KOMMER JAG ALDRIG FÅ BARN, ELLER?

Akademin för hälsa, vård och välfärd

KOMMER JAG ALDRIG FÅ BARN, ELLER?

En grundad teori om ofrivillig barnlöshet

MIKAELA ROSENSTRÖM EMELI HAGELBERG

Akademin för hälsa, vård & välfärd, HVV

Sociologi med socialpsykologisk inriktning, SOA135 Kandidatuppsats, 15hp VT22

Handledare: Mohammadrafi Mahmoodian Examinator: Ilze Lace

SAMMANFATTNING

I den här socialpsykologiska uppsatsen förmedlas en förklaring på hur ofrivilligt barnlösa kvinnor hanterar situationen de befinner sig i. Ämnet är både ett relevant och aktuellt ämne att studera, då var tionde par i Sverige genomgår eller har genomgått ofrivillig barnlöshet. Syftet med studien var att få en förståelse över vad ofrivilligt barnlösa kvinnor ser som

problematiskt i sin situation, för att vidare undersöka hur de hanterar detta. Det är en

kvalitativ studie med grundad teori som metodansats. Målsättningen har varit att generera en studie som är helt grundad i det empiriska datamaterialet, vilket har samlats in från

plattformar online, podcasts, enskilda intervjuer, samt en fokusgruppsintervju. Under processens gång växte ett problemområde fram, vilket visade sig vara den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös. Studien genererade en grundad teori som beskriver hur kvinnorna hanterar den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös genom jakten på kontroll.

Sammanfattningsvis visar resultatet på hur den hopplösa ovissheten försöker kontrolleras genomföljande fem kategorier: det ambivalenta förhållandet till vården, det ständiga sökandet, att bli expert, behovet av samtal och stöd, samt den aktiva processen. Resultatet förstärks och tydliggörs med hjälp av Baumans teori om Ambivalens.

Nyckelord: ofrivillig barnlöshet, grundad teori, ambivalens, kvinnor

TACK

Vi vill rikta ett stort tack till de intervjupersoner som så öppet och genuint delat med sig av sin historia - utan er hade det inte varit möjligt.

Vi vill också passa på att tacka vår handledare Mohammadrafi för hans engagemang och vägledning, speciellt under de mest snåriga perioderna.

Till sist vill vi såklart säga tack till våra fantastiska familjer och vänner för tålamodet och all stöttning under dessa månader!

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 1

1.1 Inledning ... 1

1.2 Syfte och intresseområdet... 2

2 TIDIGARE FORSKNING ... 2

2.1 Sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa... 3

2.2 Vårdupplevelsen ... 4

2.3 Det sociala nätverket ... 4

2.4 Bristfällig information, kunskap och förståelse ... 6

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 7

3 METOD ... 7

3.1 Grundad teori ... 8

3.2 Emergens ... 9

3.3 Den ständigt jämförande analysmetoden ... 9

3.3.1 Kodning ... 10

3.3.2 Minnesanteckningar ... 11

3.4 Teoretiskt urval ... 11

3.5 Fältanteckningar ... 12

3.6 Dataintention ... 12

4 GENOMFÖRANDE ... 13

4.1 Öppna fasen ... 13

4.1.1 Urval ... 13

4.1.2 Datainsamling ... 14

4.1.3 Analys ... 14

4.2 Selektiva fasen ... 16

4.2.1 Urval ... 16

4.2.2 Datainsamling ... 17

4.2.3 Analys ... 17

4.3 Teoretiska fasen ... 18

4.3.1 Urval ... 18

4.3.2 Datainsamling ... 18

4.3.3 Analys ... 19

5 ETIK ... 19

6 RESULTAT ... 20

6.1 Huvudangelägenhet ... 21

6.2 Kärnkategori ... 22

6.3 Övriga kategorier ... 24

6.3.1 Det ambivalenta förhållandet till vården ... 24

6.3.2 Det ständiga sökandet ... 26

6.3.3 Att bli expert ... 27

6.3.4 Behovet av samtal och stöd... 28

6.3.5 Den aktiva processen ... 30

6.4 Sammanfattning ... 31

7 DISKUSSION ... 32

7.1 Resultat i förhållande till syfte och frågeställning ... 32

7.2 Resultat i förhållande till tidigare forskning ... 33

7.2.1 Sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa ... 33

7.2.2 Upplevelsen av vården ... 33

7.2.3 Det sociala nätverket ... 34

7.2.4 Bristfällig information, kunskap och förståelse ... 34

7.3 Resultat i förhållande till teoretiskt ramverk ... 36

7.3.1 Baumans teori om ambivalens ... 36

7.3.2 Studiens resultat i förhållande till Baumans teori om ambivalens ... 38

7.4 Metodologisk reflektion ... 40

8 AVSLUTANDE KOMMENTARER ... 41

REFERENSLISTA ... 43

1

1 INTRODUKTION

1.1 Inledning

För att definieras som ofrivilligt barnlös ska man försökt få till en befruktning regelbundet, antingen på naturlig väg eller med medicinsk hjälp i mer än ett år (Vårdguiden, 2020). I Sverige uppskattas var tionde par leva med ofrivillig barnlöshet (Socialstyrelsen, 2022).

Dessa siffror tyder på att det är ett relativt vanligt fenomen som berör många par. Ofrivillig barnlöshet är något som berör båda parter om man lever som par, men till denna studie har en avgränsning gjorts. På grund av studiens omfång har undersökningen riktat sig mot ofrivilligt barnlösa kvinnor, som inte fått något definitivt svar om de kommer att lyckas bli gravida eller ej. Avgränsning gjordes av anledningen att det är kvinnan som bär barnet genom graviditeten, vilket väckte intresset av att undersöka vad som visar sig viktigt för henne och hur det sedan hanteras.

Graviditeter är ett av de mest naturliga fenomenen inom ramen för allt levande liv, vilket bidrar till normativa effekter i samhället. De normativa förväntningarna som samhället indirekt ställer på sina medborgare vad gäller familjebildning kan skapa ett utanförskap hos de ofrivilligt barnlösa paren då de trots sin önskan inte kan inkluderas in i den förväntan. De som drabbas av ofrivillig barnlöshet kan många gånger mötas av oförståelse från både allmänheten och från personal inom sjukvården (Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet, 2018).

Enligt Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet (2018) har antalet personer som har svårigheter med att få barn ökat de senaste åren på grund av att fler väljer att vänta med att försöka bli gravida. Även andra faktorer som kan påverka fertiliteten har ökat, såsom könssjukdomar och övervikt.

Under de senaste åren har det bildats en uppfattning om att dagens sjukvård kan lösa de medicinska problem man ställs inför. Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet (2018) menar att det saknas grundläggande kunskaper hos allmänheten om hur fertiliteten påverkas av den stigande åldern. Under 1970-talet utvecklades en metod som gjorde det möjligt att befrukta en kvinnas ägg utanför livmodern. Provrörsbefruktning, det vill säga in-vitrofertilisering (IVF) har sedan dess etablerats till en av de vanligaste metoderna för att hjälpa personer att bli gravida (Socialstyrelsen, 2005). Detta har således också skapat förutsättningar för

familjebildning för par i en samkönad relation, de som vill skaffa barn på egen hand, eller de heterosexuella par som inte lyckas på naturlig väg. Trots de möjligheter som IVF öppnat upp för, är det dock ingen garanti för ett barn. Åldern, bakomliggande sjukdomar samt andra dolda orsaker är faktorer som spelar in för om en graviditet kan uppstå och fullbordas (Vårdguiden, 2020).

2

1.2 Syfte och intresseområdet

Syftet med denna studie är att få en förståelse över vad ofrivilligt barnlösa ser som

problematiskt i sin situation, för att sedan undersöka hur detta hanteras. Studien ämnar inte till att gå in på fältet med något teoretiskt perspektiv eller en specifik frågeställning kring

ofrivillig barnlöshet, då det finns en vilja om att intresseområdet ska få tala för sig självt.

Ofrivillig barnlöshet som fenomen kan ses som en individuell process, men där grundad teori kan förklara det som är gemensamt i de individuella processerna. Genom att använda grundad teori som metod kan latenta mönster upptäckas och som vidare kan förklara sociala

beteenden. Syftet är således att få fram en huvudangelägenhet eller ett problemområde som är utmärkande inom fältet som studeras (Holton & Walsh, 2017:30–31). Studien kommer att kunna erbjuda en förklaringsmodell över ofrivilligt barnlösas problemområde och vad de gör för att lösa detta.

