Kärnkategori

Hur de ofrivilligt barnlösa kvinnorna hanterar den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös är genom det som blev studiens kärnkategori – jakten på kontroll. Kärnkategorin innebär att de ofrivilligt barnlösa kvinnorna har vissa förhållningssätt och strategier för att kunna hantera situationen de befinner sig i. De försöker på olika sätt finna hopp, orsaker och förklaringar i sin ofrivilliga barnlöshet och vad de kan göra för att lösa den. Den hopplösa ovissheten syftar till kvinnornas känsla av att inte veta hur de kan påverka sin situation fullt ut, eftersom den ofrivilliga barnlösheten är bortom deras kontroll. Därför anammar de olika strategier för att känna att de gjort allt i sin makt för att optimera situationen och känna att de påverkar processen i någon mån. Att leva i den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös hanteras därför genom att försöka få kontroll på den.

23 Den egenskap som genererats fram för kärnkategorin är - jag vill bara veta vad som är fel.

Egenskapen poängterar hur kvinnorna önskar att få veta varför de inte lyckas bli gravida eller varför de får missfall och om de någonsin kommer kunna bli biologiska föräldrar. Genom att vilja veta vad som är fel belyses den drivkraft de har i att finna och få svar gällande sin situation samt hur de ska hantera den. Även om det definitiva svaret skulle vara negativt, är det på något sätt lättare för dem att förhålla sig till, än att inte ha någon vetskap alls.

Nedan kommer ett citat från en podcast som tydliggör hur kvinnorna blir av med kontrollen i sitt liv och lever därmed i en hopplös ovisshet om framtiden. Den beskriver egenskapen jag vill bara veta vad som är fel. Utsagan kommer från ett samtal mellan två kvinnor som beskriver essensen av utmaningen de ofrivilligt barnlösa kvinnorna lever i.

Alltså, ofrivillig barnlöshet, där har du inte kontroll. Det är ju kontroll, vi vill veta. Vi vill ha kontroll men ofrivillig barnlöshet är ju en av de här grejerna, du har ingen aning om du är i början, du är i mitten, du är i slutet. Du är kanske i en återvändsgränd eller i värsta fall så är du på helt fel gata. Du vet inte vart du är någonstans, du har inte kontroll över det (Sorgpodden Sorgelinjen, 2021)

I utsagan beskriver kvinnan hur avsaknaden av kontroll över sitt eget liv är ett faktum när hon befinner sig i ofrivillig barnlöshet. Hur hon hela tiden strävar efter kontroll för att kunna förhålla sig till sitt eget liv och den framtid hon står inför. Hon beskriver vidare hur de omöjligt kan veta var i processen de befinner sig, vilket antyder att kvinnorna lever i en ständig ovisshet. Egenskapen jag vill bara veta, blir tydlig genom henne hennes uttalande ”vi vill veta”, vilket i sin tur tydliggör hur de önskar att försöka kontrollera ovissheten.

Precis som kvinnan från podcasten i citatet ovanför, uttrycker intervjuperson 3 att kontrollen är av stor vikt för att kunna hantera den utmaning hon står inför. Genom nedanstående citat redogör kvinnan för de strategier hon använder för att kunna känna att hon gör något aktivt i processen och för att få någon form av kontroll.

Det enda man vill är att försöka få någon som helst kontroll över det man är i. Man läser studier och uppsatser till exempel, man gör ju allt för att optimera typ. Man utbildar sig själv och varje månad gör man mer för att förstå vad som är fel, man blir ju typ desperat efter svar och vill gärna göra allt. Jag gör allt för att optimera tiden, man vill ju inte slösa den genom att bara sitta och vänta. (Ip3)

I ovanstående citat visas det hur intervjuperson 3 jagar efter svar och hela tiden vill optimera tiden och chanserna för att lyckas. Ovissheten gör henne desperat efter svar som kan ge henne insikt i vad som kan vara fel och hon försöker därför på olika sätt finna något som kan bringa en känsla av kontroll över det hon går igenom. Uttrycket om att hon vill optimera tiden skulle kunna förstås som ett behov av att effektivisera den. Utifrån detta skulle man kunna tänka att hon försöker få kontroll, eftersom sökandet efter svar leder till att hon inte blir stillasittande i en ovisshet.

