Den största delen av parkeringar på norrcity är kantstensparkering. Det finns två parkeringshus och två större parkeringsplatser där alla har en del privata platser, mellan 5 och 22 procent (Johansson, 2012). Endast den gatuparkering som löper längs Alnängsgatan är privat, resten är all- männa.
På södercity finns flera stora parkeringshus och några enstaka gatupar- keringar, från Rudbeckssgatan och söderut är det precis som på norr, fler gatuparkeringar och de parkeringshus som finns har också en högre andel privata parkeringsplatser. Runt omkring de stora handelsstråken på södercity finns nio parkeringshus i olika storlekar och de utgörs en- dast av allmänna, eller ett fåtal, privata parkeringsplatser. Längs Kungs- gatan som nyligen har byggts om har kommunen valt att behålla kants- tensparkeringen och gatuutrymmet används mer som ett shared space där alla trafikanter i större utsträckning samsas om trafikrummet.
50m 100m 200m § 3-område
Stopp vid trygghetsvandring Huvudstråk cykel Forskningsområde Gångväg 1 3 5 8 2 7 10 9 4 11 A B C D E F 6
Karta 3.6, trygghetsvandríng. A: Polishuset, B: SCB-huset, C: Karolinska skolan, D: Slottsparken, E: Conventum arena, F: Conventum kongress
Norrcity
Den första platsen som trygghetsvandringen stannade vid var utanför Polishuset(A) och den upplevde deltagarna som trygg, orsaker som på- verkade detta var att det var mycket folk i rörelse och att belysningen var god på platsen; en av deltagarna ansåg att närheten till polishuset(A) också påverkade tryggheten positivt.
På Fredsgatan vid SCB-huset(B) ansåg samtliga deltagare var en mörk och öppen plats som påverkades av buller från den närliggande tåg- stationen, och avsaknaden av bostäder. Avsaknaden av trafikanter på- verkade också upplevelsen negativt. På andra sidan Fredsgatan, stopp tre, ligger precis som vid stopp två i kvarter där det är mestadels verk- samheter och en större parkering. Trygghetsvandrarna ansåg att den här platsen var relativt trygg men att belysningen var bristfällig, att det var väldigt tyst på platsen och att det var en stor andel verksamheter (få upplysta fönster). Vid det fjärde stoppet på Skolgatan rådde det väldigt skilda meningar bland deltagarna. Några upplevde att platsen var trygg på grund av att trapphusen och att lägenheterna längs gatan var upplys- ta och att skolgården på Karolinska skolan(C) var öppen och hade fri sikt vilket ökade trygghetskänslan. Andra tyckte att det var obehagligt, mörkt, obefolkat och att de stora träden skymde sikten och gjorde att de kände sig otrygga, en deltagare kommenterade att hen inte skulle gå över skolgården för att människor hade blivit överfallna där förut. Vid Järntorget, stopp fem, noterade deltagarna att det fanns bostäder som hade utsikt över torget och att fler av verksamheterna runt torget har kvällsöppet och skapade ett tryggt stadsrum. De ansåg att platsen var väl upplyst, fotgängare, cyklister och busstrafiken runt omkring kändes också trygg. Träden runt torget påverkade tryggheten negativt då sikten skymde bostadsfönstren.
Södercity
I slottsparken(D) hade deltagarna skilda åsikter om trygghetskänslan. Några tyckte att det var en skyddad och tillräckligt upplyst plats för att vara en park, de låga häckarna gjorde att sikten var god genom parken. Aspekter som ökade känslan av otrygghet var att det var mörkt, långt till verksamheter och den verksamheten som ligger närmast är en krog vilket var dåligt då det antagligen rör sig onyktra människor i parken på fredag- och lördagsnätter. Bullret från den porlande Svartån påverkade också negativt. En kommentar från en av deltagare var att ”Skulle hålla
ett bra tempo genom parken mot större väg”
Längs Kungsgatan upplevde samtliga av trygghetsvandrarna att platsen var trygg och ljus och upplevdes som varm. Flera påpekade den nyligen
uppsatta julbelysningen som ökade trygghetskänslan. En tyckte att det var tryggt men att det var tråkigt att det inte fanns så många kvälls- öppna verksamheter längs stråket och att det satt några alkoholister vid fontänen likkistan i närheten på Stortorget.
På Våghustorget tyckte flera av trygghetsvandrarna att det var korsande vägar och mycket folk i rörelse, bussar, gående och cyklister och att det fanns flera kvällsöppna restauranger runt torget. Flera bostäder som såg ner på torget och att belysningen var god bidrog till en högre trygghets- känsla, även vid sittplatserna på torget. Olof Palmes torg tyckte flera var en öppen plats och att det fanns några, men inte tillräckligt med lägen- heter som hade god uppsikt över torget runt omkring men att bussen gick förbi och taxibilar stannade i närheten. Andra tyckte att torget var dystert, skräpigt och folktomt.
