7 DISKUSSION
7.4 Metodologisk reflektion
Under detta avsnitt kommer reflektioner kring det metodologiska genomförandet att
diskuteras samt hur vi har arbetat med reflexiviteten under hela studieprocessen. Vi kommer nämna både för- och nackdelar med att ha grundad teori som metod, men även vad vi
eventuellt skulle göra annorlunda om vi fick möjlighet att skriva en grundad teori igen.
Grundad teori är en metod som förutsätter att man skriver mycket fältanteckningar och minnesanteckningar. Båda dessa har därför varit ovärderliga i vårt arbete, dels för att få ner det som sker och sägs, dels för att kunna tydliggöra det organiserade kaoset vi många gånger upplevt med metoden. Grundad teori har i det stora hela upplevts ge en hel del frihet samtidigt som det funnits en tydlig struktur att följa, vilket bidragit till att vi kunnat känna oss kreativa i arbetet med den framväxande teorin.
Emergensen har hela tiden visat oss vägen framåt, men minnesanteckningarna har hjälp oss sortera fram det som verkligen visat sig vara av betydelse för teorins kategorier och dess relationer. Det blev en vana att skriva ner alla tankar och idéer vi hade, vilket gjorde att ingenting gick förlorat under arbetets gång. Alla minnesanteckningar från början till slut sparades och jämfördes med varandra och det blev ett bra sätt till att kunna kontrollera att vi hela tiden följde den röda tråden i arbetet. I arbetet med grundad teori märkte vi relativt snabbt att det blev en otrolig mängd data att förhålla sig till. I det inledande skedet av studien upplevde vi det speciellt svårt att inte inkludera sådant som egentligen inte var relevant för den framväxande teorin. Allt kändes viktigt! Därmed blev minnesanteckningarna till mycket stor hjälp för att fortsätta hålla oss i rätt riktning.
Under intervjuerna spelade vi in samtalen i syfte att säkerställa att ingenting väsentligt missas och för att kunna skriva ner korrekta citat. Vi märkte däremot att vi bara genom
fältanteckningarna fick ner essensen i materialet. De inspelningar som vi hade användes därför endast till citat och som en säkerhet vid dem tillfällen vi blev något osäkra. Därför anser vi att inspelningar ändå har varit till viss nytta, även om de i det stora hela inte har bidragit till något avgörande för studien.
Gällande den teoretiska och begreppsliga referensramen var vår utgångspunkt att få till en så självständig studie som möjligt utan att ta hjälp av befintlig teori. På grund av detta valde vi att inte gå in med ett specifikt perspektiv eller tanke vid studiens start. Emergensen
genomsyrade hela vårt material och det var inte förrän resultatet var skrivet som vi började fundera på vilken teori som skulle kunna fungera som stöd till den teori som växt fram.
Vad gäller avgränsningar till studien hade vi en tanke om att sätta ett antal kriterier på de kvinnor vi hoppades få in som intervjupersoner. Dock insåg vi ganska tidigt att det skulle bli svårt att hitta dessa kvinnor med de specifika kriterierna, vilket gjorde att vi till sist beslutade oss för att släppa på dessa. Detta gjorde att vi i det inledande skedet landade i ett
bekvämlighetsurval, men i takt med att datamaterialet samlades in såg vi att studien
avgränsade sig själv med hjälp av det teoretiska urvalet. Det här är en av de anledningar som vi anser gör att det finns belägg för att emergensen genomsyrar hela vår studie. Vi har varit otroligt tacksamma för friheten som grundad teori ger, då metoden anser att allt är data. Ett exempel på det är att vi till en början hade önskat få in fler intervjupersoner än vad vi till slut fick, men att metoden då lät oss mätta materialet på andra sätt. Detta är något vi har
uppskattat och upplevt fungerat väldigt bra!
41 Sammanfattningsvis gällande grundad teori som metod så kan vi bara säga att vi gärna hade gjort det igen om möjligheten skulle ges. Det är i grund och botten en strukturerad metod, men där man samtidigt måste vara beredd på kaos då det är otroligt mycket data att hantera.
