Resultat i förhållande till tidigare forskning

Under den här rubriken jämförs och diskuteras den här studiens resultat i förhållande till den tidigare forskningen som presenterats. Med de reflektioner som framkommer ligger också en förhoppning i att kunna nyansera och utöka förståelsen för de resultat som presenterats.

7.2.1 Sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa

Det första temat sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa visar på vilken roll olika plattformar har för ofrivilligt barnlösa kvinnor. Flertalet av kvinnorna i undersökningarna använder sig av online-forum som en ventil där de kan lyfta sina åsikter, tankar och

funderingar kring livet som ofrivilligt barnlös. Instagram är en av de kanaler som visat sig ha betydelse i form av att känna gemenskap och tillhörighet till personer i liknande situation, likväl som att både den och andra mediekanaler fungerar som en informationskanal.

Informationen och kunskapen som tillskansas har visat sig bättra de ofrivilligt barnlösa kvinnornas hantering av situationen, då de upplever att de på så vis bättre kan rationalisera situationen och fatta mer välgrundade beslut i den pågående processen.

Den tidigare forskningen har således visat på hur sociala medier fungerar som en

mötesplatsditkvinnorna kan vända sig för att kunna dela med sig av sina erfarenheter och känslor. Detta är något som även denna studie har fått fram i sitt resultat och som därmed skulle kunna utgöra en förklaring till kärnkategorin jakten på kontroll. Stenström och

Cerratto-Pargmans (2021) resultat visar att kvinnor söker sig till sociala media för att finna en gemenskap där de kan utbyta erfarenheter, information och känslor. Detta går i linje med två kategorier i denna studie, vilka är behovet av samtal och stöd samt det ständiga sökandet. Vi har i studiens resultat kunnat se att sociala medier dels används för att kunna tillskansa sig information och kunskap, dels att de söker efter en gemenskap i ett försök att kunna hantera eller kontrollera den hopplösa ovissheten dem befinner sig i. Vidare menar Jansen & Onge (2015) att ofrivilligt barnlösa kvinnor söker sig till sociala medier för att bland annat använda det som en kanal där de kan uttrycka känslor och åsikter som de annars inte kan i det dagliga livet. Även detta kan ses gå i linje med denna studies kategori behovet av samtal och stöd då vi har sett att kvinnorna i vår studie är beroende av en omgivning som vill och kan förstå och därför söker sig till sociala medier eller plattformar online. Detta för att dessa kanaler ger dem tillåtelse att ventilera sina känslorför att få mer ork att fortsätta kämpa mot den hopplösa ovissheten.

7.2.2 Upplevelsen av vården

Under detta tema har den tidigare forskningen visat på hur ofrivilligt barnlösa kvinnor upplever vården i förhållande till att vara ofrivilligt barnlös.

Wilkes, Hall, Crosland, Murdoch och Rubin (2009) har i sitt resultat visat att ofrivilligt barnlösa pars upplevelse av infertilitetsbehandling och vården kan se som ambivalent. Å ena sidan är deras önskan att träffa en infertilitetsspecialist mycket stark då deras expertis på området både bringar hopp och förväntan. Å andra sidan är väntetiderna långa och paren kände att det fanns en brist i kontinuiteten. Denna känsla av ambivalens är något vi också kan se i vårt resultat genom kategorin det ambivalenta förhållandet till vården. Även om resultatet i Wilkes et.al (2009) studie pekar på att det ofta handlar om något praktiskt och

organisatoriskt, kan vi ändå se likheten med att vården både bringar hopp och förtvivlan. I

34 både denna och Wilkes et.al (2009) studie finns likheten i att det är vårdens expertis inom området som är det önskvärda för att kunna ta sig vidare i processen.

För att gå vidare kan vi se att Östürk, Harbell & Mortons (2021) resultat också visar på att ofrivilligt barnlösa kvinnor anser vårdprocessen som tidskrävande, men de belyser även att informationen kvinnorna får ses som bristfällig. Forskarna menar i sin tur att kvinnorna upplever detta som en stressfaktor, vilket de bland annat hanterade genom att gå i

samtalsterapi eller att ventilera sina känslor på internetbaserade plattformar. Detta liknar det vi fått fram i vårt resultat, men där vi ser att detta är ett sätt för kvinnorna att försöka få någon form av kontroll över sin situation. Det i sin tur är varför vi relaterar denna strategi till vår kärnkategori jakten på kontroll. Medan Östürk, Harbell & Mortons (2021) redogör för att kvinnorna hanterar stressen genom samtalsterapi eller internetbaserade plattformar, ser vi i vår studie att det försöker få kontroll på en hopplös ovisshet genom kategorin det ständiga sökandet.

7.2.3 Det sociala nätverket

Under detta tema har den tidigare forskningen visat på hur ofrivilligt barnlösa kvinnor hamnar i ett utanförskap bland majoritetssamhällets förväntningar och förgivettagande angående familjebildning.

Både Wirtbergs (1999) och Loftus & Andriot (2012) studier belyser den sociala aspekten i att vara ofrivilligt barnlös i ett samhälle som förväntar sig att alla ska följa normen kring

familjebildning. Samtliga författare redogör att kvinnorna upplever en exkludering, vilket påverkar kvinnorna negativt. Utifrån detta kan vi se att vårt resultat har vissa liknelser, men även vissa skillnader. Liknelsen är att vårt resultat visar på att det finns ett utanförskap i majoritetssamhällets på grund av normer och strukturer. Däremot har vi fått fram att kvinnorna i vår studie försöker hantera detta genom att aktivt söka efter en engagerad omgivning i förhoppning om att försöka få kontroll på den hopplösa ovissheten. Vår studie visar inte som ovan nämnda studier att de upplever en tydlig förlust av sitt sociala

sammanhang, då de aktivt söker efter sociala kontexter de vill vara en del av och även aktivt ta avstånd från andra som inte förstår.

