Skyddade arter

Kännedomen om förekommande fridlysta arter inom planområdet baseras på flertalet inventeringar. År 2017 och år 2018 genomförde Hultsfreds kommun en naturvärdesinventering (NVI) av området. Utöver detta har WSP Sverige AB på uppdrag av Hultsfreds kommun utfört tre fördjupade artinventeringar under sommaren år 2019. En kompletterande

fågelinventering med två fältbesök genomfördes därefter i mars 2021, med fokus på hackspettar.

Ytterligare en naturinventering (Fågelklubben i Hultsfred och Emådalens Naturskyddsföreningen, 2015) samt utdrag ut Artportalen använts som underlag (sökning i Artportalen 14 april år 2020 för perioden 1995–2020 och en kompletterande sökning 22 mars år 2021 för perioden 2020–2021).

Det bör noteras att Fågelklubbens naturinventering är en sammanställning av naturvärden från cirka 1980-talet och framåt, utan närmare

specifikationer om när eller var olika arter påträffats. Denna

naturinventering är således inte nödvändigtvis helt representativt av dagens artförekomster.

För de arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen 4§ gäller förbud mot att fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur, avsiktligt förstöra eller samla in ägg samt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. För arter fridlysta enligt 6§ gäller förbud mot att döda, skada, fånga eller samla in ägg, rom, larver eller bon. För växter fridlysta enligt 8§

gäller förbud mot att plocka, gräva upp eller skada exemplar av växterna, inklusive frön och andra delar. För växter fridlysta enligt 9§ gäller förbud mot att gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna samt att mot plocka eller samla in exemplar för kommersiella ändamål.

Skyddad flora

Tre fridlysta kärlväxter har påträffats inom området: gullviva, blåsippa och grönvit nattviol.

Gullviva har noterats vid Herrstorpet år 2013. Gullvivan är inte rödlistad utan bedöms vara livskraftig i hela landet. Arten är fridlyst i hela landet enligt 9 § Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). I Smålands Flora anges att arten har minskat i landskapet sedan mitten av 1900-talet på grund av

igenväxning, vilket är en pågående trend i hela södra Sverige. Trots detta har arten fortfarande stor utbredning i Småland och är vanligt

förekommande, och har bedömts som livskraftig av den svenska rödlistan sedan tio år tillbaka. Arten bedöms därför ha gynnsam bevarandestatus både i Småland och nationellt.

Figur 12. Förekomster av fridlysta kärlväxter inom planområdet.

Grönvit nattviol har rapporterats på torrängen inom planområdet, på samma plats som gullviva. Grönvit nattviol har under 1900-talet ökat i både

utbredning och frekvens i Sverige. Denna trend förväntas fortsätta och på grund av detta är arten bedömd som livskraftig i Sverige. Grönvit nattviol är liksom alla orkidéer fridlyst i hela landet enligt 8§ Artskyddsförordningen.

Eftersom arten har en pågående ökande populationstrend samt beskrivs som

vanlig i Småland bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Blåsippa har noterats i utkanten av planområdet år 2013. Arten har inte noterats vid övriga inventeringar och har inte heller rapporterats till Artportalen. Blåsippan är inte rödlistad i Sverige men är fridlyst enligt 9§

Artskyddsförordningen i hela landet. Eftersom arten länge varit livskraftig och har en ökande populationstrend bedöms den ha gynnsam

bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Skyddad fauna

Grod- och kräldjur

Sju olika grod- och kräldjur har påträffats inom området; sandödla, vanlig snok, större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda.

Förekomsten av sandödla är troligen centrerad till de sandiga miljöer som förekommer i området. Förekomsterna av övriga arter är framförallt centrerade kring de vattenmiljöer som finns inom planområdet, och utöver detta har landområden som är lämpliga för som viloplatser och

övervintringslokaler identifierats. Samtliga områden visas i figur 13.

Sandödla - Det finns flera källor som vittnar om att sandödla förekommit inom planområdet, men omfattningen och dess exakta vistelseområden är oklar. Med anledning av det otydliga underlaget vad gäller sandödlans förekomst i området genomfördes en artinventering av sandödla av WSP Sverige AB under sommaren år 2019. Vid inventeringen kunde

förekomsten av sandödla inte påvisas. Vid denna inventering pekades dock miljöer ut med lämpliga förutsättningar för sandödla ut, se figuren ovan.