Som nybörjare kan metoden kännas övermäktig och den teoretiska känsligheten som är en väldigt viktig komponentkan vara svår att förhålla sig till initialt. Detta då man i det inledande skedet inte har en aning om vad som är relevant för den framväxande teorin. Det är något vi upplevde som frustrerande, då vi var ivriga på att snabbt finna en huvudangelägenhet och kärnkategori. Vi hade till en början svårt att förhålla oss till att metoden kräver att man måste låten tiden och det insamlade materialet ha sin gång, för att inte tvinga fram någonting. När vi väl blev till freds med detta märkte vi även att vår teoretiska känslighet fick mer utrymme för att utvecklades och att vi successivt började lita på vår intuition inför materialet. Denna insikt gav oss en tillfredsställande känsla och vi kunde se det häftiga i att låta en teori växa fram och som förklarar det latenta sociala mönstret i hur kvinnorna hanterar sin situation som ofrivilligt barnlösa.
Reflexivitet
Något vi upplevde som utmanande i vårt arbete med grundat teori var att gå in i fältet med ett objektivt perspektiv, då vi båda två är kvinnor med barn. Det har inneburit att vi inte har kunnat stå helt utan förutfattade meningar och föreställningar om fenomenet. Detta har tvingat oss att påminna oss själva och varandra om att inte bli för känslomässigt involverade i
materialet. Det har stundtals varit svårt att möta vissa känslor och tankar som uppstått under arbetsprocessen. Det har bland annat inneburit att vi kontinuerligt behövt ställa oss frågor till materialet och föra diskussioner sinsemellan om vår förförståelse. Därmed har vi varit tacksamma över att vi varit två som skriver tillsammans. Dessa kritiska reflektioner har följt oss genom studiens alla faser och har bland annat underlättat för att förhålla oss öppna vid genomförandet av kodning och kategoriskapandet.
Som tidigare nämndes gjorde vi även ett aktivt val i att inte gå in med ett specifikt teoretiskt perspektiv förrän efter att resultatdelen var färdig. Valet baserades utifrån att vi ville
säkerställa att den teori som växt fram är helt grundad i det empiriska materialet och inte genererats utifrån ett redan befintligt teoretiskt ramverk. I stället testade vi kontinuerligt våra hypoteser genom nya teoretiska urval, vilket genererade en teori grundad i den empiriska data.
Denna kunde sedan i efterhand stöttas upp av Baumans teori om ambivalens som styrker det resultat som vi presenterat.
8 AVSLUTANDE KOMMENTARER
Med objektiva glasögon inför fenomenet och vår beteendevetenskapliga bakgrund tänker vi att sökandet och den expertiskunskap som anammas av de ofrivilligt barnlösa kvinnorna skulle kunna vara en effekt av det individualistiska samhället vi lever i. Det vill säga att ansvaret ligger hos individen att själv ta till de medel som krävs för att kunna styra sitt liv mot den riktning som önskas. Vi anser också att expertiskunskapen kanske blir en bidragande faktor till den ambivalens som uppstår i förhållande till vården, eftersom all den kunskap som kvinnorna anammar inte alltid matchar vårdens resurser och rutinmässiga behandlingsplaner.
42 Att vara expert visade sig också innebära att den kunskap som införlivats och praktiserats hade en viss påverkan på kategorin behovet av samtal och stöd. Kvinnornas relation till sin omgivning förändrades utifrån vad de ansåg sig behöva för stöd och engagemang. Vissa av kvinnorna såg det som sin uppgift att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter till sina medsystrar för att på så sätt vara den engagerade medmänniskan. Det vi ser här skulle kunna vara ett sätt för kvinnorna att finna en social gemenskap, eftersom de på grund av normer och strukturer i majoritetssamhället gällande familjebildning inte kan vara en del utav denna. Vi tänker att för att kunna få vara en del av en gemenskap som har förståelse söker kvinnorna sig till likasinnade, oavsett om det handlar om att ge alternativt få stöd, likväl som ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskap.
Studiens resultat var delvis inte förvånande då vi hade en förståelse om att den samhälleliga normen vad gäller barnafödande och familjebildning är så stark. Det innebar att vi hade en viss aning om att utrymmet för de ofrivilligt barnlösa kvinnornas situation kunde vara hämmat som samtalsämne. Däremot blev vi något överraskade över hur pass mycket ansvar och tid den enskilda individen lägger på att lösa och hantera sin situation. Den energi de investerar och den känslomässiga berg- och dalbana som dessa kvinnor går igenom blev i vårt resultat mycket tydligt. Tack vare det resultat som påvisats blev vi därför varse att ofrivillig barnlöshet bör lyftas och ges mer plats i den samhälleliga debatten, vilket i sin tur kan göra det enklare att prata om. I förlängningen kanske det till och med kan göra det något lättare att leva med, då det skapas andra förutsättningar och ökad förståelse samt kunskap i allmänhet.