I följande avsnitt kommer fem kategorier som relaterar till kärnkategorin att presenteras.

Dessa kategorier visar på de strategier och förhållningssätt som de ofrivilligt barnlösa kvinnorna tar till, för att på så vis få kontroll över den hopplösa ovissheten.

24 6.3 Övriga kategorier

I kommande avsnitt följer en redogörelse för de fem kategorier som upprätthåller den kärnkategori som presenterats ovanför. Som modellen tidigare visat relaterar dem alla till varandra och till kärnkategorin jakten på kontroll. Här kommer en mer ingående redogörelse på hur dessa relationer ser ut och vad kategorierna innebär. Kategorierna är: det ambivalenta förhållandet till vården, det ständiga sökandet, att bli expert, behovet av samtal och stöd, samt den aktiva processen.

6.3.1 Det ambivalenta förhållandet till vården

Kategorin det ambivalenta förhållandet till vården innefattar hur kvinnorna försöker få kontroll över sin ovisshet genom att söka sig till vården för svar eller diagnos. Vården är den instans där en utredning kring de biologiska faktorerna kan göras och som därmed kan ge svar på varför man är ofrivilligt barnlös. Att söka sig till vården är ofta det första steget för att få klarhet i vad som orsakar utebliven graviditet eller missfall, där kvinnan många gånger förväntar sig att få ett konkret svar. Ambivalensen i förhållandet till vården ligger i att kvinnorna är beroende av den för att få till en utredning som kan ge dem svar i varför de inte lyckas. De vill ha och behöver hjälpen som enbart vården kan ge dem, men kvinnorna redogör också för motstridigheten i att den hjälp som ges inte alltid upplevs som tillräcklig.

Egenskaper tillhörande det ambivalenta förhållandet till vården är följande: Vården som första hjälpinstansochvården inger hopp men även en uppgivenhet. Den första egenskapen innebär att vården är den instans som kvinnorna söker sig till när de inte lyckats bli gravida eller vid upprepade missfall för att kunna starta en utredning. Detta visas genom följande citat som kommer från den sociala plattformen familjeliv (Familjeliv, 2022). “Ser verkligen fram emot utredningen trots att det är skrämmande. Det är ovissheten som tär på mig mest. Jag vill veta om det är möjligt eller inte så jag vet hur vi kan planera framtiden (Familjeliv, Anonym, 13/4–2020)”. Här tydliggörs hur kvinnan lägger sitt hopp och tilltro till vården för att komma ett steg närmre målet. Kvinnan söker sig till vården för att det är här hon kan få hjälp i en förhoppning om att slippa leva i ovisshet.

Den första egenskapen gestaltas även i citatet nedanför, där intervjuperson 2 får frågan hur hon ser på vården i förhållande till sin situation som ofrivilligt barnlös.

Första tanken var att, kommer man dit får man ju hjälp. Antingen hittar de något eller får man i alla fall någon hjälp. Man måste ju vända sig till vården, vad ska man annars göra liksom?

Men tillslut kände jag att det tog mer energi än vad det gav, om du förstår vad jag menar? De hittade ju inget fel, men man går ju dit för att de ska gräva vidare, typ att de ska säga att något är fel så man vet hur man ska hantera situationen. (Ip2)

Intervjuperson 2 beskriver hur hon i ett initialt skede satt förhoppningar till vården, där hon sett fram emot svar och hjälp på vägen. Hon uttrycker att vården är en förutsättning för att komma vidare och att det inte finns några andra alternativ, vilket i sin tur kan visa på att vården inger ett hopp om lösning. Dock beskriver hon därefter att vårdprocessen tog mer energi än det gav eftersom de inte kunde få några klarheter i varför de inte lyckas bli gravida.

