I januari 1992 gav Örebro Kommun ut ett nytt förslag tillsammans med Örebro Läns Fastighetsägarförening och Föreningen Örebro Köp- män över citys utveckling till år 2000. Idéskriften som de kallar den var en satsning för ett fortsatt arbete med city där uppgiften var att ta fram en idéskrift som skall ge underlag för och motivera en gemensam kraft- samling för Örebro Citys fortsatta förnyelse. Målet med förslaget var att genom konkreta förslag göra Örebro City till en ännu bättre mötesplats för kultur och kommers och nyckelfrågorna var tillgänglighet, koncen- tration, mångfald, skötsel och trivsel.
I dokumentet framställdes Örebro som regionens transportknutpunkt med 275 000 invånare inom åtta mils radie. City bjöd på regionens i särklass största mångfald inom handel och service. De ansåg sig dock inte att vara ohotade, fram för allt från Marieberg köpcentrum och från nyöppnade Ikea (1991). Dessa verksamheter hade fördelen med god biltillgänglighet och väl sammanhållna med kommersiellt professionell skötsel. Framtida satsningar i stadskärnan skulle innebära att samma typ av egenskaper förstärktes även där.
Prognoserna visade dock att City skulle komma att tappa ytterligare i försäljning genom den utökande andelen extern handel, men genom konsumtionstillväxt, fler bostäder och arbetsplatser kunde de negativa prognoserna vändas. Örebros strategiska placering i Mellansverige skul- le göra det intressant för kontorsverksamheter och i och med utveck- lingen av ett nytt resecentrum på norr borde dessa utvecklas i Norrcity. Bostadskurvan hade vänt och istället för att göra fler kontor skulle även i framtiden, alla nybyggnadsprojekt innefatta bostäder. År 2000 skulle det finnas 700 fler bostäder i eller nära centrum.
Satsningen kom att utgå från att stadskärnan bestod av två olika delar med olika inriktningar. Södercity dominerades av handel och ”Med allt
vad detta innebär i form av storskalig tillgänglighet, krav på en genom- tänkt, koncentrerad och branschgrupperad stråkstruktur, hög profil etc.”
(Örebro kommun 1992). Norrcity profilerade sig med lokala verksam- heter, främst arbetsplatser och serviceutbud i form av restauranger. På så vis kunde ett mer utspritt butiksnät motiveras med krav på småskalighet och direkt angöring. City borde ha ett brett sortiment, dock kunde ra- tionalisering betyda att volymhandel och dagligvaruhandel flyttades ut från stadskärnan. För att avgöra vart och vem som kunde etablera sig efterfrågades en marknadsanalys, både då det kom till detaljhandel och kommersiell service.
Författarna av idédokumentet bedömde att detaljhandelsytan skulle minska de närmaste åren. Minskningen skulle troligtvis ske i sekundä-
Kultur och handel Hot från extern handel Resecentrum Två olika inriktningar Minskad handelsyta Fler bilparkeringar
!
ra lägen, i Citys utkanter och i lägen där biltillgängligheten var dålig. Genom att satsa på regionalt inriktad shopping i bra A-lägen och låta minskningen ske i B-lägen kunde detta ändå leda till något positivt. Denna typ av A-stråk kunde endast skapas på Söder.
I idéskriften nämns begreppet mångfald där författarna syftar till det kommersiella utbudet i området. I City skulle det inte bara finnas kom- mers utan även erbjuda kultur, mötesplatser och olika typer av arrange- mang vilket var viktigt framför allt för turismen och stadens ungdomar. Att stärka Örebro City som turistmål gav gynnsamma effekter även på de andra turistmålen i och kring staden. Då hade stadens fyra gallerior svårt att hyra ut alla sina lokaler och på en del platser stod lokaler tom- ma. Dessa skulle kunna användas för icke-kommersiella möten, som t.ex. föreningsverksamhet, inomhusschack, skolkontakt, agitation sitta och meditera m.m. Den galleriaägare som var först att satsa på detta hade skaffat sig ett övertag. En utomhusscen skulle också gynna sta- den. I förslaget ingick också att skapa fler rum för samvaro och utbyte av människors tankar och synpunkter. ”Intellektualitetens rum finns i
konditorier, pubar, caféer, barer, gallerior, restauranger, sporthallar och bib- liotek, i kyrkor, parker och vid strandkanten”. (Örebro kommun 1992)
Tillgängligheten med bil var tvunget att förbättras för de långväga besö- karna(från stadens ytterområden och länet i övrigt) som svarade för en betydande del av cityhandelns försäljning. För att förenkla möjligheter- na att hitta parkeringsplats borde elektroniska ledigskyltning användas samt att hålla gatusystemet öppet så att besökarna kunde söka runt. De som bor i staden kan skulle i större utsträckning använda kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Busstrafiken var vid tiden i konflikt med shoppingen på Drottninggatan, och bussarna skapade en barriäreffekt och kunde minska attraktiviteten i City. Detta var inte lika påtagligt på Norr då det området inte hade samma shoppingkaraktär. Andelen parkeringsplatser i staden hade 1992 ett underskott vilket ansågs leda till utebliven detaljhandelsförsäljning på ca 5 %. För att kunna öka för- säljningen borde parkeringsplatser i City sluta tas bort och riskera att försäljningen istället ökade för den externa handeln. På Norrcity före- slogs det att bygga parkeringshus på kvarteren Gnistan och Bageriet för boende, genom att utöka med 300 platser kunde även besökande tillgo- doses. I Södercity gavs fem alternativ för utökning av parkeringsplatser vilket skulle ge en ökning på ungefär 500-700 platser.
Även de gående behövde ett genomtänkt system för att orientera sig i City. Infotavlor, vägvisning, kartor och informationsbroschyrer var oli- ka förslag för detta. För att skapa bättre kommunikationer med Öster behövdes gång- och cykelbanenätet byggas ut med fler planskilda kors- ningar, även inne i City behövde nätet utökas. Centrumledningen skul- le arbeta för en modern stadskärna med samordnade och konkurrens-
Hållbarhet
Regional mötesplats Bilparkeringar Förnyelse av stadstorg Kungsgatan som handelsstråk Bussnät och Biogasbussar
!
kraftiga öppettider för att konkurrera med externhandeln som redan 1992 hade mer generösa öppettider. (Örebro kommun, 1992)
Många av förslagen i idéskriften genomfördes senare under 90-talet, något som örebroarna ställde sig positiva till. Den största förnyelsen var ombyggnation av Drottninggatan och att minska antalet bussar på Drottninggatan och Storgatan. Kommunen lyckades också med att koncentrera handeln och skapade A-lägen på Drottninggatan, Köp- mangatan och i de tre stora galleriorna. (L. Edenskär, personlig kom- munikation, 9 september 2012)