43
REFERENSLISTA
Bauman. (2013). Modernity and ambivalence. Polity Press.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl.3). Stockholm: Liber.
Giddens, A. Sutton, W, P. (2013) Sociologi (uppl 5:5). Studentlitteratur AB, Lund
Glaser, B.G. (1978), Theoretical sensitivity: advances in methodology of grounded theory. Mill Valley, California: Sociology Press
Glaser, B.G. (2010). Att göra grundad teori: Problem, frågor och diskussion.(Thulesius, H. &Åström, T., Övers.)Mill Valley, California: Sociology Press (Orginalarbetepublicerat 1998)
Glaser, & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research /. Aldine Transaction a division of Transaction Publishers.
Hartman,J. (2001). Grundadteori: Teorigenereringpåempiriskgrund. Lund: Studentlitteratur.
Holton, J. A.& Walsh, I. (2017). Classic grounded theory: Applications with qualitative &
quantitative data. ThousandOaks: Sage.
Boivin, Sandhu, A., Brian, K., & Harrison, C. (2019). Fertility-related knowledge and perceptions of fertility education among adolescents and emerging adults: a qualitative study. Human Fertility (Cambridge, England), 22(4), 291–299.
https://doi.org/10.1080/14647273.2018.1486514
Ekstrand, Engblom, C., Larsson, M., & Tydén, T. (2011). Sex education in Swedish schools as described by young women. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 16(3), 210–224. https://doi.org/10.3109/13625187.2011.561937
Halkola, Koivula, M., & Aho, A. L. (2022). A qualitative study of the factors that help the coping of infertile women. Nursing Open, 9(1), 299–308. https://doi.org/10.1002/nop2.1062
Jansen, & Saint Onge, J. M. (2015). An internet forum analysis of stigma power perceptions among women seeking fertility treatment in the United States. Social Science & Medicine
(1982), 147, 184–189. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2015.11.002
Loftus, & Andriot, A. L. (2012). “That’s What Makes a Woman”: Infertility and Coping with a Failed Life Course Transition. Sociological Spectrum, 32(3), 226–243.
https://doi.org/10.1080/02732173.2012.663711
Mård. (2020). Involuntary Childlessness at Work: Experiences of Emotion Work, Unfair Marginalization and Inadequacy. Nordic Journal of Working Life Studies.
https://doi.org/10.18291/njwls.123623
Riksförbundet ofrivillig barnlöshet, (2018). Hämtad från:
https://www.barnloshetsverige.se/foreningen/allman-info/
Socialstyrelsen (2020-03-12), Fler kan få barn genom donation, hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fler- kan-fa-hjalp-att-fa-barn-genom-donation/
Socialstyrelsen (2005-01-01), Reproduktiv hälsa i ett folkhälsoperspektiv, hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2005-112-5_20051125.pdf
44 Statistiska centralbyrån, (2020-02-21), Utan barn - skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i
olika grupper, Hämtad från:
https://www.scb.se/contentassets/bfc0f68c6559485d89b77b071e12fe91/be0701_1970i2018_b r_be51br2001.pdf
Stenström, &Pargman, T. C. (2021). Existential vulnerability and transition: Struggling with involuntary childlessness on Instagram. Nordicom Review, 42(4), 168–184.
https://doi.org/10.2478/nor-2021-0048
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-
forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html Vårdguiden, 1177 (2020-01-31), IVF, hämtad från:
https://www.1177.se/Kronoberg/barn--gravid/barnloshet/ivf-provrorsbefruktning/.
Vårdguiden, 1177 (2020-01-31), Ofrivillig barnlöshet, hämtad från:
https://www.1177.se/Kronoberg/barn--gravid/barnloshet/ivf-provrorsbefruktning/.