Detta skulle kunna betyda att kvinnorna upplever en viss uppgivenhet då vården inte kunnat bidra med det man vid första tanke hade hoppats på.

25 Den andra egenskapen gestaltas genom ett inlägg från familjeliv där kvinnan uttrycker hur vården fungerar som en väg fram mot en lösning men att den även försätter henne i känslor av uppgivenhet. Här lyfter kvinnan fram att hon är i gång med en utredning i hopp om att få hjälp, men samtidigt belyser hon det faktum att vårdprocessen innebär en ytterligare lång väntan.

Tycker det är sjukt jobbigt att återigen behöva vänta. Det är allt man gör. Så oerhört trött på att vänta, trött på att svensk sjukvård inte kan ta barnlöshet seriöst, inte kan skräddarsy efter individ utan bara pressar alla genom samma mall och hoppas på det bästa. Trött på min kropp som även om den har ägglossning varje månad ändå inte förmår sig själva bli gravid

(Familjeliv, Anonym, 14/12–2021)”

Utifrån ovanstående citat framkommer uppgivenheten i förhållande till vården via uteblivna konkreta svar, en lång väntetid och avsaknad av tydlig och individanpassad information.

Kvinnan betonar hur trött hon är på allt som berör den ofrivilliga barnlösheten, det vill säga trött på sin kropp och att varje månad alltid få svaret att hon inte lyckats bli gravid.

Ambivalensen blir i detta citat tydligt på grund av att hon å ena sidan är en del av vårdprocessen i hopp om att få hjälp, samtidigt som hon uttrycker att den väntan som tillkommer och att vården inte lyckas skräddarsy processen är påfrestande.

Det ambivalenta förhållandet till vården och dess koppling till kärnkategorin jakten på kontroll är genom att vården är den instans där en utredning kan ske. Kontrollen ligger i att de söker sig dit för att få svar på varför de inte lyckas, få hjälp framåt och på så vis slippa leva i ovisshet. Däremot får inte alla kvinnor en konkret diagnos och får därför fortsätta leva i ovisshet, vilket bidrar till att förhållandet till vården blir ambivalent. De är beroende av den, men får inte den “hjälp” de behöver för att lyckas nå målet. Citatet nedanför från

familjelivgestaltar att trots vårdens medicinska hjälp, lyckas hon inte bli mamma.

Vi har gjort fyra IVFer och 13 insättningar. 6 av dem blev graviditeter som avstannat mellan vecka 5 – 20. Så ja, jag har också upplevt en del trauman. Det jag undrar är om ni gjorde kromosomutredning vid det senare missfallet när ni förlorade Birk? Vi gjorde det när vi förlorade vår son i vecka 20. Tyvärr hittades ingenting, efter att vi fick vårt sjätte missfall (i mars i år) ville jag inte försöka mer på samma sätt och vi lämnade våra sista fyra embryon i frysen (Familjeliv, Anonym, 2021–20/11).

Citatet från familjeliv förklarar de insatser som gjorts genom vården för att lyckas få till en fullgången graviditet. Trots detta har inga fel hittats på någon av paret och inte heller har de insatser som gjorts lyckats leda till en fullgången graviditet. Inlägget från kvinnan visar på hur hon lägger ett hopp till vården, men samtidigt en uppgivenhet då de trots hjälpen inte lyckas och väljer senare att inte fortsätta.

Kategorin det ambivalenta förhållandet till vården för studien vidare in till nästa kategori det ständiga sökandet. Relationen dem emellan ligger i att den information och de processer som kvinnorna får och går igenom hos vården leder till att de vill söka sig vidare och fördjupa sin kunskap för att kunna optimera och få kontroll på sin situation.

26 6.3.2 Det ständiga sökandet

Kategorin det ständiga sökandet förklaras genom att kvinnorna beskriver den ofrivilligt barnlösa processen som en tid som präglas av att ständigt finna förklaringar, lösningar, information och solskenshistorier. De säger att de är villiga att testa alternativa metoder och vill påverka och optimera chanserna till varje pris. Med hjälp av att söka information försöker de få en känsla av kontroll genom att tillskansa sig kunskap och hopp från fakta och

solskenshistorier som eventuellt skulle kunna hjälpa dem i processen.