För att kunna begränsa och rikta arbetet utifrån omfattningen, fokuserar studien på kvinnans perspektiv av situationen. Studiens avgränsning baserades på att det fanns en initial

föreställning om att mannens och kvinnans perspektiv kunde vara olika på grund av att kvinnans biologiska tid att kunna bli gravid är mer begränsad. Under arbetets gång kunde studiens intresseområde samt forskningsfråga formuleras, vilken lyder: Hur hanterar kvinnor den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös?

2 TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer 10 forskningsartiklar att presenteras för att visa ett urval av forskning som har relevans i fältet för denna studie. Samhällsvetenskaplig forskning om ofrivillig barnlöshet har upplevts som riklig där det fanns både svenska och internationella artiklar att hämta. Forskningsartiklarna har tagits fram genom sökning efter peer-reviewed studier i databaserna ProQuest och SwePub, med en avgränsning till sociology collection och social science. De sökord som användes var: Childlessness, Involuntary childlessness, Infertility AND Society, Childlessness AND Families & family life, families & familylife AND infertility. Dessa sökordskombinationer gav mellan 40 – 300 träffar, vilka alla hade olika geografisk spridning. Efter en genomläsning av ett antal abstracts ansågs de västerländska studierna vara av störst relevans då dessa gick att relatera till denna studies resultat och det svenska samhället i stort. Det togs även ett beslut att göra en avgränsning gällande vilken tidsram som artiklarna skulle vara gjorda. Avgränsningen gjordes för att få så mycket forskning som möjligt som ligger nära i tiden, med tanke på att både den samhälleliga och medicinska utvecklingen har gått framåt de senaste decennierna.

Samtliga 10 forskningsartiklar rör sig inom den sociologiska disciplinen och berör ämnet ofrivillig barnlöshet, men där fokusområdena i artiklarna skiljer sig åt. Utifrån detta blir det möjligt att se fältet utifrån flertalet olika perspektiv.

Nedan kommer fem olika teman som samtliga är formade utifrån den tidigare forskningen att presenteras. Dessa teman är sådant som ansetts återkommande och som ger ett omfång kring ofrivillig barnlöshet. De teman som kommer presenteras är: Sociala mediers funktion för

3 ofrivilligt barnlösa, upplevelsen av vården, det sociala nätverket, samt bristfällig information, kunskap och förståelse.

2.1 Sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa

I en amerikansk studie gjord av Jansen & Onge (2015) undersöks stigmat mellan infertila och fertila kvinnor på ett online-forum. Användarnas genomsnittliga vistelsetid var 3,3 år och i de 400 trådar som analyserades såg man att infertila kvinnor använde forumet för att kunna hantera sin egen besvikelse över att inte lyckats få barn. Infertilitet är ett dolt stigma och studien visar hur dessa kvinnor dragit sig undan den sociala verkligheten för att slippa tvingas konfronteras öppet med sin situation som barnlös. De som tydligast framkommer är att de infertila kvinnorna använde forumet som en kanal där de uttryckte känslor och åsikter som de inte kunde göra i det dagliga livet.

Studien visar på att stigmat de ofrivilligt barnlösa upplever, ofta är oavsiktlig. Det är främst familj och vänner som kommer med sympatier eller okänsliga kommentarer, vilket spär på den infertila kvinnans känsla av stigmatisering. De barnlösa kvinnorna använder forumet som en ventil, där de uttrycker frustration, orättvisa och vrede mot de som är gravida eller fått barn. Detta för att förmildra sin känsla av orättvisa kring sin situation. Studien visat på att en ömsesidig förståelse kring infertilitet behövs, för att kunna minska de psykosociala

påfrestningar dessa kvinnor går igenom (2015:186–188).

Två forskare som också talat om sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa är Stenström och Cerratto-Pargman (2021). De har i sin etnografiska studie på ett online-forum och via intervjuer tagit del av ofrivilligt barnlösa kvinnors användande av sociala medier och deras syfte med det. De beskriver i sin artikel att många idag vänder sig till Instagram för att finna gemenskap och tillhörighet med likasinnade för att kunna dela erfarenheter kring sin

infertilitet, längtan och osäkerhet. Detta sätt att kommunicera benämner författarna som Trying To Concieve-communication (TTC-kommunikation) (2021:168,170).

I resultatdelen framkommer det att kvinnornas engagemang och användande av TTC-

kommunikation online sker i en successiv process som gradvis fördjupas. Många söker sig till en början till forum och sociala medier i syfte att finna svar, information och kunskap om ofrivillig barnlöshet och fertilitetsfrågor. Därefter är det vanligt att egna privata och anonyma konton skapas i syfte till att själv kunna delta och engagera sig i diskussionerna utan att lämna offentliga spår online efter sig. Detta skapar en trygghetskänsla där kvinnorna vågar berätta och dela med sig av känsliga ämnen såsom sorg, bitterhet, diagnoser och behandlingar.

Genom att göra detta menar författarna att kvinnorna å ena sidan kan dela med sig av jobbiga upplevelser där obehöriga åskådare inte kan ta del av, och å andra sidan att de genomgår en utveckling i sitt skapande av identitet och tillhörighet (2021:177).

Även i Wilkes, Hall, Crosland, Murdoch och Rubins (2009) studie framkommer det att sociala medier och annan media är av stor vikt för de ofrivilligt barnlösa paren. Detta då de bland annat använt sig av internet, TV, vänner och professionella uttalanden online för att få information och hjälp till hanterandet av deras situation. Genom att göra detta bättrades deras upplevelse av sin hantering kring deras ofrivilliga barnlöshet, då informationen kunde göra att de behöll en viss kontroll över beslutsfattningen i deras infertilitetsbehandling. De kunde med hjälp av informationen rationalisera situationen de befann sig i, förstå att det fanns andra i

4 liknande situationer och som därmed gav dem möjlighet till att fatta välgrundade beslut (2009:312).

2.2 Vårdupplevelsen

I en engelsk studie med inslag av grundad teori som analysinstrument undersökte Wilkes, Hall, Crosland, Murdoch och Rubin (2009) infertila pars upplevelse av infertilitetsbehandling med ett perspektiv på primärvården. Studien omfattades av 22 deltagare som forskarna sedan hade 13 djupintervjuer med. Studiens resultat visade på att deltagarna upplevde att relationen till primärvården med läkare och infertilitetsspecialister var ambivalenta. Vissa par var nöjda med bemötandet, men kunde uppleva en viss orättvisa i vem som fick tillgång till

infertilitetsbehandlingen. Möten med infertilitetsspecialister kunde ta lång tid att få tillgång till, samtidigt som paren märkte att det kunde gå smidigare och snabbare för andra par. Det kunde utifrån parens mening bero helt på vad för läkare man fått träffa och hur pass allvarligt eller seriöst hen såg på parens situation. Önskan att få träffa en infertilitetsspecialist var mycket stark då deras expertis på området bringade både hopp och förväntan att få hjälp med sin situation. Den kunskap som specialisterna hade var av mer värde för paren än själva bemötandet och relationen mellan dem. Trots detta menade paren att det fanns negativa aspekter även inom denna instans, vilket var den bristande kontinuiteten med en specialist och den långa väntetiden. Paren menade här att både vägen till att kunna få tala med en

infertilitetsspecialist för första gången och sedan att få tillgång till fler tider med samma specialist var onödigt krävande både tidsmässigt och känslomässigt (2009:312).

Ett liknande resultat framkommer i Östürk, Harbell & Mortons (2021) intervjustudie som är gjord i USA. De undersökte 12 kvinnor och deras upplevelse av vården kopplat till deras infertilitet. Kvinnorna i studien hade i genomsnitt försökt att bli gravida mellan 3,5 – 5 år och varit under behandling i genomsnitt 2,5 år – 3,9 år (2021:1122–1124). Det som framkommer i resultatet är att några av kvinnorna i studien ansåg att de fått fel bemötande och fel

information från vårdinstansen de sökt sig till. Kvinnorna i studien redogör också för att infertilitetsbehandlingen var väldigt tidskrävande och tog över en stor del av deras liv.

Processen de gick igenom gjorde det svårt att fokusera på jobbet och att ta del av det sociala livet. Det i samband med osäkerheter om behandlingen skulle lyckas eller ej var en stor stressfaktor för kvinnorna. Kvinnorna upplevde också en stressfaktor i att inte ha tillgång till och förstå all information i behandlingsplanen (2021:1127).

