3. PLANFÖRSLAG
3.13 Hantering av dagvatten
Dagvattenhanteringen för planområdet har utformats för att både ta hänsyn till, samt för att skapa mervärden för de grod- och kräldjur som finns i området. Grod- och kräldjuren har bland annat behov av att
lågpunkter/vårmarker är vattenfyllda året om. Dagvattendammen har även utformats efter arternas behov för att i framtiden kunna utgöra en lokal.
Dagvatten från lokalgator kommer att avledas i
avvattningsstråk/dräneringsstråk längs med gatorna. Dock kommer separata dagvattenledningar att behövas i gatan för att kunna hantera eventuellt dagvatten från servisledningar från bostäderna. Detta då kommunen är skyldiga att tillhandahålla en lösning för dagvattnet inom kvartersmark. Då markens översta lager består av sand är det dock troligt att vissa av de kommande fastighetsägarna kommer att låta dagvattnet infiltrera på egen tomtmark.
På västra sidan om järnvägen finns ett naturstråk inom allmän platsmark NATUR innehållande ett dagvattendike (dagvatten). Diket ska avleda och fördröja dagvatten innan det leds vidare till den östra sidan av järnvägen via ny trumma.
Dagvatten från planområdet kommer i huvudsak att avledas till Hullingen i två olika punkter som är förlagda i norra södra delen av planområdet, se figur 43. Från avvattningsstråken som är belägna längs med vägarna i norra delen av planområdet, leds dagvattnet via dike/ledning ut i Hullingen.
Figur 43. Avledning av dagvatten till recipient sker genom två punkter, en i norr och en i söder.
Avrinningsområdet för den norra punkten är markerad med rött i figuren.
Innan dagvattnet i de södra delarna når Hullingen kommer avvattningsstråk och ledningar mynna i en dagvattendamm i södra delen av planområdet.
Dagvattendammen ligger inom allmän platsmark NATUR och har egenskapen dagvatten. Dammen medför både en fördröjning och rening av dagvattnet innan det når recipient. Dammen ska klimatanpassas så att den kan motstå höjda vattenförhållanden motsvarande ett 100-årsregn.
Figur 44. Avledning av dagvatten i avvattningsstråk, ledningar och dike är markerade med gröna linjer.
Dagvattendammen ska anpassas för kräl- och groddjur och fungera som en framtida lokal för arterna. Dagvattendammen ska principiellt utformas enligt följande:
• Kanter med släntlutning minst 1:6 i så stor del av dammen som möjligt för att skapa grunda, varma miljöer.
• Prioritera flacka slänter i solbelysta delar av dammen.
• Om dammen behöver vallas in, bör invallningen också ha flacka kanter utåt.
• Oregelbunden strandkant är att föredra då det skapar bättre förutsättningar för skrymslen och gömställen i strandkanten.
• Anlägg strukturer som vegetation och stenar i strandkanten.
• En djuphåla i dammen ska anläggas. Om dammarna behöver rensas är det positivt med en djuphåla i dammarna. Groddjuren håller sig på grunt vatten, och på så sätt blir det möjligt att rensa dammarna utan att störa dem. Förslagsvis kan en djuphåla skapas nära inloppet.
För lokalgatorna kommer avvattningsstråk att anläggas och all avledning kommer ske från vägen kommer att ske till dessa stråk, se exempel i figur 46. För sektioner, se avsnitt 3.11. Lokalgator.
Figur 45. Principlösning för dagvattendamm.
Figur 46. Exempel på avvattningsstråk för lokalgata i bostadsområdena samt avvattningsstråk vid parkering (Källa: Svenskt vatten P105).
3.14 Geotekniska förhållanden
Markförhållandena inom planområdet är mycket varierande, både vad gäller djup och utbredning. Jorden har i många fall egenskaper som tillåter en viss belastning från byggnader utan att det uppkommer skadliga sättningar. I vissa fall kommer det troligtvis att krävas pålning. Generellt förekommer ingen risk för stabilitetsproblem eller stora marksättningar vid måttliga utfyllnader. All grundläggning ska utföras frostfritt.
