Övergripande inriktning för en ny myndighet

De utmaningar som ett modernt psykologiskt försvar står inför kan ses som exempel på komplexa samhällsproblem som spänner över flera politik- och verksamhetsområden. Komplexiteten gör att det krävs samverkan över myndighets- och departementsgränser och mellan det offentliga Sverige och företag och organisationer. Det behövs lösningar som möjliggör samverkan och att den samlade kompetens som finns och de offentliga resurser som avsätts kan användas effektivt för att uppnå en nationell förmågehöjning inom området psykologiskt försvar.1

För att säkerställa förmågan att fatta välavvägda beslut, särskilt i frågor som rör Sveriges säkerhet, och att värna de allmänna valen, behövs en förmåga att identifiera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information riktad mot Sverige eller svenska intressen. Denna förmåga har blivit allt viktigare det senaste decenniet till följd av det försämrade säkerhets- läget, en alltmer utbredd och avancerad användning av dold påverkan från främmande makt med hjälp av ny teknik och det förändrade medielandskapet.

Det psykologiska försvaret ska därför, både nationellt och inter- nationellt, kunna identifiera, analysera, möta och förebygga otillbör- lig informationspåverkan och annan vilseledande information riktad mot Sverige eller svenska intressen, och som syftar till att försvaga

1 _{Ibland används begrepp som whole-of-government och whole-of society för att fånga behovet}

av en bred samverkan över myndighets- och departmentsgränser och mellan det offentliga och den privata sektorn. Inom Nato och EU har detta betonats särskilt i anslutning till behovet av att på ett koordinerat och sammanhängande sätt möta hybridhot. Se t.ex. Complementary efforts

to enhance resilience and counter hybrid threats – Council Conclusions (10 December 2019) och

Sveriges motståndskraft och befolkningens försvarsvilja eller att otillbörligt påverka olika målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande. Det ska även stärka befolkningens förmåga att upp- täcka och kunna motstå påverkanskampanjer och desinformation. Därmed bidrar det psykologiska försvaret till att skapa motstånds- kraft och försvarsvilja hos befolkningen och i samhället. Det psyko- logiska försvaret måste dels verka förebyggande, dels operativt vilket kräver både ett långsiktigt perspektiv och en förmåga att snabbt kunna agera när så krävs. Det psykologiska försvaret ska också kunna full- göra sina uppgifter i både fredstid och ytterst i krig och bidra till ett starkt svenskt totalförsvar som är krigsavhållande, och därmed före- byggande och ytterst fredsbevarande.

Många aktörer har en uppgift i detta arbete; Regeringen, Reger- ingskansliet och andra statliga myndigheter, kommuner, regioner, medier, frivilligorganisationer, tankesmedjor och företag för att nämna några av de viktigare. Större delen av det arbete som bidrar till att uppnå målen och det övergripande syftet för det psykologiska försvaret kommer även framgent att bedrivas av andra myndigheter än den nya myndigheten. Den nya myndigheten bör dock ges i upp- gift att driva på utvecklingen och arbetet och ges mandat att kunna leda samordnade aktiviteter som syftar till att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information riktad mot Sverige eller svenska intressen. Myndigheten bör därför ges mandat och uppgifter som möjliggör att den blir Sveriges ledande expertmyndighet och samverkansnod inom psyko- logiskt försvar och då särskilt vad avser arbetet mot otillbörlig infor- mationspåverkan.

Myndigheten bör vidare ha förmåga att identifiera en normalbild över den otillbörliga informationspåverkan som bedrivs mot Sverige, att notera och bedöma avvikelser och trender och också utifrån detta kunna agera i samverkan med andra aktörer och också leda sådan sam- verkan. I detta bör ingå en förmåga att ge ett effektivt stöd till aktörer som efterfrågar det men också att proaktivt kunna erbjuda stöd till aktörer som inte själva har möjlighet att identifiera och analysera på- gående otillbörlig informationspåverkan.

I det förebyggande arbetet bör den nya myndigheten främst arbeta med att initiera och finansiera forskning och annan kunskapsutveck- ling samt med att utbilda, informera och öva andra aktörer. Många andra aktörer har och kommer också att ha uppdrag inom det före-

byggande psykologiska försvaret. Utbildningsväsendet har en viktig roll i att förbereda och utbilda medborgarna i kritiskt tänkande och att kunna analysera och värdera det samtida medielandskapet. Frivil- ligorganisationer, tankesmedjor och andra icke-statliga organisatio- ner har, liksom företag, viktiga uppgifter inom det förebyggande och kunskapsutvecklande området genom utbildning, övning och att erbjuda plattformar för samverkan, dialog och analys. Myndigheter, t.ex. Statens medieråd har, och kommer att ha, viktiga uppgifter inom det förebyggande arbetet.

För att en ny myndighet ska kunna verka inom området psyko- logiskt försvar, behöver den åtnjuta stort förtroende hos regeringen, allmänheten, andra myndigheter, medier, frivilligorganisationer och näringslivet. En hög grad av öppenhet och transparens i myndig- hetens sätt att arbeta är därför nödvändigt. Samtidigt kommer myn- digheten att ha viktiga uppgifter i totalförsvaret, samverka med underrättelsemyndigheter och då hantera frågor och uppgifter som kräver hög sekretess, en mycket god säkerhetskultur och ett fullgott säkerhetsskydd. Att hantera båda dessa förhållanden kommer att vara avgörande för den nya myndighetens förmåga att säkerställa en nationell förmågehöjning inom området psykologiskt försvar.