En gemensam sak som framkom bland hälften av kvinnorna i studien var att de hade bytt vårdgivare, då de saknade förtroende. Det handlade främst om att de inte fått tillräcklig med information, kände sig hjälplösa och inte lyssnade på. De flesta av kvinnorna gick i

samtalsterapi vid sidan av sin infertilitetsbehandling och ansåg att de fick bättre emotionellt stöd där och de kände sig förstådda. Kvinnorna i studien tog också upp det stöd de fick och kunde ge andra infertila kvinnor på plattformar online. Här delar de information om

infertilitet, diagnoser och behandlingsprotokoll. Kvinnorna upplevde att stödet på plattformen minskar deras känslor av isolering och känsla av stigma kopplat till infertiliteten (2021:1128 – 1129).

2.3 Det sociala nätverket

Wirtberg (1999) har under två års tid följt en grupp på 31 ofrivilligt barnlösa par på Sveriges landsbygd, för att undersöka deras upplevelse kring barnlöshet och vad det innebär att vara ofrivilligt barnlös (1999:122). Resultatet i Wirtberg (1999) studie belyser den sociala aspekten

5 i att vara ofrivilligt barnlös i ett samhälle som vilar på normen efter äktenskap kommer barn.

Att få barn innebär inte enbart förändringar på ett individuellt plan, utan även i det sociala nätverket. Paren i studien beskriver hur de som barnlösa hamnar i asynkron med sitt nätverk och känner ett utanförskap då det ofta talas om barn, barnuppfostran och olika aspekter av familjelivet (1999:125–126). Då paren inte kan ta del av detta liv och den gemenskap som skapas kring barn, upplever de en förlust av sitt sociala sammanhang. Kvinnorna i studien kände sig exkluderade och i 50% av fallen ledde detta till ilska och en ambivalent vänskap (1999:128). Kvinnorna i studien upplevde också att det fanns få sammanhang där smärtan och sorgen som ofrivilligt barnlös inte gjorde sig påmind.

Även Wilkes et.al (2009) studie som nämnts tidigare i temat sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa, fann att paren många gånger kände att de hade svårt att prata med sin nära om sin ofrivilliga barnlöshet, speciellt om deras vänner själva hade barn (2009:310). De ville inte sätta sina nära i en jobbig situation eller på något sätt skuldbelägga dem för att de hade barn och inte paren själva. Detta resulterade i sin tur i att de ofrivilligt barnlösa paren distanserade sig från sina vänner och blev mer isolerade, vilket kunde påverka vänskapsrelationerna långsiktigt.

En annan studie som också bekräftar vikten av det sociala nätverket är den som Loftus &

Andriot (2012) gjort. De har i sin studie undersökt hur infertila kvinnor hanterar passagen in i vuxenlivet då moderskapet är en tydlig markör i övergången (2012:227). Studien är gjord i USA och baseras på 40 djupgående intervjuer med infertila kvinnor i åldrarna 25 – 46 år som sökt behandling för sina problem (2012:229). Kvinnorna beskriver hur de från tidig ålder socialiserats in till att likställa kvinnlighet och moderskap. Om inte önskan om att bli mamma alltid funnits med, så har den kommit senare i livet, detta på grund av förväntningar från omgivningen. Vuxna kvinnor skapar gemenskap genom att dela erfarenheter och upplevelser kringfamiljerelaterade ämnen såsom förlossning och föräldraskap, vilket upprätthåller parallellen av kvinnlighet och moderskap (2012:230–232). Det här utesluter de barnlösa kvinnorna i studien från gemenskapen eftersom de inte kan upprätthålla den interaktionen som förväntas av dem. Det blir en ständig påminnelse om deras misslyckande och

otillräcklighet som kvinna, vilket leder till social isolering. Att få barn blir därför inte enbart en individuell önskan utan ett socialt behov för att kunna känna tillhörighet och för att kunna identifiera sig som en ”normal” vuxen (2012:232–234).

I en studie av Halkola, Koivula och Aho (2021) undersöker forskarna vilka faktorer det är som hjälper kvinnor hantera infertilitet och därmed sin ofrivilliga barnlöshet. Även om denna studie skulle ha platsat i det ovannämnda temat sociala mediers funktion för ofrivilligt

barnlösa, anses den mer tillhöra detta tema på grund av studiens resultat. De samlade in sitt datamaterial från en finsk Facebook-grupp för ofrivilligt barnlösa kvinnor, där 101 kvinnor valde att medverka i studien där de fick både svara på elektroniska frågor samt delta i intervjuer (2021:300). Facebook-gruppen var en sluten diskussionstråd där kvinnorna kunde interagera med andra personer i liknande situationer. Kvinnorna som deltog i studien var mellan 22 – 52 år gamla och hade minst ett års erfarenhet av ofrivillig barnlöshet. Studien kom fram till att de faktorer som visade sig viktiga och som hjälpte kvinnor att kunna hantera sin situation var om deras personliga resurser som psykiskt välbefinnande var god. En väl fungerande relation och att få hjälp av sin omgivning bidrog till att orka hantera problemet.

Hanteringen påverkades även positivt av förmågan att kunna anpassa sig till ett barnlöst liv, vilket bland annat kunde göras genom att ha tröstande tankar, göra sådant som bidrog till lättnad och orienterande tankar mot framtiden (2021:301–303).

6

2.4 Bristfällig information, kunskap och förståelse

Boivin, Sandhu & Harrison (2018) har genom ett bekvämlighetsurval utfört intervjuer med fokusgrupper bestående av ungdomar i åldrarna 16 – 18, samt unga vuxna mellan 21 – 24 år med syftet att undersöka kunskapen kring fertilitet i England. Samtliga fokusgrupper fick 12 frågeställningar som alla berörde ämnet fertilitet och som diskussionerna inom grupperna baserades på. När diskussionerna var klara fick samtliga grupper en utbildningsbroschyr kring fertilitet att läsa igenom och utifrån den fortsätta att diskutera (2018:292–293).

Studiens resultat visar på en dålig eller begränsad kunskap kring fertilitet och vilka faktorer som påverkar denna. Den kunskap som deltagarna hade innan de läst utbildningsbroschyren baserades på vad de lärt sig under sexualundervisningen i skolan, vilken främst handlade om preventivmedel och hur graviditet förebyggs. 80 % av deltagarna beskriver att informationen de fick ta del av i utbildningsbroschyren var ny för dem och att det upplevdes som viktig och relevant kunskap. De menade även att den kunskap som de initialt hade innan medverkandet i studien framför allt kom från media, vänner och familj. Resultatet visar också på att mer information om ämnet skulle kunna gynna och därmed också bidra till att öppna upp för samtal om fertilitet på ett lättare sätt (2018:293–296)

Ekstrand, Engblom, Larsson & Tydén (2011) presenterar i sin studie ett liknande resultat som det i studien ovanför. I en kvantitativ studie undersöker de hur flickor och kvinnor i åldrarna 13–25 år upplever sexualundervisningen och dess innehåll som ges i skolan. Undersökningen gjordes på två ungdomsmottagningar och tre studenthälsokliniker i Sverige där det 225 flickor och kvinnor deltog i studien. Deltagarna fick svara på frågor relaterade till sexualundervisning i skolan och fick därefter skatta hur mycket information de fått om olika ämnen. Alternativen som gavs var ”Nej”, ”Ja, men inte tillräckligt, ”Ja, tillräckligt” och ”Ja, för mycket”.

Resultatet visar på att 37 % av de tillfrågade tyckte att undervisningen var dålig eller väldigt dålig, 46% ansåg att den var acceptabel medan det endast var 18% som tyckte den var bra.

Utav de tillfrågade var det 80% som ansåg att det pratas alltför lite, eller ingenting alls om ämnen som berörde fertilitet (2011:213–214).

Mård (2021) har i sin empiriskt orienterade och fenomenologiska studie baserad i Finland undersökt kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet på arbetsplatsen. Deltagarna fick till uppgift att skriva dagböcker om deras levda erfarenheter som ofrivilligt barnlös i arbetet.

Dessa narrativ analyserades och gav sedan upphov till ett resultat som baserades på

deltagarnas subjektiva upplevelser i sin situation som ofrivilligt barnlös på en arbetsplats där många kollegor med barn arbetade (2021:90).

Studiens resultat visade att kvinnorna upplevde att de ofta var tvungna att lyssna på historier om graviditeter eller andra barnrelaterade samtal från sina kollegor (2021:90). Dessa

samtalsämnen ansågs som svåra att undvika och kvinnorna kände att de hela tiden var tvungen att sätta upp en fasad över hur de egentligen kände och tyckte kring barnrelaterade ämnen. Det var även tydligt att dessa samtalsämnen var koncentrerade på bestämda platser och tider under arbetsdagen, såsom i lunchrummet under rasterna. Genom att de ständigt blev påminda om sin situation och sina känslor kring den, hittade kvinnorna strategiska platser där de kunde ventilera de undanstoppade känslorna (2021:93–94).