Vanliga villor kan troligtvis grundläggas utan särskilda
förstärkningsåtgärder efter det att all förekommande organisk ytjord har tagits bort. Om högre byggnader planeras bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att avgöra om förstärkningsåtgärder krävs som exempelvis pålning.
Markytor ska utföras med fall från byggnaden.
På figur 47 redovisas specifikt de geotekniska förutsättningarna inom de tänkta utbyggnadsetapperna.
Figur 47. Utbyggnadsetapper.
Etapp I
Bostäder i en- och tvåplan kan grundläggas utan särskilda förstärkningsåtgärder efter borttagning av all förekommande mullhaltig ytjord.
Etapp II
Bostäder in en, två- och treplan kan grundläggas på konventionellt sätt med platta på mark efter borttagning av all förekommande mullhaltig ytjord. Om högre byggnader planeras bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att avgöra om förstärkningsåtgärder, exempelvis pålning, krävs för grundläggning.
Etapp III
I norra delen av området kan två- till trevåningsbyggnader grundläggas på konventionellt sätt med platta på mark efter borttagning av all
förekommande mullhaltig ytjord.
I den södra delen av området kan en- till tvåvåningsbyggnader grundläggas på konventionellt sätt med platta på mark efter borttagning av all
förekommande mullhaltig ytjord. Om högre byggnader än ovan angivna planeras bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att avgöra om förstärkningsåtgärder, exempelvis pålning, krävs för
grundläggning.
Dammar
För dammarna kan två meter höga vallar utföras ovan mark utan risk för djupgående skred.
3.15 Hälsa och säkerhet
Föroreningar i mark
Enligt Miljöbalken (1998:808) 10 kap. 11 § är fastighetsägare eller den som brukar en fastighet skyldig att genast underrätta tillsynsmyndigheten vid upptäckt av potentiell förorening på fastigheten.
Föroreningsnivåerna som gäller för planområdet är känslig
markanvändning (KM) inom kvartersmark för bostäder. Generellt gäller att mindre känslig markanvändning (MKM) ska gälla för allmän platsmark, såsom naturområden.
Med hänsyn till närheten mellan allmän platsmark och kvartersmark inom planområdet har kommunen dock gjort bedömningen att både allmän platsmark och kvartersmark ska uppfylla kraven för (KM) känslig markanvändning.
Deponin från Hultsfreds gasstation - En riskbedömning har utförts av WSP Sverige AB 2020-05-25 för det norra området (se bilaga 12 i MKB:n).
Riskbedömningen har avvägts mot platsspecifika riktvärden (PSRV).
Anledningen till att man valt att använda PSRV i riskbedömningen var att man inte ansåg att det passade att använda beteckningen KM eller MKM inom NATURmark. I riskbedömningen gjorde man antagandet att människor endast vistas inom naturområden tillfälligt, men eftersom
marken inte är hårdgjord är föroreningarna mer lättillgängliga än om den hade varit hårdgjord. Kommunen har dock gjort bedömningen att då den allmänna platsmarken ligger i direkt anslutning till bostadsområde så ska marken uppfylla kraven för KM.
Spridning av föroreningar till grundvattnet har inte kunnat påvisas. Risken för spridning till ytvattnet bedöms därför vara mycket liten.
I riskbedömningen dras slutsatsen att inget åtgärdsbehov föreligger inom området. Hultsfreds kommun bedömer dock att riskbedömningen ändå ger vid handen att det punktvis finns potentiella risker. Hultsfreds kommun har därför för avsikt att sanera föroreningarna i det norra området innan
byggnation. Föreläggande beslutat av miljö- och byggnadsnämnden där krav på sanering ställs. Kravet är att sanering sker ner till nivåer som motsvarar de generella riktvärden som gäller för känslig markanvändning. Saneringen ska vara utförd och slutrapporterad till tillsynsmyndigheten innan
exploatering av marken påbörjas.
Plankartan har kompletterats med följande bestämmelse: ” Bygglov får inte ges för byggnation förrän markföroreningarna från Hultsfreds gasstation samt avfallsdeponin i norra delen av planområdet - söder om dammen, har avhjälpts genom sanering till KM nivåer och godkänts av
tillsynsmyndigheten. Kvartersmark, PBL 4 kap. 14 § 1st 4 p.”