Vid Conventum Arena(E) och Kongress(F) tyckte flera att det var trångt och ensligt, inte särskilt mycket folk eller bilar som åker vid platsen. Det upplevs mest som en vändplan och att byggnaderna runt omkring är tråkiga och otrygga. Hotellet som ligger vid platsen har kvällsöppet men bidrar inte nämnvärt till tryggheten.
Det sista stoppet på baksidan av Nikolaikyrkan upplevde flera som ljus men dyster plats och att byggnaderna runt omkring upplevdes som mörka och läskiga. På platsen går en vältrafikerad cykelbana och att det inte finns något som skymmer var bra. Det finns inte några bostäder i närheten. En kommentar var ” Ljust men ändå lite skumt, bakgatukäns-
50m 100m 200m Bostäder Verksamheter Bostäder+Verksamheter Handelsstråk A
Karta 3.7, Verksamheter, Verksamheter och bostäder samt bostäder. A: Örebro centralstation
Koncentration av fastigheter med blandad funktion kan ses längs Drott- ninggatan och Storgatan, det är viktigt att detta stråk upplevs som tryggt dygnet runt då det är stadens huvudstråk för gång- och cykeltrafik. Alla tre torg är omringade av fastigheter med blandade funktioner vilket ger god uppsikt och ökar tryggheten, sämst täckning är det på Stortorget. Kungsgatan som utvecklats med flera nya verksamheter i bottenvåning- en, har en relativt god andel blandade fastigheter. Längs Fredsgatan som är tänkt att bli den nya entrén till Örebro centrum för de som kommer till staden med tåg är det verksamheter i de flesta fastigheterna. Detta är negativt för de som åker eller kommer med tåg till Örebro centralstation (A) under dygnets mörka timmar då platsen kan upple- vas som mer otrygg utan boende som kan se vad som händer och sker i gaturummet. Den östra sidan av norrcity är uppdelad med antingen verksamheter och bostäder, Slottsgatan, Skolgatan och delar av Fredsga- tan och Järnvägsgatan.
Område Norr Söder Antal 1779 1779 1409 1409 Man 836 47% 685 49% Kvinna 943 53% 724 51% Utländsk bakgrund 237 13% 167 12% Ålder Barn(0-15 år) 137 8% 92 7% Unga vuxna (16-24 år) 282 16% 212 15% Vuxna (25-74 år) 1082 61% 989 70% Äldre vuxna (75-W år) 278 16% 116 8% 1779 1409 Utbildning Förgymnasial 9,81% 7,62% Gymnasial 41,51% 38,33% Eftergymnasial 48% 53,57% Civilstånd Gift/sambo/med barn 5,48% 4,81% Gift/sambo/utan barn 13,79% 13,73% Ensamstående med barn 3,23% 3,31% Ensamstående utan barn 72,90% 72,44% Arbete Arbetslösa 2,89% 2,18% Förvärvsarbetande 81,19% 84,56% Dagbefolkning 1650 2858 Andel låg inkomst 21,68% 15,77% Bil Bilar 507 404
Familj utan bil 779 44% 627 44%
Familj 1 bil 430 24% 346 25% Familj 2 bil 36 2% 28 2% Boende Lägenhet 1274 33% 722 33% Lägenhet/småhus 12 0% 0 0% Lägenher/flerbostadshus 1262 33% 722 33% Lägenhet/äganderätt 6 0% 0 0% Lägenhet/bostadsrätt 5 0% 18 1% Lägenhet/hyresrätt 1263 33% 704 33% 3822 2166
Bostad, antal rum
Lägenhet 1rk 400 31% 171 24%
Lägenhet 2rk 382 30% 239 33%
Lägenhet 3rk 307 24% 185 26%
Lägenhet 4rk 132 10% 93 13%
Tabell 3.1, statistik som beskriver den demografiska sammansättningen i projektområdet.
50m 100m 200m
Statistikområde norr Statistikområde söder Forskningsområde
Karta 3.8: Område som omfattas av statistiken på norr och söder.
Statistiken redovisas i andelar eftersom att de är olika antal som bor i områdena, den statistik som redovisas för södercity gäller för området som visas på kartan. Procentsatserna visar att det är väldigt liten skill- nad på de socio-ekonomiska parametrarna mellan områdena. I ålder- skategorierna är det större andel i gruppen äldre och färre i gruppen vuxna i norrcity än i södercity. Det är också skillnad mellan områdena när det kommer till andelen lägenhetsstorlekar, antal rum. Det är en större andel mindre lägenheter på norrcity jämfört med södercity vilket skulle kunna kopplas samman med skillnaderna i åldersgrupperna. I norr- bor det fler låginkomsttagare än i södercity. Statistiken visar också att det är små, men ändock, skillnader när det kommer till utbildning, arbetslöshet och förvärvsarbetande. På norr är det en större andel med förgymnasial utbildning men när det kommer till gymnasial och efter- gymnasial utbildning är det mer vanligt förkommande hos de som bor i södercity. Det är en högre andel arbetslösa och därmed också en lägre andel förvärvsarbetande på norr- än på södercity.