Med anledning av tidigare noterade fynd av arten går det inte att utesluta att enstaka individer vid tillfällen rör sig inom planområdet, men eftersom inga individer noterades vid artinventeringen trots optimala förhållanden och anpassad metodik bedöms området inte vara av särskild betydelse för arten eller hysa fortplantnings- eller viloområden för arten.

Sandödlan är fridlyst i hela landet enligt 4 § Artskyddsförordningen. Arten har enligt Naturvårdsverket bedömts ha dålig bevarandestatus i boreal och kontinental biogeografisk region, och detsamma bedöms gälla både nationellt i Sverige och i Småland.

Figur 13. Vattenförekomster och landmiljöer för groddjur samt landmiljöer för sandödla inom och kring planområdet. De vita siffrorna är kopplade till den upprättade artskyddsutredningen som finns bilagd i miljökonsekvensbeskrivningen.

Vanlig snok - Enstaka fynd av snok har gjorts inom planområdet. Snok är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom snok är en generalist och en vanlig art samt inte är rödlistad bedöms arten ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Större vattensalamander - Totalt påträffades tolv individer av större vattensalamander vid inventeringen år 2019. Sju för arten lämpliga vattenförekomster identifierades i området, se figur 13.

Både vattenförekomst ett och sex bedöms kunna fungera som lekmiljöer för arten. Lek har inte kunnat bekräftas i övriga vattenförekomster, och främst nummer två och fem är olämpliga som lekmiljöer på grund av hög

uttorkningsrisk. I dessa vatten påträffades heller inga individer under inventeringen. Inom planområdet finns också flera landmiljöer med lämpliga strukturer för vila och övervintring, se figuren ovan. Dessa

landmiljöer har flera strukturer som större vattensalamander efterfrågar, till exempel sten/block, död ved och förna. Sammantaget bedöms planområdet utgöra en lämplig miljö för större vattensalamander.

Större vattensalamander är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 4 § Artskyddsförordningen. Arten har enligt Naturvårdsverket bedömts ha dålig bevarandestatus i boreal och kontinental biogeografisk region, och den förväntade trenden för arten är negativ.

Baserat på detta är bedömningen att arten har dålig bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Mindre vattensalamander - En individ av mindre vattensalamander noterades vid inventeringen år 2019 i norra delen av planområdet, i vattenförekomst 1. Inga andra fynd har rapporterats inom planområdet.

Mindre vattensalamander är inte rödlistad i Sverige, och har klassats som livskraftig sedan år 2000 och framåt, men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom arten under lång tid har bedömts som livskraftig bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Vanlig groda – Fynd av vanlig groda har gjorts inom norra planområdet, enligt uppgifter från naturinventeringen av Fågelklubben Hultsfred och Emådalens Naturskyddsförening (2015). I rapporten framgår varken uppgifter om antal individer eller när arten påträffades. Arten påträffades inte vid inventeringen år 2019 och inga fynd har rapporterats till

Artportalen.

Vanlig groda är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom arten under lång tid har bedömts som livskraftig bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Vanlig padda - Fynd av vanlig padda har gjorts inom norra planområdet, enligt uppgifter från Fågelklubben Hultsfred och Emådalens

Naturskyddsföreningens naturinventering. I rapporten framgår varken uppgifter om antal individer eller när arten påträffades. Arten påträffades inte vid inventeringen år 2019 och inga fynd har rapporterats till

Artportalen.

Vanlig padda är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom arten under lång tid har varit livskraftig bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både

nationellt och i Småland.

Åkergroda - Åkergroda har påträffats inom norra planområdet, enligt uppgifter från Fågelklubben Hultsfred och Emådalens

Naturskyddsföreningens naturinventering. I rapporten framgår varken uppgifter om antal individer eller när arten påträffades. Arten påträffades inte vid inventeringen år 2019 och inga fynd har rapporterats till

Artportalen.

Åkergroda är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 4§ Artskyddsförordningen. Arten har enligt Naturvårdsverket bedömts ha god bevarandestatus i alpin, boreal och kontinental

biogeografisk region och bedöms därför ha god bevarandestatus nationellt i Sverige samt i Småland.

Fåglar

Tio olika rödlistade fågelarter har konstaterats eller bedömts som troligen häckande inom planområdet. Förekomsterna är utspridda över hela planområdet, men under fågelinventeringen år 2019 pekades ett antal miljöer ut som särskilt värdefulla för fåglar, se figuren nedan.

Vid kompletterande fågelinventering år 2021 identifierades också en häckningsmiljö för gröngöling väster om planområdet.