Pistolskyttebanan - De ytliga blyföroreningarna på före detta
pistolskyttebanan utanför planområdet avses saneras. Uppskattningsvis finns cirka 1,7 ton bly från ammunition vid kulfånget. Massorna ska grävas bort och hanteras som förorenade över MKN (mindre känslig markanvändning).
Ingen återfyllnad kommer att ske, och inget grundvatten behöver hanteras.
Tegelbruket (Herrstorp södra) – Berörs ej då området ligger inom allmän platsmark NATUR och ska bevaras.
Föroreningar vatten
Byggnation av bostäder föranleder ingen sanering av förorenade sediment i sjön Hulingen. Detta kan dock bli aktuellt i samband med att bryggor inom område W1 anläggs.
Ingen riskbedömning av förorenade sediment är uppförda inom Hulingen.
Detta kan bli aktuellt i samband med att anmälan enligt 11 kap. miljöbalken genomförs.
Figur 48. Kartan visar var det är aktuell med platsspecifika riktvärden, samt inom vilka områden som kommunen avser att sanera. Notera att plankartan under har justerats till föreliggande granskningshandling.
Radon
Ny bostadsbebyggelse ska alltid uppföras radonsäkert. Rikt- och
gränsvärden för radon är fastställda av Boverket och Folkhälsomyndigheten och regleras i Boverkets byggregler.
Radonskyddet beaktas och kontrolleras vid bygglovgivningen.
Berörs ej då området ligger inom allmän platsmark NATUR och ska bevaras.
Sanering avses genomföras. Massorna hanteras som förorenade över MKN.
Ingen riskbedömning av förorenade sediment är uppförda inom Hulingen.
Detta kan bli aktuellt i samband med att anmälan enligt 11 kap. MB.
Sanering avses genomföras innan
byggnation. Platsspecifika riktvärden gäller.
Översvämning
Flödesberäkningar för extremregn med återkomsttid på 100 och 200 år har utförts. Med utgångspunkt med beräknad högsta nivå (+98,3) för Hulingen, har bebyggelse och mark höjdsatts med beaktande av förhöjda sjönivåer i Hulingen och översvämningsrisker. Kvartersmark och allmänna platser har höjdsatts för att undvika instängda områden.
När extrema regn eller skyfall inträffar är det viktigt att kontrollerade översvämningar kan ske då ledningsnätet går fullt. En kontrollerad översvämning innebär att vatten samlas i en lågpunkt där det inte orsakar skador på byggnader eller infrastruktur. Det finns naturliga lågpunkter inom exploateringsområdet som riskerar att översvämmas i samband med extrema regn. Det innebär att marken måste fyllas där byggnader tillåts i de låglänta områdena.
Figur 49. Höjdsättning med lägsta färdiggolv- och gatunivå.
För att minimera risken för skador på byggnader är det viktigt att primära (ledningsnät) och sekundära avrinningsvägar skapas. I enlighet med den geotekniska utredningen har byggnadernas grundläggningsnivå reglerats med planbestämmelse på plankartan; b1 (byggnad ska utföras så att
naturligt översvämmande vatten upp till nivån +98,3 meter över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion, dock lägst 30 cm över färdig gata).
En höjd marknivå kan ge upp till 1,5 meter utfyllnad. Den utfyllnaden kan utföras utan risk för stabilitetsproblem såsom skred. Dessutom finns
utrymme inom bostadsmarken att anordna släntning vid eventuell utfyllnad av fastigheten. Avledning av dagvatten kan då ske bort från hus och avledas via gator mot översvämningsytor eller diken.
Trafikbuller
Detaljplanen möjliggör för cirka 40 nya bostäder, vilket innebär cirka 700 bilrörelser till och från området/dygn (beräknat med fem bilrörelser per bostad/per dygn). Fördelat på de tre etapperna erhåller trafiken följande fördelning:
Etapp I: Cirka 140 bilrörelser/dygn.
Etapp II: Cirka 260 bilrörelser/dygn.
Etapp III: Cirka 300 bilrörelser/dygn.
