit ur materialet. Lapparna placerades återigen på White-boardtavlan för vidare analysering.

Fältanteckningar som skrevs vid lyssnandet av podcasten kodades, fördes in Exceldokumentet och skrevs upp på post-it lappar, vilka sedan jämfördes med tidigare funna begrepp och kategorier. Här konstaterades det att inga nya begrepp och kategorier framträtt, vilket säkerställde en känsla av mättnad. Under hela analysprocessen har reflektioner gjorts kring den insamlade datas intention, vilket har bidragit till att man har kunnat få fram så mycket grunddata som möjligt vid kodningen.

Genom att göra på detta sätt framträdde en huvudangelägenhet, vilket visade sig vara: Den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös. Utifrån huvudangelägenhet kunde också studiens forskningsfråga formuleras, vilken lyder: hur hanterar kvinnor den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös? Efter att frågeställning uppkom kunde även kärnkategorin framträda, vilket var: jakten på kontroll. Uppkomsten av dessa bidrog till att studien kunde gå in i den selektiva fasen.

16