Vidare redogör Halkola, Koivula och Aho (2021) i sin studie att de faktorer som visat sig viktiga för att orka hantera sin situation som ofrivilligt barnlös är genom en väl fungerande relation och att få hjälp av sin omgivning. Som tidigare nämnts har vårt resultat också visat på att omgivningen är viktig för att kunna hantera situationen. Dock visar vårt resultat på att om omgivningen ska vara en viktig faktor behöver den vara engagerad och ha en genuin

förståelse över fenomenet, varför kvinnorna ofta söker sig till online-forum såsom Familjeliv.

Egenskapen sökandet efter igenkänning visar även på att kvinnorna behöver sin omgivning för att få hopp som bidrar till att fortsätta orka kämpa. Vårt resultat visade även att kvinnorna hanterar sin situation genom att själva också vara den engagerade medmänniskan.

7.2.4 Bristfällig information, kunskap och förståelse

Vi ser att vår kärnkategori jakten på kontroll relaterar till temat bristfällig information, kunskap och förståelse eftersom kvinnorna tvingas att aktivt söka efter strategier för att hantera avsaknaden av detta och därmed sin situation som ofrivilligt barnlös.

35 Både Boivin, Sandhu & Harrisons (2018) och Ekstrand, Engblom, Larsson & Tydéns (2011) studier visar på att personer mellan 16 – 25 år upplever informationen och därmed sin kunskap om fertilitet som dålig eller begränsad. I Boivin et. al. (2018) resultat redogörs för hur ungdomarna och de unga vuxna anser att sexualundervisningen i skolan som enkelspårig vad gäller fertilitet, då den främst handlar om preventivmedel och hur graviditet förebyggs.

Det förutsätts redan här att alla kan bli gravida. Med det resultat vi har presenterat kan vi förstå hur de ofrivilligt barnlösa kvinnorna upplever en hopplös ovisshet som de försöker få kontroll över, när vi relaterar resultatet till den tidigare forskningen. Hade

sexualundervisningen i skolan förmedlat mer information kring fertilitet och hur den kan påverkas, att det inte är en självklarhet att få barn hade kvinnorna kanske haft ett något annat utgångsläge. Detta hade eventuellt gjort så att fler hade mer kunskap och förståelse över att det kan finnas svårigheter i att få barn, vilket hade kunnat minska de ensamhetskänslor som visats i vårt resultat. Vår kategori den aktiva processen, hade kunnat starta tidigare i livet om man har fått en förståelse över hur fertiliteten kan påverkas och optimeras genom olika livsstilsval. Hade tillräcklig information och kunskapsnivån kring fertilitet och ofrivillig barnlöshet höjts generellt i samhället, hade kvinnorna eventuellt kunnat hantera situationen på ett annat sätt.

I Mårds (2021) studie visar han hur ofrivilligt barnlösa kvinnor tvingas till ett utanförskap på arbetsplatsen. Kvinnorna redogör för svårigheterna i att förhålla sig till situationer och kontexter som präglas av barnrelaterade ämnen vilket gör att kvinnorna försöker undvika dessa. Antingen genom att sätta upp en fasad, eller genom att gå därifrån, för att på så vis slippa bli påminda om sin egen situation som ofrivilligt barnlös. Detta kan relateras till vår kategori aktiva processen då de ofrivilligt barnlösa kvinnorna väljer vilka sammanhang de vill vara en del för att kunna hantera sin situation.

Sammanfattning och framtida forskning

Något vi återkommande har reflekterat över är det faktum att det finns otroligt mycket forskning kring ämnet ofrivillig barnlöshet och som sträcker sig över tid och rum. Det vi också har märkt är att vårt resultat ligger många gånger i linje med den tidigare forskningen som presenterats. Ändå är detta ett fenomen som är tabubelagt samt stigmatiserat och som orsakar lidande för många kvinnor (och par) i samhället. Den tidigare forskningen och vårt resultat visar ännu en gång på att detta är ett komplext fenomen som tåls att titta på utifrån flera perspektiv. Det kan även sägas att den tidigare forskningen ofta fokuserar på kvinnans perspektiv, vilket gör att det eventuellt skulle vara intressant att öka kunskap om mäns syn på fertilitet och att leva som ofrivilligt barnlösa. Ofrivillig barnlöshet påverkar personen i fråga ofta negativt, vilket borde göra det än mer angenämt att lyfta detta ämne så pass att det når debatterna mer frekvent. Kanske kan att ihärdigt forskande med olika perspektiv på

fenomenet bidra till en strukturell och normrelaterad genombrytning som i sin tur gör livet lite enklare för dessa personer.

Detta innebär att denna studie kan bidra till att belysa och lyfta fram ännu en dimension över vad som visar sig viktigt för ofrivilligt barnlösa kvinnor och hur de hanterar detta. En

kunskapslucka som då kan fyllas är hur ofrivilligt barnlösa kvinnor hanterar den hopplösa ovissheten, vilket är vad som visat sig vara det mest centrala för gruppen som deltagit i denna studie.

36