Utöver ovanstående alstrar även centrumdelen trafik. Uppskattningsvis kommer denna uppgå till cirka 500 fordon/dygn. Skyltad hastighet inom området kommer att variera mellan 30 och 40 km/h.
Enligt Boverkets och SKL:s översiktliga beräkningstabeller av
vägtrafikbuller, där hänsyn tas till trafikmängd (antal fordon per dygn), skyltad hastighet (km/h) samt avstånd mellan väg och mottagare antas inte rekommenderade gränsvärden för buller från biltrafik (55 dBA
ekvivalentnivå utomhus vid fasad) överskridas.
Riksdagen har i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid
bostadsbyggande antagit riktvärden utomhus vid nybyggnad av bostäder.
Förordningen grundas i PBL 2 kap 6a § om hur bostäder ska lokaliseras och anpassas till mark som är lämpad för ändamålet, med hänsyn till
möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Bostäder bör därför lokaliseras så att följande nivåer inte överskrids:
• Utomhus vid fasad - 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå
• Utomhus vid uteplats - 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå
• Utomhus vid uteplats i anslutning till bostad- 70 dB(A) maximal ljudnivå
Bullernivåer från vägtrafik beror på trafikmängd, trafikslag, hastighet, terrängförhållanden och bebyggelse.
Igenom planområdet går järnvägen. WSP Sverige AB har utfört en bullerutredning gällande buller från järnvägstrafik, både nuläge samt en framtida prognos år 2040 har beräknats. Resultatet av beräkningarna visar att de föreslagna bostäderna inte kommer att utsättas för bullernivåer som överskrider rekommenderade gränsvärden för ekvivalent ljudnivå från tågtrafik.
Den maximala ljudnivån beräknas överskridas vid uteplatser för bostäderna inom etapp III. Enligt uppgift passerar två godståg per dag. Detta medför att riktvärdena för den maximala ljudnivån inte överskrids, då riktvärdet anger att den maximala ljudnivån inte bör överskridas med mer än 10 dBA fem gånger/timme mellan 06.00–22.00. Persontågen genererar
beräkningsmässigt en ljudnivå vid bostäder mellan 68–76 dBA 1,5 gånger/natt vilket också uppfyller det rekommenderade gränsvärdet.
Längs med ömse sidor om järnvägen, föreslås en högre och tätare struktur med sammanhängande flerbostadshus. För det kvarter som ligger närmast järnvägen regleras att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras med ljuddämpad sida (f1).
Figur 50. Järnvägsbuller år 2040. Ekvivalent ljudutbredning, ljudnivå 1,5 meter över mark.
Vibrationer
En vibrationsutredning har utförts av WSP Sverige AB. Från tågpassager har uppmätts 1 500 värden på tre mätstationer. Mätdata har samlats in och beräknats fram med framtida valda konstruktioner, samt om någon typ av förstärkningsåtgärd bör göras.
Analys visar att vibrationsnivåerna ligger under miljömålsvärdet 0,4 mm/s RMS från spårtrafik. Vibrationerna kommer sannolikt inte att bli kännbara och kräver ingen åtgärd.
Vibrationsutredningen visar att komfortnivån gällande vibrationer för
beräknade värden vid framtida fastigheter understiger tillämpliga riktvärden, allmänna riktlinjer, och klassas som liten störning. Det rekommenderas en komfortzon på 25 meter från spår vid byggnation av nya hus för en helt fri vibrationsmiljö.
Farligt gods
Resultaten av riskberäkningarna visar att såväl individ- som
samhällsrisknivåer är att betrakta som acceptabla med utformning av planområdet i enlighet med plankartan.
Detta förutsätter att planerade skyddsavstånd om 30 meter upprättas kring Stångådalsbanan. Inom detta avstånd ska mark utformas för att inte uppmuntra till mer än tillfällig vistelse.
I övrigt föranleder inte risknivåerna ytterligare åtgärdsbehov.
Befintligt reningsverk
Cirka 1,2 km norr om planområdet ligger Hultsfreds tätorts reningsverk. För nybyggnation rekommenderas ett skyddsavstånd på 500 meter.
Planförslaget uppfyller rekommenderat skyddsavstånd.