Till skillnad från norrcity har södercity genomgått fler och mer om- fattande ombyggtioner. De byggnader som uppförts i området sedan 60-talet och framåt har gett området en modernistisk prägel. Stadens handelscentrum har koncentrerats på södercity vilket under åren lett till att flera shoppinggallerior byggts. På norrcity har handeln med tiden minskats och idag finns handeln framför allt längs Storgatan, mindre butiker med entréer ut mot gaturummet. De nya byggnader som upp- förts sedan 60-talet är precis som på söder större byggnadsvolymer men då norrcity inte genomgått samma omfattande sanering är det fortfaran- de mindre volymer i äldre byggnadsstilar som sätter prägeln på området. De flesta offentliga platserna och lokalerna i projektområdet ligger på södercity. De är också större till ytan än på norrcity.
Söder- och norrcity har två olika trafikstrategier. Södercity i och med saneringsarbetet en mer modern trafikstrategi än norrcity. Området har i större utsträckning anammat SCAFT-principen och bil- och busstra- fiken är separerad från de oskyddade trafikanterna. Området har fler gågator och istället för kantstensparkering och parkeringsplatser, som på norrcity, har det byggts ett stort antal parkeringshus här. Cykelparke- ringarna i södercity är mer utspridda än på norr och färre till antalet per parkering. På norrcity finns det färre men större parkeringsplatser (till antalet) och de är strategiskt placerade i närheten av större arbetsplatser, detta parkeringsmönster finns inte på söder.
Deltagarna i trygghetsvandringen ansåg att det finns fler otrygga platser på norrcity än på södercity. Området har fler platser där byggnader- na endast inhyser verksamheter vilket minskar trygghetskänslan under kvällstid. Det är dessutom överlag mörkare och sämre belyst på norrcity vilket också skapar otrygghet. Kungsgatan på södercity var det stråk där samtliga deltagare kände sig trygga.
Då stadens handelscentrum ligger på södercity är det även här det i högre utsträckning än på norrcity finns verksamheter i bottenplan. På söder är de flesta fastigheterna som endast har en funktion verksamhe- ter, på norr är det några fler fastigheter som endast är bostäder.
4. Slutsatser
Slutsatserna och förslagen som följer bygger på de rumsliga egenskaper och upplevelsevärden som finns i Örebro centrum utifrån perspektivet rättvisa. Förslaget beskrivs utifrån skillnaderna mellan norr- och söder- city och hur Örebro stadskärna kan bli mer rättvis genom att utjämna de skillnaderna.
En konsekvens av de politiska processerna i Örebro kommun är att de lett till att det idag finns stora, tydliga skillnader mellan söder och norr- city. Huruvida det är beslut som styrts av politiker, tjänstemän, fastig- hetsägare eller medborgarinflytande omfattas inte det här arbetet men de har alla påverkat besluten i olika omfattning. Bakgrunden som ut- görs av gamla områdesplaner och nyligen framtagna visioner visar hur Örebro kommun systematiskt mer och mer valt bort norr och istället satsat på södercity. Det är svårt att avgöra vad som leder till de mest rättvisa besluten? Vems åsikter ska avgöra vad som ska byggas eller rivas? Vems åsikter leder till att staden blir mer rättvis? För att utreda detta behöver arbetet kompletteras med en ytterligare studie som djupare ut- reder de politiska processerna från 60-talet och framåt.
Däremot är det möjligt att se de fysiska förändringarna i staden och att de politiska besluten lett till att norr till skillnad från söder inte genom- gått en lika omfattande saneringsprocess. Många äldre byggnader finns kvar och kvarteren utgörs av fler volymer (fastigheter). Handeln har inte omvandlats på samma sätt som södercity där flera shoppinggallerior uppförst. Norrcity har behållt den öppnande effekten som Gehl (2011) beskriver som viktig för stadslivet. Dessa karaktärsdrag bör bevaras i framtida förnyelsearbete då det bidrar till mångfald och en mer rättvis fördelning av människor i Örebro centrum.
Örebro stadskärna är stor till ytan och genom att dela in den i två skilda områden har områdesplanerna blivit lättare att hantera (L. Edenskär, personlig kommunikation, 9 september 2012). Detta är dock en av de betydande anledningarna till den snedfördelning som visar sig i dagens stadsbild.
Resurserna har fördelats så att södercity genomgått större omfattande förnyelser än norrcity. Områdesplanerna har gjort det lättare att förstå inventeringen och dra slutsatser från de båda tillsammans. Däremot så behöver de snedfördelade resurserna alltid vara till södercitys fördel, då vissa av de åtgärder som vidtagits lett till att södercity blivit en mer orättvis stadsdel både ur mångfald och demokratiska perspektivet.
Fastighetsägande och upplåtelseformer
Inom de studerade områdena finns i stort sett bara flerbostadshus, någ- ra villor längst åt söder på kvarteret Teknisten (se karta 3.1). Området innefattar ungefär 250 fastigheter (både verksamheter och bostadshus) och av flerbostadshusen är det endast 8 fastigheter som är bostadsrätts- föreningar. Detta är väldigt bra för mångfalden i centrum då den höga andelen hyresrätter tar bort kravet på att de boende behöver ekonomis- ka förutsättningarna att kunna köpa sin bostad. Bostadsrättsförening- arna är dessutom väl utspridda i centrum och upptar inte stora ytor, förutom Brf Stenhuggaren (se karta 3.9). Detta bör bevaras då områden som består av bostadsrätter har en segregerade effekt då vissa utesluter sociala grupper.
Fastighetsägaren Örebro kommun utgörs av tre bolag, Örebrobostäder, Örebroporten och Örebro kommun. De andra stora fastighetsägarna/ förvaltarna i centrum är Behrn fastigheter och Esswege som tillsammans utgör en lika stor fastighetsägare som Örebro kommun och karta 3.8 visar att majoriteten av fastigheterna i områdena ägs av privata fastig- hetsägare. Privat fastighetsägande leder till att urvalet av hyresgäster blir mer snävt då de har större möjlighet att säga upp hyreskontrakt och välja hyresgäster än allmännyttan (Fainstein, 2010). Det motverkar den demografiska spridningen och hindrar olika sociala grupper från att bo i Örebro centrum.
Om det skulle vara så att bostadsmarknaden i Örebro centrum är till- fredsställd för hyresrätter men inte för marknaden av bostadsrätter så kan det vara läge att ombilda hyresfastigheter i centrum till bostadsrätts- föreningar (Fainstein, 2010). I dagsläget är efterfrågan på hyresrätter i centrum högt och bör således bevaras och öka så länge som efterfrågan är fortsatt hög. Hur hyres- och bostadsrätterna är fördelade i projektom- rådet beror på vilken effekt som eftersträvas (Gehl, 2011), för att inte skapa en segregerande stadskärna är det bra om de bostadsrätter som
finns är fördelade jämt över området och inte är dominerande, detta bör också beaktas i de fall ombildning eller nybyggnation av bostadsrätter sker. Ett annat sätt att öka andelen bostadsrätter i centrumkärnan utan att bli dominerande i gaturummet är att bygga dem på höjden och göra det möjligt för bostäder som inte tar upp en stor yta och undvika att skapa uteslutande kvarter.