Mindre hackspett - En fågelinventering med inriktning på mindre hackspett genomfördes av WSP Sverige AB under år 2019.Vid det andra

inventeringstillfället hördes en ropande individ söder om planområdet. Flera individer av större hackspett noterades också inom planområdet.

Under den kompletterande fågelinventeringen år 2021 noterades vid det första inventeringstillfället ett par i sydväst, utanför planområdet. Vid det andra inventeringstillfället noterades en individ vid märgelgravarna söder om gården Herrstorpet, ropande och födosökande. Arten har även tidigare konstaterats som troligen häckande inom planområdet och det finns ett rapporterat fynd av ett bo med ungar inom planområdet från år 2013.

Mindre hackspett är rödlistad som NT (Nära hotad) enligt rödlistan år 2020.

År 2000 bedömdes arten som VU, vilket innebär att dess status har

förbättrats något sedan dess. Under 2000-talet har dock en viss stabilisering skett, därav den förbättrade statusen. På grund av den förväntade

populationsminskningen bedöms arten ha icke gynnsam bevarandestatus nationellt, vilket troligtvis speglas i Småland. Eftersom det finns planer på strandnära exploatering i Hultsfred (LIS-områden) finns det risk att för arten gynnsamma habitat kommer påverkas negativt inom kommunen.

Figur 14. Områden inom planområdet som bedöms har högt värde för fåglar, främst mindre hackspett och andra hackspettar. Väster om planområdet finns även en häckningsbiotop för gröngöling.

Stare - Vid fågelinventeringen år 2019 noterades två par starar inom

planområdet, och det bedöms troligt att arten häckar i området. I Artportalen finns ett rapporterat fynd från år 2005.

Staren är rödlistad som VU (Sårbar) i Sverige, vilket är en försämring sedan år 2010 och tidigare då den bedömdes som livskraftig. Minskningen av det svenska beståndet har pågått kontinuerligt sedan 1970-talet, och fram till 2014 minskade beståndet med ytterligare 40–50%. På grund av att arten bedöms som sårbar i Sverige och den sedan länge pågående minskande trenden bedöms starar ha ogynnsam bevarandestatus både nationellt och regionalt.

Sävsparv - Vid fågelinventeringen år 2019 noterades ett par sävsparvar inom planområdet och det bedöms som troligt att arten häckar på platsen. Arten har rapporterats på platsen år 2013, vilket då gällde en spelande individ.

Arten bedöms som NT (Nära hotad) enligt den svenska rödlistan från år 2020, vilket är en förbättring sedan år 2015 då den bedömdes som VU (Sårbar). Arten är under pågående minskning i Sverige. Eftersom det

föreligger indikationer på framtida populationsminskningar bedöms arten ha icke gynnsam bevarandestatus i Sverige samt i Småland, trots att den inte längre är hotad.

Gulsparv - Vid fågelinventeringen från år 2019 bedömdes det som troligt att gulsparven häckar inom planområdet, och ett till två par noterades på

platsen. Arten har rapporterats på platsen år 2013, vilket då gällde en spelande individ.

Gulsparven bedöms som NT (Nära hotad) enligt den svenska

rödlistebedömningen för år 2020. Detta är en förbättring sedan år 2015 då arten listades som VU, men fortfarande en försämring sedan 2010 och tidigare, då arten bedömts som livskraftig. En minskning av arten pågår eller förväntas ske, och därför bedöms arten ha icke gynnsam bevarandestatus i Sverige samt i Småland, trots att den inte längre är hotad.

Spillkråka - Under fågelinventeringen år 2019 noterades två spillkråkor inom planområdet, som uppvisade ett upprört och jagande beteende vilket tolkades som revirhävdande. Det bedöms därför som troligt att arten häckar i området. Det finns även ett rapporterat fynd av arten från år 2013. Under den kompletterande inventeringen under år 2021 noterades också ropande fåglar från hygget väster om planområdet. Vid detta tillfälle noterades arten inte inom planområdet.

Arten bedöms som NT (Nära hotad) enligt den svenska rödlistan, vilket är en försämring sedan år 2010 och tidigare då den bedömdes vara livskraftig.

Spillkråkan bedöms på grund av den pågående populationsminskningen ha icke gynnsam bevarande status i Sverige och i Småland.

Hussvala - Hussvalan har konstaterats häcka eller troligen häcka inom planområdet vid tidigare tillfälle, men noterades inte under

fågelinventeringen år 2019. Arten har rapporterats på platsen både år 2005 och år 2013, och båda fynd gällde flera individer i häckningstid i lämpliga biotoper.