7

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Det första temat sociala mediers funktion för ofrivilligt barnlösa visar på hur ofrivilligt barnlösa kvinnor på olika sätt använder sig av sociala media. Detta för att inhämta

information, söka gemenskap och förståelse, samt för att ge dem möjlighet till att fatta mer välgrundade beslut i sin fortsatta process som ofrivilligt barnlös. Det andra temat är

vårdupplevelsen som innefattar ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av vården som instans. Vårdprocessen vid en utredning och behandling visar sig vara ambivalent, då kvinnorna upplever att den brister på många plan samtidigt som ett möte med en specialist bringar både hopp och förväntan. Det tredje temat är det sociala nätverket som visar på de svårigheter de ofrivilligt barnlösa kvinnorna möter i det sociala livet, vilket ofta leder till social isolering. De känner sig stigmatiserade och att de har hamnat i ett utanförskap där vänskapsrelationer påverkas. De blir också ofta smärtsamt påminda om deras situation. Det fjärde temat är bristfällig information, kunskap och förståelse som visar på att informationen kring fertilitet och förståelsen kring vad ofrivillig barnlöshet innebär är bristfällig. Den tidigare forskningen visar även på att avsaknaden av information och kunskap omöjliggör för lika villkor för de ofrivilligt barnlösa kvinnorna både på arbetsplatsen och samhället i stort.

Samtliga forskningsartiklar har som tidigare nämnts rört sig inom den sociologiska

disciplinen, men där fokusområde och val av metod har skilt sig åt. Ofrivillig barnlöshet som forskningsområde är väl utforskat med hjälp av olika perspektiv och teorier. Denna studie är dock en renodlad grundad teori som inte haft något perspektiv eller teori i det inledande skedet. Det insamlade materialet har fått styra den framväxande teorin, vilket inte har funnits bland de tidigare forskningsartiklarna som presenterats. Studien kommer med andra ord att kunna erbjuda en förklaringsmodell över ofrivillig barnlösas problemområde och vad de gör för att lösa detta som är grundat helt utifrån det empiriska materialet.

En av de ovan nämnda forskningsartiklarna kan tänkas gå i linje med denna studie då den använder sig av grundad teori som metod i analysarbetet. Skillnader ligger dock i att den undersöker hur ofrivilligt barnlösa par upplever kontakten med vården, samt att den endast använt sig av intervjuer i sin insamlade empiri. Den här studien har en annan målgrupp som belyser kvinnorna som befinner sig i processen som ofrivilligt barnlösa, samt att empirin består av flera olika datainsamlingsmetoder. Denna studies relevans ligger således i att den kommer att bidra med att fylla en kunskaps- och forskningslucka, vad gäller det som ofrivilligt barnlösa kvinnor ser som det mest centrala problemet i sin situation och hur de hanterar detta.

3 METOD

I detta avsnitt följer en teoretisk redogörelse för den metod som studien grundar sig på samt en motivering till valet av denna. Studien är av kvalitativ karaktär vilket innebär att den vill bidra till ökad förståelse snarare än förklaringar av mätbara resultat av fenomenet. Studien ämnar att så öppet och förutsättningslöst som möjligt undersöka kvinnor som genomgår ofrivillig barnlöshet för att på så vis kunna upptäcka deras problemområde samt ge en förklaring till hur denna hanteras. Med denna tanke i bejakande landade valet i grundad teori

8 som lämpligt metodologiskt angreppssätt. Metoden förespråkar att huvudangelägenheten ska få framträda fritt ur det insamlade materialet och inte utgå från något befintligt teoretiskt ramverk. Det i sin tur gör att studien kan presentera ett resultat som är grundad helt i det empiriska materialet (Holton & Walsh, 2017:47). Som ovan nämnt är denna studie av en kvalitativ karaktär, men metoden är användbar både i kvalitativa och kvantitativa inriktningar (Glaser & Strauss, 1967:18).

Grundad teori som metod har inneburit att studiens insamlade data har jämförts, analyserats och bearbetats kontinuerligt under processens gång vilket har styrt riktningen på arbetet. På så vis har det säkerställts att studien hela tiden är grundad i det insamlade datamaterialet.

Metoden har även bidragit till att kunna finna essensen i det som syftet var avsett att undersöka och där den genererande teorin helt framträtt utifrån kvinnornas

huvudangelägenhet.

3.1 Grundad teori

Grundad teori utvecklades under 1960 talet av Barney Glaser och Anselm Strauss och är ett resultat av ett missnöje mot de traditionella induktiva och deduktiva metoderna (Hartman, 2001:28). Missnöjet gav upphov till vad som kan kallas den gyllene mittenvägen, vilket innebär att urval, datainsamling och analys sker löpande under hela forskningsprocessen och gör grundad teori till en induktiv metod med deduktiva inslag. Det här tillvägagångssättet säkerställer därmed att teorin hela tiden grundar sig i och genomsyras av det insamlade materialet (Hartman, 2001:35–36).

Forskningsprocessen i Grundad teori bygger på ett antal faser som alla innehåller olika moment vilka styrs av vad man är ute efter (Hartman, 2001:38). Glaser och Strauss var dock inte helt ense i forskningsprocessens uppbyggnad vilket innebär att de utvecklade två olika varianter av metoden, om än väldigt snarlika (Hartman, 2001:42). Glasers variant är den som oftast förknippas med den klassiska grundade teorin, vilken innebär att forskningsprocessen inleds med ett så förutsättningslöst förhållningssätt som möjligt. Den här studien kommer att utgå ifrån Glasers variant, då syftet är att gå in på fältet med ett så öppet förhållningssätt som möjligt för att låta det insamlade materialet styra vad som visar sig viktigt för de ofrivilligt barnlösa kvinnorna.

Det finns således ingen på förhand given frågeställning som styr forskningen framåt, utan det som leder den framväxande teorin är det som framkommer i det insamlade materialet

(Hartman, 2001:40). Det betyder i sin tur att grundad teori inte utgår från något befintligt teoretiskt ramverk utan i stället tillåter de viktigaste komponenterna i datamaterialet att gradvis framträda, som vidare ligger till grund för den teori som genereras. För att det ska kunna ske krävs ett så öppet och förutsättningslöst förhållningssätt som möjligt från forskarens sida. Målet är att på så vis främja framväxten av en kärnkategori som är helt grundad i det empiriska materialet och som vidare förklarar den huvudangelägenhet inom området som studeras (Holton & Walsh, 2017:29–30). Genom att ständigt jämföra den empiriska data med varandra, kan en teori genereras som förklarar latenta mönster i det sociala beteendet inom det ämnesfält som är tänkt att studera (Holton & Walsh, 2017:33–34).

Metoden vilar på följande tre grundkomponenter - emergens, konstant jämförande analys och teoretiskt urval, vilka kommer att redogöras för längre nedan i avsnittet.

9

3.2 Emergens

Emergens syftar till att låta någonting framträda eller växa fram fritt ur data, vilket innebär att forskaren ska anta en så öppen och utforskande roll som möjligt när denne går in i

forskningsprocessen. Forskarens öppenhet inför materialet bidrar till att kunna upptäcka latenta mönster i det sociala beteendet inom området som studeras, vilket är syftet med grundad teori som metod (Holton & Walsh, 2017:30).

För att kunna låta någonting framträda fritt ur materialet är det därför viktigt att studien inte är förankrad i en tidigare teori eller en redan formulerad hypotes till att börja med.

Användningen av tidigare teorier eller redan formulerade hypoteser skulle kunna innebära att förutfattade meningar influerar resultatet, vilket motverkar att den framväxande teorin endast är grundad på insamlade data. Att ta hjälp av litteratur, teorier eller tidigare forskning ska då helst ske senare i processen, eftersom det viktiga är att kärnkategorin ska ha framträtt. Det kan då med fördel användas för att nå full mättnad eller för att stärka resultatet (Holton & Walsh, 2017:33, 49).