Egenskaperna som upprätthåller det ständiga sökandet är söker information och söker

igenkänning. Den första egenskapen innebär att kvinnorna söker efter information som kan ge dem fördjupad kunskap och förståelse över den utmaning de befinner sig i. Genom att söka detta kan de få en viss kontroll över sitt handlingsutrymme och en större insikt i vad de eventuellt kan göra för att påverka sin situation. Intervjuperson 2 belyser sökandet efter information genom ett citat där hon beskriver hur Google är den plattform hon har vänt sig till för att få svar på de följdfrågor som uppkommit efter de vårdbesök hon haft.

Jag googlar för att kunna ta reda på vad man kan göra själv, varför det händer, jag läste mycket om PCOS. Är det, det jag har? De tog tester för det och jag visade ingenting för någon sjukdom liksom. Vissa får ju reda på att de har någon sjukdom som gör att de inte kan bli gravid, vissa får reda på att de inte har några ägg. […] Allt var ju bra med mig, så jag förstod aldrig. Jag hade så många frågor och Google är självklart vart jag hamnar, vilket inte är det bästa heller. Men, det är det jag har liksom, som en form av hjälp till självdiagnostisering (Ip2)

Intervjuperson 2 beskriver i citaten ovanför hur hon inte fått något konkret svar över varför hon är ofrivilligt barnlös, mer än att allt ser bra ut. Trots den hjälp hon fått av vården, befinner hon sig i en ovisshet då hon inte vet varför hon inte blir gravid. Ovissheten gör att hon sätts i en hopplös situation, vilket skulle kunna göra att hon vill försöka få kontroll på den. Kvinnan beskriver att hon söker sig till Google för att få svar på de följdfrågor som uppkommit i efterhand och i ett sökande efter att kunna göra en självdiagnostisering. Detta kan tänkas göras på grund av att kvinnan vill ha någonting mer konkret än något abstrakt att förhålla sig till.

Den andra egenskapen sökandet efter igenkänning grundar sig i att kvinnorna söker efter liknande historier som den de själva besitter. På så vis kan de få information om hur de gått till väga och finna fler i liknande situation som man kan dela sina erfarenheter och tankar med. Detta i sin tur skulle kunna tänkas göra att de kan få en känsla av hoppfullhet. I ett av samtalen som ägde rum via chatt förklarade intervjuperson 3 hur hon upplevde sin situation i förhållande till omgivningen. I citatet nedanför gestaltas egenskapen sökandet efter

igenkänning:

Jag kände att jag var närmare 30 och började känna att jag behövde hjälp med att bli gravid, jag inte direkt var superung. Jag fokuserade bara på att bli gravid, läste massor på internet och i olika forum om olika tips och hjälpmedel med detta. […] Att vara ofrivilligt barnlös är fruktansvärt, man är så otroligt ensam i känslan och omgiven av ett samhälle där människor blir gravida utan att ha planerat det. […] Pratade en del i grupper på Facebook med

likasinnade, det var skönt. (Ip3)

27 Vad hon förklarar är att det är svårt att leva i ett samhälle som inte pratar öppet om ofrivillig barnlöshet och vikten av att kunna få ventilera, utbyta kunskap och känna att hon inte är ensam i sin situation. Att söka efter igenkänning är således ett försök över att få kontroll, att begripliggöra den situation hon befinner sig i för att kunna hantera den.

Citatet visar också en relation mellan det ständiga sökandet och kärnkategorin jakten på kontroll. De relaterar på så vis genom att kvinnorna ständigt söker efter information som kan ge dem mer kunskap och förståelse, för att därefter kunna optimera deras chanser. Detta är i sin tur en form av strategi till att föröka förstå vad det är som gör att de befinner sig i en hopplös ovisshet, så att de till slut kan lösa den. Fungerar inte det ena, så söker hon efter det andra. Kategorin det ständiga sökandet relaterar i sin tur till nästkommande kategori att bli expert, genom att den information och kunskap som tillskansats gör kvinnorna till experter.

