Överensstämmelse med miljöbalken

Allmänna hänsynsregler

Miljöbalkens kapitel 2 behandlar de så kallade allmänna hänsynsreglerna.

Reglerna innebär bland annat att man ska vidta skadeförebyggande åtgärder och att verksamheten eller åtgärden också ska lokaliseras till en lämplig plats, hushålla med råvaror samt använda bästa produkt och teknik.

Kommunen har via planeringsprocessen med översiktsplan och detaljplan med miljöbedömning utrett alternativa lokaliseringar. Detaljplanen är anpassad efter de förutsättningar som förekommer inom området och hänsyn har tagits till dessa vid utformningen av detaljplanen. Ytterligare krav på kvalitetssäkring, miljöhänsyn och säkerhet under byggtiden behöver ställas under bygglovsprövningen. Detaljplanen bedöms vara förenlig med de allmänna hänsynsreglerna.

Hushållningsprinciperna

Miljöbalkens kapitel 3 innehåller grundläggande bestämmelser för hushållningen med mark- och vattenresurser. Där anges bland annat att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vidare anges att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen samt att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Planområdet berörs av riksintresseområde enligt både 3 och 4 kap miljöbalken. Inga nämnvärda negativa konsekvenser, och därmed ingen påtaglig skada, bedöms uppstå på riksintresseområden. För riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap miljöbalken, bedöms positiva konsekvenser uppstå genom att trafiksäkerheten ökar längs med spåret.

Till viss del kommer jordbruksmark att tas i anspråk för den för den planerade exploateringen. En bedömning har utförts utifrån de punkter som länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar skall användas för bedömningen.

Bedömningen visar att det är rimligt att befintlig jordbruksmark inom det aktuella planområdet kan tas i anspråk för den planerade utbyggnaden.

Detaljplanen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens kapitel 4.

Miljökvalitetsnormer

Miljöbalkens kapitel 5 behandlar miljökvalitetsnormer, vilka ska säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. Idag finns MKN för omgivningsbuller, föroreningar i utomhusluft, kemiska föreningar i fisk- och musselvatten samt kvalitetskrav för vattenförekomster. Det aktuella planområdet omfattas av MKN för luftföroreningar samt MKN för vatten och vattenkvalitet.

Vatten och vattenförekomst – Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och skyddade områden) syftar till att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd

miljökvalitet. Kvaliteten på grundvattenförekomster bedöms inte försämras.

Miljökvalitetsnormer (MKN) för samtliga yt- och grundvattenförekomster inom Sverige infördes i december 2009 och Hultsfreds kommun omfattas av föreskrifterna i Södra Östersjöns vattendistrikt. MKN syftar till att

tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att allt vatten ska uppnå god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast 2027. Den

ytvattenförekomst som ligger närmast planområdet är sjön Hulingen med ID-nummer SE636866-150376.

Hulingen ingår i Emåns huvudavrinningsområde – SE74000, och avvattnas av Silverån – SE 636346–150254. Hulingens ytvattenstatus idag är ’måttlig ekologisk status’ och den kemiska statusen är ’god’ om kvicksilver och PBDE inte räknas med.

För att bedöma hur påverkan från planen påverkar vatten inom

avrinningsområdet måste man se till hela Emåns avrinningsområde. Vattnet i Hulingen kommer uppströms via Silverån in i Hulingen och fortsätter nedströms via Silverån innan det rinner ut i Emån. Om påverkan sker lokalt vid Herrstorpet kan detta alltså ge konsekvenser i Östersjön. Av

dagvattenutredningen framkommer dock att vattenkvaliteten inte påverkas av detaljplanen.

För Hulingen gäller att följande miljökvalitetsnormer ska uppnås:

▪ God ekologiskt status till 2027

▪ God kemisk status med de undantag som finns för kvicksilver och PBDE.

För Hulingen finns det även lokala punktkällor, förutom det kvicksilver och PBDE som kommer via luften. I Nedsjön finns ansamlat kvicksilver som sipprar ut och sprids till Hulingen, och strax norr om Hulingen finns gamla industriområden som behöver saneras från olika tungmetaller.

För Hulingen finns också ett krav gällande det skyddade området i sjön som är utsett till Natura 2000-område med EUID SE 0330129. Området är skyddat enligt EU:s Fågeldirektiv SPA och ska uppnå gynnsamt tillstånd med avseende på de värden som ska skyddas.

Enligt VISS är det främst övergödning och miljögifter som behöver åtgärdas i Hulingen. Sjön påverkas också negativt av den regleringen av sjön som görs.

Miljökvalitetsnormer för vatten bedöms inte påverkas negativt av

detaljplanen. Bebyggelsen inom planområdet kommer att anslutas till det kommunala VA-ledningsnätet. Dagvattnet kommer först och främst infiltreras på kvartersmark samt ledas genom de kommunala

dagvattensystemen vilka kommer att utformas som öppna och tröga system där vattnet kan renas och infiltreras.

Den planerade byggnationen enligt planförslaget bedöms inte få någon betydande negativ påverkan på Hulingen eller MKN vatten.

Buller - Planområdet omfattas inte heller av miljökvalitetsnormerna för buller, då andelen invånare är för få. Enligt miljökvalitetsnormen omfattas endast kommuner med fler än 100 000 invånare (www.naturvardsverket.se).

Det innebar dock inte att man i mindre och medelstora kommuner (under 100 000 invånare) inte skall sträva efter att begränsa buller. Buller i dessa kommuner styrs bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och provning. Regler om att begränsa buller finns också i annan lagstiftning. Beräkningar visar dock att inga gällande riktvärden överskrids. Ytterligare information kan ses i kap. 6.3, och bilaga 11.

Luft - En utbyggnad enligt detaljplanen kommer att leda till en ökad trafikintensitet. Ökad trafik innebär ökade utsläpp av kväveoxider och partiklar. Totalt bedöms trafiken efter att full byggrätt är utnyttjad inom planområdet, att uppgå till cirka 500 resor per dygn. Ökningen bedöms vara liten.

Enligt publikationen ”Riskbedömning av gatu- och vägstråk i

Göteborgsregionen för partiklar (PM10), Rapport 143 (juni 2007)” och med en generell utgångspunkt från kunskaper om avgashalter, går det att

konstatera att gällande miljökvalitetsnormer med stor säkerhet att

detaljplanen inte kommer att föranleda att gällande miljökvalitetsnormer överskrids.

Allmänt kan sägas att trafiken måste uppgå till cirka 40 000 fordon per dygn på ett vägavsnitt med ett slutet gaturum innan det är meningsfullt att i detalj beräkna om cancerogena ämnen, ozon, artiklar etcetera kan uppgå till skadliga nivåer eller innebära risker för känsliga personer. Planförslaget bedöms medföra obetydliga/inga konsekvenser.

Nationella miljömål

Följande nationella miljömålkvalitetsmål har bedömts beröras av detaljplaneförslaget:

• Frisk luft

• Giftfri miljö

• Levande sjöar och vattendrag

• Ett rikt odlingslandskap

• God bebyggd miljö

• Ett rikare växt- och djurliv

För de bedömda miljömålen, bedöms planförslaget inte motverka något av de nationella miljömål som projektet bedöms omfattas, med undantag av

”Ett rikt växt- och djurliv”. Miljömålet motverkas då en generell negativ påverkan bedöms uppstå genom förlust av mer lågkvalitativt habitat, ökad störning från mänsklig aktivitet och en viss barriäreffekt mellan värdefulla naturområdet på grund av ny bebyggelse.