I grundad teori ses alls som data, det vill säga att datamaterialet kan samlas in på flera tänkbara sätt. När det insamlade materialet analyseras är det viktigt att inte framtvinga något genom förutfattade meningar eftersom den genererande teorin hela tiden ska grunda sig på emergensen. Att bortse från förutfattade meningar och förbli öppen inför det som framträder bygger på en teoretisk känslighet, vilket Glaser (1978:2) menar är något som byggs upp under forskningsprocessens gång. Den teoretiska känsligheten bidrar till att kunna begreppsliggöra och formulera en teori såsom den framträder utifrån den data som samlats in. Den teoretiska fingertoppkänslan präglas av tidigare erfarenheter och personlighet, samtidigt som den utvecklas i takt med att forskaren lär känna sitt material och det område som studeras. Den teoretiska känsligheten ligger därmed i att forskaren ifrågasätter sitt material och hela tiden håller sig öppen för att använda de insikter som genereras under processens gång (Glaser &

Strauss, 1967:46–47).

3.3 Den ständigt jämförande analysmetoden

Grundad teori är en induktiv metod med deduktiva inslag som bygger på den jämförande metoden, vilket innebär att konstant jämföra skillnader och likheter i det insamlade

datamaterialet. Den jämförande analysen är det som gör metoden till en interaktiv process där urval, datainsamling och analys löper parallellt. Metoden är induktiv då den framväxande teorin grundas i den data som samlats in och analyserats. Vidare är den deduktiv i den

bemärkelsen att teorin som gradvis växer framunder analysarbetet kan generera nya hypoteser som för forskningsprocessen framåt. Den här processen startar direkt när forskaren påbörjat datainsamlingen och fortsätter sedan under hela forskningsförloppet (Hartman, 2001:35–36, Holton & Walsh, 2017:79).

Analysmetoden innebär bland annat ett jämförande i kodningen för att få fram begrepp, egenskaper och kategorier – så kallade indikatorer. Detta arbete sker konstant och styrs av två regler som bland annat hjälper till att klargöra var den nya datainsamlingen bör ske för att uppnå teoretisk mättnad. Den ena regeln syftar till att ständigt jämföra tidigare kodning med nytt kodat material, det vill säga att de begrepp som växt fram genom kodningen av incidenter jämförs med varandra. Den andra regeln innefattar att kontinuerligt skriva memoanteckningar om de idéer och tankar som uppkommit under analysarbetet, som sedan också ska jämföras

10 med varandra (Holton & Walsh, 2017:35,78). Genom att titta på relationer mellan begrepp och en ständigt jämförande analys av datamaterialet kan begreppen lyftas till en högre konceptuell nivå som ger en övergripande bild av huvudangelägenheten. Den jämförande analysen är således avgörande i den bemärkelsen att det som växer fram avgör nästa datainsamlingsplats och styr forskningen framåt.

3.3.1 Kodning

Som nämndes i avsnittet ovan är kodning en förutsättning för den jämförande analysen och därmed en av grundkomponenterna i grundad teori. Hur kodning genom forskningsprocessen går till kommer beskrivas och förklaras mer utförligt här.

Att koda datamaterialet innebär att begreppsliggöra materialet genom att forskaren arbetar fram koder. Det finns två typer av kodning vilka benämns som substantiella koder och teoretiska koder. Det som skiljer dem åt baseras på vart i processen forskaren befinner sig.

Substantiella koder hänvisar till begrepp och egenskaper av de incidenter som funnits i materialet. De teoretiska koderna är begrepp som beskriver hur kategorierna relaterar till varandra och används för att integrera de substantiella koderna in i en teori (Hartman, 2001:79–80)

Kodningsprocessen börjar med en öppen kodning som innebär en närläsning av det insamlade materialet. Forskaren läser rad för rad i syfte att ge dessa en kod bestående av ett ord eller en fras som beskriver ett enskilt fenomen. Närläsning av materialet säkerhetsställer att de koder som framkommer endast är grundade i data, vilket i sin tur minskar tolkningsutrymmet av dessa och deras betydelse (Glaser, 1978:57, Glaser, 2010:44). Kodningen i grundad teori sker i tre olika faser vilka är den öppna, selektiva och teoretiska fasen. Inom dessa tre faser skiljer sig kodningens ändamål och syfte något för att slutligen kunna få fram en hel teori genererad ur det insamlade materialet.

I den öppna fasen sker en öppen/innehållsmässig kodning som hjälper till att få in så mycket och brett material som möjligt. Genom att göra detta får forskaren en inblick i vad som

faktiskt händer i den data som samlats in för analysering. Den öppna fasens kodning syftar till att få fram en huvudangelägenhet och kärnkategori över det fält som studeras, varav varför kodningen består av ett innehållsrikt omfång kring fenomenet. Utav alla de kategorier som framträtt kommer en av dessa att vara mer framträdande än de resterande och kommer därmed utgöra den framväxande teorins kärnkategori (Glaser, 2010:46). Den öppna/innehållsmässiga kodningen pågår ända fram tills dess att kärnkategorin har framträtt och uppnått teoretisk mättnad, vilket innebär att inget nytt framkommer vid kodning av datamaterialet (Holton &

Walsh, 2017:35). Analysprocessen och kodningen går sedan vidare in till nästa fas, vilket är den selektiva fasen.

I den selektiva fasen görs en selektiv kodning som grundas i att finna egenskaper till de kategorier som relaterar till kärnkategorin. På så vis görs en avgränsning som riktar urvalet och säkerställer att det material som samlas in är relevant för det området (Hartman, 2001:83).

Den selektiva kodningen tydliggör därmed vilka kategorier som inte har någon betydelsefull relation till kärnkategorin, vilka då kan sållas bort. Därefter kan de mest relevanta

kategorierna fyllas med egenskaper som ger olika dimensioner till både kärnkategorin och underkategorierna (Glaser, 1978:61, Hartman, 2001:41). Precis som i den öppna fasen pågår

11 denna kodningsprocess till dess att teoretisk mättnad uppnåtts. Det för studien vidare in i den sista fasen, det vill säga den teoretiska fasen.

I den teoretiska fasen koncentreras kodningen till att söka efter begrepp som kan förklara relationerna mellan kategorierna, vilket innebär att forskaren söker teoretiska koder (Hartman, 2001:83). Syftet med den teoretiska kodningen är att binda samman kärnkategorin och de resterande underkategorierna för att sedan kunna generera en färdigställd teori.

3.3.2 Minnesanteckningar

Minnesanteckningar, eller memoskrivning som det också kallas är en viktig del inom grundad teori som innebär att man kontinuerligt för teoretiska minnesanteckningar över dem idéer och tankar som uppstår om det insamlade datamaterialet (Holton & Walsh, 2017:36).

Minnesanteckningarna börjar skrivas så snart kodningen av materialet har startat och kommer sedan se olika ut beroende på vart i undersökningen en befinner sig. I öppna fasen handlar det främst om att skriva ner hur kategorier ska kunna samlas in samt vilken som kan tänkas vara en kärnkategori. I den selektiva fasen fokuseras memoskrivandet till vilka kategorier som är av relevans och vilka som kan tänkas sållas bort, samt hur mer data kan samlas in för att klargöra vilka kategorier som relateras till kärnkategorin. I den sista, teoretiska fasen fokuseras de teoretiska minnesanteckningarna kring hur kategorierna relateras till varandra och hur ett eventuellt nytt urval ska se för att kunna få mer information om dessa (Hartman, 2001:87–88)

Alla idéer och tankar som framkommer under processens gång kan således handla om begreppen som framträder eller eventuella relationer mellan kategorier. Minnesanteckningar bidrar till att kunna jämföra, generera och slå ihop begrepp som i sin tur kan leda till att nya begrepp genereras, samtidigt som de vägleder det teoretiska urvalet. Utifrån detta hjälper minnesanteckningar till att skapa hypoteser om den framväxande teorin och förprocessen framåt (Holton & Walsh, 2017:36).

3.4 Teoretiskt urval

Studiens riktning framåt förutsätts även med hjälp av det teoretiska urvalet som hjälper till att utveckla det begreppsliga ramverket som innefattar bland annat begrepp, egenskaper och relationer dem sinsemellan (Hartman, 2001:68). Det teoretiska urvalet bidrar till att utesluta förutfattade meningar och möjliggör att urvalet hela tiden baseras på den tidigare insamlade data och det som genererats ur det. Det betyder i sin tur att man kontinuerligt samlar in nya data att analysera, vilket görs underarbetets gång för att se vart det behöver fyllas på med mer information. På så vis kan man få fram relationer och samband mellan fynden inom

fenomenet (Holton & Walsh, 2017:100). Detta gör även att all nya data som samlas in blir relevant för det som studeras, eftersom det är den insamlade data och de fynd som genereras ur det som motiverar för ett nytt urval. Således sker det teoretiska överväganden som inte är baserad på en förutbestämd teori, utan är i stället hela tiden förankrad i det som är viktigt för kvinnorna i sin situation som ofrivilligt barnlösa.