6.3.3 Att bli expert

Att bli expert handlar om att kvinnorna tvingas in i en position som gör dem till experter kring sin egen kropp, sin situation och de metoder som finns för att optimera chanserna till att få till en lyckad graviditet. Det kan handla om att de har lärt känna sin kroppssignaler, att de har koll på alternativa metoder som kan handla om att söka hjälp utomlands där de gör andra typer av utredningar, att äta viss typ av kost eller ta vissa tillskott för att på så vis optimera chanserna så gott det går. Att bli expert är således ett sätt för kvinnorna att få någon form av kontroll över ett så okontrollerbart fenomen som ofrivillig barnlöshet. Denna kategori bygger på egenskaperna optimering av chanserna och behovet av att förstå, vilka nu kommer att redogöras för.

Den första egenskapen innebär att kvinnorna gör allt vad de kan för att påverka och optimera chanserna till en lyckad graviditet. När faktumet står klart för kvinnorna att de inte lyckas bli gravida eller råkar ut för upprepade missfall söker de information som kan ge dem en

förklaring över vad som kan vara fel. Detta gör att de i sin tur kan besitta en del kunskap redan innan de söker sig till vården för att få hjälp. Processen mot att bli en expert kan således börjaredan innan en utredning tar vid. I materialet framkommer det att efter kvinnorna har gjort en utredning hos vården har de antingen fått en behandlingsplan som visar på hur den fortsatta processen kan komma att se ut eller så har de blivit diagnostiserade som oförklarligt barnlösa. Båda dessa scenario bygger på hoppet, tilltron och viljan om att lyckas och vidare på att kvinnan gör allt hon kan för att optimera. Egenskapen optimering av chanserna belyses genom intervjuperson 3, i citatet nedanför:

Det hittades inga fel på någon av oss, möjligtvis att jag hade högt BMI, men det var egentligen inget som de på kliniken sa, mer att jag hade läst det själv. Så jag köpte krämer, tabletter, hade sex på schema, försöka hålla koll på min ägglossning, tog tempen varje morgon för att hålla koll. […] Jag har lagt flera tusen kronor på att försöka bli med barn. (Ip3)

I citatet framkommer det hur kvinnan på eget initiativ sökt efter information i syfte att påverka chanserna till att lyckas bli gravid. Hon använder sig av en termometer som gör att hon har kontroll över när ägglossningen sker och kan därefter schemalägga sexlivet. Hon beskriver att hon även har betalat flera tusen kronor för att på egen hand kunna försöka optimera chanserna till att bli gravid.

28 Den andra egenskapen behovet av att förstå bygger på att ovissheten inte är hanterbar. De söker efter ledtrådar som kan föra dem framåt, men också för att göra situationen begriplig.

Genom att utbilda sig själva blir kvinnorna än mer aktiva i sökandet efter svar, vilket leder till mer och djupare förståelse kring ofrivillig barnlöshet. Även om det inte ger dem ett konkret svar på varför de är ofrivilligt barnlösa så blir de sysselsatta i ett sökande efter att förstå så mycket som möjligt, vilket är en form av kontroll i syfte att försöka göra situationen mer begriplig. I citaten nedanför tydliggörs detta, vilket framkom när intervjuperson 1 berättar om hur hon gör allt för att försöka begripliggöra den utmaningen hon står inför.

Jag försöker verkligen tracka och dokumentera allt som har med min kropp och cykel att göra, både för mig själv för att veta hur jag ska planera livet kring min ägglossning, men också för att jag ska kunna visa min läkare. Jag känner liksom att jag måste förstå hur min cykel

fungerar och vad som kan och bör optimeras, så vi kan jobba utifrån det. […] Googlade såklart

fungerar och vad som kan och bör optimeras, så vi kan jobba utifrån det. […] Googlade såklart