Inriktning av försvarsunderrättelseverksamhet

Utredningens förslag: Den nya myndigheten ska vara en infor-

mationsberättigad totalförsvarsmyndighet. Den bör kunna ange en närmare inriktning av försvarsunderrättelseverksamheten och läggas till bland de myndigheter som tillåts inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

9.4.4 Skälen för utredningens förslag

I avsnittet om psykologiskt försvar i rapporten Motståndskraft år 2017 skriver Försvarsberedningen att ”för att identifiera påverkanskam- panjer krävs ett aktivt arbete av underrättelse- och säkerhetstjänst- erna”.10 _{Och i rapporten Värnkraft från 2019, skriver Försvarsbered-}

ningen att ”försvarsunderrättelseverksamheten måste bedrivas på sådant sätt, och med sådant samarbete mellan försvarsunderrättelse- myndigheterna och andra relevanta aktörer, att dessa på bästa sätt bidrar med underlag och förvarning även när en gråzonsproblematik uppstår”.11 _{Psykförsvarsutredningen instämmer i detta.}

Utredningens bedömning är att för att den nya myndigheten ska kunna lösa de uppgifter som föreslås måste myndigheten ha en nära samverkan med försvarsunderrättelsemyndigheterna. För att åstad- komma detta bör myndigheten vara en informationsberättigad total- försvarsmyndighet.12 _{Den bör också vara en av de myndigheter som}

enligt regeringens beslut får ange en närmare inriktning av försvars- underrättelseverksamheten13 _{och den bör läggas till bland de myn-}

digheter som enligt 4 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvars- underrättelseverksamhet tillåts inrikta sådan signalspaning.

10 _{Ds 2017:66, s. 108.} 11 _{Ds 2019:8, s. 248.}

12 _{Jfr 7 § förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet.}

13 _{Se 1 § andra stycket lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och 2 a § för-}

Försvarsunderrättelseverksamhet

Försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs av Försvarsmakten, FRA, Försvarets materielverk och FOI till stöd för svensk utrikes-, säker- hets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. Verksamheten regleras i lagen (2000:130) om försvars- underrättelseverksamhet och den förordning (2000:131) som ansluter till lagen och får bara avse utländska förhållanden.

Signalspaning regleras i lagen (2008:717) om signalspaning i för- svarsunderrättelseverksamhet. Lagen anger de ändamål för vilket signalspaning kan bedrivas och verksamheten får endast inriktas av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten.

I 2015 års försvarspolitiska inriktningsproposition konstaterar regeringen att påverkanskampanjer utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Vidare anger regeringen att psykologisk krigföring kan utgöra en direkt utmaning mot målet för vår säkerhet, att värna förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.14

Den nya myndighetens behov av underrättelser från försvarsunderrättelseverksamheten

Utredningen föreslår att den nya myndigheten ska ha i uppdrag att identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informationspå- verkan och annan spridning av vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. Utredningen har därför övervägt myndighetens behov av och möjlighet att analysera och bedöma säkerhetshotande aktiviteter riktade mot Sverige utifrån nuvarande regelverk.

Utredningen kan konstatera att informationspåverkan i många fall bedrivs så att den är svår att upptäcka, t.ex. med dold eller falsk avsändare eller inbäddad i andra aktiviteter. För att effektivt kunna hantera och möta påverkansaktiviteter behöver myndigheten ha en god förmåga att identifiera, analysera och bedöma information uti- från syftet att klarlägga eller avfärda samband mellan olika påverkans- aktiviteter.

Myndigheten har därmed behov av att upprätthålla en så korrekt och heltäckande bild som möjligt av främmande makts intention, förmåga och verksamhet. Verksamheten syftar sammantaget till att skapa tidig förvarning samt ge underlag för att kunna härleda identi- fierade aktiviteter (attribuering). Myndigheten har därmed behov av underrättelser som avser utländska förhållanden från försvarsunder- rättelseverksamheten. Sådana underrättelser kompletterar de infor- mationsflöden som myndigheten kan ta del av i övrigt. Utredningen konstaterar således att den nya myndigheten har behov av att upp- rätthålla ett nära samarbete och löpande utbyte med de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet.

Utredningen bedömer att följande verksamhetsområden har sär- skild relevans i sammanhanget:

Normalbild och tidig förvarning

Inom myndighetens arbete med att identifiera och analysera infor- mationspåverkan finns det behov av att ta del av en bredd av under- rättelser som kan vara av betydelse för myndighetens bedömning av främmande makts påverkansoperationer riktade mot Sverige. Av vikt är möjligheten att se förändringar i normalbilden och bidra till tidig förvarning. Behoven innefattar på en övergripande nivå således indikationer på förändringar i främmande makts intention, förmåga samt relaterade verksamheter riktade mot Sverige.

Utveckling av den samlade förmågan till psykologiskt försvar

Utredningen bedömer att behovet av underrättelser även omfattar åtgärder som syftar till att stärka den samlade förmågan inom det psykologiska försvaret över tid. Behoven kan till exempel innefatta underrättelser rörande annan verksamhet som främmande makt be- driver som har konsekvenser för utvecklingen av det psykologiska försvaret. Tillsammans med de informationsflöden som myndig- heten tar del av i övrigt, såsom egen öppen inhämtning, forsknings- rapporter, studier och information från internationella motparter, ger underrättelser från försvarsunderrättelseverksamheten underlag för utveckling av det psykologiska försvarets förmåga.

Samordning av det psykologiska försvaret

Myndigheten ska enligt utredningens förslag ha ett övergripande ansvar för att utveckla och samordna Sveriges psykologiska försvar. Uppgiften avser åtgärder i fredstid och under höjd beredskap och ytterst i krig. I arbetet har myndigheten därför behov av under- rättelser bl.a. rörande förändringar i antagonistisk verksamhet som främmande makt bedriver riktad mot Sverige och som kan föranleda behov av samordnade åtgärder inom det psykologiska försvaret.

9.4.5 Skyldighet att rapportera incidenter som avser