Det teoretiska urvalet utgår ifrån två kriterier som utgångspunkter så att genomförandet av urval håller sig relevant till det man studerar om. Dessa två kriterier är ändamål och relevans och dess bidrag beror lite på vart i studien man befinner sig i. Första kriteriet ändamål syftar

12 initialt sett till att finna så många kategorier som möjligt, för att i det sekundära skedet kunna sålla bort eller slå samman de egenskaper som tidigare hittats. Slutligen vill ändamålet även se till att teorin som genereras är uppbyggd på kategorier som relaterar till varandra. Det andra kriteriet relevans syftar till att de egenskaper samt begrepp som kategorier och dess relationer är förankrade i, ska vara betydelsefulla och väsentliga för den framväxande teorin (Hartman, 2001:70–71).

3.5 Fältanteckningar

Fältanteckningar är ett av de fundamentala verktygen inom grundad teori, då de ligger till grund för konceptualiseringsprocessen som startar redan när datainsamlingen initieras (Holton

& Walsh, 2017:81). Dock krävs inga detaljrika fältanteckningar i samband med datainsamlingen och det finns heller inga regler om hur dessa ska se ut eftersom

fältanteckningarna endast ska fungera som hjälpmedel. De ska med andra ord fungera som påminnelser om vad som pågår och på så vis fånga dessa händelser som kan antyda ett specifikt beteendemönster. Fältanteckningarna tillsammans med minnesanteckningar utgör grunden av analysarbetet då de är viktiga komponenter för att kunna förklara

huvudangelägenheten inom fältet som studeras. Med andra ord behöver dessa enbart vara så pass detaljerade att de är möjliga att använda när kodningen initieras (Holton & Walsh, 2017:71–72). Ytterligare en anledning till att fältanteckningar är viktiga är på grund av att grundad teori som metod inte förespråkar inspelning av intervjuer. Det anses hämma kreativiteten och forskaren bör i stället försöka lita på sin intuition vid insamling av datamaterial (Hartman 2001:64).

3.6 Dataintention

Dataintention innebär att det insamlade materialet kan ha olika meningsbärande tendenser beroende på informationens syfte. Dataintentionen kan delas upp i fyra olika typer – grunddata, välanpassade data, professionellt tolkade data och vaga uppgifter.

Grunddata innebär att materialets intention består aven ärlig beskrivning från

informationsgivaren. Välanpassade data syftar till att informationsgivaren filtrerar sin beskrivning och utelämnar vissa delar för att det ska uppfattas som mer passande och välbetänkt att dela med sig av. Professionellt tolkande data innebär att informationen eller uppgifterna som samlas in kommer ifrån en tredje part såsom exempelvis experter och fackfolk. Vaga uppgifter innebär att informationsgivaren väljer att inte exponera en viss information i sin beskrivning (Holton & Walsh, 2017:60). Då grundad teori vilar på

antagandet att all data kan ses som data, är medvetenheten kring datas intention viktig för att förstå informationen som tillskrivs mening av de människorna som befinner sig inom

intresseområdet.

13

4 GENOMFÖRANDE

Under denna rubrik kommer en beskrivning om studiens genomförande att göras. Utmärkande för grundad teori är att arbetet sker utifrån en interaktiv process som innebär att urval,

datainsamling och analys upprepas till dess att en teori genererats (Hartman, 2001:36). Enligt Hartman (2001:74) kan grundad teori beskrivas som en metod som baserar sina urval utifrån tre olika faser eller urvalstyper. Urvalet sker under olika tillfällen beroende på vart i

undersökningen man befinner sig. De tre olika faserna ger med andra ord upphov till olika slags data. Den öppna fasen innebär att studien riktar sig mot de grupper, platser och

situationer som kan ge så riklig och relevant information som möjligt. Detta görs för att kunna få fram de kategorier, egenskaper och dimensioner som verkar vara det mest väsentliga inom fältet och som utgörstudiens huvudangelägenhet, för att slutligen få fram en kärnkategori. I den selektiva fasen görs en sållning av de kategorier som framkommit, i syfte att enbart behålla de som ses som mest relevanta till kärnkategorin. Den teoretiska fasen syftar slutligen till att finna sambanden mellan kategorierna i den teori som genererats.

4.1 Öppna fasen

I följande avsnitt kommer en redogörelse över hur processen har sett ut i den öppna fasen.

Avsnittets uppbyggnad har ett strukturerat upplägg, men i själva verket sker processens delar simultant i en interaktiv process.

4.1.1 Urval

I denna fas fanns det ingen tidigare insamlad data att basera det inledande urvalet på.

Eftersom grundad teori inte förutsätter att det finns en färdig forskningsfråga att utgå ifrån, baserades urvalet på studiens generella intresseområde. Valet landade då på att samla in studiens första primära data ifrån en internetbaserad plattform där ofrivillig barnlöshet som ämne diskuteras. Med en önskan om att finna en plats med så riklig information som möjligt i detta skede valdes därför forumet Familjeliv (Familjeliv, 2022). Familjeliv är en mötesplats online för personer som har ett gemensamt intresseområde de vill diskutera. Forumet har funnits i många år, vilket bidrar till att det finns rikligt med information att hämta.

Forumet familjeliv delar in sidans olika diskussionsområden i så kallade kategorier som indikerar vad för typ av innehåll man kan förvänta sig att hitta. Kategorier har i sin tur underkategorier som specificerar innehållet i dessa. Till denna studie valdes kategorin ”Svårt att få barn” som ledde till 26 specificerade underkategorier. Här kunde man således få en bra överblick om vilka diskussionsämnen personer som har svårt att få barn vill diskutera. Utifrån denna studies intresseområde valdes underkategorin ”Ofrivillig barnlöshet” där det fanns 100 sidor med 20 trådar i vardera.

Trådarna hade i sin tur pågående diskussioner och det är diskussionsinläggen i dessa trådar som valts ut för vidare analys. Det innebar att det fanns 2000 trådar med olika innehåll relaterade till ofrivillig barnlöshet, vilket mynnade ut i en stor terräng av information. På grund av den stora mängden information valdes trådar för översiktlig läsning med rubriker som ansågs generella och inte specifika. Specifika trådar kunde exempelvis handla om frågor som berörde tidigare operationer som eventuellt påverkat ofrivillig barnlöshet, medan de

14 generella trådarna i stället handlade om ofrivillig barnlöshet mer allmänt. Detta val baserades utifrån föreställningen att de nischade diskussionerna skulle kunna påverka studiens riktning, varför de mer generella trådarna ligger till grund för analysen i denna fas.

Sammanlagt användes diskussionsforumet familjeliv vid två tillfällen i denna fas. Första tillfället bidrog till att ge en övergripande förståelse över intresseområdet. Information och data hämtades och analyserades, vilket vidare gav riktning till att kunna göra ett teoretiskt urval till det andra datainsamlings tillfället. Efter att den andra omgångens datainsamling hade analyserats gjordes valet att söka sig vidare till andra informationskällor.

Genom att följa kvinnor som är öppna med sin ofrivilliga barnlöshet på sociala medier öppnades nya möjligheter för andra informationskällor. Dessa plattformar är en plats där ofrivilligt barnlösa kvinnor möts och delar med sig om tips och råd, vilket synliggörs i kommentarsfälten. Något av de tips som den här studien tog fasta på var att lyssna på podcasts som tog upp ämnet - ofrivillig barnlöshet. Detta ledde i sin tur till att podcasts blev studiens nästa datainsamlingsplats. För att kunna få fram podcasts som ansågs relevanta lästes sammanfattningar av podcastens innehåll samt en genomlyssning av introt. Detta gav upphov till att två podcasts valdes ut för att säkerställa att inga fler kategorier kunde uppstå, vilka var ofrivillig barnlöshet (från vettet, 2021), samt jag vill ha barn (Sorg, vård, ris och ros, 2018).

4.1.2 Datainsamling

Datainsamling och analys är en process som sker i omgångar genom att man börjar

någonstans för att sedan hämta något nytt i en ny omgång av insamling. Datamaterialet som samlas in analyseras och man låter något framträda genom emergensen för att sedan vidare hämta nytt material för att fylla på (Holton & Walsh, 2017:72–73).

I denna fas valdes inlägg som verkar vara informativa och relevanta utifrån det generella intresseområdet. Inläggen kopierades och klistrades in i ett tomt dokument avsett till att kunna skrivas ut. De utskrivna inläggen fördelades mellan författarna utifrån en tids- och

effektiviseringsaspekt.