Hussvalan är rödlistad som VU (Sårbar). Detta är en försämring från år 2010 och tidigare då den bedömdes vara livskraftig. På grund av den pågående minskande trenden och att arten är upptagen på den svenska rödlistan bedöms artens bevarandestatus som icke gynnsam i Sverige och i Småland.

Buskskvätta - Buskskvättan har konstaterats häcka eller troligen häcka inom planområdet vid tidigare tillfälle, men noterades inte under

fågelinventeringen år 2019. I Artportalen finns rapporterade fynd av arten från år 2005, år 2013 och år 2014, varav samtliga gäller enstaka och spelande eller varnande individer.

Buskskvättan är rödlistad som NT (Nära hotad) vilket är en försämring sedan år 2010 och tidigare då den bedömdes som livskraftig. Buskskvättan har enligt svensk fågeltaxering haft minskande populationer alltsedan år1975, men minskningen har accelererat under den senare perioden. På grund av den pågående minskande trenden och att arten är upptagen på den svenska rödlistan bedöms artens bevarandestatus som icke gynnsam i Sverige och även i Småland.

Tornseglare - Tornseglaren har konstaterats häcka eller troligen häcka inom planområdet vid tidigare tillfälle, enligt Fågelklubben Hultsfred och

Emådalens Naturskyddsförenings inventering från år 2015. I Artportalen finns ett rapporterat fynd av arten från år 2013, gällande en individ i häckningstid i lämplig biotop.

Tornseglaren bedöms som EN (Starkt hotad) enligt den svenska rödlistan för år 2020. Detta är en försämring sedan år 2015 då den listades som VU (Sårbar). På grund av den pågående minskande trenden och att arten

bedöms som starkt hotad bedöms artens bevarandestatus som icke gynnsam i Sverige och även i Småland.

Gröngöling - I Artportalen finns ett rapporterat fynd av en spelande individ från år 2013. Vid den första fågelinventeringen av WSP år 2019 noterades ingen gröngöling. Inventerare från Fågelklubben Hultsfred uppger dock att man många gånger sedan 1970-talet och framåt observerat gröngöling i området. Eftersom gröngöling är en tämligen vanlig art har detta dock inte alltid rapporterats till Artportalen.

En kompletterande fågelinventering gällande gröngöling har utförts under mars år 2021, där besök utfördes två gånger. Vid båda tillfällena bedömdes väderförhållanden vara mycket goda för inventering av gröngöling. Vid det första tillfället noterades ett par söder om planområdet, samt norr om ledningsgatan fram till alsumpskogen. Paret bedömdes ha ett revir som sträcker sig upp mot Herrstorpets plangräns. Inga individer observerades inom planområdet under de sju timmar som inventeringen pågick. Vid det andra tillfället noterades en ropande individ, dels i direkt anslutning väster om planområdet och därefter inom planområdet norr om Herrstorps gård.

Vid inventeringen undersöktes även planområdet efter lämpliga träd med bohål i. Inom planområdet hittades enstaka mindre träd med bohål i vid de norra vattensamlingarna. Inga av dessa bedöms som lämpliga för

gröngöling. Runt gården finns större lövträd som skulle kunna fungera som boträd men inga bohål kunde noteras, och likaså i de alar som finns kring dammarna söder om gården.

Bedömningen som gjordes efter fågelinventeringen är att gröngöling inte häckar inom planområdet, men använder området för födosök och även revirhävdande. Arten bedöms häcka i randområdet precis utanför sydväst och söder om Herrstorpet, se figuren ovan. Baserat på dessa uppgifter bedöms därmed själva planområdet inte vara en plats för reproduktion och vila.

Gröngölingen är inte rödlistad. Detta är en förbättring sedan åren år 2015 då arten var listad som NT (Nära hotad). Tidigare (-2010) bedömdes arten vara livskraftig. Gröngöling är även en prioriterad art enligt Skogsvårdslagen (§30, bilaga 4).

Enligt statistiskt säkerställda uppgifter har gröngöling påvisat en minskande trend i Sverige under de senaste 20 åren, vilket antyder att dess

bevarandestatus inte är gynnsam. Det ökning som indikerats under de senaste tio åren har inte kunnat fastställas statistiskt och bör därför inte läggas alltför store vikt vid. Detta antas dock fortfarande vara en relativt försiktig bedömning eftersom antalet reproduktiva individer numera

överstiger gränsen för rödlistning. För artens regionala bevarandestatus görs samma bedömning, då det inte finns något som tyder på bättre

förutsättningar i just Småland.