Wilkes, Hall, N., Crosland, A., Murdoch, A., & Rubin, G. (2009). Patient experience of infertility management in primary care: an in-depth interview study. Family Practice, 26(4), 309–316.
https://doi.org/10.1093/fampra/cmp039
Wirtberg. (1999). Trying to Become a Family; or, Parents Without Children. Marriage & Family Review, 28(3-4), 121–133. https://doi.org/10.1300/J002v28n03_10
Öztürk, Herbell, K., Morton, J., & Bloom, T. (2021). “The worst time of my life”: Treatment‐related stress and unmet needs of women living with infertility. Journal of Community
Psychology, 49(5), 1121–1133. https://doi.org/10.1002/jcop.22527 Datamaterial
Familjeliv, (2003 – 2022) Klagtråd - ingen graviditet 2021 heller. Hämtad
från: https://www.familjeliv.se/forum/thread/81528426-klagtrad-ingen-graviditet-2021-heller/1
Familjeliv, 2003 – 2022, Ofrivillig barnlöshet i 7 år. Hämtad från:
https://www.familjeliv.se/forum/thread/81499233-ofrivilligt-barnloshet-i-7ar
Familjeliv, (2003 – 2022) Ofrivillig barnlöshet i över 3 år, någon fler? Hur tänker ni framåt, Hämtad från: https://www.familjeliv.se/forum/thread/80099177-ofrivillig-barnloshet-i-over-3-ar-
nagon-fler-hur-tanker-ni-framat
Familjeliv, (2003 – 2022) Ung och ofrivilligt barnlös, hämtad
från: https://www.familjeliv.se/forum/thread/80337956-ung-och-ofrivilligt-barnlos Från Vettet (2021). Ofrivillig barnlöshet. 11 maj. Hämtad från Spotify
Sorgpodden Sorglinjen (2021).Om ofrivillig barnlöshet - med Maria Jönsson.14 september. Hämtad från Spotify
Sorg, vård, ris och ros (2018). #25 – Jag vill ha barn. 5 september. Hämtad från poddtoppen.se Värvet (2019).#389: Alexandra Rapaport. 4 november. Hämtad från podtail
45 Bilaga A
Intervjuguide – Ofrivillig barnlöshet Tid
• Berätta lite om dig själv
• Förändrades din livssituation när det uppdagades att du/ni har svårigheter att bilda familj? /På vilket sätt?
• Hur tänkte ni att er barnresa skulle bli/se ut?
• Hur har tiden mellan det att ni bestämde er för att bilda familj fram tills idag sett ut?
• Hur tänker du framåt? / Hur ser du på framtiden?
Känslor
• Hur skulle du beskriva ditt mående under den här tiden?
• Hur förhåller du dig till ovissheten om att inte veta om det blir barn eller inte?
- Hur har du hanterat denna ovisshet?
• Hur bearbetar du alla de känslor som är kopplad till din situation?
Omgivning/socialt nätverk
• Kan du förklara hur du ser på ditt sociala nätverk i förhållande på din situation?
• Vilken typ av stöd får du?/Vilken typ av stöd önskar du att du fått?
Sjukvården
• Har ni sökt er till sjukvården/utredning? / Om ja, hur såg/ser den processen ut? / Om inte, hur tänker ni framåt?
• Hur upplevde du/ni bemötandet och kunskapsnivån kring ofrivillig barnlöshet?
• Vad hade du önskat var annorlunda?
• Vad fick du/ni för tankar efter att ni fått resultatet?
Sökandet/Expert
• Hur skulle du beskriva din egen kunskap och den information du haft kring ofrivillig barnlöshet? (innan ni hamnade här)
• Hur upplever du att din kunskap kring ofrivillig barnlöshet är nu efter ett tag in i processen?
• Vad har all information, vårdbesök, kunskap om din egen kropp och ovisshet betytt och gjort med dig som person?
Aktiva processer
• Hur upplever du att du hanterar den situationen du befinner dig i?
• Gör du något aktivt för att påverka denna?
• Hur skulle du beskriva vardagen en vanlig månad? (i processen som ofrivilligt barnlös)
• Hur fyller du dagarna/tiden, under tiden du “väntar”?
46 BILAGA B
Kodningsprocess - öppna och selektiva fasen (post-it lappar på white board tavla)
47 BILAGA C
Kategorier och koder som är genererade ur den selektiva fasen
48
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00
E-post: info@mdh.se Webb: www.mdu.se