Efter första omgången av datainsamlingen sammanställdes det som hittills hade framträtt ur materialet och utifrån detta påbörjades nästa datainsamlingsprocess från samma forum.

Ytterligare inlägg samlades in och skrevs ut precis som vid första tillfället för analysering.

Då det ännu inte kunde avgöras om fler kategorier kunde uppkomma valdes ytterligare en insamling av data. Här valdes en annan datainsamlingsplats vilket resulterade i att två podcasts lyssnades igenom. Dessa två podcasts varade mellan 45–60 min vardera och under tiden dessa lyssnades igenom skrevs fältanteckningar och memos som låg till grund för analys.

4.1.3 Analys

Målet med analysen i den öppna fasen är att finna kategorier som i slutändan kan utgöra en kärnkategori. Detta görs genom en öppen/innehållsmässig kodning som syftar till att begreppsliggöra eller kategorisera substansen i datamaterialet (Holton & Walsh, 2017:80).

Därför inleddes analysen med en översiktlig läsning av de inlägg som valts ut, för att på så vis få en övergripande blick över indikatorer som framträder. Därefter gjordes ett textnära arbete

15 med en noggrann läsning av datamaterialet som möjliggjorde ett påbörjande av den

innehållsmässiga kodningen. Det textnära arbetet syftade till att läsa mening för mening mycket noggrant för att sedan kunna koda de incidenter som verkade mest relevanta och som tillskrivits mening av kvinnorna. När fraser eller kategoribegrepp hade kodats fram skrevs dessa neri ett anteckningsblock tillsammans med vilket inlägg de tillhörde. Det skrevs även kontinuerligt minnesanteckningar över de tankar som uppståttunder inläsningen och

kodningen av data. I slutet av den öppna fasen var de skrivna minnesanteckningarna och dessa post-it lappar av stor vikt gällande bestämmandet av huvudangelägenheten och kärnkategorin.

Vid den första omgångens datainsamling och analys hade datamaterialet, som tidigare nämnts, fördelats mellan författarna. När kodningen var klar, träffades författarna för en sammanställning för vidare analys av det som hittills hade framträtt. Uppdelningen av kodningsarbetet gav möjlighet till diskussion författarna emellan där frågor till materialet kunde ställas. Detta för att i största möjliga mån försöka anta ett reflexivt förhållningssätt till materialet. De fraser som hade kodats fram diskuterades och kunde begreppsligöras, vilket ledde till nya koder. Alla begrepp/koder fördes sedan in i ett Excel dokument och blev tilldelade en siffra som indikerade hur många gånger den framträtt ur materialet. Därefter skrevs dessa ner på post-it lappar som sattes upp på en White-boardtavla, vilket gjorde det enklare att diskutera, sålla och inkludera begreppen för att slutligen få fram kategorier.

Kategorierna fick sedan egna post-it lappar som sattes upp på tavlan.

Den andra omgångens process upprepades på samma sätt som den första. Den första

omgångens begrepp och kategorier jämfördes med andra omgångens begrepp och kategorier, vilket gjorde att likheter och skillnader kunde synliggöras. Dessa två analystillfällen lades in i två enskilda spalter i Excel dokumentet för att det skulle bli lättare att jämföra dem

sinsemellan. Dessa begrepp var då inte unika, utan det fanns en hel del upprepanden, det vill säga likheter. Därför gjordes en ny analys av dessa för att få fram de begrepp som skilde sig åt. Begreppen skrevs ner på post-it lappar tillsammans med siffran som talade om hur många gånger den uppkommit ur materialet. Lapparna placerades återigen på White-boardtavlan för vidare analysering.

Fältanteckningar som skrevs vid lyssnandet av podcasten kodades, fördes in Exceldokumentet och skrevs upp på post-it lappar, vilka sedan jämfördes med tidigare funna begrepp och kategorier. Här konstaterades det att inga nya begrepp och kategorier framträtt, vilket säkerställde en känsla av mättnad. Under hela analysprocessen har reflektioner gjorts kring den insamlade datas intention, vilket har bidragit till att man har kunnat få fram så mycket grunddata som möjligt vid kodningen.

Genom att göra på detta sätt framträdde en huvudangelägenhet, vilket visade sig vara: Den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös. Utifrån huvudangelägenhet kunde också studiens forskningsfråga formuleras, vilken lyder: hur hanterar kvinnor den hopplösa ovissheten som ofrivilligt barnlös? Efter att frågeställning uppkom kunde även kärnkategorin framträda, vilket var: jakten på kontroll. Uppkomsten av dessa bidrog till att studien kunde gå in i den selektiva fasen.

16

4.2 Selektiva fasen

I följande avsnitt kommer en redogörelse över hur processen har sett ut i den selektiva fasen.

Även här har avsnittets uppbyggnad ett strukturerat upplägg, men där processens delar i själva verket sker simultant i en interaktiv process.

4.2.1 Urval

I den selektiva fasen grundades urvalet på de kategorier som hittills framkommit under den öppna fasen. Utifrån detta gjordes ett teoretiskt urval där målet var att söka efter egenskaper till kategorierna för att sedan kunna mätta dem. Baserat på de kategorier som framkommit ansågs intervjuer som en fördelaktig datainsamlingsmetod, detta för att frågorna kunde riktas mot de kategorier som behövde mättnad.

Under planerandet inför studien fanns det redan en tanke om att intervjua ofrivilligt barnlösa kvinnor, vilket förbereddes genom att göra en intressekoll via en offentlig tjejgrupp på Facebook. Inlägget som skrevs för att undersöka om det fanns något intresse innefattade en kort beskrivning av studiens syfte och intresseområde. Kvinnorna som hade intresse av att delta i studien ombads om att höra av sig via ett privat meddelande. Det var tre av dessa kvinnor som deltog i intervjuerna.

Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär attfrågorna i intervjun ställdes utifrån en intervjuguide (se bilaga) med teman som baserades på de kategorier som framträtt under den öppna fasen. Användningen av semistrukturerade frågor ansågs som mest lämpligt eftersom frågeställningarna då kunde vara både öppna och allmänna, samtidigt som det gav

förutsättningar till att kunna ställa följdfrågor (Bryman, 2016:563). Det i sin tur möjliggjorde att merdetaljrika data som var förankrade i den framväxande teorin kunde samlas in.

På grund av det geografiska avståndet intervjuades två av kvinnorna via det digitala verktyget Zoom och en av kvinnorna önskade att genomföra intervjun via chatt. Samtliga deltagare fick förfrågan om de skulle kunna tänka sig att ställa upp i en eventuell uppföljningsintervju, vilket samtliga sa ja till.

Valet av ett intervjuförfarande under selektiva fasen baserades på som tidigare nämnts, en önskan om ytterligare mättnad på det insamlade materialet. Den urvalsmetod som valdes var ett bekvämlighetsurval, då det visade sig vara svårt att finna intervjupersoner som baserades på vissa kriterier. Ett bekvämlighetsurval består av personer som vid en tillfällighet finns tillgängliga för forskaren (Bryman, 2016:243). Det krav som fanns var att intervjupersonerna skulle vara kvinnor och identifiera sig själva som ofrivilligt barnlösa.

Efter att ha sammanställt och analyserat intervjuunderlagen valdes återigen att inhämta material genom podcasts. Genom ett teoretiskt urval gick det nu att rikta sökandet efter innehåll i podcasts som var relevant i förhållande till de kategorier som krävde mättnad.

Sammanfattningsvis användes följande två podcasts i den här fasen, Alexandra Rapaport (Värvet, 2019) och om ofrivillig barnlöshet - med Maria Jönsson (Sorgpodden-Sorglinjen, 2021).

17 4.2.2 Datainsamling

Baserat på det geografiska avståndet tog beslutet att genomföra intervjuerna via Zoom då det ansågs vara tids- och kostnadseffektivt. Mötena varade i mellan 45–60 minuter vardera och trots att grundad teori inte uppmanar till att spela in intervjuer, togs ändå beslutet att göra det med ett samtycke från intervjudeltagarna. Detta för att försäkra sig om att ingen värdefull och relevant information skulle falla bort samtidigt som det underlättade betydligt till att kunna ta fram korrekta citat till resultatdelen. Arbetet underlättades ytterligare, då en kunde utföra själva intervjun och den andra skriva anteckningar och minnesanteckningar under samtalens gång. Som grundad teori förespråkar gjordes intervjuerna i form av samtal med öppen karaktär, vilket gjordes för att nya eventuella kategorier skulle få möjlighet att framträda (Holton &Walsh, 2017:58).

En av intervjudeltagarna hade önskemål om att utföra intervjun via chatt, vilket ansågs vara genomförbart. Själva intervjuförfarandet utfördes genomen interaktiv chattdialog där frågor utifrån intervjuguiden låg till grund. Hela chattdialogen kunde sedan kopieras samt skrivas ut och tillsammans med minnesanteckningar låg detta till grund kommande kodning och analys.

Det i sin tur kom att visa sig vara fördelaktigt då det inte behövdes någon transkribering av materialet.

Efter en sammanställning och analysering av det intervjumaterial som samlats in ansågs inte kategorierna uppnått full mättnad. Därför samlades ytterligare data in från två nya podcasts, vilka återigen varade mellan 45–60 min. Precis som i den öppna fasen lyssnades dessa igenom samtidigt som fältanteckningar och minnesanteckningar skrevs ner.

4.2.3 Analys

Datamaterialet som sammanställts och analyserats under den selektiva fasen bestod av fältanteckningar från både podcasten och intervjuerna. Dessa analyserades och kodades med hjälp av en selektiv kodning. Om syftet med den innehållsmässiga kodningen i den öppna fasen var att finna så många kategorier som möjligt, ämnades den selektiva kodningen i den här fasen till att finna egenskaper att fylla dessa med. Även i denna fas gjordes reflektioner kring materialets dataintention.

För att få en översikt över de kategorier som framkommit i den öppna fasen sattes dessa upp på en White-boardtavla tillsammans med de kategoribegrepp som utgör dessa kategorier.

Vidare skrevs de egenskapsbegrepp som samlats in under den selektiva fasen in i

Exceldokumentet tillsammans med de befintliga begreppen från den tidigare fasen. Genom att föra in det kodade materialet i Exceldokumentet skapades en första initial översikt som

analysprocessen kunde utgå ifrån. I dokumentet kunde egenskaperna sorteras vilket gav en överblick på vilka nya unika begrepp som tillkommit i materialet och vilka som var

återkommande. Detta gjorde i sin tur att de unika begreppen kunde skrivas ut på post-it lappar som sattes upp på White-boardtavlan under tillhörande kategori.

Här började kategoriernas egenskaper och dess dimensioner att jämföras med varandra för att finna likheter och skillnader. Det ledde till att ett antal kategorier antingen kunde sållas bort eller slås samman med varandra. Detta för att några inte längre ansågs vara relevanta i förhållande till kärnkategorin, men också för att vissa var så pass lika att de kunde slås ihop

18 och bilda en ny kategori. Underkategoriernas benämningar kunde gå från att tidigare ha varit arbetsnamn till att få bestämda och fasta meningar. Kategorierna som framkommit är det ambivalenta förhållandet till vården, det ständiga sökandet, att bli expert, behovet av samtal och stöd, samt den aktiva processen. I det här skedet skapades det en tydligare bild över hur kategorierna skulle kunna relatera till varandra och till kärnkategorin. Detta förde studien in nästa fas, det vill säga den teoretiska fasen.

4.3 Teoretiska fasen

I följande avsnitt kommer en redogörelse över hur processen har sett ut i den teoretiska fasen.

Återigen har avsnittets uppbyggnad ett strukturerat upplägg, men där processens delar har arbetats simultant i en interaktiv process.

4.3.1 Urval

I den teoretiska fasen görs ett teoretiskt urval som riktas mot de kategorier som är relevanta för teorin. Målet är att finna relationer mellan kärnkategorin och kategorierna sinsemellan.

För att säkerställa att de egenskaper som samlas in är relevanta valdes att utföra en fokusgruppsintervju med tre deltagare. En fokusgruppsintervju i det här skedet ansågs fördelaktigt då frågorna kunde riktas mot de kategorier som ansågs behöva mättas, samt att det öppet kunde föras diskussioner kring hur eventuella relationer såg ut.

Intervjusessionen utfördes med tre kvinnor, varav samtliga intervjuats under den selektiva fasen. Varför dessa kvinnor valdes ut var för att de tidigare tackat ja till att medverka i studien och var villiga att ställa upp vid flertal tillfällen om så krävdes. Trots att det fanns en initial önskan om att använda sig av ett flertal olika kvinnor under studiens gång, ansågs det dock vara fördelaktigt att använda samma som under den selektiva fasen. Kvinnorna hade på så vis redan bekantat sig med författarna vilket ansågs kunna gynna studien och öppenheten i samtalen. Samt att alla fyra hade tillfrågats om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju tillsammans med andra, vilket samtliga var positiva inställda till.

4.3.2 Datainsamling

Inför intervjuerna hade en Power Point slide förberetts. Power Point bilden syftade till att visualisera huvudangelägenheten, kärnkategorin och de relaterade kategorierna med dess egenskaper, så att intervjudeltagarna kunde få en helhetsbild över den teori som växt fram.

Initialt skedde en genomgång om hur intervjuförfarandet skulle gå till, samt en redogörelse kring den teori som växt fram. Mötet inleddes med att gå igenom en kategori i taget för att därefter diskutera den och dess egenskaper. Därefter fick deltagarna öppet föra diskussioner över hur och om de ansåg att kategorierna relaterade till varandra och till kärnkategorin.

Fokusgruppintervjun utfördes via zoom och varade i två timmar. Under intervjun delades arbetet upp mellan författarna, där en fungerade som intervjuare och den andra

skrevfältanteckningar och memos. Då en av författarna hade fokus på att skriva anteckningar och visuellt rita upp de kopplingar som framfördes under diskussionerna kunde det

säkerställas att inga viktiga citat eller relationer missades.

19 4.3.3 Analys

Analysprocessen inleddes med kodning av de fältanteckningar som samlats in under

gruppintervjun. Kodningen tillsammans med minnesanteckningarna skapade förutsättningar inför det slutgiltiga arbetet med att färdigställa relationerna mellan kategorierna och

kärnkategorin.

När den inledande analysprocessen var gjord sammanställdes materialet och fästes upp på en Whiteboard-tavla för att få en tydlig överblick. De ritade kopplingarna som bestod av pilar mellan kategorierna gjorde det möjligt att tillsammans med minnesanteckningarna får klarhet i hur de hängde samman sinsemellan och med kärnkategorin. På det här viset kunde

kompletteringar göras som förstärkte och bekräftade den teori som växt fram, vilket slutligen mynnade ut i en fullständig och mättad teori.

I resultatavsnittet kommer studiens fullständiga teori att presenteras och som därmed visar på hur de empiriska begreppen relaterar till varandra och till kärnkategorin.

5 ETIK

Studien har förhållit sig till Vetenskapsrådets (Vetenskapsrådet, 2002) forskningsetiska principer inom den humanistiska- och samhällsvetenskapliga disciplinen, vilka kommer att presenteras nedan.

Informationskravet grundar sig i att forskaren måste informera deltagare och uppgiftslämnare om studiens syfte, vad ett deltagande i forskningen innebär och om det finns någonting som eventuellt kan tänkas påverka villigheten i att vara med i studien. Informationen skall också tydliggöra att medverkandet är frivilligt och de när som helst kan välja att avbryta

(Vetenskapsrådet, 2002:7). Informationskravet i förhållande till den här studien har inneburit att intervjupersonerna fått information om studiens syfte, både muntligt och skriftligt.

Eftersom grundad teori inte utgår från någon förutbestämd forskningsfråga utan mer det generella intresseområdet – ofrivilligt barnlösa kvinnor, så har mer exakta frågor om studien inte kunnat besvaras. I stället har deltagarna fått information om studiens öppenhet och att den ämnar upptäcka en huvudangelägenhet och förklara hur den hanteras.

Samtyckeskravet innebär att deltagare som deltar aktivt i studien alltid ska ge sitt samtycke i form av ett skriftligt eller muntligt godkännande (Vetenskapsrådet, 2002:9). I den här studien har informationsinhämtning bland annat skett från ett öppet online forum, där samtycke inte varit möjligt att få till stånd. Detta beslut baseras på att de personer som skrivit i forumen kan välja att vara anonyma, de har själva godkänt forumets villkor, samt att det inte ansågs finnas någon information som skulle kunna påverka eller kopplas till en enskild individ som kan innebära långsiktiga eller kortsiktiga konsekvenser för dem. Intervjupersonerna i studien har fått information om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att avbryta utan att det medför negativa konsekvenser för dem. I de fall någon av intervjupersonerna yttrat något som de uttryckligen ångrat har detta strukits från materialet. Då intervjuerna utförts och spelats in via det digitala verktyget zoom var det också av vikt att få ett godkännande innan inspelning kunde ske.